Valets viktigaste fråga är systemfelet i svensk skola

Skolan ser av allt att döma ut att bli valets viktigaste fråga. Professor Leif Lewin skrev alldeles nyligen i ett inlägg på Föreningen Lärare i samhällskunskaps hemsida att det bara i en valrörelse sedan 1950-talet förekommit att en annan fråga än ekonomi och sysselsättning ansetts vara den viktigaste av väljarna. Året var 1976 och frågan var kärnkraftens vare eller icke vara.

Jag och hela Lärarnas Riksförbund gör vårt yttersta för att skolan verkligen ska bli den viktigaste valfrågan i detta riksdagsval. Notera att jag skriver riksdagsval, det är medvetet. Det ligger i hela nationens intresse att vi har en skola med hög standard över hela landet, för alla elever.

Det är ett stort problem att Sverige faller i de internationella mätningarna. Men ett nästan ännu större problem är att vi har en skola som inte ger alla elever likvärdiga förutsättningar att nå skolans mål, oberoende av vilka de är och var de bor.

I kartan här nedan visas andelen elever per kommun som lämnade grundskolan år 2013 utan behörighet till gymnasieskolan. Färgerna är indelade efter så kallade percentiler och kvartiler. De röda kommunerna tillhör de 10 procent med högst andel obehöriga elever, de blåa de med lägst andel. De värden som anges i skalan är var respektive gräns går, det vill säga att de 10 procent kommuner med högst andel obehöriga elever har 21 procent obehöriga elever eller mer.

Det är var femte grundskoleelev.

Ur detta perspektiv blir många av de förslag som de politiska partierna nu levererar missriktade. Riksdagspartierna lägger förslag som på olika sätt handlar om specifika delar och regleringar av skolsystemet samt hela batterier av förslag på riktade statsbidrag för olika ändamål. Förslagen är ofta vällovliga i sig, men det gemensamma problemet för dem är att de inte angriper systemfelet i svensk skola.

Systemfelet ligger i att vi har 290 olika kommunala huvudmän för svensk skola som alla har olika ambition, förutsättningar och kompetens att lyckas med skolan. Det är detta systemfel som gör att kartan nedanför innehåller hela färgpaletten från blått till rött. I detta systemfel leder många av de riktade statsbidrag som partierna nu föreslår snarare till att spä på och öka skillnaderna mellan kommunerna snarare än att minska dem. Detta visade Dagens Nyheter nyligen i en artikel som handlade om en rapport om statsbidragen från Skolverket.

Den viktigaste frågan i årets valrörelse måste därför vara skolans styrning och finansiering. Den svenska skolan behöver ett nytt modernt statligt huvudmannaskap med en statlig finansiering. Först då har vi en huvudman med verkliga incitament och möjligheter att skapa likvärdiga förutsättningar för en bra skola i hela landet. Det är också först därigenom som förslag om riktade insatser får full effekt, genom att staten kan tillförse att insatserna genomförs i hela landet och inte som nu avgörs om kommunerna har de ekonomiska, kompetensmässiga eller incitamentsmässiga förutsättningarna för att ta del av satsningarna. Därigenom kan alla elever verkligen få samma chans att lyckas i skolan.

Bo Jansson
Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

kartan