The Paralympic Games: YES, I CAN!

För att hylla Paralympiska Spelen föreslår jag följande aktivitet (ca. 50 min):

1. Talk about the Olympic and Paralympic Games. Prata med eleverna om vad de vet om Olympiska Spelen. Har de tittat på OS i somras? Gillar de bäst vinter- eller sommarspelen? Vad är det som pågår under september 2016?

Rio by Pixabay. CC0. https://pixabay.com/sv/rio-placca-cirklar-2016-1585738/

Rio by Pixabay. CC0. https://pixabay.com/sv/rio-placca-cirklar-2016-1585738/

2. Watch the video. Visa videon från British Council ”We’re the superhumans – Rio Paralympics 2016”. (Länken finns i filen nedan.)

3. Write your own comment. Be eleverna att skriva var sin egen kommentar efter ha sett videon. Här uppmuntrar vi att de ska skriva på engelska men om det finns svaga eller nyanlända som inte kan eller vågar, kan de använda svenska eller ett annat språk. “Do you watch the Paralympic Games? Were you surprised or impressed by anything you saw in the video?” (British Council)

* Medan eleverna tittar på videon och skriver sina egna kommentarer, kan du dela upp klassen i flera mindre grupper. Tänk på att det ska finnas minst en ledare som kan se till att gruppen utför uppgiften på engelska samt publicerar gruppens gemensamma kommentarer på hemsidan.

 4. Read. Läs några av de nuvarande kommentarerna som finns på hemsidan.

5. Group work. I de små grupperna som du har gjort, be dem att skriva EN gemensam kommentar från gruppen. Det ska finnas idéer från alla i gruppen. Alla ska vara delaktiga oavsett deras respektive nivå på engelska! Benämn grupperna med en alias som kommer från de två första bokstäverna från varje elev, t. ex.: Alice, Mohammud, André och Klas = almoankl. På hemsidan accepteras inte riktiga namn!

6. Publishing. Gruppen ska publicera sin kommentar på hemsidan. Det krävs en inloggning. Eleven som ska publicera ska kunna verifiera sin mailbox under processen.

7. Writing together. Den största utmaningen är att skriva en gemensam kommentar med hela klassen, dvs. lärare och elever, med idéer från alla grupper.

Här är elevernas blad:

The-paralympic-games-yes-i-can

Du kan även hitta denna lektion på Lektion.se

Good luck!

/Rosana Månsson

Träna ord, begrepp och samarbetsförmåga med Quizlet

På Skolvärlden (nr 4, 2016) tipsade jag om Quizlet (www.quizlet.com) som månadens app och här kommer jag att beskriva appen och Quizlet Lives nya funktioner som släpptes i augusti.

Vad används Quizlet till?

Quizlet som app finns tillgänglig både för iOS och Android. Det är ett utmärkt verktyg för att öva in ord, fraser och begrepp i text format och även med hjälp av bild eller ljud. Både lärarna och eleverna kan lägga in material och skapa egna listor. Det krävs naturligtvis att man ska logga in och detta kan man göra med sitt Google+, Facebookkonto eller e-mail. Det går att synka sina listor med Google Classroom vilket är suveränt.

14315838_10154484330981565_1531982558_o

Man kan lära sig i form av:

1. kort (flashcards)

2. läsa och skriva

3. höra och skriva

4. tester

quizlet_study

Skämdump från Quizlet.

Det är möjligt att skriva ut ordlistorna, flashcards och testerna som skapas av programmet vilket är väldigt smidigt. Man sparar mycket tid med Quizlet. Det finns många färdiga listor som man kan använda sig av direkt eller kopiera och göra några ändringar.

Spela. Det finns tre sätt att spela på Quizlet: memory/scatter, gravity och live. Det sista hela klassrummet!

quizlet_play

Skärmdump från Quizlet.

Quizlet Live. Via webläsaren finns det ett spel i en “betaversion” som de kallar för Quizlet Live. Eleverna behöver inte någon e-mail för att logga in som ovan utan går de till www.quizlet.live i sin webbläsare och därmed loggar de in med en sifferkod och sitt riktiga namn. Du kan plocka bort olämpliga namn om de dyker upp. Det är möjligt att köra spelet även med andras listor.

14285510_10154484331101565_1199142365_o

Grupperna blir slumpmässigt indelade (se nya funktioner) och därmed tävlar de i grupp mot varandra. Alla får upp en fråga och rätt svar finns bara på en av gruppens enheter. Jag påpekar vikten att prata med varandra på målspråket så mycket så möjligt samt att var och en får trycka bara på sin egen enhet. Detta gör att eleverna måste kommunicera och samarbeta med varandra. Det syns på din enhet hur långt varje grupp har kommit. Jag brukar visa på projektorn om vi leker inomhus. Svarar man rätt så går man vidare, svarar man fel åker man till noll igen. Gruppen som kommer till 12 poäng först vinner!

Sedan visar programmet vilka delar som eleverna behöver träna mera på. Jag är fascinerad av hur engagerade och fokuserade de var på att diskutera ordens betydelser i sina grupper. Toppen!

Nya funktioner på Quizlet Live. Du som lärare kan utnyttja de nya funktionerna:

1. Skapa eller finjustera grupperna. Själv gillar jag mycket om att programmet delar upp grupperna slumpmässigt. Det är en bra övning för eleverna att respektera varandras tur och att lära sig att samarbeta med andra olika från gång till gång.

2. Nu kan du också behålla grupperna och byta ordlistorna.

3. Du kan spela med ljud vilket är utmärkt för att hjälpa eleverna som har någon syn- eller lässvårighet.

Hur har det gått för svaga och nyanlända elever?

Genom att jag kräver att var och en ska trycka på sin egen enhet måste eleverna vara aktiva oavsett om de har fått veta svaret från andra i gruppen. Att få chans att samarbeta, lära sig och tävla tillsammans med vem som helst i klassrummet ökar deras delaktighet och därmed deras självförtroende.

Begränsningar:

Det måste vara minst 6 personer för att det ska kunna sätta igång spelet.

– Det är smidigare att använda smartphone, surfplatta eller en mindre enhet än en stor laptop. Jag har dock några elever som gärna vill använda en laptop för de ser bättre på stor skärm.

– Om en i gruppen tappar kontakt med internet kan gruppen inte fortsätta. När detta händer, antingen väntar de till nästa speltur eller tilldelar jag gruppen som förstärkning till andra grupper.

På vår skola har vi testat Quizlet Live även med personalen och det var lika roligt att se när alla engagerade lärarna spelade.

Just nu finns det möjlighet att delta i en tävling genom att publicera ett inlägg med kort och tagga #QuizletLive på Twitter. Tävlingen pågår till den 20 september 2016. Mera info finns på deras hemsida. Lycka till!

/Rosana

Tutorial på svenska. https://www.youtube.com/watch?v=qIb6LvpfLGE

Tutorial in English. https://www.youtube.com/watch?v=TYdV96Za7_c

Tutorial en español. https://www.youtube.com/watch?v=G74oJtIFZyo

7-spelet (Juego de los 7) tränar språk och matte

7-spelet (Juego de los 7) kan spelas inne eller ute. Spelet tränar sifforna på ett främmande språk och sätter även elevernas matematiska sidor på prov! Det krävs inget material utan det enda eleverna behöver veta är siffrorna 1-30 (minst) på ett främmande språk (i vårt fall, spanska) samt att de ska kunna “till höger” (a la derecha) och “till vänster” (a la izquierda).

Gör så här:

1. Dela upp klassen i små grupper (minst tre elever i en grupp).

2. Eleverna ska räkna till 30 (trettio) om det är tre i en grupp, 40 om det är fyra osv., men de kan inte säga de siffrorna som har 7 eller multipler av sju.

3. En elev börjar med att säga 1 (uno), nästa säger 2 (dos), nästa 3 (tres) osv.

4. När man kommer till sju och även tal som innehåller sju (7, 17, 27, 37,…) eller multipler av sju (7, 14, 21, 28, 35, …), säger man istället “till vänster” eller “till höger” på mål språket. Säger man “till vänster” då betyder att personen som står till vänster ska fortsätta att räkna. På samma viss om man säger “till höger” fortsätter personen som är till höger och byter därmed räkningordningen håll.

5. Skulle en elev av misstag säga ett förbjudet eller fel tal börjar denne elev från början genom att säga 1 (uno).

Det ska kännas att tabellen är automatiserad och att gruppen utför uppgiften och leker med flyt. Där kan man också upptäcka om någon elever behöver träna extra på uttal.  Gruppen som blir klar väldigt fort kan prova med en annan siffra.

Vi provade med att räkna upp till 30 och eleverna tyckte att det var lättare att ha en grupp med fyra. Så här såg ut när några spelade för första gången:

https://youtu.be/q6xa2LsQh-Q

/Rosana

Clique aqui para ler a versão em português.↵ (http://wp.me/p7dsPz-3J)

Creative Commons (CC) – Identifiera licenserna

Terminen börjar snart för eleverna och det är dags att plocka fram material. Många lärare väljer att använda eget producerat material eller använder det öppna digitala lärarresurser istället eller som förstärkning till läroböcker. När man skapar eget material vet man hur mycket tid och energi som krävs för att producera något och självklart har man rätt till erkännande av sina verk oavsett om det är för kommersiella ändamål eller inte. Alla verk som man skapar har per automatik en copyright ©.

Från ”all rigths reserved” till ”some rights reserved”. Creative Commons (CC) är en ideell organisation som startades 2001 i USA (2005 lanserades de svenska licenserna i Sverige) med syfte på att erbjuda upphovsmannen lämpliga licenser för att dela med sig av sina verk (bild, text, ljud, video etc.). Man kan på det sättet använda materialet gratis utan att fråga om lov först genom att följa de angivna licenserna. I skolans värld används CC av lärarna, övriga personal och elever. Dessutom är det den vanligaste licenstypen för öppna digitala lärarresurser.

Symbolerna pratar för sig själva, men ibland finns det kompakta ikoner eller förkortningar istället för ikonerna och det gäller att vara bekant med dessa. Jag har valt att presentera ikonerna och licenserna först på engelska, sedan på svenska och spanska för jag tror att det blir lättare att memorera när man hittar ett verk som hänvisar bara kompakt ikonen, dvs, förkortningarna som är på engelska.

Creative Commons byggs på fyra villkor:

CC Ikoner av Rosana Månsson är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.

Licenser. Dessa val visar hur andra människor kan använda upphovsmannens verk.

CC licenser av Rosana Månsson är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.

Skolverket har publicerat Creative Commons: en guide för lärare (2011). Där får du även information om hur du kan använda andras material. Du måste ju ange vad verken heter (titeln, om det finns), vem har gjort det (upphovsmannen eller alias), hur och under vilka villkor man kan använda det (licensmodell), och var man kan hitta verket (länk). För att licensiera dina verk kan du använda länken från Creative Commons hemsida. Det finns ingen registrering av verket i en databas utan där skapar du en länk eller licens som du kan ladda på din hemsida. Du kan också licensiera ditt verk i en plattform (Flickr, Vimeo, Wikipedia, Jameno etc.) när du laddar upp det. Vill du lära dig mer, kan du göra en enkel webbkurs på Internetstiftelsen i Sverige som tar 1-2 timmar. Kursen heter Så här använder du Creative Commons-material och är organiserat av Kristina Alexanderson som är projektledare för Creative Commons Sverige. Licensansvarig heter Karl Jonsson och Jonas Öberg är ansvarig för den tekniska delen. Deras kontakt finns på hemsidan.

Genom att använda licenserna och licensierade material bidrar vi till att förbättra internet användningen i skolan. För att söka licensierade material kan du använda CC-sök eller ange CC på avancerat sök på Google, Youtube eller andra plattform.

Dubbelkolla licenserna på det respektive materialet som du vill använda.

 

Länkar:

  • www.oercommons.org
  • www.skolverket.se/publikationer?id=2713
  • www.creativecommons.org/choose
  • www.kurser.iis.se/kurs/creative-commons/
  • www.creativecommons.se/author/kristina/
  • www.creativecommons.se/
  • http://search.creativecommons.org/

Sista aktivitet, sedan sommarlov

Min sista aktivitet med mina grupper i spanska åk 9 brukar vara utdelning av brev eller pris från någon aktivitet som vi har gjort. Det gäller att skapa relation, fånga ögonblicken och spara materialet.

Att lyckas ska vara den bästa motivationen för eleverna men ibland räcker det inte till och vi måste fånga upp idéer och göra det lilla extra för att göra dem motiverade.

Guldstjärnor.  Jag har tidigare använt belöningssystem med guldstjärnor som förstärkare till muntliga uppgifter med en grupp som inte vågade prata så mycket. På avslutningsmiddagen fick de ett kuvert med ett kort och sina stjärnor samt lite smått och gått.

Egenskaper. Med en annan grupp repeterade vi adjektiv under hösten och alla fick skriva om sina klasskamraters egenskaper efter en lista med adjektiv som de fick av mig. Det brukar även dyka upp bra förslag av egenskaper från eleverna. Denna övning skapar både empati och ökar ens självförtroende i gruppen. Naturligtvis måste man vara noga med att använda bara positiva adjektiv. Sedan samlade jag ihop och skrev ett litet brev som minne med deras mest frekventa egenskaper. ”El más alto o La más alta.” ”El más caritativo o La más caritativa.” ”El más positivo o La más positiva”.

adjetivos

Y el premio es para… (Och priset till årets * går till…)  I år hade jag en grupp som var utmanande på alla sätt och viss. Det krävde mycket energi och skicklighet. Vi hade lektioner som var 80, 60 och 40 minuter långa. På den längsta ville en del bara titta på långfilmer. För att fånga deras uppmärksamhet bjöd jag på rollspel, musik, dans, spel, tipspromenad, kortfilmer, spring-läs/skriv-lek, en lektion med vägbeskrivningar som slutade med fika i min trädgård samt användning av digitala verktyg. De hade tyvärr inte så många datorer i deras arbetslag och många gånger fick jag låna en vagn från mitt lag.

13451134_10154244348671565_1582772906_n

De fick använda sina egna mobiler och jag lånade ut även min Ipad när det behövdes. Quizlet, Kahoot, Padlet, bokens hemsida, Español Interactivo, Spanska FEL, webbaserade ordbehandlare och Ladibug räddade våra lektioner. Nästan alla övningar gjorde vi digitalt för en del orkade inte skriva med pennan. Vissa accepterade inte bestämda platser däremot fungerade det skapligt med namnslumpare. Det var många bestämda åsikter och mycket att jobba på! Även om jag var frustrerad för jag visste att de skulle kunna prestera mera, blev jag jätteglad över deras resultat. Vilken lycka! Det tog tid för att vänja dem att gå genom deras felaktiga svar på Quizlet Live eller på Kahoot för de flesta ville bara spela på. Återkopplingen var väldigt viktigt för deras inlärning och jag är nöjd att vi tog tid till det. Alla klarade målen och jag är stolt över dem. På deras avslutningsmiddag blev det Hollywood tema och till avslutnings aktivitet har vi gjort prisutdelning med en symbolisk Oskar statyett från Hollywood. Tanken var att de skulle skicka vidare statyetten till en som hade en viss egenskap i gruppen. Till slut blev en utsedd som ”La más trabajadora” (Den arbetsammaste), en tjej som hann ikapp med gott resultat efter ha varit en hel termin sjukinskriven.

Hollywood

Vad brukar ni göra som sista aktivitet? Nästa läsår kommer jag att ha två grupper i åk 9 och det ser jag fram emot.

Jag hoppas att HT 2016 kommer med mycket inspiration, glädje och utvecklingsmöjligheter. Några lärare är redan lediga och för vissa snart är det sommarlov men innan tar vi Konferens för spansklärare i Skandinavien 2016, den 17 och 18 juni. Det blir min sista aktivitet för detta läsår. Vi ses där!

Ha ett skönt sommarlov!

Ska vi låta dem köra över oss?

Under en vecka har flera ledighetsansökan för mopedutbildning anlänt på våra bord. Detta kommer troligtvis att fortsätta även till hösten.

Så fort ungdomarna fyller 14 år och 9 månader kan de skaffa körkortstillstånd och då bli berättiga att genomgå en kurs för att få ett EU mopedkort klass 1 med behörighet AM. Utbildningen ska vara sammanlagd i 12 timmar. Den senaste tiden har fler och fler av dessa timmar kolliderat med skoltid. Hur ska vi ta ställning till andra verksamheter vid sidan av skolan?

Vissa har använt sitt sportlov eller påsklov för att gå i utbildningen. Men vissa har försökt använda vanlig skoltid eller PRAO-tiden.

Jag brukar påpeka för föräldrarna att de flesta fall när eleverna tar ledigt drabbas inte bara de aktuella lektionstider som de missar utan även tiden förre när tankarna och planeringen för aktiviteten sätts igång, samt tiden efter ledigheten då eleverna måste ta igen det de har missat när de var borta. I det här fallet handlar det om en ytterligare utbildning. Vissa klarar allt detta, vissa inte.

Vårdnadshavare har en viktig roll. Det sägs att det är föräldrarna som känner sina barn bäst ändå är det en hel del föräldrar som sedan blir förvånade av deras resultat och betyg. Det allra enklaste är att skylla på lärarna och skolan. En tydlig kommunikation mellan lärarna och vårdnadshavare är väldigt viktigt. Nuförtiden kan föräldrarna smidigt följa elevens utveckling via nätet men det är inte säkert att de gör det och att de förstår vad som står på våra lärplattformer. När det handlar om elevensledigheter för en annan utbildning har föräldrarna en stor påverkan. Visserligen är det inte lätt att argumentera med sina egna barn (ungdomar) men det är ändå föräldrarna som bestämmer.

Ett gott exempel från en av mina mentorselever var att föräldrarna kontaktade körskolan och försökte ändra på tiden. De lyckades flytta körlektionerna men teorin gick inte att flytta, därefter rådgjorde de med mig om en eventuell ledighet. De sökte aldrig ledigheten för de insåg efter vårt samtal att det bästa var att prioritera skolan i det läget. Barnet lyckades med sina resultat och föräldrarna hittade en lämpligare tid vid en annan trafikskola. Varken jag eller min mentorsföräldrar förstod riktigt hur de skulle kunna erbjuda en tid på förmiddagen för en som har skolplikt.

Konsekvenser. Eleven kan missa viktiga genomgångar och/eller bedömningstillfälle. Risk för icke godkända betyg. Skolan behöver erbjuda elever extra-ordinarie undervisningstid i form av studiehjälp/läxhjälp eller lovsskolan. Fler och fler trafikskolor kommer att lägga upp utbildningen under elevernas skoltid. Vi signalerar för samhället och ungdomarna vad som är viktigaste.

Ett gott samarbete når bästa resultat: eleverna «» föräldrarna «» skolan «» andra verksamheter. Vem ska prata med vem? Jag börjar med att prata med mina mentorselever och deras föräldrar i alla fall…

Att filma och bli filmad: stor utvecklingsmöjlighet

UR söker nya medverkare till ett program på spanska!

Detta inlägg handlar varken om att smygfilma eller filma undervisningen för lärarnas professionella utveckling utan det handlar om filmerna som skapas med medgivande av eleverna för bedömnings syfte eller för lärandes skull.

Varför gör vi detta? Effekten på att se på en film är mycket större än att läsa eller lyssna på en text just för det används olika kanaler samtidigt i andra proportion (visuellt och auditiv). De flesta elever tycker att skapa filmer är både roligt och lärorikt. Vissa vill inte synas och kan bidra till arbetet med andra funktioner som att skapa manus, spela in och redigera. De kan även använda program eller appar för att teckna och ändra rösten om de vill. Det viktigaste är att de är medvetna att delta i processen är en stor möjlighet att utveckla sitt muntliga och kroppsspråk samt att slut produkten används för att kommunicera och förmedla ett budskap.

Det är viktigt att påpeka för eleverna om hur materialet ska användas och vilka ska kunna se filmerna. Denna överenskommelse måste alltid ske innan allt börjar.

Här är några exempel på teman som vi har filmat under våra lektioner:

–          ¿Quién soy yo? (Vem är jag?)

–          Mi amigo (Min kompis)

–          Mi habitación (Mitt rum)

–          Mi casa (Mitt hus)

–          En la cafetería (På ett kafé)

–          En el restaurante (På en restaurang)

–          De vacaciones en …  (På semester…)

–          Un cuento: Las setas venenosas (Novellen: Giftiga svampar)

–          That’s how I came to Sweden

–          An interview / Una entrevista

–          Talk show

–          Dog breeds

–          Music tastes

–          A trip to Australia

Gillar era elever att filma eller bli filmad? Här kommer en chans att göra det ”på riktigt”:

UR söker nya medverkare till programmet ”Habla ya”. En fantastisk möjlighet för eleverna mellan 11-14 år att lära sig mer spanska, åka till Spanien och lära sig hur det går till att spela in ett program genom att medverka i det.

Hur ska eleverna göra? De behöver spela in en 2-3 min mobilfilm på spanska utan hjälpmedel där de hälsar tittarna välkomna, berättar om något och säger hej då. Sedan skickar de filmen till hablaya@ur.se. De utvalda kontaktas till hösten,  i augusti 2016. Mera instruktion finns på UR Spanska Facebooks sida:

https://www.facebook.com/URSpanska/?fref=ts

UR Spanska_Nya medverkare

Skämdump från https://www.facebook.com/URSpanska/?fref=ts

Om eleverna tycker att det är roligt att göra filmen i klassrummet, att vara med i detta projekt skulle vara toppen!

 

Skulle NP i moderna språk kunna höja både kvalité och ämnesstatus?

Ta fram provmaterialet från projektet Nationella prov i främmande språk från Göteborgs universitet och utför det med dina elever. Är det verkligen så där enkelt?

I dokumentet från Skolverket står det att det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. I åk 9 är det engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt något av SO och NO –ämnena som gäller för tillfället. När det gäller moderna språk finns det stöd för bedömning i form av ett nationellt provmaterial som är frivilligt.  Materialet hittar man på Bedömningsportalen (https://bp.skolverket.se/).

Materialet finns tillgängligt – krävs dock lösenord – och kan användas i olika syfte: betygsstödjande, diagnostiskt eller formativt. Jag brukar utföra det enklaste tillgängliga nationella provmaterialet med mina elever i åk 9 under HT i diagnosiskt och formativt syfte samt det mest kompletta materialet under VT i betygsstödjande syfte. Det har fungerat bra hittills och jag använder materialet som sista provet istället för att skapa eget material. Man vill ju att eleverna ska få så mycket kunskap så möjligt och därför blir provet alltid i maj månad.

Redan i åttan frågar mina elever, med blandade känslor, om de ska göra nationella prov även i spanska. Några ser fram emot medan andra inte gör det.Vi vet hur mycket man ha pratat om att minska stress genom att minska antalet nationella prov och lösningen från Skolverket var att producera bedömningsmaterial som kan användas av lärarna i sin undervisning när det passar bäst.

Med så tillgänglighet får lärarna frihet att styra när och hur provet ska utföras. Å andra sidan, det gäller att vara professionell och inte låta provet styra innehållet av undervisningen, annars fyller inte provet sitt syfte.

Allt fler lärare använder Skolverkets bedömningsstöd som ”nationella prov” i moderna språk. Jag har gjort en enkät i två Facebook grupper för spansklärare respektive fransklärare, om de ska använda provmaterialet i år i deras ämne och resultatet blev så här (knappt 200 svar):

Diagram 1. Nationellt Provmaterial i SpanskaDiagram 2. Nationellt Provmaterial i Franska

Motiveringarna:

Ja (80%). Provmaterialet är omfattande, har rätt nivå och är lätträttade. Den kan användas till viss del som bedömningsunderlag och är ett bra bedömningsstöd. Det skapas likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen.  Några argumentera att det skapas motivation hos eleverna samt ökar status på ämnet. Det har tagits upp att några lärare även ha spelat in den muntliga delen och de har haft samarbete i bedömning mellan kommunens skolor.

Nej (12%). Det skapar bara stress och dessutom har de ont om tid bland alla andra prov.

Bara vissa delar (13%). Några hinner inte med alla delar samt att några väljer bort vissa delar som de tycker att de har rätt så mycket underlag i ämnet.

Av dessa lärare, några påstår att de har kört ”nationella provets koncept” i minst tio år och vissa uttrycker att det är synd att provmaterialet uppdateras så sällan. En lärare i franska påstår att det var kommuns beslut att utföra det nationella provmaterialet.

Skolverket påpekar att det är viktigt att provet enbart används så som det är avsett, dvs, pröva färdigheterna i slutet av åk 9 med syfte på att stödja betygsättning och vara jämförbar över riket.

Utvidgad kollegial utveckling önskas genom att disponera viktiga gemensamma tider för lärarnas träff inom kommunen. Ett exempel från ämnesspanare i tyska och engelska:

”Jag har också haft förmånen att sambedöma prov i moderna språk från Skolverkets bedömningsportal. Vi samlade samtliga språklärare från tre skolor, vilket gav oss en fransklärare, två tysklärare och tre spansklärare. Eftersom flera av oss behärskade varandras språk kunde vi sambedöma över språkgränserna, men också genom att diskutera bedömningarna metaspråkligt. Hur viktig är verbkongruensen enligt era bedömningsanvisningar? Hur ser det ut med tempusbehandlingen hos er? Hur mycket varierar era elever bindeord mellan satser? Denna enskilda dag har etsat sig fast i mitt minne, just för att de var så unik. Jag hoppas få möjlighet till liknande sambedömningar framöver, då detta verkligen gynnar både lärare och elever.” (Mia Smith)

Att tänka på:

Alla instruktionerna i provet är på målspråket. Det är bra att vänja eleverna redan från början att läsa och förstå frågorna och instruktionerna på målspråket.

Inga hjälpmedel är tillåtna. Även om det handlar om en färdighet att kunna använda hjälpmedel för egen produktion bör eleverna träna på att skriva fritt utan hjälpmedel och därmed använda strategier för att kommunicera på målspråket när språket inte räcker till.

Svaren på ett annat språk än målspråket godkänns inte samt att det ska kunna förstås av en infödd.

Ställer vi höga krav väljer eleverna bort ämnet för att minska arbetet. Ställer vi inget krav alls väljer de bort moderna språk för det är betydelselöst.

Så länge det finns obligatoriska NP för vissa ämne utanför kärnämnena och inte för moderna språk skapas det olika status och förstärks konceptet av VAL (“jag vill välja bort”) och FRIVILIGHET (“jag vill inte läsa det längre”) som moderna språklärarna lider av under det dagliga arbetet.

Cervantes – 400 år!

Den 23 april firar man den internationella bok- och upphovsrättsdagen (UNESCO). Dagen är även en minnesdag för inte minst Cervantes och Shakespeare. I år uppmärksammas båda två lite extra eftersom det är 400 år sedan de avled.

Ämnesspanaren Mia Smith har bloggat om Shakespeare och här kommer ett lektionsförslag för att fira Cervantes.

På högstadiet är man van att prata om kulturtraditioner: mat, vanor och seder. Här kommer vi att prata om kultur i sin traditionella bemärkelse, som litteratur. ¡Adelante Cervantes!

CERVANTES – 400 AÑOS DE SU MUERTE con DON QUIJOTE: LA AVENTURA DE LOS MOLINOS

Cervantes

Portrait of Miguel de Cervantes y Saavedra (1547-1615)

Syfte:

Centralt innehåll:

  • -Kommunikationens innehåll: /…/ personer och händelser.
  • -Lyssna och läsa – reception: tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier. Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • -Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion:  presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Kunskapskrav i åk 9:
  • -Eleven visar sin förståelse genom att /…/ redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med /…/  resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt /…/ använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig /…/ och uttrycka sig /…/. Eleven kommenterar /…/ några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

 

  1. 1. Startuppgift. Leka med orden på Quizlet.se – Don Quijote – La aventura de los molinos. Ordlistan hör till videon som ska visas under lektionen (Zaption). Har man inte tillgång till digitala enheter till eleverna kan man skriva ut och använda ordlistan som finns där.
 .Quizlet
  1. 2. Redovisning/Undervisning om Miguel de Cervantes Saavedras liv med hjälp av:
  • * en kort video https://www.youtube.com/watch?v=f41SJRLj-No. Vi brukar leka tolk på våra lektioner och därför passar det bra att använda filmen och pausa för tolkning. Det kan vara både lärare och elever som tolkar. Det finns möjlighet att välja snabbhet på filmen och se den lite långsammare om man vill;
  • eller
  • * en Powerpoint Presentation om Cervantes som­ Peter Panescu har gjort och lagt på Lektion.se. I slutet av presentationen finns en video men jag ska använda denna länk istället:
 .
  1. 3. En videolektion på Zaption: http://zapt.io/tr3cq59d Det är nämligen samma video som jag hittade som tips på Educación 3.0: La revista para el aula del siglo XXI, av Orientación Andújar men där har jag gjort en videolektion på Zaption med frågor.
 .Zaption
  1. 4. Kahoot. Kör en Kahoot – Cervantes: 400 años de su muerte.
 .Kahoot
  1. 5. Skriftlig produktion. Avsluta med en enkel skriftlig uppgift:

Describe a Don Quijote.

Don Quijote es …

Don Quijote tiene …

Don Quijote está …

Don Quijote lleva …

Jag hoppas att eleverna gillar detta och att de inspirerade som Mia Smiths elever.

 

Några av Cervantes talesätt:

“Har vi ingen annan så tar vi väl Aldonza.”

“I krig och kärlek är allt tillåtet.”

“Slåss mot väderkvarnar.”

“Att vara förberedd är halva segern.”

“För mycket klokhet är kanske den största galenskapen av alla.”

Texter om Cervantes:

Junta de Castilla y León. Don Quijote de la Mancha. http://www.educa.jcyl.es/educacyl/cm/gallery/Recursos%20Infinity/tematicas/webquijote/dialibro4_cervantes.html

Biografías y Vidas. La Enciclopedia Biográfica en Línea. http://www.biografiasyvidas.com/monografia/cervantes/

Webbaserade ordbehandlare. Låt eleverna skriva när de inte vågar prata!

Genom att använda en webbaserad ordbehandlare satt jag igång en hel klass till att först skriva och sedan prata engelska inför hela klassen.

Med mina engelskgrupper har vi tidigare jobbat med formella och informella brev samt med att skriva vykort på engelska. Efter att ha läst inledningen till en text i vår lärobok som löd: ”He promised to write long letters to his friends at home, telling them everything he did. But he was too busy, so he wrote postcards instead.”, ställde jag en spontan fråga: What’s the difference between a long letter and a postcard?

Alla tittade på mig och ingen svarade. Ställde jag en svår fråga eller är de blyga? Då bad jag dem att prata med klasskompisen bredvid för att diskutera frågan. Samtidigt gick jag runt och hörde att de hade olika uppfattningar och rena felaktigheter. Efter några minuter kom jag med samma fråga igen. Det var fortsatt inga svar men jag såg i deras ögon att de ville svara men verkade kanske inte våga prata inför hela klassen. Då valde jag att använda våra digitala resurser för att kommunicera.

Vi skulle använda datorerna senare under samma lektion och när jag såg verktygen framför mig bad jag eleverna om att  skriva anonymt sina åsikter på en webbaserad ordbehandlare, nämligen Meetingwords. Några hade använt verktyget innan under mina spanska lektioner när vi tränade kollaborativt skrivande, dvs. samskriva ett dokument i realtid, men för vissa var det första gången. Det dök upp ett flöde med idéer. När de slutade skriva läste jag upp deras resonemang och började diskutera några påstående som till exempel, ”A letter is a text you write at home while a postcard is a text you write from other country.” Kan man inte skriva ett brev från utlandet? Kan man inte skriva ett vykort hemma? Hur ser ett vykort ut? Då började några räcka upp handen och försöka försvara sitt eller andras resonemang. Till slut fick vi inte bara en bra diskussion utan en gemensam text med jämförelse mellan de båda.

Det stämmer väl med vad min ämnesspanare-kollega Helena Kvarnsell beskriver i sin bok, Digitalisering som lyfter skolan teori möter praktik (2015), om att skapa motivation:

  • ”Att använda sig av verktyg där eleverna kan skriva text och på så sätt dela med sig av sin förförståelse för ett visst begrepp eller tankar runt en händelse, förslag på lösningar av ett problem eller något annat är ett annat sätt att öka motivationen och delaktigheten under lektionen. När läraren sedan fått upp alla svar, lösningsförslag eller tankar på sin skärm kan man i klassen hjälpas åt att kategorisera dem och rätta till missförstånd. Att på detta sätt vara delaktig i lektionens utformning skapar enligt vår erfarenhet ökad motivation hos eleverna.” (Fleischer & Kvarnsell, 2015:106)

Mina elever kommenterade sedan att det var roligt att jobba på det här sättet och även att det inte var pinsamt att prata inför hela klassen eftersom tankarna redan var där på ”tavlan” och det var inte så lätt att gissa vem som hade skrivit vad. Vi skulle ha kunnat använda ett annat typ av verktyg för att skapa en gemensam arbetsyta men det var en ordbehandlare som jag kom på då. Jag ville ge eleverna friheten att bearbeta gruppens skriftliga (även muntliga) språk.

För att börja med tycker jag att det var utmärkt att eleverna kunde vara anonyma. Man kan ju fråga eleverna efteråt vilka smeknamn de hade för att följa skrivandeprocessen. Jag kommer inte att förklara stegvis hur man gör för att skapa en ”pad” eller nytt dokument för det är enkelt när man kommer in på en webbaserad ordbehandlares sida. Däremot vill jag upplysa om en funktion där man kan se hela processen efteråt: tidsreglade (Time Slider).

 

Här kommer förslag på några hemsidor för webbaserade ordbehandlare som man kan använda för kollaborativt skrivande:

http://collabedit.com/ Den är väldigt enkel och begränsad. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Chatt funktion finns.

http://www.writeurl.com/ Väldigt enkel. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Du kan redigera texten med kursivstil, fetstil och infoga länkar. Ingen chatt funktion.

Chatt funktion kan vara både positiv och negativ. Det är bra att eleverna har något att göra när de är klara med sin del av arbetet. Man kan använda chatten för att meddela något, ställa frågor eller kommentera texten. Å andra sidan är det ett ställe där man kan leka eller i värsta fall, vara taskig mot någon. Min erfarenhet är att de använder funktionen bättre och bättre.

http://meetingwords.com/ Den kräver ingen inloggning. Det finns chatt funktion. Man kan redigera texten med fetstil, kursiv och kan välja färg.

I sin bok Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande (2014), Patricia Diaz tipsar tre webbaserade ordbehandlare som inte kräver inloggning: Titanpad, Primarypad och Twiddla. Vidare argumenterar hon att ”med all sannolikhet är alla upptagna med att försöka skriva så korrekt så möjligt själva, så att de inte alls tänker på varandras eventuella fel. Ett sådant här dokument kan mot bakgrund av detta bidra till att skapa ett mer öppet klassrumsklimat, där eleverna ges större inblick i varandras lärandeprocesser.” (Patricia Diaz, 2014:157)

https://titanpad.com/ Väldigt likt Meetingwords dock mer begränsad.

http://primarypad.com/ Den är enligt sin beskrivning mer anpassad till skolarbete. ”PrimaryPad is a web-based word processor designed for schools that allows pupils and teachers to work together in real-time.” (Förstasidan Primarypad)

http://www.twiddla.com/ Den är mer avancerad och kräver lite mer tid för att sätta sig in i. Det ser dock enkelt ut.

Sist och inte minst, finns det Google Docs. Troligtvis det mest kända verktyg för kollaborativt skrivande. Det krävs naturligtvis ett google konto. Det gäller att testa och känna vilken som passar bäst just till dig, dina grupper, aktiviteter och elever.

Prova gärna en webbaserad ordbehandlare för kollaborativt skrivande för att motivera eleverna och lyft upp din undervisning.

 

Referenser:
Diaz, P. (2014). Webben i undervisning: digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fleischer, H & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning.