Bordsplacering och ”name selector”

Ett segregerat klassrum speglar ett segregerat samhälle. Vårt arbete som lärare mot segregation börjar i klassrummet.

Har du stora grupper? Hur sitter dina elever i klassrummet? Hur interagerar de med varandra? Har du ett bra klassrumsklimat?

Många gånger är det lättare för några elever att skypa och prata med någon som de inte känner än att sitta bredvid en klasskamrat och då samtala och diskutera ett ämne i klassrummet. Vad beror det på?

Ämnesspanaren Cecilia Johansson har bloggat om behovet att utveckla och träna på elevernas empatiförmåga: Empati: en kognitiv förmåga att utveckla. Hur skapar man empati och trygghet mellan klasskamraterna? Det finns inte en annan väg än att prata om och träna på det. Det är vårt uppdrag att ge eleverna vettiga uppgifter där de utvecklar sina samarbetsförmåga. De behöver inte vara bästa kompis med alla men de behöver lära sig att samarbeta och respektera varandra.

John Hattie påpekar att relationen mellan lärare och elever måste studeras noga för att uppnå en positiv klassrumskontroll: “Det måste finnas omsorg, förtroende, samarbete och förmåga att arbeta i grupp eftersom det är dessa färdigheter som behövs för att främja klassrumsmiljöer där misslyckanden inte bara tolereras utan också välkomnas”. (Hattie, 2012:99) Enligt honom är klassrumsklimatet en viktig påverkansfaktor på studieprestationer och har stor betydelse för att främja lärande.

Jag undervisar i spanska och engelska på högstadiet. Till mina spanskgrupper kommer elever från olika klasser (A,B,C,D) i konstellationer där de inte brukar ses. Det är en chans att träffa sin bästis som går i en annan klass och snacka ifatt. Det kräver en hel del ledarskap och skicklighet. Lektionerna måste ha flyt, variation och det ska vara intressant för eleverna annars sitter de och pratar om allt möjligt än spanskan.

Att eleverna både gillar och behöver struktur är ingen nyhet. Har man en stor grupp är det bra att tänka på små steg innan man kliver in i rummet:

  • – Hur väl känner jag eleverna? Vad kan vi göra för att lära känna varandra?
  • – Främjar möbleringen våra planerade aktiviteter?
  • – Hur och när kan den stora gruppen delas i små grupper?
  • – Vid behov, gör en bordsplacering.
Placering är väldigt viktigt och måste göras med eftertanke. Utgå efter individuella behov samt gruppens behov för att placera dina elever. Att känna sina elevens potential kan användas som ett verktyg för att bidra till både elevens och gruppens utveckling.

TeacherKit (Android, iOS, Windows 8) och Smartseat (iOS) är två exempel på appar med vilka man smidigt kan göra bordsplacering i klassrummet. Den första är väldigt lätt att hantera och man kan med bara en “touch” ta närvaro eller placera om eleverna. Själv tycker jag att denna funktion borde ingå i vår lärplattform så att vi behövde bara importera våra grupper och göra det så smidigt så möjligt. Båda apparna kan importera filen från en text fil om du köper hela versionen. Så här kan det set ut:

Långgruppmöblering

Halvgruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Biomöblering

Biomöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Bussmöblering

Bussmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Hästmöblering_Närvaro

Hästmöblering och närvaro. TeacherKit. Rosana Månsson.

Gruppmöblering

Gruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Gail Davison Blad argumenterar att starka elever kan hjälpa svagare samt att hon föredrar att eleverna sitter parvis för en bättre interaktion med varandra. Hon föreslår följande för högstadieelever:

  • -Samla elever med samma olika sorters problematik så att de sitter tillsammans nära dig. På det sättet kan du koncentrera dig på att hjälpa dem och låta de som inte har några svårigheter sköta sig själva lite mer.
  • -Para inte ihop starka individer med okoncentrerad individer. Det funkar inte!
  • -Andra får gärna sitta hos kompisen – så länge det fungerar. (Blad, 2012:17)

En annan modell för klassrumsplacering presenterades av Stefan Hertz. Modellen har diskuterats på gymnasiet enligt ett blogginlägg från Pedagog Värmland. Hertz utgår från elevernas beteende indelat i olika färger. Han gör en pararell som han kallar för traffikljuset i klassrummet:

  • Grön: elever som samarbetar både med lärare och med klasskamrater. De skapar positiv mönster i klassrummet och ska sitta i mitten för att bli föredömen för de andra i klassen.
  • – Gul: elever som ibland följer instruktioner och kan syssla med något annat under lektionen. De ska sitta runt de gröna.
  • Röda: elever som har svårt att samarbeta med läraren och klasskamrater. De följer sällan instruktionerna. De ska sitta nära läraren och runt de gröna. (Hertz, 2014)

Att ha samråd med specialläraren är till stor nytta när det gäller placering. Både de ”problematiska” och ”röda” eleverna nämnda ovan kan vara elever med särskilda behov. Annat att tänka på är att vissa elever med neuropsykiatriska problem föredrar att sitta nära fönster eller dörren.

På mellanstadiet har en skola provat placering även i matsalen. Läs om deras erfarenhet här: Fri placering i matsal går väl inte, eller? (Magnus N Blixt).

Vad säger eleverna om bordsplacering i klassrummet? När jag fågade mina elever blev de vanligaste svaren:

  • Jag vill välja vart* jag ska sitta.  (*dalmål)
  • Det är bättre när lärarna bestämmer var vi ska sitta.
  • Vi vill absolut inte bli delade i varannan ”pojke” och ”flicka”. Förresten vet ni vem som är pojkar och vem som är flickor?
  • Det beror på vilken lektion, vilket ämne och vilken aktivitet vi ska göra.

Har du inte tid eller behov att bordplacera dina elever så kan du få de att interagera med varandra i form av olika gruppuppgifter. Det finns olika sätt att gruppera elever. Om uppgiften ska göras i bara en lektion tycker jag att det utmärkt att använda ett slumpmässigt program/app så kallade ”name selector” eller “name picker”. De används ofta för metoden “no hands up“. Annars om det är till en längre period som de ska arbeta med ett projekt tycker jag att det ska vara genomtänkt vem vi placerar de tillsammans med. I de nämnda appar, Teacherkit och Samartseat, finns det funktionen ”random student selector” eller “call out” som används för att välja ut eleverna slumpmässigt.

Fördelen med att använda “name selectors ” för att gruppera elever är att de inte behöver tänka på varför en ska jobba med just den klasskamraten då. Ingen bedömning från läraren om placering av just den eleven i gruppen. Det är nyttigt att träna på att samarbeta med andra klasskamrater.

Appar:

Du kan också använda “name selectors” utan att ladda ner men de är mer begränsade och för att göra grupperna måste du skriva ner grupperna efter att det har valt ett namn.

Hemsidor:

I läroplanen står det att skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Det står också att ”informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad”. (Skolverket)  Tills du skapar ett demokratiskt klassrum använd bordsplacering och ”name selector” för att bilda grupper. Det kommer att hjälpa dig och dina elever på sikt att få mer struktur och skapa trygghet. Beroende på hur gruppen fungerar kan eleverna så småningom få ha mer inflytande över placering och möblering i klassrummet.

Det är så skönt när eleverna frågar var de ska sitta och svaret blir: – Friplacering! Kom ihåg att ingen ska sitta ensam för ni behöver ju träna på att ”samtala” med någon på lektionen. Då ser man gruppgäng som blandas…

Annars, agera direkt om de sitter i segregerade grupper. Det ska inte finnas utrymme för det varken i klassrummet eller matsalen. Inte någonstans på hela skolan!

Jag lämnar er med en video från Skolvärlden där undervisningshandledaren Anne-Marie Körling efterlyser ett medvetet förhållningssätt i klassrummet.

Referenser:
Gail , D. B. (2012). Really inspiring! 150 tips för engelsklärare på högstadiet. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Hertz, S. (2014). Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan. Stockholm: Utbildning AB Förlag.

Positiva tankar om grammatik

Jag antog utmaningen att sprida grammatikkärlek inför den nationella grammatikdagen idag. Det var nämligen Mia Smith som uppmuntrade oss ämnesspanare i språk och så här skriver hon om detta: “Grammatikdagen – hiss eller diss?”.

När det handlar om språklektioner är avvägningen viktigt: vi kan inte undervisa bara om grammatik… vi kan inte undervisa utan grammatik: “grammar: can’t live with it. Can’t live without it!”.

Jag frågade några elever och här är deras tankar kring grammatik:

Hur undervisar jag grammatik under mina lektioner i spanska och engelska? Det finns två metoder som jag använder mig mest av: direkt (deduktiv) metod och indirekt (induktiv) metod. På den direkta metoden går jag rakt på till saken och förklarar den grammatiska punkten direkt. Här passar jag på att förklara den kontrastiva grammatiken mot det svenska språket. Det roligaste är att ibland måste jag använda mig av engelska för att förklara spanska till exempel, gerundium (pågående form):

gerundium

Tavlan med pågående form. Rosana Månsson.

På den andra, dvs. indirekt metod, använder jag mig av en metod som kallas på engelska ”guided discovery”. Jag ger några exempel och leder eleverna till att dra sina egna slutsatser och formulera hur de tror att reglerna är. Fördelen med denna metod är att eleverna tränar på sina förmågor att reflektera, analysera och resonera över språket. Dessutom är de mer aktiva under processen. Läs mer om “guided discovery” på spanska (“descubrimiento guiado”) skriven av Aline Almeida Eriksson (2012). Jag återkommer med ett inlägg om “guided Discovery” på svenska.

Min erfarenhet, efter ha varit i olika länder och träffat folk som har läst engelska eller spanska men kan inte prata språket, är att det har varit mycket fokus på grammatik som en tradition. En konsekvens är att eleverna inte ha utvecklat den kommunikativa förmågan som vi i Sverige anser att det är det viktigaste.

Mina barn är tvåspråkiga och även om jag är språklärare får de inte direkta lektioner i grammatik hemma (inte just nu i alla fall). De provar sig fram med deras interimspråk och jag guidar de naturligt när det behövs och när chansen finns. En konversation mellan oss på mitt modersmål skulle kunna låta så här på svenska:

  • – ”Mamma, jag *gådde* till biblioteket med mina klasskompisar igår.”
  • – ”Vad roligt, älskling! Vet du vad?… Jag GICK till jobbet igår. Och pappa, då? (…väntar på svar) Han GICK inte till sitt jobb igår. Han åkte bil!”.
Så tränar vi på verbböjning. Däremot får min man en hel förklaring om varför man säger si eller så. Jag drar detta som en parallell om hur jag tänker på mina lektioner. Jag varierar och växlar mellan metoderna enligt situationen och elevernas kognitiva språkliga nivå.
Jag gillar grammatik och mina elever ska lära sig grammatik för att utveckla sin språkmedvetenhet och ”för att förtydliga och berika kommunikationen” som det nämns i kursplanen i moderna språk.

Ha en trevlig grammatikdag!

Mera interaktiva spel för språkträning på trovärdiga hemsidor

På sociala medier i språkgrupper är det vanligt att lärare i moderna språk frågar efter eller ger tips på spel för att jobba med sina elever på högstadiet. Det finns naturligtvis en uppsjö hemsidor/appar med spel för att träna språk.  En del riktade till modersmålet, en del gjorda av någon lärare eller elev snabbt utan granskning.

På mina spanska lektioner denna veckan har vi använt ett enkelt spel producerat av UR:s ungdomsredaktion. Inspirationen kom efter jag har spanat en lektion av Thomas Gryzelius. Spelet handlar om möblering i ett rum och kan användas på flera språk: spanska, engelska, franska och tyska. Det är väldigt enkelt att använda och eleverna uppskattade det. Thomas har fokuserat sin lektion på muntliga uppgifter och min fokus med spelet denna gång var på att ställa frågor.

Första uppdrag var att möblera ett rum. Sedan var det dags att spara bilden och ställa frågor på spanska. De behövde använda några frågeord som vi gick genom på spanska men det var också fritt att hitta på andra typ av frågor. När de var klara, skickade de vidare sitt arbete till en klasskompis för att besvara på frågorna.

Exempel på några frågor:

  1. ¿Cómo es la habitación? Es grande o pequeña?  (Hur ser rummet ut? Är det stort eller litet?)
  2. ¿Dónde está el gato? (Var ligger katten?)
  3. ¿De qué color son las cortinas? (Vilken färg har gardinerna?)
  4. ¿Dónde está la alfombra? (Var ligger mattan?)
  5. ¿Te gusta la habitación? (Gillar du rummet?)
Decora

Spelet finns på UR.se och är en del av projektet för och av ungdomar. Så här beskriver de hemsidan:

“SPRK är en sajt för dig som lär dig ett nytt språk och som på ett underhållande sätt vill testa dina kunskaper och även lära dig mycket nytt. Det finns spel, chat och tester där man ibland behöver lite mer kunskap men även sådana där man övar basglosor. För att lära sig något utöver det man gör i skolan så har vi även ett slangspel där man får lista ut slanguttryck.  Sajten är producerad av UR:s ungdomsredaktion och är främst riktad till ungdomar, men kan vara till nytta i alla åldersgrupper.”

Det verkar som projektet inte är aktiv längre eftersom det bara finns två spel och inte allt de har lovat ovan. Några elever skulle vilja göra samma träning med olika områden.  Är det inte en bra idé att stödja ungdomar att producera och publicera sådana typer av spel med kvalitetsgranskning? Det handlar ju om en kombination av programmering, språkträning och samarbete med olika språk.

Ja. Vi vill ha mera interaktiva spel producerade för och av svenska ungdomar med kvalitetsgranskning på trovärdiga hemsidor!

Utedag: en möjlighet att träna språk utanför skolbänken

I fredags flyttade vi våra klassrum till sjön och skogen. Vi var alltså ute med vår årskurs 8 för en utedag. Huvudtema var friluftsliv vintertid med idrott och hälsa och till detta kopplades hem- och konsumentkunskap samt språkundervisning.

Det var roligt att se hur ögonen glimrade hos kinestetiska elever som i vanliga fall kämpar hårt in i klassrummet för att sitta stilla och lära sig nya saker.

Planeringen av utedagen började i klassrummet med en kortfilm, läsning av några artiklar om hur man klär sig på bästa sätt, vilken övrig utrustning som kan vara bra att ha med, samt vad man bör tänka på gällande mat och dryck när man är ute i kylan. Länkar till videor skickades via vår lärplattform för de som missade eller för de som ville repetera. Det ingick i uppgiften att planera sin packning och inför de uppgifterna som de skulle göra under dagen.

Det blev skridskoåkning, lek och spel vid en sjö i närheten av skolan för ena halvan av årskursen medan andra halvan  gav sig iväg till en minivandring i skogen med syftet att göra upp eld och värma sitt personliga matpaket. Matpaketet hade de planerat och gjort i ordning under hemkunskapslektionerna.

Stationen vid sjön bjöds på mycket spontana samtal på olika språk. Eleverna förklarade på engelska den bästa tekniken de använder för att åka skridskor. Några förklarade på svenska och hjälpte nyanlända att åka skridskor för första gången i sitt liv. En grupp gjorde en snögubbe och vi använde den med andra grupper för att träna kroppsdelar på spanska, vilket led till ytterligare språkdiskussioner. Det blev snack om vädret, kläder och hur man kommer till skolan. Eleverna tyckte att det var jätteroligt och jag med!

El_hombre_de_nieve1

El hombre de nieve hecho por mis alumnos.

Utedagen fortsätter inne. Medan våra idrottslärare ska vara ute med andra årskurser ska eleverna skriva en friluftlivsrapport med sina reflektioner och resonemang över sin utedag. Varför inte på engelska?

Som förslag till aktiviteter under utedag lämnar jag en tipspromenad på engelska som vi har använt vid tidigare tillfälle samt ett spring-lek spel till moderna språk.

Alla var nöjda och skulle vilja ha flera utedagar!

Kopplingar till läroplanen:
Idh – genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
Idh – förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
Idh – röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
Hkk – planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,
En –  Kommunikationens innehåll Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.
En  – Kommunikationens innehåll Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
En  – Lyssna och läsa – reception Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
En – Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
Mspr2 – Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Mspr2 – Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Mspr2 – Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Värdegrundsfrågor i Reflekterande Rum

Ibland hamnar vi i situationer med våra elever eller kollegor som vi inte blivit förberedda på under vår utbildning. Hur gör vi? När har vi möjlighet att prata om sådana situationer? Kan vi tillsammans hitta nya vägar att hantera utmaningar och svårigheter på? Läraryrket är väldigt komplext och utmanande eftersom vi inte bara sköter våra specifika ämneskunskapsfrågor utan också hanterar den sociala biten, där det ingår viktiga värdegrundsfrågor som hela det svenska systemet bygger på.

Jag har nyligen deltagit i den fjärde delen av Reflekterande Rum där vi bland annat fick prata om överlämning, tystnadsplikt, etik, handledning till lärarna, makt och demokrati. Om du undrar vilket rum jag har varit i, läs vidare för jag ska berätta om ett projekt som tre kollegor utförde på vår skola.

Som slutuppgift av utbildningen ”Mentorskap som skolutveckling” från Högskolan Dalarna har Anita Björs (lärare i engelska 7-9), Annelie Liljedahl (förskollärare) och Ingela Vestbro (då musiklärare 4-9)  utfört sitt projekt ”Reflekterande Rum – en modell för skolutveckling genom kollegial handledning i form av lärande samtal” på Lorensbergaskolområde i Ludvika. Vår rektor  brinner för värdegrundsfrågor och tillsammans med andra rektorer i området disponerade han, för sina pedagoger, tre timmar för varje station, dvs. en timme för inläsning av anvisat material: diskussionsunderlag med dilemman; och två timmar för samtal. Syftet med projektet var att genom samtalsgrupper med värdegrundsfrågor som innehåll uppnå kollegial skolutveckling i Ludvika Kommun.

Folder [51960]

Med inspiration av Embretsens (2006) ”Lärande samtal” har de tre nämnda lärare organiserat fyra stationer som de döpte till Reflekterande Rum. Varje station bestod av samtalsgrupper i tvärgrupper förskola – åk 9 med en mentor som samtalsledare. Det diskuterades olika värdegrundsfrågor:

  • – Bemötande.
  • – Kommunikation.
  • – Förhållningssätt.
  • Förskola – åk9 – ett perspektiv i fokus.
Rum 1 Rum 2 Rum 3 Rum 4

Här kan du läsa deras första diskussionsmaterial. För mer information och material kan du kontakta Anita Björs eller Annelie Liljedahl på Lorensbergaskolan i Ludvika. Mer information om yrkesetik, litteraturtips och erbjudande om kompetensutveckling på riksnivå hittar du här på LR:s hemsida.

Ingela Vestbro har bytt skolform. Numera jobbar hon som biträdande rektor på Stegelbackens skola i Smedjebacken. Där har hon också kört igång Reflekterande Rum med ledningsgruppen på VBU. Hon följer projektets arbetssätt med samma koncept men hon anpassar teman enligt grupperna. Hon känner en enorm lycka att få utveckla professions-etisk kompetens genom att synliggöra skolans värdegrund på ett enkelt sätt, genom Reflekterande Rum.

Det finns säkert massor av dilemman som man har varit med om och skulle kunna skriva ner för att reflektera tillsammans med sina kollegor.  Att diskutera sådana frågor förstärker det pedagogiska ledarskapet vilket påverkar positivt elevbemötandet. Hur gör jag egentligen? Hur tänker du nu? Tveka inte. Gå till ett Reflekterande Rum!

Läs mer om värdegrundsfrågor i skolan på Skolverkets hemsida.

Lyssna på en intervju med Åsa Dahlberg och Susanna Sjögren om yrkesetik på Lärarpodden #34 Yrkesetik – de mjuka delarna av läraryrket.

Filmer på spanska – ”Películas”

Spansklärarna efterfrågar alltfler filmer för att använda i undervisningen speciellt för högstadiet. Filmer kan vara ett väldigt bra stöd för samtal och diskussion i klassrummet. De ska vara relevanta för undervisning och lärarna ska förtydliga syftet med användning av filmer under lektionerna.

Filmerna i språklektioner kan användas som en möjlighet att träna och öka ordförrådet, repetera några grammatiska punkter, samtala om kulturella skillnader, beskriva saker osv. Att använda flera kanaler (visuell, auditiv) samtidigt, lyssna på språket i riktiga sammanhang samt att bryta den vanliga rytmen av lektioner är några fördelar med att använda filmer i undervisningen. Däremot kan långfilmerna få negativa effekter som till exempel att eleverna tappar intresse och blir distraherad av något annat. Det kan också hända att filmerna är för djupa när det handlar både om språket och innehåll.

I lördags (6/2) delades det ut ”El Premio Goya 2016” (Goyapriset 2016). Det finaste filmpriset för spanska filmer utdelat i Spanien sedan 1987. Som bästa film vann Truman (2015)  och man kan även se vinnare på andra kategorier här. En video med några filmer som tidigare har vunnit Goyaspriset finns på Centro Virtual Cervantes.

En del elever upplever att det är mycket roligare när de får ett arbetsblad i samband med filmen, andra vill bara ta det lugnt och titta på den. Några vanliga frågor som man kan ställa angående en film är:

  1. – ¿Qué película has visto?
  2. – ¿Quién es el director de la película?
  3. – ¿Qué personaje te ha gustado más?
  4. – ¿Cuáles son los géneros de la película? (komedi/satir, drama, action, deckare/polisfilm, äventyr, fantasy/science fiction, animerad, musikal, västern)
  5. – ¿De qué se trata la película?
  6. – ¿Te ha gustado la película? ¿Por qué?

Här kommer en lista med tips på filmer, årtal, åldersgränser och längd för att underlätta letandet:

Películas

Películas. Filmer på spanska.

  • No se aceptan devoluciones (2013). Från 11 år. 75 min.

Dessa finns tillgängliga på läromedelcentralen SLI.SE. Kontakta din lokala läromedelcentral.

I en film som Vicky Cristina Barcelona (2008) finns det fina bilder från Barcelona och Oviedo men jag skulle inte våga visa för mina elever utan att spola fram några sensuella scener. Det är viktigt att aktiviteten är genomtänkt och att vi tittar på filmen innan.

Ett bra exempel på ett arbetsblad om filmen Mar adentro (Gråta med ett leende) finns på Lektion.se.

Bra sammanställningar av spanska filmer finns på Filmcentrum och Vodeville.

Ett annat alternativ är att använda kortfilmer men detta lämnar vi till ett annat inlägg.

Det bara att luta dig tillbaka och njuta av en lugn stund tillsammans med dina elever eller varför inte lämna detta som lektionsförslag till en vikarie när du är borta av någon anledning?

Då släcker vi ljuset, ridån går upp…

Att börja med – ”Para empezar”

Detta är mitt första inlägg som ämnesspanare och det handlar om startuppgifter. Jag har samlat ihop några konkreta tips om startuppgifter till spanska lektioner. Det är möjligt att använda digitala verktyg eller en vanlig tavla.

Startuppgift hjälper eleverna att vara aktiva från starten medan läraren får lite tid för att koppla upp utrustningar, ta fram dagens material eller kolla närvaro. Tanken är att det ska ta ungefär fem minuter för att eleverna ska ”lösa” det. Man kan välja en typ av startuppgift för varje vecka så att eleverna får rutin och vet hur uppgiften går till.

Här kommer namn och länk på uppgifterna:

  • Pregunta. Eleverna ska formulera en fråga på målspråket till en klasskamrat.
  • Discutir. Diskutera en kulturell fråga t. ex. Vad gillar spanjorer för sorts mat och varför äter de så sent på kvällen?
  • Conjugar verbos. Rabbla verb.
  • Trabalenguas. Tungvrickare.
  • Adivinanzas. Gåtor.
  • Palabras encadenadas. Länkade ord.
  • Sopa de palabras o Crucigramas. Korsord.
  • Buscar una palabra en el diccionario, ver su significado y crear una frase con ella. Leta efter ett ord i lexikon, kolla vad ordet betyder och bygga en mening med det utvalda ordet.
  • Palabras (Quizlet, Elevspel). Träna på glosor.
  • ¿Y para la próxima? Lämna förslag till nästa veckans startuppgift i en post-it lapp eller mejla din lärare.

Startuppgifter skapar arbetsro. De kan också leda till en demokratisk diskussion i klassrummet genom att låta eleverna planera nästa startuppgift eller diskutera syftet med startuppgifterna. Ämnesspanare Annika Sjödahl har några tips om startuppgifter till engelskan.

Jag hoppas att du har fått lite inspiration. Om du redan kör med startuppgifter på dina spanska lektioner, vilka gör du?