Skolans viktiga roll för svensk demokrati

Idag är det hundra år sedan riksdagen öppnade för allmän och lika rösträtt. En fungerande skola har en viktig roll i den svenska demokratin.

För exakt hundra år sedan fattades beslutet om att införa allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Den var den 17 december 1918 som klubbslaget föll. Det är en stor dag för demokratin Sverige. I praktiken infördes dock denna rösträtt först 1921, då kvinnor fick rösta för första gången.

Låt oss också komma ihåg alla dessa kvinnor som kämpade för kvinnors rösträtt. Efter årtionden av kamp för rösträtten etablerades demokratin och parlamentarismen i Sverige.

Vi får inte glömma bort denna kamp, idag hundra år senare, när demokratin återigen är trängd och ifrågasatt samtidigt som auktoritära rörelser växer. Svensk politik präglas åter av låsningar och konflikter, vilket den besvärliga regeringsbildningen vittnar om.

Efter nästan hundra år av rösträtt för både kvinnor och män hotas återigen det öppna samhället och det demokratiska samtalet. Extrema och populistiska krafter växer sig allt starkare i vårt Europa och i andra delar av världen. Det sprids en misstro mot demokratin och de demokratiska partiernas företrädare. Förvanskningar och rena lögner används som arbetsmetod och är ett hot mot själva demokratin.

Sverige är en så kallad mogen demokrati. Våra fria, allmänna och hemliga val är ett av de viktigaste kriterierna för en demokrati. Men för att kunna göra egna, välgrundade och fria val måste vi ha tillgång till relevant fakta, kunskaper och förmåga att kritiskt kunna granska information. Skolan har ett stort ansvar för att ge denna grund.

Fungerande skola avgörande
En fungerande skola är en förutsättning för en demokrati, men vi måste alla i samhället hjälpas åt att hålla demokratin levande. Detta är särskilt viktigt i en tid när både skolan och samhället står inför stora utmaningar.

Det är i skolan vi lägger grunden för ett demokratiskt samhälle byggt på respekt för mänskliga rättigheter. Vi lärare, studie- och yrkesvägledare och hela skolan har en särskild roll när det gäller förutsättningarna för det demokratiska samtalet. Vi har ett tydligt demokratiuppdrag inskrivet i läroplanerna som styr vår verksamhet. För att klara detta måste vi se till att barn och unga får goda ämneskunskaper så att de kan delta i och förstå samhällsdebatten. I det uppdraget ingår också att ge befolkningen möjlighet att skärpa den kritiska blicken. Förmågan att se det relevanta i debatter och utspel och att utifrån det dra egna slutsatser och bilda sig en egen uppfattning.  Skolan kan bidra till en samhällston som lyfter fram medvetenhet kring betydelsen av korrekt information och vikten av medborgarnas ansvar. Allt detta ingår i uppdraget att fostra demokratiska samhällsmedborgare.

Men även om svenska elever har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor så krävs ett kontinuerligt arbete och vi kan alltid bli bättre. Det behövs fördjupade kunskaper om demokrati och demokratins förutsättningar bland unga och mer effektiva insatser för att öka nyanländas demokratiska deltagande.

Våra politiker måste därför fatta beslut som ger skolan möjlighet att vara kompensatorisk, att vara en motkraft till de ökande sociala och regionala klyftorna. De måste fatta beslut som ökar likvärdigheten i skolan. Vi måste få en statligt och nationellt finansierad skola som ger alla elever möjligheter att lyckas.

Spräcka informationsbubblorna
Vi har nyligen uppmärksammat den svenska Tryckfrihetsförordningen från 1766, som alltså nu är över 250 år gammal. Inget annat land har haft tryckfrihet så länge. Yttrandefriheten är mer central än någonsin, när så många av oss fastnar i informationsbubblor där våra verklighetsuppfattningar sällan ifrågasätts.

Jag oroar mig när antidemokratiska krafter gör sig bredare än på länge. Vi har därtill en aggressiv och tillspetsad debatt i sociala medier. Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) gick innan valet ut och varnade för att vi särskilt i frågor som rör migration, Nato, försvarssatsningar, aborträtten eller hbtq-personers rättigheter bör granska våra källor extra noga. Det är frågor där utländska, statliga, aktörer enligt MSB, sedan länge försöker påverka den svenska opinionen. Även i det amerikanska presidentvalet har det framkommit nya uppgifter som visar på omfattningen av påverkansförsöken.

Skolan har ett dubbelt uppdrag som består i att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Skolan ska enligt läroplanen både överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att förbereda dem för att leva och verka i samhället. Det handlar om att utbilda, och bilda, medvetna och kompetenta medborgare. Våra elever ska också tränas i inflytande och delaktighet.

För att klara av det krävs grundläggande faktakunskaper. Man behöver grundläggande förståelse för att kunna sätta saker i ett sammanhang och tänka kritiskt. Det krävs kunskap för att kunna analysera ett ämne och bygga ny kunskap.

I skolan behöver fakta stå som en stabil grund, även om den ibland kan vara besvärlig och svår att tillägna sig. Mot lögner och förfalskade eller snedvridna nyheter hjälper bara kunskap. Kritiskt tänkande och källkritik har sedan lång tid en central plats i det svenska skolsystemet. Detta måste kombineras med faktakunskaper.

Att ha en fungerande och likvärdig skola med goda möjligheter för lärare och studie- och yrkesvägledare att utföra sina jobb är en grundbult för en demokrati, men vi måste alla i samhället hjälpas åt att hålla demokratin levande.

Låt oss påminna oss om detta när vi nu firar svensk demokratis hundraårsdag.

Åsa Fahlén,
ordförande Lärarnas Riksförbund