Inte bara barn inom autismspektrumtillståndet gynnas av “att promptas”

Den 2 april firas världsautismdagen och detta inlägg handlar om ett begrepp som är nödvändigt för att arbeta med barn som befinner sig i ett autismspektrumtillstånd (AST), med eller utan diagnos. Tekniken gynnar även neurotypiska barn: att ”prompta”.

Att ”prompta” inom beteendevetenskapen är att visa hur man gör eller vad man säger vid ett tillfälle, och därmed leda personen att göra eller säga något.

En nordirländsk studie ”Applied Behaviour Analysis (ABA) in Context” från Ulster University om barn med autism framhäver att det går att ändra på barnets beteende. Även om dysfunktionen har biologiska skäl är det fel att påstå att det inte finns något som man kan göra. Det gäller att agera. Den styrkan bör vi ha medfödd i vår roll som lärare. Agera! Agera! Agera!

Skolverket påpekar att det finns få studier på området med äldre barn och att det inte finns en exklusiv enda metod för att jobba med barn med autism. I den svenska inkluderande skolan är det viktigt att använda en varierande undervisning och inte minst ha kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Det är kanske självklart att säga (men ändå inte) att ju mera lärarna och föräldrarna har kunskaper om autismspektrumstörningar, desto mera hjälp kan eleverna få att lära sig nya kunskaper, att fungera socialt och att förhindra mental ohälsa.

Hur promptar man i praktiken?

Prompt kan vara verbal eller icke-verbal/fysisk. Det gäller att bara fråga en gång. Om du inte får den önskade responsen, sluta använda språket och agera med en icke-verbal prompt. (Notbohm, 2010: 141). Ett exempel med yngre barn är att du sitter framför barnet och säger: ”Titta på mig” (stimulus). Om barnet tittar på dig (respons) får barnet en belöning som förstärkare (konsekvens). OM barnet inte tittar på dig tar du försiktigt barnets ansikte för att få ögonkontakt och säger: ”Detta är att titta på mig.” På så sätt har man promptat ett beteende. (Keenan, 2006: 28). Efter att ha tränat på detta flera gånger, lär barnet sig att svara på kommandot utan att du ska behöva prompta.

När psykologi och pedagogik möts

Eftersom spanska på högstadiet är på en grundläggande nivå promptar jag väldigt ofta när jag inte få direkt respons från eleverna.

Beteendemässigt:

  • ”Abre tu libro de textos en la página 27.” (Öppna din textbok på sidan 27.)
  • Jag säger och demonstrerar kommandot.
  • Om eleven inte reagerar kommer jag fram till eleven och öppnar antingen min eller elevens bok för att visa hur man gör. Hade det rört sig om yngre barn skulle jag försiktigt ta elevens hand och hjälpa eleven att öppna boken.
  • Efter att eleven har öppnat boken ger jag en social belöning: ”Muy bien” (Mycket bra).

 

Enligt ABA ska man ge en belöning som förstärkare efter varje respons. Målet är att belöning ska vara en social uppmuntran men i början kräver det materiella förstärkare (något som ni vet att eleven är intresserad av, eller en stjärna, ett klistermärke etc.) för att få systemet att fungera.

Kommunikationsmässigt:

Målet med språket är att kommunicera. Tidigare har jag skrivit om gester och hänvisat om en film från UR där Marieanne Gullberg, professor i psykolingvistik på Lunds universitet påpekar: ”att kunna språket är inte detsamma som att kunna regler, utan att man ska kunna använda det i ögonblicket”. Med tanke på det, tränar vi på många färdiga meningar istället för enstaka ord eller gloslistor.

Muntligt:

  • Hur säger man ”När börjar vi?” på spanska?
  • Humm…
  • (Vänta 5 sekunder, om eleven inte säger frågan på spanska, be eleven att säga:) Säg: ¿A qué hora empezamos? (Detta är att prompta!)
  • ¿A qué hora empezamos?
  • Muy bien! (Mycket bra! – och fortsätt konversationen.)

Kontinuitet och repetition hjälper att befästa kunskapen. Så småningom börjar du utesluta några ord tills eleven kan hela meningen:

  • ¿A qué hora em- – – – – – -?
  • ¿A qué ho- – – – – – – – – – – -?
  • A …?

Skriftligt:

Ämnesspanare Annika Sjödahl har skrivit om ”Writing prompts” som stöd för skrivandet, det som kallas för ”börjor” (temas para escribir). I detta fall handlar det om instruktioner eller en uppmuntran. Det är väldigt bra för att inspirera eleverna att skriva, men i det här inlägget pratar jag om prompt med annan betydelse för det krävs mer än bara ”writing prompts” för att hjälpa vissa elever att producera.

Ett bra exempel av skriftlig prompt finns i läroboken Gracias 8 (Övningsbok, s. 98) av Örjan Hansson där han erbjuder en tabell som hjälp för att eleverna ska konstruera sina meningar. Ett bra sätt att börja träna sig fram att skriva löpande texter. Men kom ihåg att minska prompten gradvis för att göra eleven självständig.

Skriftlig prompt

Exempel på skriftlig prompt. Gracias 8 övningsbok av Örjan Hansson.

Sanningen är den, att det krävs specifika kunskaper, mycket energi och tålamod för att man ska kunna utveckla ett bra arbete med barn med neuropsykiatriska dysfunktioner. Anpassningar ska göras inte bara av oss lärare genom att erbjuda en varierande undervisning, utan det handlar också om en ledningsfråga: hur man disponerar lärarnas tider, antal undervisande lärare per elev, tillgång till anpassat material etc. Denna diskussion lämnar jag till skolledningen samt politikerna och återgår till mina lektionsplaneringar.

/Rosana Månsson

Faktagranskad av: Marina Nogueira Mårtensson, M.A. Masteruppsats: ”Language Acquisition and Development in Individuals with Asperger’s Syndrome and Kanner’s Autism”.

Länkar:

Austim classroom resources: https://www.autismclassroomresources.com/5-main-types-of-prompts-infographic/

Infoteket om funktionshinder. Information om Region Uppsala. Att undervisa elever med autismspektrumtillstånd (AST): http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Att-undervisa-elever-med-Aspergers-syndrom/

Praktisk medicin. Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna: http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/neuropsykiatriska-funktionsstorningar-hos-vux/

Prompting systems. Modules Addressing Special Education and Teacher Education. Author: Pam Mims: http://mast.ecu.edu/modules/ps/concept/

Skolverket. Olika metoder behövs för barn med autism: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/undervisning/barn-med-autism-1.187182

Speech promts: https://www.youtube.com/watch?v=gIZpuEUjI9g&feature=youtu.be

Referenser:

Keenan, M & Kerr, K. 2006. Parents’ Education as Autism Therapists: applied behaviour analysis in context. London. Jessica Kingsley Publishers.

Notbohm, E & Zysk, Veronica. Great ideas for teaching and raising children with autism or Asperger’s.

Kommentarer (3)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)