Demoraliserande betygspress

Denna vecka har SVT uppmärksammat hur rektorer och föräldrar försöker påverka lärarnas betygsättning. Detta är något som vi i Lärarnas Riksförbund länge pekat på och velat komma tillrätta med. I samarbete med Uppdrag granskning har vi gjort ännu en undersökning bland våra medlemmar om påtryckningar mot betygssättande lärare.

Frågan är grundläggande för svensk skola. Professionens autonomi ligger i vågskålen. Och pressen på lärarna att sätta höga betyg hotar inte bara systemets legitimitet, utan också lärarprofessionen. Vem vill vara lärare när man körs över i det grundläggande ansvaret för betygssättningen?

Korrumperar systemet
Det som framkommer i undersökningen gör mig mycket bekymrad. Idag uppger var tredje lärare att rektor försökt påverka betygsättningen.
Lärare vittnar i SVT om hur deras professionella bedömningar överprövas av rektor och hur de pressas att sätta betyg som de kanske inte tycker är riktiga. Det korrumperar hela systemet när något som bäst kan beskrivas som ”marknadskrafterna” tillåts påverka betygsättning.

På detta vis demoraliseras också yrkesskickliga lärare när de mot sin vilja tvingas att höja betyg. Det är en katastrof för lärare och för eleverna, men också för landet i förlängningen.

Begränsa marknadskrafternas inverkan på skolan.
Kommunaliseringen av skolan har tillsammans med valfrihets- och friskolereformen skapat en konkurrensutsatt skolmarknad i Sverige. Lärarnas Riksförbunds undersökningar bekräftar forskningsresultat som visar att konkurrensutsatta skolor, såväl kommunala som fristående, sätter högre betyg för att locka till sig och behålla elever. Högre betyg blir viktiga för att skolan ska kunna behålla skolpengen som följer eleven.

Lärarnas betygsättning utsätts för otillbörlig påverkan. Rektorer, skolägare och politiker måste ta denna fråga på stort allvar och ge lärarna förutsättningar att sätta betyg helt enligt elevernas prestationer.

Frågan är vad kan vi göra? För att bryta denna utveckling och minska riskerna för felaktig betygsättning menar jag att fyra åtgärder ska genomföras omedelbart:

1) Möjligheten för elever och föräldrar att välja och byta skola bör som huvudregel endast ske i anslutning till grundskolans årskurser 1, 4 och 7 samt inför gymnasievalet.
2) Friskolornas möjlighet att dela ut vinst till sina ägare måste kraftigt begränsas och ett eventuellt överskott ska återinvesteras i den verksamhet där överskottet uppstått.
3) När rektorer i efterhand ändrar lärares satta betyg måste detta utredas av någon som inte är involverad och beivras av arbetsgivaren, då detta är ett allvarligt tjänstefel
4) Staten måste fortsätta att satsa på behöriga och legitimerade lärare, som garant för en stark profession.

Vi i Lärarnas Riksförbund kommer givetvis fortsätta arbetet med att stärka lärarnas yrkesetik, där korrekt bedömning utgör en viktig del i arbetet med att stärka tilltron till lärarprofessionen.

En lärare i vår undersökning berättar att det vanligaste sättet ”att få lärare att sätta högre betyg är att låta lärare som satt F arbeta fram en handlingsplan för varje underkänd elev, vilket tar oerhört mycket tid. Man sätter då hellre ett E än att jobba övertid med dessa handlingsplaner.”

Underkända elever kostar alltså tid och pengar.  Om man underkänner så behövs det nämligen också mer resurser för att få eleven att höja sin kunskapsnivå. Dagens system uppmuntrar att det är enklare att blunda och låtsats som om allting är OK. Men om svensk skola ska fortsätta måla Potemkinkulisser kommer det straffa sig, vi kommer leva i en drömvärld som kollapsar när den möter verklighetens utmaningar.

Eftertankens kranka blekhet
Jag förstår att även de ivrigaste förespråkarna för det fria skolvalet och ”marknadiseringen” (ett hemskt ord) av skolan, nu förtvivlat utbrister: ”Om man ändå kunde få börja om.

Ledarskribenten Ivar Arpi i SvD, som alltså vill börja om, konstaterar vidare i en eftertankens kranka blekhet:

”Ingen borde vara förvånad, men alla borde bli förbannade. Sedan blir det högskolorna som får hantera elever med skyhöga betyg men undermåliga kunskaper. Problemen förflyttas längre fram i kedjan hela tiden. I dag måste högskolor och universitet lära ut saker som studenterna borde ha lärt sig redan i gymnasiet, eller till och med i grundskolan.”

Så här kan vi inte ha det. Systemet måste förändras. Det innebär bland annat att skolvalet alltså bör begränsas, att finansieringen av skolan ses över och att lärarnas och även rektorernas ställning ska stärkas. För inte bara lärare utan också rektorer är satta under press i detta kundsystem där skolan är en marknad. Ansvaret är lagstiftarnas och skolhuvudmännens.

Åsa Fahlén

Mer länkar:
Uppdrag Granskning.
LR:s undersökning
Skolvärlden
P4 Extra (scrolla en minut in i sändningen)
SVT Opinion, debattartikel