Tankar om programmering, stavning och minnesregler

Under Skolforum 2017 i Stockholm var stort intresset för allt som handlade om programmering. Enligt Skolverket ska programmering stärkas i skolan genom att förvandla det till ett pedagogiskt verktyg i olika ämne, främst i matematik och teknik. Det finns naturligtvis många lärare och skolledare som är ute efter mer kunskap och idéer för att kunna jobba med ämnet.

Jag undrar om att programmering kommer att kunna bli ett lyft för språk i allmänhet med tanke på att programmera handlar det om att ge dator instruktioner så att den lyder eller löser problem. Kommer eleverna att vara trognare till programmeringsspråket än vad de är till svenska, engelska och moderna språk?

Redan i årskurs 1-3 strävar lärare i svenska efter språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter” men ändå kommer eleverna till åk 7 och bryter mot dessa regler. Varför kan det vara så svårt att generalisera språkkoder till andra ämnen?

Många elever blir frustrerade när de ser på självrättande tester att de får fel när de skriver ”rätt svar” men missar användning av stor bokstav i början av en mening, en punkt i slutet eller när de stavar orden fel.

Så här kan en text se ut på engelska:

”i’m gonna write about love holgersson becuose i practice her sport and i like her very mutch.”

Några elever försöker försvara sig och skriver i slutet av texten: ”Förlåt, jag är kass på engelska och vet att det finns mycket felstavning i texten.” Vad ska man göra för att både uppmärksamma och bli av med sådana misstag? Vad kan vi göra mer än att ”tjata ut” reglerna? Kommer dessa elever att ha tålamod att programmera en algoritm, dvs. en uppgift eller en instruktion som löser ett problem?

För drygt tio år sedan när jag skrev på min hemsida var jag tvungen att koda varje stor bokstav, accent osv. Idag är det mycket lättare att skriva på nätet. Precis som man kan få hjälp av stavningsprogram kan eleverna få hjälp att programmera. Fördelen med programmering är att de får direkt respons för programmet fungerar inte om det är felkodat. Frågan är hur länge som elevernas motivation kommer att räcka? Blir de mer uppmärksamma när de är tvungna att ta ett steg i taget?

Än så länge försöker jag resonera med mina elever om vad och hur de har skrivit. När det gäller stavning av de mest frekventa orden på engelska provar vi att använda kända minnesregler (mnemonics) eller så skapar vi egna:

BECAUSE: Big Elephants Can Always Understand Small Elephants.

Because Mnemonics

WITH: When I Try Harder.

With Mnemonics

MUCH: My Uncle Came Home.

Much Mnemonics

Man får feedback väldigt snabbt när man programmerar, dessutom är programmeringsspråket mer grafiskt än det skriftliga språket. Kommer det att skapa mer medvetenhet för att följa dessa regler? Eller kommer eleverna att generalisera programmeringsspråket istället? Blir det ett lyft för språk överhuvudtaget?

Vad har du för inställning till programmering i skolan? Hur jobbar du för att uppmärksamma de vanliga språkliga misstagen? Använder du någon minnesregel?

Lämna gärna din kommentar här.

 

Tips på appar/tillägg till stavning:

AppWriter Cloud: https://chrome.google.com/webstore/detail/appwriter-cloud/lokadhdaghfjbmailhhenifjejpokche?hl=sv

Read and Write: https://chrome.google.com/webstore/detail/readwrite-for-google-chro/inoeonmfapjbbkmdafoankkfajkcphgd

Spell Check: http://www.spellcheck.net/

Grammarly: https://app.grammarly.com/

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)