Cervantes – 400 år!

Den 23 april firar man den internationella bok- och upphovsrättsdagen (UNESCO). Dagen är även en minnesdag för inte minst Cervantes och Shakespeare. I år uppmärksammas båda två lite extra eftersom det är 400 år sedan de avled.

Ämnesspanaren Mia Smith har bloggat om Shakespeare och här kommer ett lektionsförslag för att fira Cervantes.

På högstadiet är man van att prata om kulturtraditioner: mat, vanor och seder. Här kommer vi att prata om kultur i sin traditionella bemärkelse, som litteratur. ¡Adelante Cervantes!

CERVANTES – 400 AÑOS DE SU MUERTE con DON QUIJOTE: LA AVENTURA DE LOS MOLINOS

Cervantes

Portrait of Miguel de Cervantes y Saavedra (1547-1615)

Syfte:

Centralt innehåll:

  • -Kommunikationens innehåll: /…/ personer och händelser.
  • -Lyssna och läsa – reception: tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier. Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.
  • -Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion:  presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Kunskapskrav i åk 9:
  • -Eleven visar sin förståelse genom att /…/ redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med /…/  resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt /…/ använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig /…/ och uttrycka sig /…/. Eleven kommenterar /…/ några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

 

  1. 1. Startuppgift. Leka med orden på Quizlet.se – Don Quijote – La aventura de los molinos. Ordlistan hör till videon som ska visas under lektionen (Zaption). Har man inte tillgång till digitala enheter till eleverna kan man skriva ut och använda ordlistan som finns där.
 .Quizlet
  1. 2. Redovisning/Undervisning om Miguel de Cervantes Saavedras liv med hjälp av:
  • * en kort video https://www.youtube.com/watch?v=f41SJRLj-No. Vi brukar leka tolk på våra lektioner och därför passar det bra att använda filmen och pausa för tolkning. Det kan vara både lärare och elever som tolkar. Det finns möjlighet att välja snabbhet på filmen och se den lite långsammare om man vill;
  • eller
  • * en Powerpoint Presentation om Cervantes som­ Peter Panescu har gjort och lagt på Lektion.se. I slutet av presentationen finns en video men jag ska använda denna länk istället:
 .
  1. 3. En videolektion på Zaption: http://zapt.io/tr3cq59d Det är nämligen samma video som jag hittade som tips på Educación 3.0: La revista para el aula del siglo XXI, av Orientación Andújar men där har jag gjort en videolektion på Zaption med frågor.
 .Zaption
  1. 4. Kahoot. Kör en Kahoot – Cervantes: 400 años de su muerte.
 .Kahoot
  1. 5. Skriftlig produktion. Avsluta med en enkel skriftlig uppgift:

Describe a Don Quijote.

Don Quijote es …

Don Quijote tiene …

Don Quijote está …

Don Quijote lleva …

Jag hoppas att eleverna gillar detta och att de inspirerade som Mia Smiths elever.

 

Några av Cervantes talesätt:

”Har vi ingen annan så tar vi väl Aldonza.”

”I krig och kärlek är allt tillåtet.”

”Slåss mot väderkvarnar.”

”Att vara förberedd är halva segern.”

”För mycket klokhet är kanske den största galenskapen av alla.”

Texter om Cervantes:

Junta de Castilla y León. Don Quijote de la Mancha. http://www.educa.jcyl.es/educacyl/cm/gallery/Recursos%20Infinity/tematicas/webquijote/dialibro4_cervantes.html

Biografías y Vidas. La Enciclopedia Biográfica en Línea. http://www.biografiasyvidas.com/monografia/cervantes/

Webbaserade ordbehandlare. Låt eleverna skriva när de inte vågar prata!

Genom att använda en webbaserad ordbehandlare satt jag igång en hel klass till att först skriva och sedan prata engelska inför hela klassen.

Med mina engelskgrupper har vi tidigare jobbat med formella och informella brev samt med att skriva vykort på engelska. Efter att ha läst inledningen till en text i vår lärobok som löd: ”He promised to write long letters to his friends at home, telling them everything he did. But he was too busy, so he wrote postcards instead.”, ställde jag en spontan fråga: What’s the difference between a long letter and a postcard?

Alla tittade på mig och ingen svarade. Ställde jag en svår fråga eller är de blyga? Då bad jag dem att prata med klasskompisen bredvid för att diskutera frågan. Samtidigt gick jag runt och hörde att de hade olika uppfattningar och rena felaktigheter. Efter några minuter kom jag med samma fråga igen. Det var fortsatt inga svar men jag såg i deras ögon att de ville svara men verkade kanske inte våga prata inför hela klassen. Då valde jag att använda våra digitala resurser för att kommunicera.

Vi skulle använda datorerna senare under samma lektion och när jag såg verktygen framför mig bad jag eleverna om att  skriva anonymt sina åsikter på en webbaserad ordbehandlare, nämligen Meetingwords. Några hade använt verktyget innan under mina spanska lektioner när vi tränade kollaborativt skrivande, dvs. samskriva ett dokument i realtid, men för vissa var det första gången. Det dök upp ett flöde med idéer. När de slutade skriva läste jag upp deras resonemang och började diskutera några påstående som till exempel, ”A letter is a text you write at home while a postcard is a text you write from other country.” Kan man inte skriva ett brev från utlandet? Kan man inte skriva ett vykort hemma? Hur ser ett vykort ut? Då började några räcka upp handen och försöka försvara sitt eller andras resonemang. Till slut fick vi inte bara en bra diskussion utan en gemensam text med jämförelse mellan de båda.

Det stämmer väl med vad min ämnesspanare-kollega Helena Kvarnsell beskriver i sin bok, Digitalisering som lyfter skolan teori möter praktik (2015), om att skapa motivation:

  • ”Att använda sig av verktyg där eleverna kan skriva text och på så sätt dela med sig av sin förförståelse för ett visst begrepp eller tankar runt en händelse, förslag på lösningar av ett problem eller något annat är ett annat sätt att öka motivationen och delaktigheten under lektionen. När läraren sedan fått upp alla svar, lösningsförslag eller tankar på sin skärm kan man i klassen hjälpas åt att kategorisera dem och rätta till missförstånd. Att på detta sätt vara delaktig i lektionens utformning skapar enligt vår erfarenhet ökad motivation hos eleverna.” (Fleischer & Kvarnsell, 2015:106)

Mina elever kommenterade sedan att det var roligt att jobba på det här sättet och även att det inte var pinsamt att prata inför hela klassen eftersom tankarna redan var där på ”tavlan” och det var inte så lätt att gissa vem som hade skrivit vad. Vi skulle ha kunnat använda ett annat typ av verktyg för att skapa en gemensam arbetsyta men det var en ordbehandlare som jag kom på då. Jag ville ge eleverna friheten att bearbeta gruppens skriftliga (även muntliga) språk.

För att börja med tycker jag att det var utmärkt att eleverna kunde vara anonyma. Man kan ju fråga eleverna efteråt vilka smeknamn de hade för att följa skrivandeprocessen. Jag kommer inte att förklara stegvis hur man gör för att skapa en ”pad” eller nytt dokument för det är enkelt när man kommer in på en webbaserad ordbehandlares sida. Däremot vill jag upplysa om en funktion där man kan se hela processen efteråt: tidsreglade (Time Slider).

 

Här kommer förslag på några hemsidor för webbaserade ordbehandlare som man kan använda för kollaborativt skrivande:

http://collabedit.com/ Den är väldigt enkel och begränsad. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Chatt funktion finns.

http://www.writeurl.com/ Väldigt enkel. Kräver ingen inloggning. Man kan inte se vem som skriver. Du kan redigera texten med kursivstil, fetstil och infoga länkar. Ingen chatt funktion.

Chatt funktion kan vara både positiv och negativ. Det är bra att eleverna har något att göra när de är klara med sin del av arbetet. Man kan använda chatten för att meddela något, ställa frågor eller kommentera texten. Å andra sidan är det ett ställe där man kan leka eller i värsta fall, vara taskig mot någon. Min erfarenhet är att de använder funktionen bättre och bättre.

http://meetingwords.com/ Den kräver ingen inloggning. Det finns chatt funktion. Man kan redigera texten med fetstil, kursiv och kan välja färg.

I sin bok Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande (2014), Patricia Diaz tipsar tre webbaserade ordbehandlare som inte kräver inloggning: Titanpad, Primarypad och Twiddla. Vidare argumenterar hon att ”med all sannolikhet är alla upptagna med att försöka skriva så korrekt så möjligt själva, så att de inte alls tänker på varandras eventuella fel. Ett sådant här dokument kan mot bakgrund av detta bidra till att skapa ett mer öppet klassrumsklimat, där eleverna ges större inblick i varandras lärandeprocesser.” (Patricia Diaz, 2014:157)

https://titanpad.com/ Väldigt likt Meetingwords dock mer begränsad.

http://primarypad.com/ Den är enligt sin beskrivning mer anpassad till skolarbete. ”PrimaryPad is a web-based word processor designed for schools that allows pupils and teachers to work together in real-time.” (Förstasidan Primarypad)

http://www.twiddla.com/ Den är mer avancerad och kräver lite mer tid för att sätta sig in i. Det ser dock enkelt ut.

Sist och inte minst, finns det Google Docs. Troligtvis det mest kända verktyg för kollaborativt skrivande. Det krävs naturligtvis ett google konto. Det gäller att testa och känna vilken som passar bäst just till dig, dina grupper, aktiviteter och elever.

Prova gärna en webbaserad ordbehandlare för kollaborativt skrivande för att motivera eleverna och lyft upp din undervisning.

 

Referenser:
Diaz, P. (2014). Webben i undervisning: digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fleischer, H & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Språkval – hur hjälper vi eleverna att välja?

Funderar du på vad du ska göra för att fånga elevernas intresse på din provlektion inför språkvalet? Hur ska du presentera språket så att det verkar intressant för eleverna att välja det nya språket?

En del väljer det språket som verkar vara lättare. En del väljer det språket som de kan få hjälp med hemma. Några väljer enligt grupptryck medan vissa väljer det språket som de inte tror ska vara populärt för att få vara med i en liten grupp och på det sättet få studiero. En del väljer det språket som verkar vara till stor nytta och andra väljer det som verkar vara det roligaste.

Vi bör tydliggöra att läsa språket ska vara roligt men det kräver också engagemang speciellt när man ska ta ytterligare ett steg i utvecklingen och komma upp till nästa nivå. Det är viktigt att också påvisa för eleverna att syftet med språkstudier inte är att få betyg, det är att komma ut i världen och kommunicera med riktiga människor på ett annat språk. Verklighetsanknytningen skapar motivation, och den behöver finnas där från första stund.

En lektion räcker inte till för att eleverna ska kunna genomföra ett säkert och informerat val och därför är det nyttigt att göra andra aktiviteter i samband med valet. Här presenterar vi några olika upplägg och aktiviteter som kan användas för att elever och vårdnadshavare ska bli så väl förberedda som möjligt.

Övergripande presentation

Tipsa din pedagogisksamordnare eller rektor att inleda med en övergripande presentation.

  • – Börja med att flippa eller visa programmet Välja Språk! från Ur.se (klicka här).  Programmet är delat i fyra avsnitt: 1. Varför ett språk till? 2. Spanska. 3. Franska. 4. Tyska. För att eleverna ska hinna smälta filmerna kan det passa att inleda med den första filmen vid en allmän presentation och använda de övriga filmerna vid provlektioner i de olika språken.
  • – Presentera Skolverkets tankar om språkval i grundskolan (Klicka här) för att ge en tydlig bild av vad det innebär att välja språk. Det är väldigt viktigt att eleverna förstår redan från början att ämnet är moderna språk där det finns möjlighet att göra ett val och inte att språkval kan väljas bort utan att ha särskilda behov till anpassning av studier. Jämför gärna med andra ämne som till exempel, fysik eller geografi. Denna presentation kan också passa vid föräldramöten eller skickas ut digitalt till vårdhandshavare.
  • – Boka ett besök av SYV för att prata om hur valet av språket påverkar studie- och yrkeslivet.
  • – Skicka hem länken eller informationsbroschyren från Skolverket (Klicka här) till vårdnadshavare så att även de får den information som krävs.
  • – Avsluta arbetet efter eventuella provlektionerna med repeterande Kahoots. Här finns två färdiga Kahoots att använda: Kahoot: Språkval och Kahoot: Språkdagen. Eleverna ser då helheten på ett tydligt sätt.
Skärmdump från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/sprakvalet-1.199432.

Skärmdump från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/sprakvalet-1.199432.

 

Språkspecifik presentation

Vad kan vi som lärare i moderna språk göra? Vi anser att det är viktigt att skolan står enad så att eleverna får en jämn bild av alla språk. Se till att alla skolans språklärare är involverade i arbetet och lägg gemensamt upp en plan för vem som gör vad. Upplägget kan se väldigt olika ut, här vill vi presentera några olika alternativa upplägg att inspireras av.

*Utmana några nuvarande elever att ge en språklektion för de blivande eleverna. De kan välja själva vilket tema de vill presentera. De brukar komma med bra förslag. Eleverna kan få bjuda in de yngre eleverna till sig eller besöka dem i deras egna hemklassrum.

*Bjud in eleverna till en provlektion. Denna kan inledas med filmerna från UR som vi nämnde tidigare för att ge en gemensam plattform. Låt sedan eleverna lära in relevanta bitar av språket så att de direkt kan använda det, förslagsvis hälsningsfraser och några enkla replikskiften. Kanske avslutas det hela med en Kahoot för att repetera fraserna?

*En del skolor väljer att arbeta med de olika språken under en längre period innan eleverna väljer, kanske fem lektioner per språk innan valet görs. Ifall skolan väljer ett sådant upplägg kan det vara lämpligt att titta på ett läromedel som är anpassat för upplägget,  som det här.

*Rosanas bästa provlektion var när hon (som representerade spanskan) i samarbete med sina kollegor i franska och tyska planerade och genomförde lektionen tillsammans. Tanken var att ha samma struktur och presentera språken så jämställt så möjligt. Så här var upplägget:

“Först frågade vi eleverna om de kunde några ord på olika språken, sedan applåderade vi och skrev orden på tavlan. Alla fick säga efter. Vi lyfte eleverna som kunde och uppmuntrade de andra att göra likadant. Vi lekte med varandas språk på ett häftigt sätt. Sedan var det dags att presentera oss. Lärarna presenterade sig på målspråket och därmed ställde några frågor till eleverna: “Hej. Jag heter Anni, Vad heter du?” Ett tips är att visa sin presentations text på målspråket samt svenska så att eleverna visualiserar hur det skriftliga språket ser ut. Vi tog upp några ord på svenska och visade hur samma ord blev på spanska, franska och tyska. Här passade vi på att berätta och förklara några små särdrag på respektive språk.

Det var väldigt enkelt och superroligt att presentera språket, samarbeta med fantastiska kollegor och visa för eleverna att vi är eniga när det gäller vikten att lära sig och undervisa i moderna språk. Vi var helt prestigelösa och levererade en fantastisk enkel och rolig lektion tillsammans utan krav på att fiska elev till våra egna lektioner. Därmed lämnade vi över till eleverna att göra sitt val som passar bäst till deras stil och framtid”.

*Mia har tidigare fått chansen att ha “språklek” med eleverna i år 5, där eleverna fått ett antal lektioner i varje språk. Eleverna fick lära sig hälsningsfraser, färger, siffror, lite om kulturen i de olika länderna och annat intressant. De fick också smaka på mat från de olika länderna för att få en ännu tydligare bild av kulturen.

När de moderna språken var färdiga, arbetade man vidare med andra språk.  Eleverna fick lära sig om morsespråk, vilket testades i bingoformat med en kazoo. Eleverna dekorerade hela matsalen med signalflaggor som bokstaverade deras namn. Efter en genomgång om skriftspråkets uppkomst fick eleverna försöka sig på något som liknade kilskrift i lera.  Vi arbetade också med nordiska språk. Upplägget var mycket uppskattat av både elever och lärare.

Är det alltid så enkelt?

Hur är det med elever med språkliga svårigheter, då? Värt att tänka på: låt eleverna prova sig fram och bestämma själva vilket språket de vill lära sig. Förmedla detta både till eleverna och till vårdnadshavare. Här kommer två korta filmer från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) om vad eleverna med dyslexi säger om att läsa moderna språk och engelska. Filmerna är bättre att se på DysseAppen:

– moderna språk (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Moderna-språk.mp4 )

– engelska (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Engelska.mp4 )

Det många kan reagera på är att vi i det här inlägget enbart nämnt tyska, franska och spanska, vilket även är de språk som finns representerade i URs filmer om språkvalet. Finns det bara tre språk att välja mellan? Nej, vissa skolor erbjuder fler språk, det finns ryska, italienska, arabiska, kinesiska, danska och säkert fler språk på skolor runt om i landet. Skolverkets definition av begreppet lyder “Moderna språk är alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska för döva, svenska för döva, engelska, teckenspråk, klassisk grekiska och latin.” Vi tar i detta inlägg inte ställning i frågan kring vilka språk som ska erbjudas. Läs gärna mer om moderna språk på Skolverkets hemsida.

En annan het potatis är när eleverna ska börja läsa moderna språk. På många håll inleder man studierna i år 6, men på alltfler skolor väljer man nu att förskjuta starten till år 7. Ofta är anledningen praktisk, elever går på en skola i år F-6 och språklärarna befinner sig på den högstadieskola eleverna sedan byter till. För inlärningen är det gynnsamt att börja så tidigt som möjligt och vi är många språklärare som bevittnat hur 6orna suger åt sig varje ord vi erbjuder dem, då de är så laddade att lära sig det nya. Problemet är att landets språklärare inte räcker till pga den lärarbrist som blir alltmer påtaglig, och risken blir att eleverna i stället möts av en obehörig lärare i år 6. Situationen är delikat och vi kan inte annat än visa förståelse för de olika val som göra. Dock är det viktigt att alla skolor inom ett område gör likadant, så att språkgrupperna på högstadiet inte består av elever som läst språket olika länge. En sådan undervisningssituation vill ingen utsättas för, varken lärare eller elever.

Språk är tydligt förknippat med identitet. Vem är jag? Vem vill jag vara? Genom att påvisa möjligheter ger vi eleverna möjlighet att drömma och se hur de kan förverkliga sina drömmar.

Jag, Rosana,  brukar ta mig själv som exempel som kan flera språk och mina föräldrar kan bara sitt eget modersmål. Man kan komma långt om man vill! Jag, Mia, kommer från en enspråkig släkt och har just därför letat mig ut och lärt mig så många språk jag hunnit med. Och se vilka dörrar som öppnats!

Hur brukar ni på din skola lägga upp arbetet kring språkvalet? Har ni fler tips än vi lyckats samla? Berätta gärna i en kommentar!

Lycka till!

Rosana Månsson, lärare i engelska och spanska på Lorensbergaskolan, Ludvika.

Mia Smith, lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola, Partille

Inlägget är ett samarbete mellan ämnesspanarna Rosana och Mia och publiceras på lrbloggar.se/rosanamansson och lrbloggar.se/miasmith.

Bordsplacering och ”name selector”

Ett segregerat klassrum speglar ett segregerat samhälle. Vårt arbete som lärare mot segregation börjar i klassrummet.

Har du stora grupper? Hur sitter dina elever i klassrummet? Hur interagerar de med varandra? Har du ett bra klassrumsklimat?

Många gånger är det lättare för några elever att skypa och prata med någon som de inte känner än att sitta bredvid en klasskamrat och då samtala och diskutera ett ämne i klassrummet. Vad beror det på?

Ämnesspanaren Cecilia Johansson har bloggat om behovet att utveckla och träna på elevernas empatiförmåga: Empati: en kognitiv förmåga att utveckla. Hur skapar man empati och trygghet mellan klasskamraterna? Det finns inte en annan väg än att prata om och träna på det. Det är vårt uppdrag att ge eleverna vettiga uppgifter där de utvecklar sina samarbetsförmåga. De behöver inte vara bästa kompis med alla men de behöver lära sig att samarbeta och respektera varandra.

John Hattie påpekar att relationen mellan lärare och elever måste studeras noga för att uppnå en positiv klassrumskontroll: ”Det måste finnas omsorg, förtroende, samarbete och förmåga att arbeta i grupp eftersom det är dessa färdigheter som behövs för att främja klassrumsmiljöer där misslyckanden inte bara tolereras utan också välkomnas”. (Hattie, 2012:99) Enligt honom är klassrumsklimatet en viktig påverkansfaktor på studieprestationer och har stor betydelse för att främja lärande.

Jag undervisar i spanska och engelska på högstadiet. Till mina spanskgrupper kommer elever från olika klasser (A,B,C,D) i konstellationer där de inte brukar ses. Det är en chans att träffa sin bästis som går i en annan klass och snacka ifatt. Det kräver en hel del ledarskap och skicklighet. Lektionerna måste ha flyt, variation och det ska vara intressant för eleverna annars sitter de och pratar om allt möjligt än spanskan.

Att eleverna både gillar och behöver struktur är ingen nyhet. Har man en stor grupp är det bra att tänka på små steg innan man kliver in i rummet:

  • – Hur väl känner jag eleverna? Vad kan vi göra för att lära känna varandra?
  • – Främjar möbleringen våra planerade aktiviteter?
  • – Hur och när kan den stora gruppen delas i små grupper?
  • – Vid behov, gör en bordsplacering.
Placering är väldigt viktigt och måste göras med eftertanke. Utgå efter individuella behov samt gruppens behov för att placera dina elever. Att känna sina elevens potential kan användas som ett verktyg för att bidra till både elevens och gruppens utveckling.

TeacherKit (Android, iOS, Windows 8) och Smartseat (iOS) är två exempel på appar med vilka man smidigt kan göra bordsplacering i klassrummet. Den första är väldigt lätt att hantera och man kan med bara en ”touch” ta närvaro eller placera om eleverna. Själv tycker jag att denna funktion borde ingå i vår lärplattform så att vi behövde bara importera våra grupper och göra det så smidigt så möjligt. Båda apparna kan importera filen från en text fil om du köper hela versionen. Så här kan det set ut:

Långgruppmöblering

Halvgruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Biomöblering

Biomöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Bussmöblering

Bussmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Hästmöblering_Närvaro

Hästmöblering och närvaro. TeacherKit. Rosana Månsson.

Gruppmöblering

Gruppmöblering. TeacherKit. Rosana Månsson.

Gail Davison Blad argumenterar att starka elever kan hjälpa svagare samt att hon föredrar att eleverna sitter parvis för en bättre interaktion med varandra. Hon föreslår följande för högstadieelever:

  • -Samla elever med samma olika sorters problematik så att de sitter tillsammans nära dig. På det sättet kan du koncentrera dig på att hjälpa dem och låta de som inte har några svårigheter sköta sig själva lite mer.
  • -Para inte ihop starka individer med okoncentrerad individer. Det funkar inte!
  • -Andra får gärna sitta hos kompisen – så länge det fungerar. (Blad, 2012:17)

En annan modell för klassrumsplacering presenterades av Stefan Hertz. Modellen har diskuterats på gymnasiet enligt ett blogginlägg från Pedagog Värmland. Hertz utgår från elevernas beteende indelat i olika färger. Han gör en pararell som han kallar för traffikljuset i klassrummet:

  • Grön: elever som samarbetar både med lärare och med klasskamrater. De skapar positiv mönster i klassrummet och ska sitta i mitten för att bli föredömen för de andra i klassen.
  • – Gul: elever som ibland följer instruktioner och kan syssla med något annat under lektionen. De ska sitta runt de gröna.
  • Röda: elever som har svårt att samarbeta med läraren och klasskamrater. De följer sällan instruktionerna. De ska sitta nära läraren och runt de gröna. (Hertz, 2014)

Att ha samråd med specialläraren är till stor nytta när det gäller placering. Både de ”problematiska” och ”röda” eleverna nämnda ovan kan vara elever med särskilda behov. Annat att tänka på är att vissa elever med neuropsykiatriska problem föredrar att sitta nära fönster eller dörren.

På mellanstadiet har en skola provat placering även i matsalen. Läs om deras erfarenhet här: Fri placering i matsal går väl inte, eller? (Magnus N Blixt).

Vad säger eleverna om bordsplacering i klassrummet? När jag fågade mina elever blev de vanligaste svaren:

  • Jag vill välja vart* jag ska sitta.  (*dalmål)
  • Det är bättre när lärarna bestämmer var vi ska sitta.
  • Vi vill absolut inte bli delade i varannan ”pojke” och ”flicka”. Förresten vet ni vem som är pojkar och vem som är flickor?
  • Det beror på vilken lektion, vilket ämne och vilken aktivitet vi ska göra.

Har du inte tid eller behov att bordplacera dina elever så kan du få de att interagera med varandra i form av olika gruppuppgifter. Det finns olika sätt att gruppera elever. Om uppgiften ska göras i bara en lektion tycker jag att det utmärkt att använda ett slumpmässigt program/app så kallade ”name selector” eller ”name picker”. De används ofta för metoden ”no hands up”. Annars om det är till en längre period som de ska arbeta med ett projekt tycker jag att det ska vara genomtänkt vem vi placerar de tillsammans med. I de nämnda appar, Teacherkit och Samartseat, finns det funktionen ”random student selector” eller ”call out” som används för att välja ut eleverna slumpmässigt.

Fördelen med att använda ”name selectors ” för att gruppera elever är att de inte behöver tänka på varför en ska jobba med just den klasskamraten då. Ingen bedömning från läraren om placering av just den eleven i gruppen. Det är nyttigt att träna på att samarbeta med andra klasskamrater.

Appar:

Du kan också använda ”name selectors” utan att ladda ner men de är mer begränsade och för att göra grupperna måste du skriva ner grupperna efter att det har valt ett namn.

Hemsidor:

I läroplanen står det att skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Det står också att ”informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad”. (Skolverket)  Tills du skapar ett demokratiskt klassrum använd bordsplacering och ”name selector” för att bilda grupper. Det kommer att hjälpa dig och dina elever på sikt att få mer struktur och skapa trygghet. Beroende på hur gruppen fungerar kan eleverna så småningom få ha mer inflytande över placering och möblering i klassrummet.

Det är så skönt när eleverna frågar var de ska sitta och svaret blir: – Friplacering! Kom ihåg att ingen ska sitta ensam för ni behöver ju träna på att ”samtala” med någon på lektionen. Då ser man gruppgäng som blandas…

Annars, agera direkt om de sitter i segregerade grupper. Det ska inte finnas utrymme för det varken i klassrummet eller matsalen. Inte någonstans på hela skolan!

Jag lämnar er med en video från Skolvärlden där undervisningshandledaren Anne-Marie Körling efterlyser ett medvetet förhållningssätt i klassrummet.

Referenser:
Gail , D. B. (2012). Really inspiring! 150 tips för engelsklärare på högstadiet. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Hertz, S. (2014). Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan. Stockholm: Utbildning AB Förlag.

Positiva tankar om grammatik

Jag antog utmaningen att sprida grammatikkärlek inför den nationella grammatikdagen idag. Det var nämligen Mia Smith som uppmuntrade oss ämnesspanare i språk och så här skriver hon om detta: ”Grammatikdagen – hiss eller diss?”.

När det handlar om språklektioner är avvägningen viktigt: vi kan inte undervisa bara om grammatik… vi kan inte undervisa utan grammatik: ”grammar: can’t live with it. Can’t live without it!”.

Jag frågade några elever och här är deras tankar kring grammatik:

Hur undervisar jag grammatik under mina lektioner i spanska och engelska? Det finns två metoder som jag använder mig mest av: direkt (deduktiv) metod och indirekt (induktiv) metod. På den direkta metoden går jag rakt på till saken och förklarar den grammatiska punkten direkt. Här passar jag på att förklara den kontrastiva grammatiken mot det svenska språket. Det roligaste är att ibland måste jag använda mig av engelska för att förklara spanska till exempel, gerundium (pågående form):

gerundium

Tavlan med pågående form. Rosana Månsson.

På den andra, dvs. indirekt metod, använder jag mig av en metod som kallas på engelska ”guided discovery”. Jag ger några exempel och leder eleverna till att dra sina egna slutsatser och formulera hur de tror att reglerna är. Fördelen med denna metod är att eleverna tränar på sina förmågor att reflektera, analysera och resonera över språket. Dessutom är de mer aktiva under processen. Läs mer om ”guided discovery” på spanska (”descubrimiento guiado”) skriven av Aline Almeida Eriksson (2012). Jag återkommer med ett inlägg om ”guided Discovery” på svenska.

Min erfarenhet, efter ha varit i olika länder och träffat folk som har läst engelska eller spanska men kan inte prata språket, är att det har varit mycket fokus på grammatik som en tradition. En konsekvens är att eleverna inte ha utvecklat den kommunikativa förmågan som vi i Sverige anser att det är det viktigaste.

Mina barn är tvåspråkiga och även om jag är språklärare får de inte direkta lektioner i grammatik hemma (inte just nu i alla fall). De provar sig fram med deras interimspråk och jag guidar de naturligt när det behövs och när chansen finns. En konversation mellan oss på mitt modersmål skulle kunna låta så här på svenska:

  • – ”Mamma, jag *gådde* till biblioteket med mina klasskompisar igår.”
  • – ”Vad roligt, älskling! Vet du vad?… Jag GICK till jobbet igår. Och pappa, då? (…väntar på svar) Han GICK inte till sitt jobb igår. Han åkte bil!”.
Så tränar vi på verbböjning. Däremot får min man en hel förklaring om varför man säger si eller så. Jag drar detta som en parallell om hur jag tänker på mina lektioner. Jag varierar och växlar mellan metoderna enligt situationen och elevernas kognitiva språkliga nivå.
Jag gillar grammatik och mina elever ska lära sig grammatik för att utveckla sin språkmedvetenhet och ”för att förtydliga och berika kommunikationen” som det nämns i kursplanen i moderna språk.

Ha en trevlig grammatikdag!

Mera interaktiva spel för språkträning på trovärdiga hemsidor

På sociala medier i språkgrupper är det vanligt att lärare i moderna språk frågar efter eller ger tips på spel för att jobba med sina elever på högstadiet. Det finns naturligtvis en uppsjö hemsidor/appar med spel för att träna språk.  En del riktade till modersmålet, en del gjorda av någon lärare eller elev snabbt utan granskning.

På mina spanska lektioner denna veckan har vi använt ett enkelt spel producerat av UR:s ungdomsredaktion. Inspirationen kom efter jag har spanat en lektion av Thomas Gryzelius. Spelet handlar om möblering i ett rum och kan användas på flera språk: spanska, engelska, franska och tyska. Det är väldigt enkelt att använda och eleverna uppskattade det. Thomas har fokuserat sin lektion på muntliga uppgifter och min fokus med spelet denna gång var på att ställa frågor.

Första uppdrag var att möblera ett rum. Sedan var det dags att spara bilden och ställa frågor på spanska. De behövde använda några frågeord som vi gick genom på spanska men det var också fritt att hitta på andra typ av frågor. När de var klara, skickade de vidare sitt arbete till en klasskompis för att besvara på frågorna.

Exempel på några frågor:

  1. ¿Cómo es la habitación? Es grande o pequeña?  (Hur ser rummet ut? Är det stort eller litet?)
  2. ¿Dónde está el gato? (Var ligger katten?)
  3. ¿De qué color son las cortinas? (Vilken färg har gardinerna?)
  4. ¿Dónde está la alfombra? (Var ligger mattan?)
  5. ¿Te gusta la habitación? (Gillar du rummet?)
Decora

Spelet finns på UR.se och är en del av projektet för och av ungdomar. Så här beskriver de hemsidan:

”SPRK är en sajt för dig som lär dig ett nytt språk och som på ett underhållande sätt vill testa dina kunskaper och även lära dig mycket nytt. Det finns spel, chat och tester där man ibland behöver lite mer kunskap men även sådana där man övar basglosor. För att lära sig något utöver det man gör i skolan så har vi även ett slangspel där man får lista ut slanguttryck.  Sajten är producerad av UR:s ungdomsredaktion och är främst riktad till ungdomar, men kan vara till nytta i alla åldersgrupper.”

Det verkar som projektet inte är aktiv längre eftersom det bara finns två spel och inte allt de har lovat ovan. Några elever skulle vilja göra samma träning med olika områden.  Är det inte en bra idé att stödja ungdomar att producera och publicera sådana typer av spel med kvalitetsgranskning? Det handlar ju om en kombination av programmering, språkträning och samarbete med olika språk.

Ja. Vi vill ha mera interaktiva spel producerade för och av svenska ungdomar med kvalitetsgranskning på trovärdiga hemsidor!

Utedag: en möjlighet att träna språk utanför skolbänken

I fredags flyttade vi våra klassrum till sjön och skogen. Vi var alltså ute med vår årskurs 8 för en utedag. Huvudtema var friluftsliv vintertid med idrott och hälsa och till detta kopplades hem- och konsumentkunskap samt språkundervisning.

Det var roligt att se hur ögonen glimrade hos kinestetiska elever som i vanliga fall kämpar hårt in i klassrummet för att sitta stilla och lära sig nya saker.

Planeringen av utedagen började i klassrummet med en kortfilm, läsning av några artiklar om hur man klär sig på bästa sätt, vilken övrig utrustning som kan vara bra att ha med, samt vad man bör tänka på gällande mat och dryck när man är ute i kylan. Länkar till videor skickades via vår lärplattform för de som missade eller för de som ville repetera. Det ingick i uppgiften att planera sin packning och inför de uppgifterna som de skulle göra under dagen.

Det blev skridskoåkning, lek och spel vid en sjö i närheten av skolan för ena halvan av årskursen medan andra halvan  gav sig iväg till en minivandring i skogen med syftet att göra upp eld och värma sitt personliga matpaket. Matpaketet hade de planerat och gjort i ordning under hemkunskapslektionerna.

Stationen vid sjön bjöds på mycket spontana samtal på olika språk. Eleverna förklarade på engelska den bästa tekniken de använder för att åka skridskor. Några förklarade på svenska och hjälpte nyanlända att åka skridskor för första gången i sitt liv. En grupp gjorde en snögubbe och vi använde den med andra grupper för att träna kroppsdelar på spanska, vilket led till ytterligare språkdiskussioner. Det blev snack om vädret, kläder och hur man kommer till skolan. Eleverna tyckte att det var jätteroligt och jag med!

El_hombre_de_nieve1

El hombre de nieve hecho por mis alumnos.

Utedagen fortsätter inne. Medan våra idrottslärare ska vara ute med andra årskurser ska eleverna skriva en friluftlivsrapport med sina reflektioner och resonemang över sin utedag. Varför inte på engelska?

Som förslag till aktiviteter under utedag lämnar jag en tipspromenad på engelska som vi har använt vid tidigare tillfälle samt ett spring-lek spel till moderna språk.

Alla var nöjda och skulle vilja ha flera utedagar!

Kopplingar till läroplanen:
Idh – genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
Idh – förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.
Idh – röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
Hkk – planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,
En –  Kommunikationens innehåll Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.
En  – Kommunikationens innehåll Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.
En  – Lyssna och läsa – reception Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
En – Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.
Mspr2 – Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Mspr2 – Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
Mspr2 – Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

Värdegrundsfrågor i Reflekterande Rum

Ibland hamnar vi i situationer med våra elever eller kollegor som vi inte blivit förberedda på under vår utbildning. Hur gör vi? När har vi möjlighet att prata om sådana situationer? Kan vi tillsammans hitta nya vägar att hantera utmaningar och svårigheter på? Läraryrket är väldigt komplext och utmanande eftersom vi inte bara sköter våra specifika ämneskunskapsfrågor utan också hanterar den sociala biten, där det ingår viktiga värdegrundsfrågor som hela det svenska systemet bygger på.

Jag har nyligen deltagit i den fjärde delen av Reflekterande Rum där vi bland annat fick prata om överlämning, tystnadsplikt, etik, handledning till lärarna, makt och demokrati. Om du undrar vilket rum jag har varit i, läs vidare för jag ska berätta om ett projekt som tre kollegor utförde på vår skola.

Som slutuppgift av utbildningen ”Mentorskap som skolutveckling” från Högskolan Dalarna har Anita Björs (lärare i engelska 7-9), Annelie Liljedahl (förskollärare) och Ingela Vestbro (då musiklärare 4-9)  utfört sitt projekt ”Reflekterande Rum – en modell för skolutveckling genom kollegial handledning i form av lärande samtal” på Lorensbergaskolområde i Ludvika. Vår rektor Göran Törnqvist brinner för värdegrundsfrågor och tillsammans med andra rektorer i området disponerade han, för sina pedagoger, tre timmar för varje station, dvs. en timme för inläsning av anvisat material: diskussionsunderlag med dilemman; och två timmar för samtal. Syftet med projektet var att genom samtalsgrupper med värdegrundsfrågor som innehåll uppnå kollegial skolutveckling i Ludvika Kommun.

Folder [51960]

Med inspiration av Embretsens (2006) ”Lärande samtal” har de tre nämnda lärare organiserat fyra stationer som de döpte till Reflekterande Rum. Varje station bestod av samtalsgrupper i tvärgrupper förskola – åk 9 med en mentor som samtalsledare. Det diskuterades olika värdegrundsfrågor:

  • – Bemötande.
  • – Kommunikation.
  • – Förhållningssätt.
  • Förskola – åk9 – ett perspektiv i fokus.
Rum 1 Rum 2 Rum 3 Rum 4

Här kan du läsa deras första diskussionsmaterial. För mer information och material kan du kontakta Anita Björs eller Annelie Liljedahl på Lorensbergaskolan i Ludvika. Mer information om yrkesetik, litteraturtips och erbjudande om kompetensutveckling på riksnivå hittar du här på LR:s hemsida.

Ingela Vestbro har bytt skolform. Numera jobbar hon som biträdande rektor på Stegelbackens skola i Smedjebacken. Där har hon också kört igång Reflekterande Rum med ledningsgruppen på VBU. Hon följer projektets arbetssätt med samma koncept men hon anpassar teman enligt grupperna. Hon känner en enorm lycka att få utveckla professions-etisk kompetens genom att synliggöra skolans värdegrund på ett enkelt sätt, genom Reflekterande Rum.

Det finns säkert massor av dilemman som man har varit med om och skulle kunna skriva ner för att reflektera tillsammans med sina kollegor.  Att diskutera sådana frågor förstärker det pedagogiska ledarskapet vilket påverkar positivt elevbemötandet. Hur gör jag egentligen? Hur tänker du nu? Tveka inte. Gå till ett Reflekterande Rum!

Läs mer om värdegrundsfrågor i skolan på Skolverkets hemsida.

Lyssna på en intervju med Åsa Dahlberg och Susanna Sjögren om yrkesetik på Lärarpodden #34 Yrkesetik – de mjuka delarna av läraryrket.

Filmer på spanska – ”Películas”

Spansklärarna efterfrågar alltfler filmer för att använda i undervisningen speciellt för högstadiet. Filmer kan vara ett väldigt bra stöd för samtal och diskussion i klassrummet. De ska vara relevanta för undervisning och lärarna ska förtydliga syftet med användning av filmer under lektionerna.

Filmerna i språklektioner kan användas som en möjlighet att träna och öka ordförrådet, repetera några grammatiska punkter, samtala om kulturella skillnader, beskriva saker osv. Att använda flera kanaler (visuell, auditiv) samtidigt, lyssna på språket i riktiga sammanhang samt att bryta den vanliga rytmen av lektioner är några fördelar med att använda filmer i undervisningen. Däremot kan långfilmerna få negativa effekter som till exempel att eleverna tappar intresse och blir distraherad av något annat. Det kan också hända att filmerna är för djupa när det handlar både om språket och innehåll.

I lördags (6/2) delades det ut ”El Premio Goya 2016” (Goyapriset 2016). Det finaste filmpriset för spanska filmer utdelat i Spanien sedan 1987. Som bästa film vann Truman (2015)  och man kan även se vinnare på andra kategorier här. En video med några filmer som tidigare har vunnit Goyaspriset finns på Centro Virtual Cervantes.

En del elever upplever att det är mycket roligare när de får ett arbetsblad i samband med filmen, andra vill bara ta det lugnt och titta på den. Några vanliga frågor som man kan ställa angående en film är:

  1. – ¿Qué película has visto?
  2. – ¿Quién es el director de la película?
  3. – ¿Qué personaje te ha gustado más?
  4. – ¿Cuáles son los géneros de la película? (komedi/satir, drama, action, deckare/polisfilm, äventyr, fantasy/science fiction, animerad, musikal, västern)
  5. – ¿De qué se trata la película?
  6. – ¿Te ha gustado la película? ¿Por qué?

Här kommer en lista med tips på filmer, årtal, åldersgränser och längd för att underlätta letandet:

Películas

Películas. Filmer på spanska.

  • No se aceptan devoluciones (2013). Från 11 år. 75 min.

Dessa finns tillgängliga på läromedelcentralen SLI.SE. Kontakta din lokala läromedelcentral.

I en film som Vicky Cristina Barcelona (2008) finns det fina bilder från Barcelona och Oviedo men jag skulle inte våga visa för mina elever utan att spola fram några sensuella scener. Det är viktigt att aktiviteten är genomtänkt och att vi tittar på filmen innan.

Ett bra exempel på ett arbetsblad om filmen Mar adentro (Gråta med ett leende) finns på Lektion.se.

Bra sammanställningar av spanska filmer finns på Filmcentrum och Vodeville.

Ett annat alternativ är att använda kortfilmer men detta lämnar vi till ett annat inlägg.

Det bara att luta dig tillbaka och njuta av en lugn stund tillsammans med dina elever eller varför inte lämna detta som lektionsförslag till en vikarie när du är borta av någon anledning?

Då släcker vi ljuset, ridån går upp…

Att börja med – ”Para empezar”

Detta är mitt första inlägg som ämnesspanare och det handlar om startuppgifter. Jag har samlat ihop några konkreta tips om startuppgifter till spanska lektioner. Det är möjligt att använda digitala verktyg eller en vanlig tavla.

Startuppgift hjälper eleverna att vara aktiva från starten medan läraren får lite tid för att koppla upp utrustningar, ta fram dagens material eller kolla närvaro. Tanken är att det ska ta ungefär fem minuter för att eleverna ska ”lösa” det. Man kan välja en typ av startuppgift för varje vecka så att eleverna får rutin och vet hur uppgiften går till.

Här kommer namn och länk på uppgifterna:

  • Pregunta. Eleverna ska formulera en fråga på målspråket till en klasskamrat.
  • Discutir. Diskutera en kulturell fråga t. ex. Vad gillar spanjorer för sorts mat och varför äter de så sent på kvällen?
  • Conjugar verbos. Rabbla verb.
  • Trabalenguas. Tungvrickare.
  • Adivinanzas. Gåtor.
  • Palabras encadenadas. Länkade ord.
  • Sopa de palabras o Crucigramas. Korsord.
  • Buscar una palabra en el diccionario, ver su significado y crear una frase con ella. Leta efter ett ord i lexikon, kolla vad ordet betyder och bygga en mening med det utvalda ordet.
  • Palabras (Quizlet, Elevspel). Träna på glosor.
  • ¿Y para la próxima? Lämna förslag till nästa veckans startuppgift i en post-it lapp eller mejla din lärare.

Startuppgifter skapar arbetsro. De kan också leda till en demokratisk diskussion i klassrummet genom att låta eleverna planera nästa startuppgift eller diskutera syftet med startuppgifterna. Ämnesspanare Annika Sjödahl har några tips om startuppgifter till engelskan.

Jag hoppas att du har fått lite inspiration. Om du redan kör med startuppgifter på dina spanska lektioner, vilka gör du?