Skolansvariga har inte koll

Elever måste få den undervisningstid de har rätt till.

Vi behöver ha stadievisa timplaner i grundskolan för att bättre kunna säkra likvärdigheten. Lärarnas Riksförbund kräver att regeringen måste låta stadieindela undervisningstiden, samt att se till att de moment i timplanen som fungerar illa utrangeras, så att undervisningstiden för de olika ämnena både respekteras och i vissa fall utökas.

Idag går det nämligen inte att kontrollera att alla elever verkligen får de undervisningstimmar de har rätt till. Timplanen anger en klumpsumma timmar per ämne för hela grundskolan, till exempel minst 480 timmar i engelska och minst 1 020 timmar i matematik före utgången av årskurs 9. Hur dessa timmar fördelas finns inte reglerat, och det har heller inte funnits något intresse från skolans huvudmän eller staten att följa upp detta.

Med ett fritt skolvalssystem och många skolor som inte erbjuder alla år i grundskolan, kan idag ingen göra bedömningen om en elev har fått den undervisning som eleven har rätt till, inte eleven själv, inte föräldrar, inte lärare eller rektor. Ingen har koll.

Det behövs en bättre systematik för alla att förhålla sig till när det gäller undervisningstid. Av denna anledning har Skolverket tagit fram förslag till stadieindelade timplaner, något Lärarnas Riksförbund länge krävt. Det här är viktigt för likvärdigheten.

Lärarnas Riksförbund har gjort en enkät där över två tusen lärare i grundskolan svarat på frågor om vad de anser om den nationella timplanen som gäller idag. I undersökningen säger 60 procent av lärarna att undervisningstiden inte systematiskt utvärderas kopplat till målen för undervisningen. 22 procent vet inte om den utvärderas. Vidare anser cirka hälften av lärarna, 48 procent, att eleverna inte får tillräckligt med undervisning för att nå målen. Och över 70 procent av lärarna säger att eleverna inte får tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Detta är både uppseendeväckande och allvarligt.

Tiden i skolan behöver användas mer effektivt än idag. Det som i timplanen kallas för ”elevens val” omfattar sammantaget 382 undervisningstimmar. 61 procent av lärarna vill ta bort detta moment, då denna verksamhet generellt fungerar dåligt i praktiken.

Signalerna från lärarna är tydliga. Problemen med bristen på likvärdighet när det gäller undervisningstid och specialpedagogiskt stöd får allvarliga konsekvenser för resultaten. Tid är en viktig resurs för inlärning och det går inte att utesluta att för lite undervisningstid och ineffektivt använd tid är en bidragande till de fallande resultaten i exempelvis PISA.

Lärarnas Riksförbund uppmanar regeringen att åtgärda följande, i syfte att stärka likvärdigheten och på sikt kunskapsresultaten i grundskolan:

  • Timplanen måste regleras så att det går att utvärdera om en elev fått det minsta antalet undervisningstimmar som föreskrivs. Stadieindela timplanen enligt den målstruktur som finns för grundskolan, istället för dagens klumpsumma på nio år.
  • De 382 timmar i timplanen som kallas för ”elevens val” behöver frigöras och fördelas på ämnen där behovet av mer undervisningstid är som störst. Hur en sådan fördelning ska se ut måste utredas.
  • Begränsa möjligheten för huvudmännen att minska undervisningstiden i ett ämne eller ämnesområde genom ”skolans val”. Om en skola vill profilera sig ska detta få ske på bekostnad av högst 10 procent av undervisningstiden i ett ämne eller ämnesområde, inte 20 procent som idag.

Det är viktigt att undervisningstiden i skolan hanteras på ett genomtänkt sätt. Här har de som styr skolan istället experimenterat med timplanelös undervisning och i övrigt hanterat efterlevnaden av den befintliga timplanen på ett släpphänt sätt.

Skolverkets förslag på stadieindelade timplaner lämnades till regeringen förra året. Men från regeringens sida händer inget i denna fråga. Vi kräver att stadieindelade timplaner i grundskolan genomförs nu.

Bo Jansson,
ordförande Lärarnas Riksförbund