Cirkelmodellen för att utveckla skrivandet

Pincha aquí para leer el texto en español.

Genrepedagogik är ett eminent tema i språkutvecklande pedagogiska diskussioner i Sverige, speciellt på svenska som andraspråk undervisning. Skolspråket är komplext och kan vara ett hinder för studenterna (nyanlända eller infödda) att lyckas i skolan. Detta sker på grund av brist på förståelse för texternas struktur eller texttyper, förståelse för de inbyggda betydelser eller begrepp, även identifiering av sociokulturell innebörd som finns i texterna (genre). Genrepedagogik är en pedagogisk modell baserad på systemfunktionell lingvistik och kan användas för genomförandet av språkutvecklingsstrategier i alla skolämnen.

I detta artikel kommer jag inte att fördjupa mig i denna teori eller i olika texttypologier (beskrivning, återberättande, förklaring, argumentation, instruktion), utan jag kommer att presentera en didaktisk sekvens av mina spansklektioner (A1) inspirerad av cirkelmodellen av Pauline Gibbons.

Cirkelmodell på spanska (Pauline Gibbons)

Syfte:

  • Utveckla skrivandet (brev/vykort) för nybörjare i spanska.
  • Skriva en text på spanska med följande innehåll: vädret, spansktalande länder och fritid.

Cirkelmodellen består av fyra faser:

Fas 1 –> Bygga upp kunskap om ämnesområdet.

Utifrån en lista med spansktalande länder tittade vi på länderna på Google Maps. Eleverna har tränat även på Setera och Quizlet Diagram .

Vi pratade om ord och uttryck som handlar om vädret. Först ritade vi på papper och sedan jobbade eleverna i Google Teckningar.

Vi har också pratat om hur vädret och klimaten påverkar våra aktiviteter:

  • – Vilka sporter utövar ungdomarna i Kuba och Colombia? Är det samma som i Sverige?
  • – Vad brukar man göra när man är utomlands?

Sedan tittade vi på några hälsningsfraser som man använder för att börja och avsluta ett brev eller ett vykort.

Fas 2 –> Studera texten inom genren för att få förebilder.

Vi läste en text om en kille som var i Sydamerika och skrev ett vykort till sin kompis i Sverige. Under denna fas jobbade vi med följande koncept:

  • Vad är relationen mellan författaren och läsaren?
  • Vad har texten för funktion? Vem använder den och varför?
  • Vi tittade på ordföråd och grammatik.
  • Vi gjorde en övning för att lägga orden i rätt ordning och därmed arbeta med språkets struktur.

Under övningarna pratade vi om textens struktur, grammatik och hur texten är uppbyggd. Vi diskuterade även om vilka som skickar vykort nuförtiden och om vykorten kommer att försvinna helt i framtiden.

Fas 3 -> Skapa eller skriva en gemensam text. Visa modellen.

Under denna fas ger eleverna förslag till texten medan läraren är mer passiv och skriver ner elevernas idéer. Vi skrev ett vykort på tavlan som om jag vore på semester i Nicaragua. Tillsammans pratade vi om hur vi skulle kunna förbättra texten. Sedan gjorde jag en mall i Google Teckningar och lade i elevernas virtuella klassrum.

Innan man delar ut uppgiften till eleverna är det viktigt att prata om upphovsrätten av bilder på Internet. Jag visade och vi gjorde sökningar av bilder som man kan använda och ändra enligt Creative Commons (CC).

Klicka här för att göra en kopia. (Välj ”arkiv” och sedan ”kopiera” om du har ett Google konto.)

Fas 4 –> Berätta eller skriva en egen text.

Under denna fas är klasskamraten eller läraren en stöttning för eleverna. Utifrån instruktionerna skulle eleverna jobba självständigt i Google Teckningar. Vi var en grupp av 24 elever och vi lottade vilket land var och en skulle få. Eleverna som fick samma land var tvugna att välja olika städer. Jag hade också valt vilka elever de skulle skicka vykortet till.

Vi använder G-Suite och det är väldigt lätt att dela filen med varandra. Om någon vill skicka ett vykort till en annan som inte hör till gruppen var hen tvungen att göra ett vykort till.

Mina reflektioner

Det finns skillnad mellan att skriva en text till läraren och att skriva en text till en riktig mottagare. Dessutom även om eleverna jobbar utifrån en modell med tydliga instruktioner finns det ingen garanti för att instruktionerna följs till punkt och pricka. Enligt genrepedagogik tittar man först och främst på textens struktur och funktionalitet, och sedan tittar man på t.ex. grammatiken.

Proceso de enseñanza y aprendizaje

Läraren ska vara uppmärksam och följa hela processen när eleverna skriver sina texter. Under tiden, bör läraren ge stöttning och kommentera uppgifterna för att eleverna ska nå så långt som möjligt. Man får inte glömma att ge rätt utmaningar för självständig produktion.

Det är viktigt att stötta eleverna under hela processen:

  • Jag gör: läraren visar modellen och gör några exempel.
  • Vi gör: läraren och eleverna skriver en text tillsammans.
  • Du gör: eleverna skriver ensam. Målet är att eleverna ska lära sig skolspråket för att bli självständig.

När man skriver ett digitalt vykort, får man plats med mer än vad man skulle få på papper. Man ska diskutera lite grand om innehållet så att det blir både relevant och inte så avslöjande när man skriver ett öppet brev.

Nästa inlägg om genrepedagogik kommer jag att berätta hur vi har jobbat med latinamerikanska recept med eleverna som går i åk 9 (A2).

Lästips på spanska:

Aportes de la lingüística sistémico-funcional para la enseñanza de la lectura y la escritura en la educación superior: http://educacionyeducadores.unisabana.edu.co/index.php/eye/article/view/4831/4342

Alfabetización Académica y Pedagogía de Género Discursivo en la Lingüística Sistémico Funcional. Una experiencia de trabajo http://www.scielo.cl/pdf/signos/v49s1/art11.pdf.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)