En-till-en smekmånad

Jag önskar att jag kunde skriva detta inlägg i jambiska eller trokeiska verser för att läsa eller recitera det då och då som minne av den digitala utvecklingen i vår kommun. Ja, nu är vi äntligen en en-till-en skola åk 6-9 och under dessa dagar har vi sett positiva förändringar hos eleverna och inte minst hos lärarna. Vi lever i en en-till-en smekmånad.

en-till-en smekmånad

Vår skola ligger mitt i landet och som tillfällighet ligger den även i mitten av utvecklingen med tanken på att målet från Skolverket är att i 2022 kunna utvärdera elevernas adekvat digital kompetens i svenska skolor. Redan från 2009 har skolor i andra del av Sverige haft tillgång till en dator per elev, å andra sidan finns det fortfarande många skolor i olika stadier som inte ha fått denna investering än.

Det var ett ständigt arbete med planering, dokumentation, kontrakt (även i flera andra språk) och logistik om hur allt detta skulle gå till. Det togs hänsyn till andra kommuners tidigare erfarenheter samt behovet och prioriteringar i vår kommun. Det bestämdes för Google Chromebook.

För att börja med, har lärarna under två studiedagar fått utbildning om GAFE, och i vår skola har vi använt 40+5- och konferenstid för intern utbildning. Eleverna fick en grundutbildning vid utdelningen av datorerna och föräldrarna blev kallade till ett kvällssamtal om implementeringen. Det finns mycket som alla ska lära sig. Det handlar ju om en ny enhet och nya programvaror. Vi har använt en del av våra lektioner för att prova oss fram som till exempel, från om hur man hittar frågetecken upp och ner (¿) till att bli bekant med Google Classroom; från att skapa en blogg till att ladda ner några nödvändiga appar. Det tar tid att sätta sig in.

Jämlikhet. Tidigare vägrade några elever att använda sina markerade datorer även om de hade stort behov, bara för att inte känna sig utpekad. Sedan kom smarttelefoner in i skolansvärld och ibland kändes det som eleverna kunde pressa sina föräldrar att köpa den nyaste och dyraste varianter bara för att man skulle använda den i skolan. Nu är alla datorer markerade med elevernas namn. De har samma märke och dessutom likadana fodral. Alla har nu fått samma möjlighet med varsin enhet, ett vanligt hjälpmedel som kan skapa stora förändringar.

Det är slut med den stora vagnen som vi fick köra fram och tillbaka. Nu ligger ansvaret att bära hårdvaran hos eleverna dock är det fortfarande läraren som bestämmer användningen av datorerna under sina lektioner. Det kräver naturligtvis skicklighet, strategiskt ledarskap, digital kompetens och vilja att utveckla sig. Allt tar tid och detta är bara början.

Man hör att det finns personer som fortfarande tror att datorerna ska ersätta en lärare. Vi tycker att det blir nog tvärtom. Fler lärare behövs i klassrummet för att hjälpa eleverna med alla dessa individualiseringar som förstärks med digitaliseringen.

På vår skola hjälps vi åt när det gäller digital kompetens. Vi måste vara uppmärksamma på att hantera stress hos eleverna med användning av distraktionsfaktorer som till exempel dataspel och sociala medier eftersom det har visat sig att vara en negativ effekt vid sådan typ av förändring. Vi kommer att fortsätta att jobba med skolans anda som handlar om glädje, empati, respekt, kunskapsutveckling, samarbete och integration. Vi måste även vara uppmärksamma på att förebygga fysiska besvär hos oss alla.

De lärarna som numera njuter av smekmånaden är mest de som har använt utvecklad pedagogik och lärmiljö redan innan utdelningen av en-till-en. Vi har fått positiv respons även från lärare som var lite skeptiska av förändringen. När smekmånaden tar slut vill vi vara redo för att fortsätta att ha ett bra förhållande helt medvetna att det finns goda och dåliga dagar men att vi vill vara där för varandra med all poesi, tills el- och nätuppkopplingen skiljs vi åt.

Läs även: Att förändra skolan med teknik: bortom “en dator per elev” av Åke Grönlund.  http://skl.se/download/18.492990951464200d71485310/1402989583700/Bok_och_antologi_Unos_Uno_SKL.pdf

 

10 tips för att skapa studiero i MSPR-grupper

Nya grupper, nya möjligheter. Ett fantastiskt jobb är gjort runt gruppindelningar för att det ska gynna elevernas utveckling och skapa studiero i klassrummet. Schemagruppen tillsammans med pedagogisk samordnare och även specialpedagoger/lärare gör ett pusslande genom att dela upp eleverna i olika klasser/grupper. Men vad händer med grupperingarna på moderna språk?

För det mesta blir eleverna omkastade och träffas i en konstellation där de inte brukar ses. Dessutom, medan de andra ämnena delas i mindre grupper blir moderna språk, speciellt spanska, ihopsatt i en större grupp. Visserligen är bristen på behöriga lärare en orsak till detta fenomen, men man kan nog inte neka till att detta även beror på prioriteringar. Vilket pass ligger emot moderna språk på din skola?

Ok. Jag lämnar denna gnälliga diskussion om organisationen och berättar vilken lösning vi hittade till det här problemet som inträffar: en stor stökig grupp.

På min skola börjar eleverna läsa moderna språk i åk 7 och jag tror inte att det kommer att förändras så att de börjar tidigare under de närmaste åren. Nu har det gått en månad av höstterminen och vi har nått till ett tryggt och lugnt klassrum.

Det finns inte ett färdigt recept för att skapa studiero i klassrummet men detta har vi gjort och det har fungerat bra hos oss:

Foto by Rosana Månsson

Foto by Rosana Månsson

1. Lära känna varandra. Vem är du? Vem är jag? Varför-spanska?(pdf). Eleverna är ofta nyfikna på vem du är. Vid detta tillfälle, förtydligar jag mer om ämnet eftersom många elever förstår språkval som ett ämnesval som man kan välja bort så fort något inte går bra. I början är det bra att visa eleverna att man ha stora förväntningar och målet är att vi ska lära oss så mycket så möjligt. Läs mer om förväntningar på Mia Smiths inlägg: ”Förväntningar – en övning med blicken framåt”. I bladet ovan skriver eleverna om sig själva, sina inlärningsstilar och varför de har valt spanska som språkval.

2. Överlämning. Ta reda på så mycket information så möjligt om eleverna. Vilka har extra anpassningar eller särskild stöd i gruppen? Vad och när är det som fungerar bäst? Ibland kan det saknas överlämningen, och formuläret ovan hjälper väldigt mycket. Det blir också en närmare kontakt med undervisande lärare när de svarar på sista frågan: Finns det något som det skulle vara bra för din lärare att veta om dig?

3. Bestämda platser. Be om hjälp med placeringen om du fortfarande tycker att det inte fungerar. Du ska aldrig känna dig ensam även om du är den enda undervisande läraren i ämnet. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om klassrumsplaceringar och namnslumpare som du kan få några tips.

4. Struktur. Skriv ett schema på tavlan med tidsram för de aktiviteterna du har planerat, sluttiden för lektionen och lunchmeny om lektionen är före lunch. Till detta använder jag appen Skolmaten. Vad är det för mål med lektionen eller kapitlet? Skapa struktur, men överraska dina elever då och då. Det hör till att variera lektionerna och hålla kvar elevernas intresse. Se förslag på extra aktiviteter här.

5. Startuppgift. Låt eleverna vara aktiva redan från början. Läs mitt inlägg om startuppgifter till spanskan. Där finns även tips på länkar med startuppgifter på engelska.

6. Kamera.  Jag använder alltid projektor på mina lektioner och antecknar allt på tavlan. Om vi ska läsa något ur en bok, visar jag materialet med hjälp av en kamera och pekar samtidigt var vi läser. Jag tycker att på det sättet blir det lättare att hänga med på läsningen och genomgången, dessutom finns det ingen ursäkt att inte göra uppgiften om man inte har materialet med sig.

kameran

Lumens DC192. http://www.lumens.com.tw/a/program_img/goods/2013122414165598555.jpeg

7. Digitala verktyg. Det går inte att kämpa emot utvecklingen och det kommer aldrig gå att backa. Fler datorer är på väg och mobilerna är här, bättre sagt, i elevens ficka. På min skola använder vi den röda lådan för att samla in mobilerna när eleverna kommer in i klassrummet. De flesta är vana att lämna in sin mobil och andra vägrar att lämna mobilen ifrån sig, men ingen får använda den utan en överenskommelse med läraren. Våga använda digitala verktyg! De är en motivationskälla och hör till elevernas värld. Mina elever ska snart få var sin egen Chromebook. Än så länge, använder de sina mobiler för att söka upp ord, fakta och även för att spela lektionsrelaterade spel när datorerna inte är tillgängliga. Det fungerar hur bra som helst!

8. Var positiv. Tro på det du gör.  Var uppmärksam och ge eleverna äkta beröm. Använd 5:1 – metoden: för en skarp tillsägelse måste du först ha satt in fem positiva och genuina beröm hos eleverna. (Bruun, 2015: 70)

9. Små grupper. Dela upp den stora gruppen i små grupper. Jag brukar använda namnslumpare beroende på aktiviteten. Förra terminen fick jag hjälp av en kollega då vi delade två klasser i tre och hon tog hand om en grupp. Eftersom hon inte är behörig i spanska fick jag gå genom grupperna för att förklara vissa saker och för att bedöma eleverna. Det var bra att prova uppläget men jag fick mindre tid med vissa elever och det var svårt att ge formativ bedömning.

10. Viktig kunskap. Sist och inte minst: lär dem stegvis så mycket användbara uttryck så möjligt. Det ska kännas meningsfullt att lära sig ett nytt språk. Det är härligt när en nybörjarelev berättar att hen har presenterat sig eller har handlat något på målspråket, på riktigt!

Jag ser fram emot Hertz nya föreläsning. LR bjuder sina medlemmar till föreläsningen Framgångsrik undervisning i helklass med Stefan Hertz. Missa inte det!

Datum : Torsdag 13 oktober 2016
Tid : kl 17:30-19:00, Förtäring och mingel från kl 17:00
Plats : Falun, Scandic Lugnet Hotell, Svärdsjögatan 51

 

Referenser:

Brunn, Sara. (2015). Digitala arbetssätt i klassrummet: att våga ta språnget. Gothia Fortbildning.

Länkar:

Läs även:

 

The Paralympic Games: YES, I CAN!

För att hylla Paralympiska Spelen föreslår jag följande aktivitet (ca. 50 min):

1. Talk about the Olympic and Paralympic Games. Prata med eleverna om vad de vet om Olympiska Spelen. Har de tittat på OS i somras? Gillar de bäst vinter- eller sommarspelen? Vad är det som pågår under september 2016?

Rio by Pixabay. CC0. https://pixabay.com/sv/rio-placca-cirklar-2016-1585738/

Rio by Pixabay. CC0. https://pixabay.com/sv/rio-placca-cirklar-2016-1585738/

2. Watch the video. Visa videon från British Council ”We’re the superhumans – Rio Paralympics 2016”. (Länken finns i filen nedan.)

3. Write your own comment. Be eleverna att skriva var sin egen kommentar efter ha sett videon. Här uppmuntrar vi att de ska skriva på engelska men om det finns svaga eller nyanlända som inte kan eller vågar, kan de använda svenska eller ett annat språk. “Do you watch the Paralympic Games? Were you surprised or impressed by anything you saw in the video?” (British Council)

* Medan eleverna tittar på videon och skriver sina egna kommentarer, kan du dela upp klassen i flera mindre grupper. Tänk på att det ska finnas minst en ledare som kan se till att gruppen utför uppgiften på engelska samt publicerar gruppens gemensamma kommentarer på hemsidan.

 4. Read. Läs några av de nuvarande kommentarerna som finns på hemsidan.

5. Group work. I de små grupperna som du har gjort, be dem att skriva EN gemensam kommentar från gruppen. Det ska finnas idéer från alla i gruppen. Alla ska vara delaktiga oavsett deras respektive nivå på engelska! Benämn grupperna med en alias som kommer från de två första bokstäverna från varje elev, t. ex.: Alice, Mohammud, André och Klas = almoankl. På hemsidan accepteras inte riktiga namn!

6. Publishing. Gruppen ska publicera sin kommentar på hemsidan. Det krävs en inloggning. Eleven som ska publicera ska kunna verifiera sin mailbox under processen.

7. Writing together. Den största utmaningen är att skriva en gemensam kommentar med hela klassen, dvs. lärare och elever, med idéer från alla grupper.

Här är elevernas blad:

The-paralympic-games-yes-i-can

Du kan även hitta denna lektion på Lektion.se

Good luck!

/Rosana Månsson

Träna ord, begrepp och samarbetsförmåga med Quizlet

På Skolvärlden (nr 4, 2016) tipsade jag om Quizlet (www.quizlet.com) som månadens app och här kommer jag att beskriva appen och Quizlet Lives nya funktioner som släpptes i augusti.

Vad används Quizlet till?

Quizlet som app finns tillgänglig både för iOS och Android. Det är ett utmärkt verktyg för att öva in ord, fraser och begrepp i text format och även med hjälp av bild eller ljud. Både lärarna och eleverna kan lägga in material och skapa egna listor. Det krävs naturligtvis att man ska logga in och detta kan man göra med sitt Google+, Facebookkonto eller e-mail. Det går att synka sina listor med Google Classroom vilket är suveränt.

14315838_10154484330981565_1531982558_o

Man kan lära sig i form av:

1. kort (flashcards)

2. läsa och skriva

3. höra och skriva

4. tester

quizlet_study

Skämdump från Quizlet.

Det är möjligt att skriva ut ordlistorna, flashcards och testerna som skapas av programmet vilket är väldigt smidigt. Man sparar mycket tid med Quizlet. Det finns många färdiga listor som man kan använda sig av direkt eller kopiera och göra några ändringar.

Spela. Det finns tre sätt att spela på Quizlet: memory/scatter, gravity och live. Det sista hela klassrummet!

quizlet_play

Skärmdump från Quizlet.

Quizlet Live. Via webläsaren finns det ett spel i en ”betaversion” som de kallar för Quizlet Live. Eleverna behöver inte någon e-mail för att logga in som ovan utan går de till www.quizlet.live i sin webbläsare och därmed loggar de in med en sifferkod och sitt riktiga namn. Du kan plocka bort olämpliga namn om de dyker upp. Det är möjligt att köra spelet även med andras listor.

14285510_10154484331101565_1199142365_o

Grupperna blir slumpmässigt indelade (se nya funktioner) och därmed tävlar de i grupp mot varandra. Alla får upp en fråga och rätt svar finns bara på en av gruppens enheter. Jag påpekar vikten att prata med varandra på målspråket så mycket så möjligt samt att var och en får trycka bara på sin egen enhet. Detta gör att eleverna måste kommunicera och samarbeta med varandra. Det syns på din enhet hur långt varje grupp har kommit. Jag brukar visa på projektorn om vi leker inomhus. Svarar man rätt så går man vidare, svarar man fel åker man till noll igen. Gruppen som kommer till 12 poäng först vinner!

Sedan visar programmet vilka delar som eleverna behöver träna mera på. Jag är fascinerad av hur engagerade och fokuserade de var på att diskutera ordens betydelser i sina grupper. Toppen!

Nya funktioner på Quizlet Live. Du som lärare kan utnyttja de nya funktionerna:

1. Skapa eller finjustera grupperna. Själv gillar jag mycket om att programmet delar upp grupperna slumpmässigt. Det är en bra övning för eleverna att respektera varandras tur och att lära sig att samarbeta med andra olika från gång till gång.

2. Nu kan du också behålla grupperna och byta ordlistorna.

3. Du kan spela med ljud vilket är utmärkt för att hjälpa eleverna som har någon syn- eller lässvårighet.

Hur har det gått för svaga och nyanlända elever?

Genom att jag kräver att var och en ska trycka på sin egen enhet måste eleverna vara aktiva oavsett om de har fått veta svaret från andra i gruppen. Att få chans att samarbeta, lära sig och tävla tillsammans med vem som helst i klassrummet ökar deras delaktighet och därmed deras självförtroende.

Begränsningar:

Det måste vara minst 6 personer för att det ska kunna sätta igång spelet.

– Det är smidigare att använda smartphone, surfplatta eller en mindre enhet än en stor laptop. Jag har dock några elever som gärna vill använda en laptop för de ser bättre på stor skärm.

– Om en i gruppen tappar kontakt med internet kan gruppen inte fortsätta. När detta händer, antingen väntar de till nästa speltur eller tilldelar jag gruppen som förstärkning till andra grupper.

På vår skola har vi testat Quizlet Live även med personalen och det var lika roligt att se när alla engagerade lärarna spelade.

Just nu finns det möjlighet att delta i en tävling genom att publicera ett inlägg med kort och tagga #QuizletLive på Twitter. Tävlingen pågår till den 20 september 2016. Mera info finns på deras hemsida. Lycka till!

/Rosana

Tutorial på svenska. https://www.youtube.com/watch?v=qIb6LvpfLGE

Tutorial in English. https://www.youtube.com/watch?v=TYdV96Za7_c

Tutorial en español. https://www.youtube.com/watch?v=G74oJtIFZyo

7-spelet (Juego de los 7) tränar språk och matte

7-spelet (Juego de los 7) kan spelas inne eller ute. Spelet tränar sifforna på ett främmande språk och sätter även elevernas matematiska sidor på prov! Det krävs inget material utan det enda eleverna behöver veta är siffrorna 1-30 (minst) på ett främmande språk (i vårt fall, spanska) samt att de ska kunna “till höger” (a la derecha) och “till vänster” (a la izquierda).

Gör så här:

1. Dela upp klassen i små grupper (minst tre elever i en grupp).

2. Eleverna ska räkna till 30 (trettio) om det är tre i en grupp, 40 om det är fyra osv., men de kan inte säga de siffrorna som har 7 eller multipler av sju.

3. En elev börjar med att säga 1 (uno), nästa säger 2 (dos), nästa 3 (tres) osv.

4. När man kommer till sju och även tal som innehåller sju (7, 17, 27, 37,…) eller multipler av sju (7, 14, 21, 28, 35, …), säger man istället “till vänster” eller “till höger” på mål språket. Säger man “till vänster” då betyder att personen som står till vänster ska fortsätta att räkna. På samma viss om man säger “till höger” fortsätter personen som är till höger och byter därmed räkningordningen håll.

5. Skulle en elev av misstag säga ett förbjudet eller fel tal börjar denne elev från början genom att säga 1 (uno).

Det ska kännas att tabellen är automatiserad och att gruppen utför uppgiften och leker med flyt. Där kan man också upptäcka om någon elever behöver träna extra på uttal.  Gruppen som blir klar väldigt fort kan prova med en annan siffra.

Vi provade med att räkna upp till 30 och eleverna tyckte att det var lättare att ha en grupp med fyra. Så här såg ut när några spelade för första gången:

https://youtu.be/q6xa2LsQh-Q

/Rosana

Clique aqui para ler a versão em português.↵ (http://wp.me/p7dsPz-3J)

Creative Commons (CC) – Identifiera licenserna

Terminen börjar snart för eleverna och det är dags att plocka fram material. Många lärare väljer att använda eget producerat material eller använder det öppna digitala lärarresurser istället eller som förstärkning till läroböcker. När man skapar eget material vet man hur mycket tid och energi som krävs för att producera något och självklart har man rätt till erkännande av sina verk oavsett om det är för kommersiella ändamål eller inte. Alla verk som man skapar har per automatik en copyright ©.

Från ”all rigths reserved” till ”some rights reserved”. Creative Commons (CC) är en ideell organisation som startades 2001 i USA (2005 lanserades de svenska licenserna i Sverige) med syfte på att erbjuda upphovsmannen lämpliga licenser för att dela med sig av sina verk (bild, text, ljud, video etc.). Man kan på det sättet använda materialet gratis utan att fråga om lov först genom att följa de angivna licenserna. I skolans värld används CC av lärarna, övriga personal och elever. Dessutom är det den vanligaste licenstypen för öppna digitala lärarresurser.

Symbolerna pratar för sig själva, men ibland finns det kompakta ikoner eller förkortningar istället för ikonerna och det gäller att vara bekant med dessa. Jag har valt att presentera ikonerna och licenserna först på engelska, sedan på svenska och spanska för jag tror att det blir lättare att memorera när man hittar ett verk som hänvisar bara kompakt ikonen, dvs, förkortningarna som är på engelska.

Creative Commons byggs på fyra villkor:

CC Ikoner av Rosana Månsson är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.

Licenser. Dessa val visar hur andra människor kan använda upphovsmannens verk.

CC licenser av Rosana Månsson är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.

Skolverket har publicerat Creative Commons: en guide för lärare (2011). Där får du även information om hur du kan använda andras material. Du måste ju ange vad verken heter (titeln, om det finns), vem har gjort det (upphovsmannen eller alias), hur och under vilka villkor man kan använda det (licensmodell), och var man kan hitta verket (länk). För att licensiera dina verk kan du använda länken från Creative Commons hemsida. Det finns ingen registrering av verket i en databas utan där skapar du en länk eller licens som du kan ladda på din hemsida. Du kan också licensiera ditt verk i en plattform (Flickr, Vimeo, Wikipedia, Jameno etc.) när du laddar upp det. Vill du lära dig mer, kan du göra en enkel webbkurs på Internetstiftelsen i Sverige som tar 1-2 timmar. Kursen heter Så här använder du Creative Commons-material och är organiserat av Kristina Alexanderson som är projektledare för Creative Commons Sverige. Licensansvarig heter Karl Jonsson och Jonas Öberg är ansvarig för den tekniska delen. Deras kontakt finns på hemsidan.

Genom att använda licenserna och licensierade material bidrar vi till att förbättra internet användningen i skolan. För att söka licensierade material kan du använda CC-sök eller ange CC på avancerat sök på Google, Youtube eller andra plattform.

Dubbelkolla licenserna på det respektive materialet som du vill använda.

 

Länkar:

  • www.oercommons.org
  • www.skolverket.se/publikationer?id=2713
  • www.creativecommons.org/choose
  • www.kurser.iis.se/kurs/creative-commons/
  • www.creativecommons.se/author/kristina/
  • www.creativecommons.se/
  • http://search.creativecommons.org/

Sista aktivitet, sedan sommarlov

Min sista aktivitet med mina grupper i spanska åk 9 brukar vara utdelning av brev eller pris från någon aktivitet som vi har gjort. Det gäller att skapa relation, fånga ögonblicken och spara materialet.

Att lyckas ska vara den bästa motivationen för eleverna men ibland räcker det inte till och vi måste fånga upp idéer och göra det lilla extra för att göra dem motiverade.

Guldstjärnor.  Jag har tidigare använt belöningssystem med guldstjärnor som förstärkare till muntliga uppgifter med en grupp som inte vågade prata så mycket. På avslutningsmiddagen fick de ett kuvert med ett kort och sina stjärnor samt lite smått och gått.

Egenskaper. Med en annan grupp repeterade vi adjektiv under hösten och alla fick skriva om sina klasskamraters egenskaper efter en lista med adjektiv som de fick av mig. Det brukar även dyka upp bra förslag av egenskaper från eleverna. Denna övning skapar både empati och ökar ens självförtroende i gruppen. Naturligtvis måste man vara noga med att använda bara positiva adjektiv. Sedan samlade jag ihop och skrev ett litet brev som minne med deras mest frekventa egenskaper. ”El más alto o La más alta.” ”El más caritativo o La más caritativa.” ”El más positivo o La más positiva”.

adjetivos

Y el premio es para… (Och priset till årets * går till…)  I år hade jag en grupp som var utmanande på alla sätt och viss. Det krävde mycket energi och skicklighet. Vi hade lektioner som var 80, 60 och 40 minuter långa. På den längsta ville en del bara titta på långfilmer. För att fånga deras uppmärksamhet bjöd jag på rollspel, musik, dans, spel, tipspromenad, kortfilmer, spring-läs/skriv-lek, en lektion med vägbeskrivningar som slutade med fika i min trädgård samt användning av digitala verktyg. De hade tyvärr inte så många datorer i deras arbetslag och många gånger fick jag låna en vagn från mitt lag.

13451134_10154244348671565_1582772906_n

De fick använda sina egna mobiler och jag lånade ut även min Ipad när det behövdes. Quizlet, Kahoot, Padlet, bokens hemsida, Español Interactivo, Spanska FEL, webbaserade ordbehandlare och Ladibug räddade våra lektioner. Nästan alla övningar gjorde vi digitalt för en del orkade inte skriva med pennan. Vissa accepterade inte bestämda platser däremot fungerade det skapligt med namnslumpare. Det var många bestämda åsikter och mycket att jobba på! Även om jag var frustrerad för jag visste att de skulle kunna prestera mera, blev jag jätteglad över deras resultat. Vilken lycka! Det tog tid för att vänja dem att gå genom deras felaktiga svar på Quizlet Live eller på Kahoot för de flesta ville bara spela på. Återkopplingen var väldigt viktigt för deras inlärning och jag är nöjd att vi tog tid till det. Alla klarade målen och jag är stolt över dem. På deras avslutningsmiddag blev det Hollywood tema och till avslutnings aktivitet har vi gjort prisutdelning med en symbolisk Oskar statyett från Hollywood. Tanken var att de skulle skicka vidare statyetten till en som hade en viss egenskap i gruppen. Till slut blev en utsedd som ”La más trabajadora” (Den arbetsammaste), en tjej som hann ikapp med gott resultat efter ha varit en hel termin sjukinskriven.

Hollywood

Vad brukar ni göra som sista aktivitet? Nästa läsår kommer jag att ha två grupper i åk 9 och det ser jag fram emot.

Jag hoppas att HT 2016 kommer med mycket inspiration, glädje och utvecklingsmöjligheter. Några lärare är redan lediga och för vissa snart är det sommarlov men innan tar vi Konferens för spansklärare i Skandinavien 2016, den 17 och 18 juni. Det blir min sista aktivitet för detta läsår. Vi ses där!

Ha ett skönt sommarlov!

Ska vi låta dem köra över oss?

Under en vecka har flera ledighetsansökan för mopedutbildning anlänt på våra bord. Detta kommer troligtvis att fortsätta även till hösten.

Så fort ungdomarna fyller 14 år och 9 månader kan de skaffa körkortstillstånd och då bli berättiga att genomgå en kurs för att få ett EU mopedkort klass 1 med behörighet AM. Utbildningen ska vara sammanlagd i 12 timmar. Den senaste tiden har fler och fler av dessa timmar kolliderat med skoltid. Hur ska vi ta ställning till andra verksamheter vid sidan av skolan?

Vissa har använt sitt sportlov eller påsklov för att gå i utbildningen. Men vissa har försökt använda vanlig skoltid eller PRAO-tiden.

Jag brukar påpeka för föräldrarna att de flesta fall när eleverna tar ledigt drabbas inte bara de aktuella lektionstider som de missar utan även tiden förre när tankarna och planeringen för aktiviteten sätts igång, samt tiden efter ledigheten då eleverna måste ta igen det de har missat när de var borta. I det här fallet handlar det om en ytterligare utbildning. Vissa klarar allt detta, vissa inte.

Vårdnadshavare har en viktig roll. Det sägs att det är föräldrarna som känner sina barn bäst ändå är det en hel del föräldrar som sedan blir förvånade av deras resultat och betyg. Det allra enklaste är att skylla på lärarna och skolan. En tydlig kommunikation mellan lärarna och vårdnadshavare är väldigt viktigt. Nuförtiden kan föräldrarna smidigt följa elevens utveckling via nätet men det är inte säkert att de gör det och att de förstår vad som står på våra lärplattformer. När det handlar om elevensledigheter för en annan utbildning har föräldrarna en stor påverkan. Visserligen är det inte lätt att argumentera med sina egna barn (ungdomar) men det är ändå föräldrarna som bestämmer.

Ett gott exempel från en av mina mentorselever var att föräldrarna kontaktade körskolan och försökte ändra på tiden. De lyckades flytta körlektionerna men teorin gick inte att flytta, därefter rådgjorde de med mig om en eventuell ledighet. De sökte aldrig ledigheten för de insåg efter vårt samtal att det bästa var att prioritera skolan i det läget. Barnet lyckades med sina resultat och föräldrarna hittade en lämpligare tid vid en annan trafikskola. Varken jag eller min mentorsföräldrar förstod riktigt hur de skulle kunna erbjuda en tid på förmiddagen för en som har skolplikt.

Konsekvenser. Eleven kan missa viktiga genomgångar och/eller bedömningstillfälle. Risk för icke godkända betyg. Skolan behöver erbjuda elever extra-ordinarie undervisningstid i form av studiehjälp/läxhjälp eller lovsskolan. Fler och fler trafikskolor kommer att lägga upp utbildningen under elevernas skoltid. Vi signalerar för samhället och ungdomarna vad som är viktigaste.

Ett gott samarbete når bästa resultat: eleverna «» föräldrarna «» skolan «» andra verksamheter. Vem ska prata med vem? Jag börjar med att prata med mina mentorselever och deras föräldrar i alla fall…

Att filma och bli filmad: stor utvecklingsmöjlighet

UR söker nya medverkare till ett program på spanska!

Detta inlägg handlar varken om att smygfilma eller filma undervisningen för lärarnas professionella utveckling utan det handlar om filmerna som skapas med medgivande av eleverna för bedömnings syfte eller för lärandes skull.

Varför gör vi detta? Effekten på att se på en film är mycket större än att läsa eller lyssna på en text just för det används olika kanaler samtidigt i andra proportion (visuellt och auditiv). De flesta elever tycker att skapa filmer är både roligt och lärorikt. Vissa vill inte synas och kan bidra till arbetet med andra funktioner som att skapa manus, spela in och redigera. De kan även använda program eller appar för att teckna och ändra rösten om de vill. Det viktigaste är att de är medvetna att delta i processen är en stor möjlighet att utveckla sitt muntliga och kroppsspråk samt att slut produkten används för att kommunicera och förmedla ett budskap.

Det är viktigt att påpeka för eleverna om hur materialet ska användas och vilka ska kunna se filmerna. Denna överenskommelse måste alltid ske innan allt börjar.

Här är några exempel på teman som vi har filmat under våra lektioner:

–          ¿Quién soy yo? (Vem är jag?)

–          Mi amigo (Min kompis)

–          Mi habitación (Mitt rum)

–          Mi casa (Mitt hus)

–          En la cafetería (På ett kafé)

–          En el restaurante (På en restaurang)

–          De vacaciones en …  (På semester…)

–          Un cuento: Las setas venenosas (Novellen: Giftiga svampar)

–          That’s how I came to Sweden

–          An interview / Una entrevista

–          Talk show

–          Dog breeds

–          Music tastes

–          A trip to Australia

Gillar era elever att filma eller bli filmad? Här kommer en chans att göra det ”på riktigt”:

UR söker nya medverkare till programmet ”Habla ya”. En fantastisk möjlighet för eleverna mellan 11-14 år att lära sig mer spanska, åka till Spanien och lära sig hur det går till att spela in ett program genom att medverka i det.

Hur ska eleverna göra? De behöver spela in en 2-3 min mobilfilm på spanska utan hjälpmedel där de hälsar tittarna välkomna, berättar om något och säger hej då. Sedan skickar de filmen till hablaya@ur.se. De utvalda kontaktas till hösten,  i augusti 2016. Mera instruktion finns på UR Spanska Facebooks sida:

https://www.facebook.com/URSpanska/?fref=ts

UR Spanska_Nya medverkare

Skämdump från https://www.facebook.com/URSpanska/?fref=ts

Om eleverna tycker att det är roligt att göra filmen i klassrummet, att vara med i detta projekt skulle vara toppen!

 

Skulle NP i moderna språk kunna höja både kvalité och ämnesstatus?

Ta fram provmaterialet från projektet Nationella prov i främmande språk från Göteborgs universitet och utför det med dina elever. Är det verkligen så där enkelt?

I dokumentet från Skolverket står det att det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. I åk 9 är det engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt något av SO och NO –ämnena som gäller för tillfället. När det gäller moderna språk finns det stöd för bedömning i form av ett nationellt provmaterial som är frivilligt.  Materialet hittar man på Bedömningsportalen (https://bp.skolverket.se/).

Materialet finns tillgängligt – krävs dock lösenord – och kan användas i olika syfte: betygsstödjande, diagnostiskt eller formativt. Jag brukar utföra det enklaste tillgängliga nationella provmaterialet med mina elever i åk 9 under HT i diagnosiskt och formativt syfte samt det mest kompletta materialet under VT i betygsstödjande syfte. Det har fungerat bra hittills och jag använder materialet som sista provet istället för att skapa eget material. Man vill ju att eleverna ska få så mycket kunskap så möjligt och därför blir provet alltid i maj månad.

Redan i åttan frågar mina elever, med blandade känslor, om de ska göra nationella prov även i spanska. Några ser fram emot medan andra inte gör det.Vi vet hur mycket man ha pratat om att minska stress genom att minska antalet nationella prov och lösningen från Skolverket var att producera bedömningsmaterial som kan användas av lärarna i sin undervisning när det passar bäst.

Med så tillgänglighet får lärarna frihet att styra när och hur provet ska utföras. Å andra sidan, det gäller att vara professionell och inte låta provet styra innehållet av undervisningen, annars fyller inte provet sitt syfte.

Allt fler lärare använder Skolverkets bedömningsstöd som ”nationella prov” i moderna språk. Jag har gjort en enkät i två Facebook grupper för spansklärare respektive fransklärare, om de ska använda provmaterialet i år i deras ämne och resultatet blev så här (knappt 200 svar):

Diagram 1. Nationellt Provmaterial i SpanskaDiagram 2. Nationellt Provmaterial i Franska

Motiveringarna:

Ja (80%). Provmaterialet är omfattande, har rätt nivå och är lätträttade. Den kan användas till viss del som bedömningsunderlag och är ett bra bedömningsstöd. Det skapas likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen.  Några argumentera att det skapas motivation hos eleverna samt ökar status på ämnet. Det har tagits upp att några lärare även ha spelat in den muntliga delen och de har haft samarbete i bedömning mellan kommunens skolor.

Nej (12%). Det skapar bara stress och dessutom har de ont om tid bland alla andra prov.

Bara vissa delar (13%). Några hinner inte med alla delar samt att några väljer bort vissa delar som de tycker att de har rätt så mycket underlag i ämnet.

Av dessa lärare, några påstår att de har kört ”nationella provets koncept” i minst tio år och vissa uttrycker att det är synd att provmaterialet uppdateras så sällan. En lärare i franska påstår att det var kommuns beslut att utföra det nationella provmaterialet.

Skolverket påpekar att det är viktigt att provet enbart används så som det är avsett, dvs, pröva färdigheterna i slutet av åk 9 med syfte på att stödja betygsättning och vara jämförbar över riket.

Utvidgad kollegial utveckling önskas genom att disponera viktiga gemensamma tider för lärarnas träff inom kommunen. Ett exempel från ämnesspanare i tyska och engelska:

”Jag har också haft förmånen att sambedöma prov i moderna språk från Skolverkets bedömningsportal. Vi samlade samtliga språklärare från tre skolor, vilket gav oss en fransklärare, två tysklärare och tre spansklärare. Eftersom flera av oss behärskade varandras språk kunde vi sambedöma över språkgränserna, men också genom att diskutera bedömningarna metaspråkligt. Hur viktig är verbkongruensen enligt era bedömningsanvisningar? Hur ser det ut med tempusbehandlingen hos er? Hur mycket varierar era elever bindeord mellan satser? Denna enskilda dag har etsat sig fast i mitt minne, just för att de var så unik. Jag hoppas få möjlighet till liknande sambedömningar framöver, då detta verkligen gynnar både lärare och elever.” (Mia Smith)

Att tänka på:

Alla instruktionerna i provet är på målspråket. Det är bra att vänja eleverna redan från början att läsa och förstå frågorna och instruktionerna på målspråket.

Inga hjälpmedel är tillåtna. Även om det handlar om en färdighet att kunna använda hjälpmedel för egen produktion bör eleverna träna på att skriva fritt utan hjälpmedel och därmed använda strategier för att kommunicera på målspråket när språket inte räcker till.

Svaren på ett annat språk än målspråket godkänns inte samt att det ska kunna förstås av en infödd.

Ställer vi höga krav väljer eleverna bort ämnet för att minska arbetet. Ställer vi inget krav alls väljer de bort moderna språk för det är betydelselöst.

Så länge det finns obligatoriska NP för vissa ämne utanför kärnämnena och inte för moderna språk skapas det olika status och förstärks konceptet av VAL (”jag vill välja bort”) och FRIVILIGHET (”jag vill inte läsa det längre”) som moderna språklärarna lider av under det dagliga arbetet.