7-spelet (Juego de los 7) tränar språk och matte

7-spelet (Juego de los 7) kan spelas inne eller ute. Spelet tränar sifforna på ett främmande språk och sätter även elevernas matematiska sidor på prov! Det krävs inget material utan det enda eleverna behöver veta är siffrorna 1-30 (minst) på ett främmande språk (i vårt fall, spanska) samt att de ska kunna “till höger” (a la derecha) och “till vänster” (a la izquierda).

Gör så här:

1. Dela upp klassen i små grupper (minst tre elever i en grupp).

2. Eleverna ska räkna till 30 (trettio) om det är tre i en grupp, 40 om det är fyra osv., men de kan inte säga de siffrorna som har 7 eller multipler av sju.

3. En elev börjar med att säga 1 (uno), nästa säger 2 (dos), nästa 3 (tres) osv.

4. När man kommer till sju och även tal som innehåller sju (7, 17, 27, 37,…) eller multipler av sju (7, 14, 21, 28, 35, …), säger man istället “till vänster” eller “till höger” på mål språket. Säger man “till vänster” då betyder att personen som står till vänster ska fortsätta att räkna. På samma viss om man säger “till höger” fortsätter personen som är till höger och byter därmed räkningordningen håll.

5. Skulle en elev av misstag säga ett förbjudet eller fel tal börjar denne elev från början genom att säga 1 (uno).

Det ska kännas att tabellen är automatiserad och att gruppen utför uppgiften och leker med flyt. Där kan man också upptäcka om någon elever behöver träna extra på uttal.  Gruppen som blir klar väldigt fort kan prova med en annan siffra.

Vi provade med att räkna upp till 30 och eleverna tyckte att det var lättare att ha en grupp med fyra. Så här såg ut när några spelade för första gången:

https://youtu.be/q6xa2LsQh-Q

/Rosana

Clique aqui para ler a versão em português.↵ (http://wp.me/p7dsPz-3J)

Creative Commons (CC) – Identifiera licenserna

Terminen börjar snart för eleverna och det är dags att plocka fram material. Många lärare väljer att använda eget producerat material eller använder det öppna digitala lärarresurser istället eller som förstärkning till läroböcker. När man skapar eget material vet man hur mycket tid och energi som krävs för att producera något och självklart har man rätt till erkännande av sina verk oavsett om det är för kommersiella ändamål eller inte. Alla verk som man skapar har per automatik en copyright ©.

Från ”all rigths reserved” till ”some rights reserved”. Creative Commons (CC) är en ideell organisation som startades 2001 i USA (2005 lanserades de svenska licenserna i Sverige) med syfte på att erbjuda upphovsmannen lämpliga licenser för att dela med sig av sina verk (bild, text, ljud, video etc.). Man kan på det sättet använda materialet gratis utan att fråga om lov först genom att följa de angivna licenserna. I skolans värld används CC av lärarna, övriga personal och elever. Dessutom är det den vanligaste licenstypen för öppna digitala lärarresurser.

Symbolerna pratar för sig själva, men ibland finns det kompakta ikoner eller förkortningar istället för ikonerna och det gäller att vara bekant med dessa. Jag har valt att presentera ikonerna och licenserna först på engelska, sedan på svenska och spanska för jag tror att det blir lättare att memorera när man hittar ett verk som hänvisar bara kompakt ikonen, dvs, förkortningarna som är på engelska.

Creative Commons byggs på fyra villkor:

CC Ikoner av Rosana Månsson är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.

Licenser. Dessa val visar hur andra människor kan använda upphovsmannens verk.

CC licenser av Rosana Månsson är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.

Skolverket har publicerat Creative Commons: en guide för lärare (2011). Där får du även information om hur du kan använda andras material. Du måste ju ange vad verken heter (titeln, om det finns), vem har gjort det (upphovsmannen eller alias), hur och under vilka villkor man kan använda det (licensmodell), och var man kan hitta verket (länk). För att licensiera dina verk kan du använda länken från Creative Commons hemsida. Det finns ingen registrering av verket i en databas utan där skapar du en länk eller licens som du kan ladda på din hemsida. Du kan också licensiera ditt verk i en plattform (Flickr, Vimeo, Wikipedia, Jameno etc.) när du laddar upp det. Vill du lära dig mer, kan du göra en enkel webbkurs på Internetstiftelsen i Sverige som tar 1-2 timmar. Kursen heter Så här använder du Creative Commons-material och är organiserat av Kristina Alexanderson som är projektledare för Creative Commons Sverige. Licensansvarig heter Karl Jonsson och Jonas Öberg är ansvarig för den tekniska delen. Deras kontakt finns på hemsidan.

Genom att använda licenserna och licensierade material bidrar vi till att förbättra internet användningen i skolan. För att söka licensierade material kan du använda CC-sök eller ange CC på avancerat sök på Google, Youtube eller andra plattform.

Dubbelkolla licenserna på det respektive materialet som du vill använda.

 

Länkar:

  • www.oercommons.org
  • www.skolverket.se/publikationer?id=2713
  • www.creativecommons.org/choose
  • www.kurser.iis.se/kurs/creative-commons/
  • www.creativecommons.se/author/kristina/
  • www.creativecommons.se/
  • http://search.creativecommons.org/

Sista aktivitet, sedan sommarlov

Min sista aktivitet med mina grupper i spanska åk 9 brukar vara utdelning av brev eller pris från någon aktivitet som vi har gjort. Det gäller att skapa relation, fånga ögonblicken och spara materialet.

Att lyckas ska vara den bästa motivationen för eleverna men ibland räcker det inte till och vi måste fånga upp idéer och göra det lilla extra för att göra dem motiverade.

Guldstjärnor.  Jag har tidigare använt belöningssystem med guldstjärnor som förstärkare till muntliga uppgifter med en grupp som inte vågade prata så mycket. På avslutningsmiddagen fick de ett kuvert med ett kort och sina stjärnor samt lite smått och gått.

Egenskaper. Med en annan grupp repeterade vi adjektiv under hösten och alla fick skriva om sina klasskamraters egenskaper efter en lista med adjektiv som de fick av mig. Det brukar även dyka upp bra förslag av egenskaper från eleverna. Denna övning skapar både empati och ökar ens självförtroende i gruppen. Naturligtvis måste man vara noga med att använda bara positiva adjektiv. Sedan samlade jag ihop och skrev ett litet brev som minne med deras mest frekventa egenskaper. ”El más alto o La más alta.” ”El más caritativo o La más caritativa.” ”El más positivo o La más positiva”.

adjetivos

Y el premio es para… (Och priset till årets * går till…)  I år hade jag en grupp som var utmanande på alla sätt och viss. Det krävde mycket energi och skicklighet. Vi hade lektioner som var 80, 60 och 40 minuter långa. På den längsta ville en del bara titta på långfilmer. För att fånga deras uppmärksamhet bjöd jag på rollspel, musik, dans, spel, tipspromenad, kortfilmer, spring-läs/skriv-lek, en lektion med vägbeskrivningar som slutade med fika i min trädgård samt användning av digitala verktyg. De hade tyvärr inte så många datorer i deras arbetslag och många gånger fick jag låna en vagn från mitt lag.

13451134_10154244348671565_1582772906_n

De fick använda sina egna mobiler och jag lånade ut även min Ipad när det behövdes. Quizlet, Kahoot, Padlet, bokens hemsida, Español Interactivo, Spanska FEL, webbaserade ordbehandlare och Ladibug räddade våra lektioner. Nästan alla övningar gjorde vi digitalt för en del orkade inte skriva med pennan. Vissa accepterade inte bestämda platser däremot fungerade det skapligt med namnslumpare. Det var många bestämda åsikter och mycket att jobba på! Även om jag var frustrerad för jag visste att de skulle kunna prestera mera, blev jag jätteglad över deras resultat. Vilken lycka! Det tog tid för att vänja dem att gå genom deras felaktiga svar på Quizlet Live eller på Kahoot för de flesta ville bara spela på. Återkopplingen var väldigt viktigt för deras inlärning och jag är nöjd att vi tog tid till det. Alla klarade målen och jag är stolt över dem. På deras avslutningsmiddag blev det Hollywood tema och till avslutnings aktivitet har vi gjort prisutdelning med en symbolisk Oskar statyett från Hollywood. Tanken var att de skulle skicka vidare statyetten till en som hade en viss egenskap i gruppen. Till slut blev en utsedd som ”La más trabajadora” (Den arbetsammaste), en tjej som hann ikapp med gott resultat efter ha varit en hel termin sjukinskriven.

Hollywood

Vad brukar ni göra som sista aktivitet? Nästa läsår kommer jag att ha två grupper i åk 9 och det ser jag fram emot.

Jag hoppas att HT 2016 kommer med mycket inspiration, glädje och utvecklingsmöjligheter. Några lärare är redan lediga och för vissa snart är det sommarlov men innan tar vi Konferens för spansklärare i Skandinavien 2016, den 17 och 18 juni. Det blir min sista aktivitet för detta läsår. Vi ses där!

Ha ett skönt sommarlov!

Ska vi låta dem köra över oss?

Under en vecka har flera ledighetsansökan för mopedutbildning anlänt på våra bord. Detta kommer troligtvis att fortsätta även till hösten.

Så fort ungdomarna fyller 14 år och 9 månader kan de skaffa körkortstillstånd och då bli berättiga att genomgå en kurs för att få ett EU mopedkort klass 1 med behörighet AM. Utbildningen ska vara sammanlagd i 12 timmar. Den senaste tiden har fler och fler av dessa timmar kolliderat med skoltid. Hur ska vi ta ställning till andra verksamheter vid sidan av skolan?

Vissa har använt sitt sportlov eller påsklov för att gå i utbildningen. Men vissa har försökt använda vanlig skoltid eller PRAO-tiden.

Jag brukar påpeka för föräldrarna att de flesta fall när eleverna tar ledigt drabbas inte bara de aktuella lektionstider som de missar utan även tiden förre när tankarna och planeringen för aktiviteten sätts igång, samt tiden efter ledigheten då eleverna måste ta igen det de har missat när de var borta. I det här fallet handlar det om en ytterligare utbildning. Vissa klarar allt detta, vissa inte.

Vårdnadshavare har en viktig roll. Det sägs att det är föräldrarna som känner sina barn bäst ändå är det en hel del föräldrar som sedan blir förvånade av deras resultat och betyg. Det allra enklaste är att skylla på lärarna och skolan. En tydlig kommunikation mellan lärarna och vårdnadshavare är väldigt viktigt. Nuförtiden kan föräldrarna smidigt följa elevens utveckling via nätet men det är inte säkert att de gör det och att de förstår vad som står på våra lärplattformer. När det handlar om elevensledigheter för en annan utbildning har föräldrarna en stor påverkan. Visserligen är det inte lätt att argumentera med sina egna barn (ungdomar) men det är ändå föräldrarna som bestämmer.

Ett gott exempel från en av mina mentorselever var att föräldrarna kontaktade körskolan och försökte ändra på tiden. De lyckades flytta körlektionerna men teorin gick inte att flytta, därefter rådgjorde de med mig om en eventuell ledighet. De sökte aldrig ledigheten för de insåg efter vårt samtal att det bästa var att prioritera skolan i det läget. Barnet lyckades med sina resultat och föräldrarna hittade en lämpligare tid vid en annan trafikskola. Varken jag eller min mentorsföräldrar förstod riktigt hur de skulle kunna erbjuda en tid på förmiddagen för en som har skolplikt.

Konsekvenser. Eleven kan missa viktiga genomgångar och/eller bedömningstillfälle. Risk för icke godkända betyg. Skolan behöver erbjuda elever extra-ordinarie undervisningstid i form av studiehjälp/läxhjälp eller lovsskolan. Fler och fler trafikskolor kommer att lägga upp utbildningen under elevernas skoltid. Vi signalerar för samhället och ungdomarna vad som är viktigaste.

Ett gott samarbete når bästa resultat: eleverna «» föräldrarna «» skolan «» andra verksamheter. Vem ska prata med vem? Jag börjar med att prata med mina mentorselever och deras föräldrar i alla fall…

Att filma och bli filmad: stor utvecklingsmöjlighet

UR söker nya medverkare till ett program på spanska!

Detta inlägg handlar varken om att smygfilma eller filma undervisningen för lärarnas professionella utveckling utan det handlar om filmerna som skapas med medgivande av eleverna för bedömnings syfte eller för lärandes skull.

Varför gör vi detta? Effekten på att se på en film är mycket större än att läsa eller lyssna på en text just för det används olika kanaler samtidigt i andra proportion (visuellt och auditiv). De flesta elever tycker att skapa filmer är både roligt och lärorikt. Vissa vill inte synas och kan bidra till arbetet med andra funktioner som att skapa manus, spela in och redigera. De kan även använda program eller appar för att teckna och ändra rösten om de vill. Det viktigaste är att de är medvetna att delta i processen är en stor möjlighet att utveckla sitt muntliga och kroppsspråk samt att slut produkten används för att kommunicera och förmedla ett budskap.

Det är viktigt att påpeka för eleverna om hur materialet ska användas och vilka ska kunna se filmerna. Denna överenskommelse måste alltid ske innan allt börjar.

Här är några exempel på teman som vi har filmat under våra lektioner:

–          ¿Quién soy yo? (Vem är jag?)

–          Mi amigo (Min kompis)

–          Mi habitación (Mitt rum)

–          Mi casa (Mitt hus)

–          En la cafetería (På ett kafé)

–          En el restaurante (På en restaurang)

–          De vacaciones en …  (På semester…)

–          Un cuento: Las setas venenosas (Novellen: Giftiga svampar)

–          That’s how I came to Sweden

–          An interview / Una entrevista

–          Talk show

–          Dog breeds

–          Music tastes

–          A trip to Australia

Gillar era elever att filma eller bli filmad? Här kommer en chans att göra det ”på riktigt”:

UR söker nya medverkare till programmet ”Habla ya”. En fantastisk möjlighet för eleverna mellan 11-14 år att lära sig mer spanska, åka till Spanien och lära sig hur det går till att spela in ett program genom att medverka i det.

Hur ska eleverna göra? De behöver spela in en 2-3 min mobilfilm på spanska utan hjälpmedel där de hälsar tittarna välkomna, berättar om något och säger hej då. Sedan skickar de filmen till hablaya@ur.se. De utvalda kontaktas till hösten,  i augusti 2016. Mera instruktion finns på UR Spanska Facebooks sida:

https://www.facebook.com/URSpanska/?fref=ts

UR Spanska_Nya medverkare

Skämdump från https://www.facebook.com/URSpanska/?fref=ts

Om eleverna tycker att det är roligt att göra filmen i klassrummet, att vara med i detta projekt skulle vara toppen!

 

Skulle NP i moderna språk kunna höja både kvalité och ämnesstatus?

Ta fram provmaterialet från projektet Nationella prov i främmande språk från Göteborgs universitet och utför det med dina elever. Är det verkligen så där enkelt?

I dokumentet från Skolverket står det att det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. I åk 9 är det engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt något av SO och NO –ämnena som gäller för tillfället. När det gäller moderna språk finns det stöd för bedömning i form av ett nationellt provmaterial som är frivilligt.  Materialet hittar man på Bedömningsportalen (https://bp.skolverket.se/).

Materialet finns tillgängligt – krävs dock lösenord – och kan användas i olika syfte: betygsstödjande, diagnostiskt eller formativt. Jag brukar utföra det enklaste tillgängliga nationella provmaterialet med mina elever i åk 9 under HT i diagnosiskt och formativt syfte samt det mest kompletta materialet under VT i betygsstödjande syfte. Det har fungerat bra hittills och jag använder materialet som sista provet istället för att skapa eget material. Man vill ju att eleverna ska få så mycket kunskap så möjligt och därför blir provet alltid i maj månad.

Redan i åttan frågar mina elever, med blandade känslor, om de ska göra nationella prov även i spanska. Några ser fram emot medan andra inte gör det.Vi vet hur mycket man ha pratat om att minska stress genom att minska antalet nationella prov och lösningen från Skolverket var att producera bedömningsmaterial som kan användas av lärarna i sin undervisning när det passar bäst.

Med så tillgänglighet får lärarna frihet att styra när och hur provet ska utföras. Å andra sidan, det gäller att vara professionell och inte låta provet styra innehållet av undervisningen, annars fyller inte provet sitt syfte.

Allt fler lärare använder Skolverkets bedömningsstöd som ”nationella prov” i moderna språk. Jag har gjort en enkät i två Facebook grupper för spansklärare respektive fransklärare, om de ska använda provmaterialet i år i deras ämne och resultatet blev så här (knappt 200 svar):

Diagram 1. Nationellt Provmaterial i SpanskaDiagram 2. Nationellt Provmaterial i Franska

Motiveringarna:

Ja (80%). Provmaterialet är omfattande, har rätt nivå och är lätträttade. Den kan användas till viss del som bedömningsunderlag och är ett bra bedömningsstöd. Det skapas likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen.  Några argumentera att det skapas motivation hos eleverna samt ökar status på ämnet. Det har tagits upp att några lärare även ha spelat in den muntliga delen och de har haft samarbete i bedömning mellan kommunens skolor.

Nej (12%). Det skapar bara stress och dessutom har de ont om tid bland alla andra prov.

Bara vissa delar (13%). Några hinner inte med alla delar samt att några väljer bort vissa delar som de tycker att de har rätt så mycket underlag i ämnet.

Av dessa lärare, några påstår att de har kört ”nationella provets koncept” i minst tio år och vissa uttrycker att det är synd att provmaterialet uppdateras så sällan. En lärare i franska påstår att det var kommuns beslut att utföra det nationella provmaterialet.

Skolverket påpekar att det är viktigt att provet enbart används så som det är avsett, dvs, pröva färdigheterna i slutet av åk 9 med syfte på att stödja betygsättning och vara jämförbar över riket.

Utvidgad kollegial utveckling önskas genom att disponera viktiga gemensamma tider för lärarnas träff inom kommunen. Ett exempel från ämnesspanare i tyska och engelska:

”Jag har också haft förmånen att sambedöma prov i moderna språk från Skolverkets bedömningsportal. Vi samlade samtliga språklärare från tre skolor, vilket gav oss en fransklärare, två tysklärare och tre spansklärare. Eftersom flera av oss behärskade varandras språk kunde vi sambedöma över språkgränserna, men också genom att diskutera bedömningarna metaspråkligt. Hur viktig är verbkongruensen enligt era bedömningsanvisningar? Hur ser det ut med tempusbehandlingen hos er? Hur mycket varierar era elever bindeord mellan satser? Denna enskilda dag har etsat sig fast i mitt minne, just för att de var så unik. Jag hoppas få möjlighet till liknande sambedömningar framöver, då detta verkligen gynnar både lärare och elever.” (Mia Smith)

Att tänka på:

Alla instruktionerna i provet är på målspråket. Det är bra att vänja eleverna redan från början att läsa och förstå frågorna och instruktionerna på målspråket.

Inga hjälpmedel är tillåtna. Även om det handlar om en färdighet att kunna använda hjälpmedel för egen produktion bör eleverna träna på att skriva fritt utan hjälpmedel och därmed använda strategier för att kommunicera på målspråket när språket inte räcker till.

Svaren på ett annat språk än målspråket godkänns inte samt att det ska kunna förstås av en infödd.

Ställer vi höga krav väljer eleverna bort ämnet för att minska arbetet. Ställer vi inget krav alls väljer de bort moderna språk för det är betydelselöst.

Så länge det finns obligatoriska NP för vissa ämne utanför kärnämnena och inte för moderna språk skapas det olika status och förstärks konceptet av VAL (”jag vill välja bort”) och FRIVILIGHET (”jag vill inte läsa det längre”) som moderna språklärarna lider av under det dagliga arbetet.

Cervantes – 400 år!

Den 23 april firar man den internationella bok- och upphovsrättsdagen (UNESCO). Dagen är även en minnesdag för inte minst Cervantes och Shakespeare. I år uppmärksammas båda två lite extra eftersom det är 400 år sedan de avled.

Ämnesspanaren Mia Smith har bloggat om Shakespeare och här kommer ett lektionsförslag för att fira Cervantes.

På högstadiet är man van att prata om kulturtraditioner: mat, vanor och seder. Här kommer vi att prata om kultur i sin traditionella bemärkelse, som litteratur. ¡Adelante Cervantes!

CERVANTES – 400 AÑOS DE SU MUERTE con DON QUIJOTE: LA AVENTURA DE LOS MOLINOS

Cervantes

Portrait of Miguel de Cervantes y Saavedra (1547-1615)

Syfte:

Centralt innehåll:

  • -Kommunikationens innehåll: /…/ personer och händelser.
  • -Lyssna och läsa – reception: tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier. Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • -Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion:  presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Kunskapskrav i åk 9:
  • -Eleven visar sin förståelse genom att /…/ redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med /…/  resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt /…/ använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig /…/ och uttrycka sig /…/. Eleven kommenterar /…/ några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

 

  1. 1. Startuppgift. Leka med orden på Quizlet.se – Don Quijote – La aventura de los molinos. Ordlistan hör till videon som ska visas under lektionen (Zaption). Har man inte tillgång till digitala enheter till eleverna kan man skriva ut och använda ordlistan som finns där.
 .Quizlet
  1. 2. Redovisning/Undervisning om Miguel de Cervantes Saavedras liv med hjälp av:
  • * en kort video https://www.youtube.com/watch?v=f41SJRLj-No. Vi brukar leka tolk på våra lektioner och därför passar det bra att använda filmen och pausa för tolkning. Det kan vara både lärare och elever som tolkar. Det finns möjlighet att välja snabbhet på filmen och se den lite långsammare om man vill;
  • eller
  • * en Powerpoint Presentation om Cervantes som­ Peter Panescu har gjort och lagt på Lektion.se. I slutet av presentationen finns en video men jag ska använda denna länk istället:
 .
  1. 3. En videolektion på Zaption: http://zapt.io/tr3cq59d Det är nämligen samma video som jag hittade som tips på Educación 3.0: La revista para el aula del siglo XXI, av Orientación Andújar men där har jag gjort en videolektion på Zaption med frågor.
 .Zaption
  1. 4. Kahoot. Kör en Kahoot – Cervantes: 400 años de su muerte.
 .Kahoot
  1. 5. Skriftlig produktion. Avsluta med en enkel skriftlig uppgift:

Describe a Don Quijote.

Don Quijote es …

Don Quijote tiene …

Don Quijote está …

Don Quijote lleva …

Jag hoppas att eleverna gillar detta och att de inspirerade som Mia Smiths elever.

 

Några av Cervantes talesätt:

”Har vi ingen annan så tar vi väl Aldonza.”

”I krig och kärlek är allt tillåtet.”

”Slåss mot väderkvarnar.”

”Att vara förberedd är halva segern.”

”För mycket klokhet är kanske den största galenskapen av alla.”

Texter om Cervantes:

Junta de Castilla y León. Don Quijote de la Mancha. http://www.educa.jcyl.es/educacyl/cm/gallery/Recursos%20Infinity/tematicas/webquijote/dialibro4_cervantes.html

Biografías y Vidas. La Enciclopedia Biográfica en Línea. http://www.biografiasyvidas.com/monografia/cervantes/

Webbaserade ordbehandlare. Låt eleverna skriva när de inte vågar prata!

Genom att använda en webbaserad ordbehandlare satt jag igång en hel klass till att först skriva och sedan prata engelska inför hela klassen.

Med mina engelskgrupper har vi tidigare jobbat med formella och informella brev samt med att skriva vykort på engelska. Efter att ha läst inledningen till en text i vår lärobok som löd: ”He promised to write long letters to his friends at home, telling them everything he did. But he was too busy, so he wrote postcards instead.”, ställde jag en spontan fråga: What’s the difference between a long letter and a postcard?

Alla tittade på mig och ingen svarade. Ställde jag en svår fråga eller är de blyga? Då bad jag dem att prata med klasskompisen bredvid för att diskutera frågan. Samtidigt gick jag runt och hörde att de hade olika uppfattningar och rena felaktigheter. Efter några minuter kom jag med samma fråga igen. Det var fortsatt inga svar men jag såg i deras ögon att de ville svara men verkade kanske inte våga prata inför hela klassen. Då valde jag att använda våra digitala resurser för att kommunicera.

Vi skulle använda datorerna senare under samma lektion och när jag såg verktygen framför mig bad jag eleverna om att  skriva anonymt sina åsikter på en webbaserad ordbehandlare, nämligen Meetingwords. Några hade använt verktyget innan under mina spanska lektioner när vi tränade kollaborativt skrivande, dvs. samskriva ett dokument i realtid, men för vissa var det första gången. Det dök upp ett flöde med idéer. När de slutade skriva läste jag upp deras resonemang och började diskutera några påstående som till exempel, ”A letter is a text you write at home while a postcard is a text you write from other country.” Kan man inte skriva ett brev från utlandet? Kan man inte skriva ett vykort hemma? Hur ser ett vykort ut? Då började några räcka upp handen och försöka försvara sitt eller andras resonemang. Till slut fick vi inte bara en bra diskussion utan en gemensam text med jämförelse mellan de båda.

Det stämmer väl med vad min ämnesspanare-kollega Helena Kvarnsell beskriver i sin bok, Digitalisering som lyfter skolan teori möter praktik (2015), om att skapa motivation:

  • ”Att använda sig av verktyg där eleverna kan skriva text och på så sätt dela med sig av sin förförståelse för ett visst begrepp eller tankar runt en händelse, förslag på lösningar av ett problem eller något annat är ett annat sätt att öka motivationen och delaktigheten under lektionen. När läraren sedan fått upp alla svar, lösningsförslag eller tankar på sin skärm kan man i klassen hjälpas åt att kategorisera dem och rätta till missförstånd. Att på detta sätt vara delaktig i lektionens utformning skapar enligt vår erfarenhet ökad motivation hos eleverna.” (Fleischer & Kvarnsell, 2015:106)

Mina elever kommenterade sedan att det var roligt att jobba på det här sättet och även att det inte var pinsamt att prata inför hela klassen eftersom tankarna redan var där på ”tavlan” och det var inte så lätt att gissa vem som hade skrivit vad. Vi skulle ha kunnat använda ett annat typ av verktyg för att skapa en gemensam arbetsyta men det var en ordbehandlare som jag kom på då. Jag ville ge eleverna friheten att bearbeta gruppens skriftliga (även muntliga) språk.

För att börja med tycker jag att det var utmärkt att eleverna kunde vara anonyma. Man kan ju fråga eleverna efteråt vilka smeknamn de hade för att följa skrivandeprocessen. Jag kommer inte att förklara stegvis hur man gör för att skapa en ”pad” eller nytt dokument för det är enkelt när man kommer in på en webbaserad ordbehandlares sida. Däremot vill jag upplysa om en funktion där man kan se hela processen efteråt: tidsreglade (Time Slider).

 

Här kommer förslag på några hemsidor för webbaserade ordbehandlare som man kan använda för kollaborativt skrivande:

http://collabedit.com/ Den är väldigt enkel och begränsad. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Chatt funktion finns.

http://www.writeurl.com/ Väldigt enkel. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Du kan redigera texten med kursivstil, fetstil och infoga länkar. Ingen chatt funktion.

Chatt funktion kan vara både positiv och negativ. Det är bra att eleverna har något att göra när de är klara med sin del av arbetet. Man kan använda chatten för att meddela något, ställa frågor eller kommentera texten. Å andra sidan är det ett ställe där man kan leka eller i värsta fall, vara taskig mot någon. Min erfarenhet är att de använder funktionen bättre och bättre.

http://meetingwords.com/ Den kräver ingen inloggning. Det finns chatt funktion. Man kan redigera texten med fetstil, kursiv och kan välja färg.

I sin bok Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande (2014), Patricia Diaz tipsar tre webbaserade ordbehandlare som inte kräver inloggning: Titanpad, Primarypad och Twiddla. Vidare argumenterar hon att ”med all sannolikhet är alla upptagna med att försöka skriva så korrekt så möjligt själva, så att de inte alls tänker på varandras eventuella fel. Ett sådant här dokument kan mot bakgrund av detta bidra till att skapa ett mer öppet klassrumsklimat, där eleverna ges större inblick i varandras lärandeprocesser.” (Patricia Diaz, 2014:157)

https://titanpad.com/ Väldigt likt Meetingwords dock mer begränsad.

http://primarypad.com/ Den är enligt sin beskrivning mer anpassad till skolarbete. ”PrimaryPad is a web-based word processor designed for schools that allows pupils and teachers to work together in real-time.” (Förstasidan Primarypad)

http://www.twiddla.com/ Den är mer avancerad och kräver lite mer tid för att sätta sig in i. Det ser dock enkelt ut.

Sist och inte minst, finns det Google Docs. Troligtvis det mest kända verktyg för kollaborativt skrivande. Det krävs naturligtvis ett google konto. Det gäller att testa och känna vilken som passar bäst just till dig, dina grupper, aktiviteter och elever.

Prova gärna en webbaserad ordbehandlare för kollaborativt skrivande för att motivera eleverna och lyft upp din undervisning.

 

Referenser:
Diaz, P. (2014). Webben i undervisning: digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fleischer, H & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Språkval – hur hjälper vi eleverna att välja?

Funderar du på vad du ska göra för att fånga elevernas intresse på din provlektion inför språkvalet? Hur ska du presentera språket så att det verkar intressant för eleverna att välja det nya språket?

En del väljer det språket som verkar vara lättare. En del väljer det språket som de kan få hjälp med hemma. Några väljer enligt grupptryck medan vissa väljer det språket som de inte tror ska vara populärt för att få vara med i en liten grupp och på det sättet få studiero. En del väljer det språket som verkar vara till stor nytta och andra väljer det som verkar vara det roligaste.

Vi bör tydliggöra att läsa språket ska vara roligt men det kräver också engagemang speciellt när man ska ta ytterligare ett steg i utvecklingen och komma upp till nästa nivå. Det är viktigt att också påvisa för eleverna att syftet med språkstudier inte är att få betyg, det är att komma ut i världen och kommunicera med riktiga människor på ett annat språk. Verklighetsanknytningen skapar motivation, och den behöver finnas där från första stund.

En lektion räcker inte till för att eleverna ska kunna genomföra ett säkert och informerat val och därför är det nyttigt att göra andra aktiviteter i samband med valet. Här presenterar vi några olika upplägg och aktiviteter som kan användas för att elever och vårdnadshavare ska bli så väl förberedda som möjligt.

Övergripande presentation

Tipsa din pedagogisksamordnare eller rektor att inleda med en övergripande presentation.

  • – Börja med att flippa eller visa programmet Välja Språk! från Ur.se (klicka här).  Programmet är delat i fyra avsnitt: 1. Varför ett språk till? 2. Spanska. 3. Franska. 4. Tyska. För att eleverna ska hinna smälta filmerna kan det passa att inleda med den första filmen vid en allmän presentation och använda de övriga filmerna vid provlektioner i de olika språken.
  • – Presentera Skolverkets tankar om språkval i grundskolan (Klicka här) för att ge en tydlig bild av vad det innebär att välja språk. Det är väldigt viktigt att eleverna förstår redan från början att ämnet är moderna språk där det finns möjlighet att göra ett val och inte att språkval kan väljas bort utan att ha särskilda behov till anpassning av studier. Jämför gärna med andra ämne som till exempel, fysik eller geografi. Denna presentation kan också passa vid föräldramöten eller skickas ut digitalt till vårdhandshavare.
  • – Boka ett besök av SYV för att prata om hur valet av språket påverkar studie- och yrkeslivet.
  • – Skicka hem länken eller informationsbroschyren från Skolverket (Klicka här) till vårdnadshavare så att även de får den information som krävs.
  • – Avsluta arbetet efter eventuella provlektionerna med repeterande Kahoots. Här finns två färdiga Kahoots att använda: Kahoot: Språkval och Kahoot: Språkdagen. Eleverna ser då helheten på ett tydligt sätt.
Skärmdump från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/sprakvalet-1.199432.

Skärmdump från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/sprakvalet-1.199432.

 

Språkspecifik presentation

Vad kan vi som lärare i moderna språk göra? Vi anser att det är viktigt att skolan står enad så att eleverna får en jämn bild av alla språk. Se till att alla skolans språklärare är involverade i arbetet och lägg gemensamt upp en plan för vem som gör vad. Upplägget kan se väldigt olika ut, här vill vi presentera några olika alternativa upplägg att inspireras av.

*Utmana några nuvarande elever att ge en språklektion för de blivande eleverna. De kan välja själva vilket tema de vill presentera. De brukar komma med bra förslag. Eleverna kan få bjuda in de yngre eleverna till sig eller besöka dem i deras egna hemklassrum.

*Bjud in eleverna till en provlektion. Denna kan inledas med filmerna från UR som vi nämnde tidigare för att ge en gemensam plattform. Låt sedan eleverna lära in relevanta bitar av språket så att de direkt kan använda det, förslagsvis hälsningsfraser och några enkla replikskiften. Kanske avslutas det hela med en Kahoot för att repetera fraserna?

*En del skolor väljer att arbeta med de olika språken under en längre period innan eleverna väljer, kanske fem lektioner per språk innan valet görs. Ifall skolan väljer ett sådant upplägg kan det vara lämpligt att titta på ett läromedel som är anpassat för upplägget,  som det här.

*Rosanas bästa provlektion var när hon (som representerade spanskan) i samarbete med sina kollegor i franska och tyska planerade och genomförde lektionen tillsammans. Tanken var att ha samma struktur och presentera språken så jämställt så möjligt. Så här var upplägget:

“Först frågade vi eleverna om de kunde några ord på olika språken, sedan applåderade vi och skrev orden på tavlan. Alla fick säga efter. Vi lyfte eleverna som kunde och uppmuntrade de andra att göra likadant. Vi lekte med varandas språk på ett häftigt sätt. Sedan var det dags att presentera oss. Lärarna presenterade sig på målspråket och därmed ställde några frågor till eleverna: “Hej. Jag heter Anni, Vad heter du?” Ett tips är att visa sin presentations text på målspråket samt svenska så att eleverna visualiserar hur det skriftliga språket ser ut. Vi tog upp några ord på svenska och visade hur samma ord blev på spanska, franska och tyska. Här passade vi på att berätta och förklara några små särdrag på respektive språk.

Det var väldigt enkelt och superroligt att presentera språket, samarbeta med fantastiska kollegor och visa för eleverna att vi är eniga när det gäller vikten att lära sig och undervisa i moderna språk. Vi var helt prestigelösa och levererade en fantastisk enkel och rolig lektion tillsammans utan krav på att fiska elev till våra egna lektioner. Därmed lämnade vi över till eleverna att göra sitt val som passar bäst till deras stil och framtid”.

*Mia har tidigare fått chansen att ha “språklek” med eleverna i år 5, där eleverna fått ett antal lektioner i varje språk. Eleverna fick lära sig hälsningsfraser, färger, siffror, lite om kulturen i de olika länderna och annat intressant. De fick också smaka på mat från de olika länderna för att få en ännu tydligare bild av kulturen.

När de moderna språken var färdiga, arbetade man vidare med andra språk.  Eleverna fick lära sig om morsespråk, vilket testades i bingoformat med en kazoo. Eleverna dekorerade hela matsalen med signalflaggor som bokstaverade deras namn. Efter en genomgång om skriftspråkets uppkomst fick eleverna försöka sig på något som liknade kilskrift i lera.  Vi arbetade också med nordiska språk. Upplägget var mycket uppskattat av både elever och lärare.

Är det alltid så enkelt?

Hur är det med elever med språkliga svårigheter, då? Värt att tänka på: låt eleverna prova sig fram och bestämma själva vilket språket de vill lära sig. Förmedla detta både till eleverna och till vårdnadshavare. Här kommer två korta filmer från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) om vad eleverna med dyslexi säger om att läsa moderna språk och engelska. Filmerna är bättre att se på DysseAppen:

– moderna språk (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Moderna-språk.mp4 )

– engelska (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Engelska.mp4 )

Det många kan reagera på är att vi i det här inlägget enbart nämnt tyska, franska och spanska, vilket även är de språk som finns representerade i URs filmer om språkvalet. Finns det bara tre språk att välja mellan? Nej, vissa skolor erbjuder fler språk, det finns ryska, italienska, arabiska, kinesiska, danska och säkert fler språk på skolor runt om i landet. Skolverkets definition av begreppet lyder “Moderna språk är alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska för döva, svenska för döva, engelska, teckenspråk, klassisk grekiska och latin.” Vi tar i detta inlägg inte ställning i frågan kring vilka språk som ska erbjudas. Läs gärna mer om moderna språk på Skolverkets hemsida.

En annan het potatis är när eleverna ska börja läsa moderna språk. På många håll inleder man studierna i år 6, men på alltfler skolor väljer man nu att förskjuta starten till år 7. Ofta är anledningen praktisk, elever går på en skola i år F-6 och språklärarna befinner sig på den högstadieskola eleverna sedan byter till. För inlärningen är det gynnsamt att börja så tidigt som möjligt och vi är många språklärare som bevittnat hur 6orna suger åt sig varje ord vi erbjuder dem, då de är så laddade att lära sig det nya. Problemet är att landets språklärare inte räcker till pga den lärarbrist som blir alltmer påtaglig, och risken blir att eleverna i stället möts av en obehörig lärare i år 6. Situationen är delikat och vi kan inte annat än visa förståelse för de olika val som göra. Dock är det viktigt att alla skolor inom ett område gör likadant, så att språkgrupperna på högstadiet inte består av elever som läst språket olika länge. En sådan undervisningssituation vill ingen utsättas för, varken lärare eller elever.

Språk är tydligt förknippat med identitet. Vem är jag? Vem vill jag vara? Genom att påvisa möjligheter ger vi eleverna möjlighet att drömma och se hur de kan förverkliga sina drömmar.

Jag, Rosana,  brukar ta mig själv som exempel som kan flera språk och mina föräldrar kan bara sitt eget modersmål. Man kan komma långt om man vill! Jag, Mia, kommer från en enspråkig släkt och har just därför letat mig ut och lärt mig så många språk jag hunnit med. Och se vilka dörrar som öppnats!

Hur brukar ni på din skola lägga upp arbetet kring språkvalet? Har ni fler tips än vi lyckats samla? Berätta gärna i en kommentar!

Lycka till!

Rosana Månsson, lärare i engelska och spanska på Lorensbergaskolan, Ludvika.

Mia Smith, lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola, Partille

Inlägget är ett samarbete mellan ämnesspanarna Rosana och Mia och publiceras på lrbloggar.se/rosanamansson och lrbloggar.se/miasmith.

Bordsplacering och ”name selector”

Ett segregerat klassrum speglar ett segregerat samhälle. Vårt arbete som lärare mot segregation börjar i klassrummet.

Har du stora grupper? Hur sitter dina elever i klassrummet? Hur interagerar de med varandra? Har du ett bra klassrumsklimat?

Många gånger är det lättare för några elever att skypa och prata med någon som de inte känner än att sitta bredvid en klasskamrat och då samtala och diskutera ett ämne i klassrummet. Vad beror det på?

Ämnesspanaren Cecilia Johansson har bloggat om behovet att utveckla och träna på elevernas empatiförmåga: Empati: en kognitiv förmåga att utveckla. Hur skapar man empati och trygghet mellan klasskamraterna? Det finns inte en annan väg än att prata om och träna på det. Det är vårt uppdrag att ge eleverna vettiga uppgifter där de utvecklar sina samarbetsförmåga. De behöver inte vara bästa kompis med alla men de behöver lära sig att samarbeta och respektera varandra.

John Hattie påpekar att relationen mellan lärare och elever måste studeras noga för att uppnå en positiv klassrumskontroll: ”Det måste finnas omsorg, förtroende, samarbete och förmåga att arbeta i grupp eftersom det är dessa färdigheter som behövs för att främja klassrumsmiljöer där misslyckanden inte bara tolereras utan också välkomnas”. (Hattie, 2012:99) Enligt honom är klassrumsklimatet en viktig påverkansfaktor på studieprestationer och har stor betydelse för att främja lärande.

Jag undervisar i spanska och engelska på högstadiet. Till mina spanskgrupper kommer elever från olika klasser (A,B,C,D) i konstellationer där de inte brukar ses. Det är en chans att träffa sin bästis som går i en annan klass och snacka ifatt. Det kräver en hel del ledarskap och skicklighet. Lektionerna måste ha flyt, variation och det ska vara intressant för eleverna annars sitter de och pratar om allt möjligt än spanskan.

Att eleverna både gillar och behöver struktur är ingen nyhet. Har man en stor grupp är det bra att tänka på små steg innan man kliver in i rummet:

  • – Hur väl känner jag eleverna? Vad kan vi göra för att lära känna varandra?
  • – Främjar möbleringen våra planerade aktiviteter?
  • – Hur och när kan den stora gruppen delas i små grupper?
  • – Vid behov, gör en bordsplacering.
Placering är väldigt viktigt och måste göras med eftertanke. Utgå efter individuella behov samt gruppens behov för att placera dina elever. Att känna sina elevens potential kan användas som ett verktyg för att bidra till både elevens och gruppens utveckling.

TeacherKit (Android, iOS, Windows 8) och Smartseat (iOS) är två exempel på appar med vilka man smidigt kan göra bordsplacering i klassrummet. Den första är väldigt lätt att hantera och man kan med bara en ”touch” ta närvaro eller placera om eleverna. Själv tycker jag att denna funktion borde ingå i vår lärplattform så att vi behövde bara importera våra grupper och göra det så smidigt så möjligt. Båda apparna kan importera filen från en text fil om du köper hela versionen. Så här kan det set ut:

Långgruppmöblering

Halvgruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Biomöblering

Biomöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Bussmöblering

Bussmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Hästmöblering_Närvaro

Hästmöblering och närvaro. TeacherKit. Rosana Månsson.

Gruppmöblering

Gruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Gail Davison Blad argumenterar att starka elever kan hjälpa svagare samt att hon föredrar att eleverna sitter parvis för en bättre interaktion med varandra. Hon föreslår följande för högstadieelever:

  • -Samla elever med samma olika sorters problematik så att de sitter tillsammans nära dig. På det sättet kan du koncentrera dig på att hjälpa dem och låta de som inte har några svårigheter sköta sig själva lite mer.
  • -Para inte ihop starka individer med okoncentrerad individer. Det funkar inte!
  • -Andra får gärna sitta hos kompisen – så länge det fungerar. (Blad, 2012:17)

En annan modell för klassrumsplacering presenterades av Stefan Hertz. Modellen har diskuterats på gymnasiet enligt ett blogginlägg från Pedagog Värmland. Hertz utgår från elevernas beteende indelat i olika färger. Han gör en pararell som han kallar för traffikljuset i klassrummet:

  • Grön: elever som samarbetar både med lärare och med klasskamrater. De skapar positiv mönster i klassrummet och ska sitta i mitten för att bli föredömen för de andra i klassen.
  • – Gul: elever som ibland följer instruktioner och kan syssla med något annat under lektionen. De ska sitta runt de gröna.
  • Röda: elever som har svårt att samarbeta med läraren och klasskamrater. De följer sällan instruktionerna. De ska sitta nära läraren och runt de gröna. (Hertz, 2014)

Att ha samråd med specialläraren är till stor nytta när det gäller placering. Både de ”problematiska” och ”röda” eleverna nämnda ovan kan vara elever med särskilda behov. Annat att tänka på är att vissa elever med neuropsykiatriska problem föredrar att sitta nära fönster eller dörren.

På mellanstadiet har en skola provat placering även i matsalen. Läs om deras erfarenhet här: Fri placering i matsal går väl inte, eller? (Magnus N Blixt).

Vad säger eleverna om bordsplacering i klassrummet? När jag fågade mina elever blev de vanligaste svaren:

  • Jag vill välja vart* jag ska sitta.  (*dalmål)
  • Det är bättre när lärarna bestämmer var vi ska sitta.
  • Vi vill absolut inte bli delade i varannan ”pojke” och ”flicka”. Förresten vet ni vem som är pojkar och vem som är flickor?
  • Det beror på vilken lektion, vilket ämne och vilken aktivitet vi ska göra.

Har du inte tid eller behov att bordplacera dina elever så kan du få de att interagera med varandra i form av olika gruppuppgifter. Det finns olika sätt att gruppera elever. Om uppgiften ska göras i bara en lektion tycker jag att det utmärkt att använda ett slumpmässigt program/app så kallade ”name selector” eller ”name picker”. De används ofta för metoden ”no hands up”. Annars om det är till en längre period som de ska arbeta med ett projekt tycker jag att det ska vara genomtänkt vem vi placerar de tillsammans med. I de nämnda appar, Teacherkit och Samartseat, finns det funktionen ”random student selector” eller ”call out” som används för att välja ut eleverna slumpmässigt.

Fördelen med att använda ”name selectors ” för att gruppera elever är att de inte behöver tänka på varför en ska jobba med just den klasskamraten då. Ingen bedömning från läraren om placering av just den eleven i gruppen. Det är nyttigt att träna på att samarbeta med andra klasskamrater.

Appar:

Du kan också använda ”name selectors” utan att ladda ner men de är mer begränsade och för att göra grupperna måste du skriva ner grupperna efter att det har valt ett namn.

Hemsidor:

I läroplanen står det att skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Det står också att ”informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad”. (Skolverket)  Tills du skapar ett demokratiskt klassrum använd bordsplacering och ”name selector” för att bilda grupper. Det kommer att hjälpa dig och dina elever på sikt att få mer struktur och skapa trygghet. Beroende på hur gruppen fungerar kan eleverna så småningom få ha mer inflytande över placering och möblering i klassrummet.

Det är så skönt när eleverna frågar var de ska sitta och svaret blir: – Friplacering! Kom ihåg att ingen ska sitta ensam för ni behöver ju träna på att ”samtala” med någon på lektionen. Då ser man gruppgäng som blandas…

Annars, agera direkt om de sitter i segregerade grupper. Det ska inte finnas utrymme för det varken i klassrummet eller matsalen. Inte någonstans på hela skolan!

Jag lämnar er med en video från Skolvärlden där undervisningshandledaren Anne-Marie Körling efterlyser ett medvetet förhållningssätt i klassrummet.

Referenser:
Gail , D. B. (2012). Really inspiring! 150 tips för engelsklärare på högstadiet. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Hertz, S. (2014). Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan. Stockholm: Utbildning AB Förlag.