De nationella proven är viktiga, men måste stramas upp

Veckans stora skolnyhet handlar om de nationella proven. Lärarnas Riksförbund presenterade i går en undersökning av hur lärare ser på de nationella proven och SVT:s Uppdrag Granskning sände ett uppmärksammat reportage som byggde på undersökningen.

Bland annat framkommer det att nio av tio lärare anser att proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma om eleverna nått kunskapskraven, men tre fjärdedelar av lärarna anser att de nationella proven tar för mycket tid i anspråk för förberedelser, genomförande och rättning.
Det som dock främst har blivit uppmärksammat är det fusk och de påtryckningar som förekommer. Lärarnas Riksförbund menar att man måste renodla de nationella proven och stoppa fusket.

Att skolan har blivit en marknadsplats som ska locka kunder har negativa följder och kan påverka betygssättningen. Som Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, påpekar i Uppdrag Gransknings reportage.

”Rektorerna är ju företagsledare i någon mening. Det är så vi har konstruerat skolsystemet. Det vill säga att vi inte kan lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här.”  (Scrolla 25 minuter in i reportaget.)

På onsdagskvällen hade Aktuellt också ett samtal där min presidiekollega Sara Svanlund och gymnasieminister Anna Ekström deltog. (Scrolla 15 minuter in i sändningen)

Det är viktigt för skolan att de nationella proven kan göras på ett säkert och rättskaffens sätt. Jag skriver om detta på SVT Opinion, ”Fusket kring de nationella proven måste upphöra”, där jag också understryker att de nationella proven måste utgöra ett ankare för betygen, tillsammans med flera andra delar som tillkommer i lärares betygssättning.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet, ”Betygsinflationen måste stoppas med kraft”,  tar jag ett bredare grepp på frågan och skriver om hur vi ska kunna komma tillrätta med betygsinflationen. Jag menar dock att svensk skola inte behöver en ny omfattande reform av systemet för betyg och kunskapsutvärdering. Det målrelaterade betygssystemet är i grunden bra, men det behöver vårdas och stärkas.

Vi behöver tre fokuserade reformer av det befintliga betygs- och kunskapsutvärderingssystemet:

Renodla de nationella proven och dämpa betygsinflationen
Obligatoriska nationella prov ska ges i svenska, engelska och matematik i årskurs 6 och 9. För att skapa likvärdig bedömning i övriga ämnen ska Skolverket ta fram frivilliga bedömningsstöd.

Examensprov i gymnasieskolan
Införa ett externt rättat examensprov, som tillsammans med de lärarsatta betygen utgör elevens avgångsbetyg, kan bidra till att säkra betygen och motverka glädjebetyg.

Inför svensk trendmätning
Sverige behöver ett eget system för långsiktig nationell kunskapsutvärdering. En sådan trendmätning gör det möjligt för oss att mäta fler områden än det som t.ex. PISA mäter.

Jag håller med gymnasieministern Anna Ekström. När det fuskas så drabbar det framför allt den stora majoriteten som sköter sig. Därför måste politikerna agera nu.

Här finns en länk till undersökningen ”Hur fungerar de nationella proven?”.

Uppdrag Gransknings reportage var en  var en fortsättning på granskningen i höstas om påtryckningarna mot lärarkåren från föräldrar och rektorer vad gäller betygssättningen. Också de byggde på en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Åsa Fahlén