Skolan står upp för demokratin

En fungerande skola är en förutsättning för en demokrati, men vi måste alla i samhället hjälpas åt att hålla demokratin levande.

På söndag är det val i Sverige. Fria, allmänna och hemliga val är ett av de viktigaste kriterierna för en demokrati. För att kunna göra egna, välgrundade och fria val måste vi ha tillgång till relevant fakta, kunskaper och förmåga att kritiskt kunna granska information. Skolan har ett stort ansvar för att ge denna grund.

I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver jag om att skolan och samhället står inför stora utmaningar. Jag oroar mig nämligen för läget, efter att antidemokratiska krafter i bland annat Almedalen gjort sig breda. Vi har också en aggressiv och tillspetsad debatt i sociala medier och till och med hot om utländsk påverkan i valrörelsen.

Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) har gått ut och varnat för att vi särskilt i frågor som rör migration, Nato, försvarssatsningar, aborträtten eller hbtq-personers rättigheter bör granska våra källor extra noga. Det är frågor där utländska, statliga, aktörer enligt MSB, sedan länge försöker påverka den svenska opinionen.

Risken finns att detta leder till en bristande tilltro till och engagemang i vårt samhällssystem. Frågan är om valdeltagandet kommer att gå ner eller kommer det fortsatt ligga på de höga nivåer som vi haft?

Vi lärare, studie- och yrkesvägledare och hela skolan har en väldigt viktig roll i vår demokrati, nämligen att ge befolkningen möjlighet att skärpa den kritiska blicken och förmågan att se det relevanta och korrekta i debatter och utspel. Skolan kan bidra till en samhällston som lyfter fram medvetenhet kring betydelsen av korrekt information och vikten av medborgarnas ansvar.

Skolan har ett dubbelt uppdrag som består i att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden, dvs den värdegrund som det svenska samhället vilar på. Målet är att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. Skolan ska enligt läroplanen både överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att förbereda dem för att leva och verka i samhället. Det handlar om att utbilda, och bilda, medvetna och kompetenta medborgare. Våra elever ska också tränas i inflytande och delaktighet.

Vi vill ha en valrörelse som möjliggör väl underbyggda val; där skillnaden mellan värderingar och fakta är tydlig. Därför är det klokt att, liksom man gör i kampanjen “Hur vet du det?”, uppmana alla som kandiderar till politiska uppdrag i kommuner, landsting och riksdag att mycket mer än hittills lyfta fram forskningsresultat och vetenskap i debatten.

Vi kan alla enkelt bidra. Våga fråga: Hur vet du det? Det kan vara svårt att avgöra vad som är sant och falskt. Därför ska man ställa frågan innan man t.ex. delar något i sociala medier. Missförstånd och medvetna lögner var tidigare ofta begränsade till ett mindre geografiskt område, eller till och med en bekantskapskrets. Men i dag kan en lögn spridas över hela världen på nolltid. Därför är det viktigare än någonsin att ha koll på de mest vanligt förekommande nätlögnerna – och deras konsekvenser.

För att klara av det krävs grundläggande faktakunskaper. Man behöver en basal förståelse för att kunna sätta saker i ett sammanhang och tänka kritiskt. Det krävs kunskap för att kunna analysera ett ämne och bygga ny kunskap. I skolan behöver fakta stå som en stabil grund, även om den ibland kan vara besvärlig och svår att tillägna sig. Mot lögner och förfalskade eller snedvridna nyheter hjälper bara kunskap. Kritiskt tänkande och källkritik har sedan lång tid en central plats i det svenska skolsystemet. Detta måste kombineras med faktakunskaper.

Att vi har en fungerande skola med goda villkor för lärare och studie- och yrkesvägledare att utföra sitt jobb är en förutsättning för en demokrati, men vi måste alla i samhället hjälpas åt att hålla demokratin levande. Jag hoppas att ingen låter sig avskräckas, utan att alla tar sitt ansvar och går och röstar. Glad valdag!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund