Att tydliggöra vad som krävs med lärandematriser

Lärandematriser är ett verktyg för undervisning och elevernas lärande. Det här inlägget handlar om Johan Alms idéer om lärandematriser utifrån sin bok Lärandematriser; att få eleven att förstå. Jag fick höra om boken i olika forum på internet och har nu genom boken tagit del av handledningen av att skapa ”lärandematriser”.

Skolinspektionen utför en skolenkät som fokuserar på de områden som de bedömer att det kan vara svårt att få information om från andra källor. Första området är:

”Veta vad som krävs” med tillhörande frågor: 1. ”Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår”. 2. ”Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan”. 3. ”Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan”.

Det är ingen nyhet att läroplanens språk är svårförståeliga och kan ge utrymme för olika tolkningar på grund av sina abstrakta ord. Hur kan vi hjälpa våra elever att förstå vad som krävs?

Ett sätt att hjälpa eleverna att förstå målet med undervisningen är genom att använda matriser. I förordet av boken Lärandematriser; att få eleven att förstå, beskriver Anders Jönsson att ”om matrisen är konkret formulerad och nära knuten till den uppgift som ska genomföras, kan de [eleverna] lättare utnyttja den för att följa och utvärdera sina framsteg, medan en generell matris kan ta veckor att lära sig förstå och använda” (Alm, 2016: s. 8). Vi tittar lite närmare på vad lärandematriser egentligen är.

Lärandematriser x Bedömningsmatriser

Enligt Johan Alm har bedömningsmatriser lärarnas perspektiv och handlar för det mesta att läraren i efterhand ska bedöma elever. Lärandematriser är gjorda för att eleverna i förväg ska förstå vad de ska lära sig. Tidigare har Anders Jönsson uttryckt sig i sin artikel Bedömningsmatriser – inte bättre än sin användare att ”bedömningsmatriser erbjuder pedagogiska möjligheter som andra instrument inte gör. Men matriser är varken bra eller dåliga i sig själva, utan det beror på hur de används”. Anders Jönsson (2013). Lärandematriser är riktade mot eleverna i jag perspektiv och används i presens inte bara vid bedömning utan före, under och efter undervisningen. De ska innehålla målen med undervisning utifrån kunskapskraven (kursiv längst ner), vad eleverna ska kunna i konkreta handlingar med ett begripligt språk samt en progression. Eleven måste förstå och ska lära sig det som bedöms.

Stegvis

Johan Alm presenterar olika steg för att läraren ska skapa en lärandematris:

  • Du väljer ut vilka kunskapskrav ur kursplanen (max. 3-4) som är kopplade till uppgiften eller arbetsområdet. Varför just dem? Jobba med ett krav i taget. Du bedömer förmågor, inte uppgiften.
  • Få fram kriterier genom att formulera iakttagbara handlingar, dvs, beskriva vilken kunskap eleven ska visa så att du kan bedöma  prestationen. ”Bra kriterier är så konkreta att elever förstår – och så korta att de läser dem” (s. 73). Exempel på verb som är iakttagbara: nämner, räknar upp, anger, säger, skriver, markerar, uttrycker, framför, beskriver, väljer ut, redovisar, redogör för, återge, återberättar, förklarar, presenterar (s. 67).
  • Skapa progression genom att visa vad som krävs för godkänd och kvantifiera och konkretisera det som krävs till nästa nivå. Överst i kolumnerna använder du pilar istället för bokstäverna. Fetstila eller använd STORA BOKSTÄVER till progressionsorden i varje spalt.
  • Gör en tydlig layout.

Av John Lovén – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Vad ska man INTE använda som progression?

Använd inte ”F”-kolumnen likväl negativa eller nedlåtande kriterier. Johan Alm påpekar att läraren inte behöver tydliggöra vad eleven inte kan, dessutom kan läraren inte utvärdera vad eleven inte gör. Jag håller med och tycker att elevernas icke-prestation ska analyseras vid ett annat forum.

Använd inte hierarki mellan kunskapsformerna (kunskapstaxonomier). Till exempel: analysförmåga ska finnas representerad på varje betygssteg, inte bara i de högsta nivåerna.

Det är inte relevant om eleven hypotetiskt kan göra saker, vi bedömer visade kunskaper. Använd därför inte ”jag kan…”, ”jag vet…”, ”jag förstår…”

Använda tid effektivt

Det kräver naturligtvis tid att skapa en lärandematris, men när du har gjort det kan du återanvända materialet, eleverna kan förstå och få en tydlig bild av vilka handlingar som krävs för att uppnå kunskapskraven, och du har i händerna en grovplanering för undervisning samt en bedömningsmall klar. Du förbättrar undervisningen genom att få mer rättssäker material.

Att tänka på

Det tar tid att formulera sig och komma in på arbetet att skriva egna lärandematriser. Det finns alltid en justering som man behöver göra och det hör till att utvärdera matriserna efter att ha arbetat med dem.

Lärandematriserna skapas genom kollegiala samtal. Lärarna hjälps åt och tycker till för att formulera konkreta kriterier utifrån kunskapskraven som är kopplade till uppgiften eller arbetsområdet. Det finns en risk för att lärarna skriver alternativ formulerade läroplaner. Det enklaste att börja med är att använda kunskapsöversikt. Se Johan Alms video här. Det betyder att du bryter ner kunskapskraven i en tabell, skriver textkriterier som upprepas till vänster och värdeorden i varje spalt som en progression.

Jag har sett en matris som de kallade för lärandematris i moderna språk där det stod i första progressionen ”Du har ett svenskt uttal när du talar.” För det första, i lärandematris beskrivet av Johan Alm använder man elevens perspektiv i jag-form. Sedan vad är det för fel att ha ”svenskt” uttal när man pratar ett annat språk? Är det inte begriplighet som vi ska fokusera oss på? Akta dig för omformuleringar!

Prova själv

Johan Alm avslutar sin bok med ett exempel i form av en lärandematris som är kopplad till bokens kapitel. Där kan du enkelt markera på vilken utvecklingsnivå du befinner dig gällande skolutveckling genom lärandematriser.

Om du inte använder någon digital lärplattform kan du ladda ner LMX – ett lärandematriser program:  https://larandematriser.se/lmx/ (Det fungerar dock inte på Mac än).

Missa inte att titta på när själva författaren introducerar lärandematriser: https://youtu.be/kKOL95x8htA

Eller besök Johan Alms hemsida.

Boken är väldigt inspirerande och har en entusiast ton som smittar av sig. Allt detta kan underlätta för eleverna att förstå mera vad som krävs och därmed utveckla sitt eget lärande.

Nu ska jag prova och utveckla mina matriser.

Referenser:

Alm, J (2016). Lärandematriser; att få eleverna att förstår. Stockholm: Gothia Fortbildning. 196 s.

Jönsson, A. (2013). Bedömningsmatriser – inte bättre än sin användare.

 

Kommentarer (2)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)