Webbaserade ordbehandlare. Låt eleverna skriva när de inte vågar prata!

Genom att använda en webbaserad ordbehandlare satt jag igång en hel klass till att först skriva och sedan prata engelska inför hela klassen.

Med mina engelskgrupper har vi tidigare jobbat med formella och informella brev samt med att skriva vykort på engelska. Efter att ha läst inledningen till en text i vår lärobok som löd: ”He promised to write long letters to his friends at home, telling them everything he did. But he was too busy, so he wrote postcards instead.”, ställde jag en spontan fråga: What’s the difference between a long letter and a postcard?

Alla tittade på mig och ingen svarade. Ställde jag en svår fråga eller är de blyga? Då bad jag dem att prata med klasskompisen bredvid för att diskutera frågan. Samtidigt gick jag runt och hörde att de hade olika uppfattningar och rena felaktigheter. Efter några minuter kom jag med samma fråga igen. Det var fortsatt inga svar men jag såg i deras ögon att de ville svara men verkade kanske inte våga prata inför hela klassen. Då valde jag att använda våra digitala resurser för att kommunicera.

Vi skulle använda datorerna senare under samma lektion och när jag såg verktygen framför mig bad jag eleverna om att  skriva anonymt sina åsikter på en webbaserad ordbehandlare, nämligen Meetingwords. Några hade använt verktyget innan under mina spanska lektioner när vi tränade kollaborativt skrivande, dvs. samskriva ett dokument i realtid, men för vissa var det första gången. Det dök upp ett flöde med idéer. När de slutade skriva läste jag upp deras resonemang och började diskutera några påstående som till exempel, ”A letter is a text you write at home while a postcard is a text you write from other country.” Kan man inte skriva ett brev från utlandet? Kan man inte skriva ett vykort hemma? Hur ser ett vykort ut? Då började några räcka upp handen och försöka försvara sitt eller andras resonemang. Till slut fick vi inte bara en bra diskussion utan en gemensam text med jämförelse mellan de båda.

Det stämmer väl med vad min ämnesspanare-kollega Helena Kvarnsell beskriver i sin bok, Digitalisering som lyfter skolan teori möter praktik (2015), om att skapa motivation:

  • ”Att använda sig av verktyg där eleverna kan skriva text och på så sätt dela med sig av sin förförståelse för ett visst begrepp eller tankar runt en händelse, förslag på lösningar av ett problem eller något annat är ett annat sätt att öka motivationen och delaktigheten under lektionen. När läraren sedan fått upp alla svar, lösningsförslag eller tankar på sin skärm kan man i klassen hjälpas åt att kategorisera dem och rätta till missförstånd. Att på detta sätt vara delaktig i lektionens utformning skapar enligt vår erfarenhet ökad motivation hos eleverna.” (Fleischer & Kvarnsell, 2015:106)

Mina elever kommenterade sedan att det var roligt att jobba på det här sättet och även att det inte var pinsamt att prata inför hela klassen eftersom tankarna redan var där på ”tavlan” och det var inte så lätt att gissa vem som hade skrivit vad. Vi skulle ha kunnat använda ett annat typ av verktyg för att skapa en gemensam arbetsyta men det var en ordbehandlare som jag kom på då. Jag ville ge eleverna friheten att bearbeta gruppens skriftliga (även muntliga) språk.

För att börja med tycker jag att det var utmärkt att eleverna kunde vara anonyma. Man kan ju fråga eleverna efteråt vilka smeknamn de hade för att följa skrivandeprocessen. Jag kommer inte att förklara stegvis hur man gör för att skapa en ”pad” eller nytt dokument för det är enkelt när man kommer in på en webbaserad ordbehandlares sida. Däremot vill jag upplysa om en funktion där man kan se hela processen efteråt: tidsreglade (Time Slider).

 

Här kommer förslag på några hemsidor för webbaserade ordbehandlare som man kan använda för kollaborativt skrivande:

http://collabedit.com/ Den är väldigt enkel och begränsad. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Chatt funktion finns.

http://www.writeurl.com/ Väldigt enkel. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Du kan redigera texten med kursivstil, fetstil och infoga länkar. Ingen chatt funktion.

Chatt funktion kan vara både positiv och negativ. Det är bra att eleverna har något att göra när de är klara med sin del av arbetet. Man kan använda chatten för att meddela något, ställa frågor eller kommentera texten. Å andra sidan är det ett ställe där man kan leka eller i värsta fall, vara taskig mot någon. Min erfarenhet är att de använder funktionen bättre och bättre.

http://meetingwords.com/ Den kräver ingen inloggning. Det finns chatt funktion. Man kan redigera texten med fetstil, kursiv och kan välja färg.

I sin bok Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande (2014), Patricia Diaz tipsar tre webbaserade ordbehandlare som inte kräver inloggning: Titanpad, Primarypad och Twiddla. Vidare argumenterar hon att ”med all sannolikhet är alla upptagna med att försöka skriva så korrekt så möjligt själva, så att de inte alls tänker på varandras eventuella fel. Ett sådant här dokument kan mot bakgrund av detta bidra till att skapa ett mer öppet klassrumsklimat, där eleverna ges större inblick i varandras lärandeprocesser.” (Patricia Diaz, 2014:157)

https://titanpad.com/ Väldigt likt Meetingwords dock mer begränsad.

http://primarypad.com/ Den är enligt sin beskrivning mer anpassad till skolarbete. ”PrimaryPad is a web-based word processor designed for schools that allows pupils and teachers to work together in real-time.” (Förstasidan Primarypad)

http://www.twiddla.com/ Den är mer avancerad och kräver lite mer tid för att sätta sig in i. Det ser dock enkelt ut.

Sist och inte minst, finns det Google Docs. Troligtvis det mest kända verktyg för kollaborativt skrivande. Det krävs naturligtvis ett google konto. Det gäller att testa och känna vilken som passar bäst just till dig, dina grupper, aktiviteter och elever.

Prova gärna en webbaserad ordbehandlare för kollaborativt skrivande för att motivera eleverna och lyft upp din undervisning.

 

Referenser:
Diaz, P. (2014). Webben i undervisning: digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fleischer, H & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)