ClassroomScreen – en digital tavla som skapar struktur och ger feedback

När slutar vi? Vad är det för datum? Vad är det för lunch idag? Vad ska vi göra? Kan du hjälpa mig? Har du någonsin fått svara på dessa frågor så fort du släpper in eleverna i klassrummet? Eller undrar du hur det har gått på lektionen? Här kommer ett tips på ett verktyg som är enkelt, snabbt att hantera, hjälper att skapa struktur i klassrummet, kan användas som feedback och som dessutom är gratis: ClassroomScreen.

Du visar det via projektor eller smartboard. Eleverna kan skapa sina egna tavlor. Det finns minst fyra lärandets vitala verktyg för att utveckla en aktiv klassrumskultur: textruta för lektionsmål, slumpvis namn, trafikljus och arbetssymboler som uppmuntrar eleverna att fråga varandra.

Classroom Screen banner by Laurens Koppers.

Språk. Välj bland 44 språk för att visa verktygen. Du kan även lägga till ytterligare ett språk.

Bakgrund. Välj bland 35 tema eller ladda ner din egen bild. Naturbilder är lugnande och inspirerande.

Slumpvis namn och tärningar. Klistra in en lista med elevernas namn och välj ett namn slumpvis. Där finns dessutom tärningar som man kan slå.

Ljudnivå. Uppmärksamma att ljudnivå ”kontrolleras”. Ett visuellt verktyg för att bidra till studiero.

QR-kod. Klistra bara in länken till hemsidan och det skapas en QR-kod.

Rita. Ett fönster där du kan rita. Du kan spara dina ritningar.

Text. En text ruta med enkla och grundläggande formateringar.

Arbetssymboler. Visuellt stöd för att synliggöra vilken typ av interaktion det gäller: tyst, viska, fråga en granne eller arbeta tillsammans.

Trafikljus. Möjlighet att välja rött, gult eller grönt. Läraren kan använda för att visa eleverna när är det dags att be om hjälp eller eleverna kan använda på sin enhet för att signalera hur de ligger till på lektionerna.

Äggklocka. Hjälp eleverna att administrera sin tid. Visserligen måste man ge eleverna betänketid som stöttningsstrategi men vissa aktiviteter är det bra att eleverna vet att det finns en begränsad tid för att utföra något. Det är också bra för lärarna att sätta på timer för att få påminnelse när man ska växla aktivitet.

Klocka. Om det inte finns en klocka och kalender i klassrummet är det bara visa det och undvika frågan om vad är det för datum samt hur mycket klockan är.

Sist inte minst…

ExitPoll: Eleverna kan rösta på en fråga genom anonymt klicka glada gubbar. Jag gillar att ha ögonkontakt med eleverna. I slutet av lektionen brukar jag be eleverna att komma förbi och säga något ord till mig när de ska hämta mobilerna. Ett utmärkt tillfälle att komma fram och klicka in svaret på min slutfråga. Det kan vara en reflektion om lektionen eller en fråga kopplat till lektionens mål. När eleverna har gått kan du se hur gruppen ligger till och hur de känner sig efter lektionen.

Förutom alla verktyg som jag beskrev ovan, finns det möjlighet att förberedda tavlan inför lektionen. Vill man göra detta tillsammans med eleverna, så är det väldigt smidigt och snabbt att använda Classroom Screen. Det tar ca. 30 sekunder.

Nackdelen är att det inte går att spara tavlan utom bara ritningarna som man har gjort. Vill man spara måste man klistra in innehållet på ett annat dokument eller helt enkelt ta en skärmdump. Man kan ha bara två textrutor åt gången.

Laurens Koppers, lärare från Nederländerna, har utvecklat sidan enligt behov och önskemål. Gillar du att programmera och har fina idéer så har han utvecklat sidan från Tumult Hype 3.6.

ClassroomScreen synliggör klassrumsaktiviteterna. Inga mer lektioner utan den digitala tavlan! https://classroomscreen.com/

Enlace para el tutorial en español aquí: https://www.youtube.com/watch?v=ScOE32CrzWc&feature=youtu.be

Språklärargalan 2017 – Skolverket

I december 2017 ordnade Skolverket Språklärargala i både Stockholm och Göteborg. Språklärargalan 2017 var ett kostnadsfritt evenemang där vi språklärare fick möjlighet att reflektera över den nyaste forskningen samt att bli inspirerade och skapa nya kontakter.

På förmiddagen bjöds det på föreläsningar i tre olika spår: moderna språk, svenska som andraspråk/engelska och språkövergripande. På eftermiddagen var det en workshop, presentationer av forskningsprojekt, prisutdelning och paneldebatt. Se programmet och länkar till allt som visades under evenemang längst ner.

Språklärargalan 2017

Nedan följer en sammanfattning av de tre föreläsningar som jag besökte:

  1. 1. Muntlig språkfärdighet i Moderna språk -en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan. (Gudrun Erickson och Jonas Granfeldt) TAL-projektet.

Eleverna som läser moderna språk har hög status. De flesta börjar med moderna språk i åk 6 (Åk 6 – 61%, åk 7 – 36%, åk 4 – 2%).  Det är huvudmannen som fattar beslut om det. De vanligaste problem nuförtiden är brist på behöriga lärare och elevers avhopp under grundskolan. Moderna språk är det enda ämnet som inte är obligatoriskt i grundskolan. Däremot är språkval obligatorisk. Eleverna ser därför en möjlighet att hoppa av moderna språk så fort det blir jobbigt för dem.

Jämfört med Gemensam Europeisk Referensram för Språk: Lärande, Undervisning och Bedömning (GERS) är nivåerna  definierade i Sverige som alldeles lägsta nivå. Gudrun Eriksson påpekar att C2 inte ska jämföra med infödd nivå.

Deras undersökning visar att de svåraste kompetenserna att utveckla är muntlig interaktion, interkulturell kompetens och anpassning. Fokus i undervisningen ligger mest på läsförståelse, ordförråd och uttal, men vid betygsättning åk 9 är det att läsa, höra, prata samt skriva som används som underlag. Eleverna använder målspråket minst när de talar med andra via digitala medier.

2. Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk. (Kent Fredholmn)

Enligt Fredholm är meningsbyggnad den största svårighet när eleverna ska producera en skriftlig text vilket innebär att eleverna behöver bättre förståelse för språkets struktur.  Eleverna använder maskinöversättning men vet inte hur de kan ta till sig informationer som de får från funktionerna. En stor del väljer att inte lita på egen kunskap utan att de litar på Google. Det är viktigt att vi hjälper att stärka elevernas självförtroende!

De mest använda maskinöversättarna är Google Översättare och Lexikon 24. Några elever erkänner och skäms att de har använt maskinöversättare när det var förbjudet. Faktum är att oavsett om det är förbjudet eller inte kommer eleverna att använda det som hjälpmedel i alla fall. Det är viktigt att utveckla elevernas digitala kompetens så att tekniken inte blir ett hinder. Fel användning förstör deras koncentration och utveckling.

Studien visade att de eleverna som har googlat har använt flera unika ord än de som inte har googlat. Det var lika bra resultat på ordförrådets utveckling. Rådet är att inte släppa eleverna fria, utan hjälp dem att behärska hur man använder maskinöversättare.

3. Hur elever som studerar främmande språk (L4) kan använda sina tidigare kunskaper som resurs för att förstå en okänd text. (Linda Smidfelt)

Linda Smidfelt pratade om lexikala inferenser. Många lärare lägger mycket fokus på ordförrådet. Det är viktigt att kunna många ord, ännu viktigare att kunna de viktigaste/mest frekventa orden. Hon undersökte bland annat om vilka strategier eleverna använder sig av när de försöker förstå okända ord på målspråkets (italienska) text. Kunskapsnivå, användning av språket samt ”cognates” hade stor betydelse för rätt förståelse av texterna.

Tips: använda strategi för att förstå orden: ”cognates”, undervisa eleverna om ordens uppbyggnad (stam, prefix, suffix), uppmuntra eleverna att diskutera sig fram till olika lösningar och översättningar.

 

Konferenserna var kostnadsfria och jag hoppas att det fortsätter och att bli ett årligt återkommande arrangemang där man diskutera ämnena på ett övergripande plan. Personligen tycker jag att paneldebatten var väldigt intressant. Att få möjlighet att ställa frågor och diskutera pedagogik på denna nivå var lärorikt. Det dök naturligtvis upp frågor kring den nya kursplanen i moderna språk 4-6. Jag avslutar här och lämnar detta ämne till ett kommande inlägg.

Håll utsikt på Skolverkets kalender 2018 som bjuder på webinarier, seminarier och konferenser: https://www.skolverket.se/kalender.

∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞

Länkar till alla föreläsningar:

Muntlig språkfärdighet i Moderna språk – en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan TAL-projektet: Jonas Granfeldt (LU), Gudrun Erickson (GU), Camilla Bardel (SU), Susan Sayehli (SU), Rakel Österberg (SU), Malin Ågren (LU) Web: http://tal.lu.se

Helbilder: http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Erickson_Granfeldt_Spraklarargalan_Ahorarkopior_helsida.pdf

 

Vad lär man sig när man tillägnar sig ett andraspråk? Av Anders Gebjörn|

http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Anders_Agebjo_rn_Spra_kla_rargalan_2017.pdf

Hur elever som studerar främmande språk (L4) kan använda sina tidigare kunskaper som resurs för att förstå en okänd text LINDA SMIDFELT http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Linda_Smidfeldt_Presentation_Stockholm_8_dec.pdf

PERSPEKTIV PÅ TREDJESPRÅKSINLÄRNING I SVERIGE IDAG CAMILLA BARDEL.http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Camilla_Bardel_Perspektiv_pa_tredjespraksinlarning_idag.pdf

Språkens arena och dess rikedom Ett multimodalt utforskande av pinnar och dess möjligheter Ärtan, förskolan Väktarenhttp://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Forskolan_Vaktaren_Segeltorp_presentation_Sthlm_171208.pdf

COMING TOGETHER Ett språkutvecklande arbetssätt i engelska med fokus på IKT och realia http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Katrinelundsgymnasiet_Goteborg_Coming_together.pdf

Kungsgårdens gymnasium – SPRI http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Kungsgardens_gymnasium_Norrkoping_presentation_Goteborg_171211.pdf

Sfi – Klara, färdiga, gå! Klara – den breddade basen. http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Umea_Viva_komvux_SFI_presentation_Sthlm_171208.pdf

Translanguaging: en strategi för att tillägna sig nya språk AV: TINA GUNNARSSON

http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Tina_Gunnarsson_Spraklarargalan_Goteborg_11_dec_2017.pdf

Motivationsforskning och språkklassrummet Vad motiverar elever att studera moderna språk i skolan och vad lärare kan göra för att skapa motivation? Erik Cardelús.

http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Eric_Cardel_s_PPT_Goteborg_11_dec.pdf

Erasmus+ Skolutveckling i samarbete med andra länder @Utbyten.se  Ingrid Gran http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Ingrid_Gran_Erasmus_Spraklarargalan_december.pdf

Från monologer till samtal Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att locka till interaktion. Jessica Berggren, Karina Pålsson Gröndahl & Anette Jansson Resare http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/STLS_Uppgiftskonstruktion_engelska_Spraklarargalan_2017.pdf

Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk. Kent Fredholm Kent.Fredholm@kau.se http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Kent_Fredholm_Presentation_Stockholm_8_december_2017.pdf

Framträdande aspekter vid bedömning av muntlig språkfärdighet i engelska. Linda Borger http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Linda_Borger_Skolverket_dec_2017.pdf

Europarådet, The Language Policy Division • ECML, Europarådets högra hand vad det gäller språkutvecklande projekt i Europa http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Eva_Engdell_European_Centre_for_Modern_Languages_ECML_november_2017_Labelceremoni.pdf

Vad betyder GERS? Skolverket  Roger Persson, Lisa Haya, Daniel Rosén http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/GERS_Anna_Jagberg_Spraklarargalan_Goteborg_11_dec_17_utskick.pdf

Att bedöma elevtexter i främmande språk Språklärargalan 2017, Stockholm Maria Håkansson Ramberg Uppsala Universitet: Institutionen för moderna språk http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Maria_Hakansson_Ramberg_Presentation_Spraklarargalan.pdf

TV-inspelning i Spanien med UR

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) söker nya medverkare till andra säsongen av tv-serien ”Habla ya”. En fantastisk möjlighet för eleverna mellan 12-14 år att lära sig mer spanska, åka till Spanien och lära sig hur det går till att spela in ett tv-program genom att medverka i det. Eleven ska inte ta rollen som programledare utan ska delta i programmet genom att göra uppdrag på spanska. Det är mening att eleven ska vara nybörjare i språket.

Varför inte dela upp klassen i grupper och prova på en lektion med spontan inspelning där de tar fram mobiltelefonen och spelar in en kort film (2-3 min). De väljer vad de vill säga och det gäller att improvisera och vara så spontan som möjligt. Eleverna som inte vill bli filmad kan vara med genom att filma sin klasskamrat och ge några tips till den som vågar och vill delta. Är eleven nöjd med sin mobilfilm och vill gärna delta i programmet så har hen materialet i handen för att skicka själv till UR. Dessutom får du ett bra underlag för bedömning.

Inspelning kommer att ske i Spanien under ca 5 dagar redan under våren 2018 och ansökan tas emot tills 11 februari men de säger att casting sker löpande, så uppmuntra eleverna att skicka in så fort som möjligt.

Instruktionerna från UR:
Spela in en mobilfilm där du talar spanska. Filma själv, be en kompis eller vuxen. Hälsa tittarna välkomnaBerätta om rummet du befinner dig i på din skola eller hemma och berätta om olika saker eller personer. Säg sedan hej då till tittarna. Det viktigaste är att du försöker att tala spanska, inte att det blir rätt vid första försöket.
Det kan vara korta meningar eller försök att beskriva något med några ord. Räcker inte orden till – använd kroppsspråk!
Filmen ska vara mellan 2-3 minuter lång. Du skickar filmen till adressen
hablaya@ur.se

 

Programledaren Tika Lahne och Rosana Månsson på Skolforum 2017.

 

Här kan du se ett avsnitt från förra säsongen:
http://urskola.se/Produkter/200316-Habla-ya-El-cuerpo#Om-serien

Lycka till!

¡Suerte!

Tillbakablick 2017

2017 var ett lärorikt år. Här är mina tre mest lästa artiklar som en tillbakablick.

Top 1

Inte bara barn inom autismspektrumtillståndet gynnas av “att promptas”

http://lrbloggar.se/rosanamansson/barn-med-autism-gynnas-av-att-promptas/

Top 2

Nobelbokmärke

http://lrbloggar.se/rosanamansson/nobelbokmarke/

Top 3

Desarrollo de la escritura a través del ciclo de enseñanza y aprendizaje

http://lrbloggar.se/rosanamansson/cicloensenanzayaprendizaje/

Gott Nytt År!

Feliz Año Nuevo!

/Rosana Månsson

Nobelbokmärke

Här kommer ett förslag på hur man kan uppmärksamma Nobelpristagarna i litteratur genom att producera eget bokmärke. Kanske blir det även en fin julklapp om du laminerar det.

Förslaget nedan är främst avsett för moderna språk (spanska, franska och tyska) med det fungerar lika bra till andra ämnen. Materialet är baserat på Nobel Centers lektionsförslag och gjort i samarbete med mina fina och duktiga kollegor Anette Strömberg, leg. lärare i franska och engelska, samt Joel Forssell som undervisar i engelska och franska. Du kan använda och ändra materialet enligt CC-märken.

Syfte: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.

Bedömning: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/moderna-sprak

Förslag:

  • Använd Google presentationen (klicka här) för att introducera ämnet. Där finns även instruktionerna om hur man gör ett eget Nobelbokmärke. Länken för eleverna finns nedan.
  •  Uppgiften kan anpassas till olika nivåer A2-C1.
  • Avsluta med en muntlig uppgift där eleverna redovisar sin utvald pristagare.

Hispanohablantes ganadores del Nobel de Literatura.

Nobelbokmärke på spanska.

Nobelbokmärke på tyska.

Nobelbokmärke på franska.

Att översätta motiveringarna kan det vara väldigt svårt. Uppmana eleverna att använda sig av digitalläsförståelse och hitta motiveringen på målspråket från olika källor. Jämför tillsammans vilken översättning som passar bäst.

  • Länk till presentationen – lärare (sp, fr, ty): klicka här!
  • Länk till presentationen – elev (sp): klicka här!

Mer material och upplägg till Nobellektioner i andra kategorier finns på Nobel Center C/o.

”Materialet utgår ifrån väl redovisade källor och hänvisar vidare till de prisutdelande institutionernas egen information för fördjupning. Nobelprislektionen är en av de många resurser som erbjuds lärare i hela världen inom ramen för Nobel Education Network.”

Lycka till!

/Rosana Månsson

Tankar om programmering, stavning och minnesregler

Under Skolforum 2017 i Stockholm var stort intresset för allt som handlade om programmering. Enligt Skolverket ska programmering stärkas i skolan genom att förvandla det till ett pedagogiskt verktyg i olika ämne, främst i matematik och teknik. Det finns naturligtvis många lärare och skolledare som är ute efter mer kunskap och idéer för att kunna jobba med ämnet.

Jag undrar om att programmering kommer att kunna bli ett lyft för språk i allmänhet med tanke på att programmera handlar det om att ge dator instruktioner så att den lyder eller löser problem. Kommer eleverna att vara trognare till programmeringsspråket än vad de är till svenska, engelska och moderna språk?

Redan i årskurs 1-3 strävar lärare i svenska efter språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter” men ändå kommer eleverna till åk 7 och bryter mot dessa regler. Varför kan det vara så svårt att generalisera språkkoder till andra ämnen?

Många elever blir frustrerade när de ser på självrättande tester att de får fel när de skriver ”rätt svar” men missar användning av stor bokstav i början av en mening, en punkt i slutet eller när de stavar orden fel.

Så här kan en text se ut på engelska:

“i’m gonna write about love holgersson becuose i practice her sport and i like her very mutch.”

Några elever försöker försvara sig och skriver i slutet av texten: ”Förlåt, jag är kass på engelska och vet att det finns mycket felstavning i texten.” Vad ska man göra för att både uppmärksamma och bli av med sådana misstag? Vad kan vi göra mer än att ”tjata ut” reglerna? Kommer dessa elever att ha tålamod att programmera en algoritm, dvs. en uppgift eller en instruktion som löser ett problem?

För drygt tio år sedan när jag skrev på min hemsida var jag tvungen att koda varje stor bokstav, accent osv. Idag är det mycket lättare att skriva på nätet. Precis som man kan få hjälp av stavningsprogram kan eleverna få hjälp att programmera. Fördelen med programmering är att de får direkt respons för programmet fungerar inte om det är felkodat. Frågan är hur länge som elevernas motivation kommer att räcka? Blir de mer uppmärksamma när de är tvungna att ta ett steg i taget?

Än så länge försöker jag resonera med mina elever om vad och hur de har skrivit. När det gäller stavning av de mest frekventa orden på engelska provar vi att använda kända minnesregler (mnemonics) eller så skapar vi egna:

BECAUSE: Big Elephants Can Always Understand Small Elephants.

Because Mnemonics

WITH: When I Try Harder.

With Mnemonics

MUCH: My Uncle Came Home.

Much Mnemonics

Man får feedback väldigt snabbt när man programmerar, dessutom är programmeringsspråket mer grafiskt än det skriftliga språket. Kommer det att skapa mer medvetenhet för att följa dessa regler? Eller kommer eleverna att generalisera programmeringsspråket istället? Blir det ett lyft för språk överhuvudtaget?

Vad har du för inställning till programmering i skolan? Hur jobbar du för att uppmärksamma de vanliga språkliga misstagen? Använder du någon minnesregel?

Lämna gärna din kommentar här.

 

Tips på appar/tillägg till stavning:

AppWriter Cloud: https://chrome.google.com/webstore/detail/appwriter-cloud/lokadhdaghfjbmailhhenifjejpokche?hl=sv

Read and Write: https://chrome.google.com/webstore/detail/readwrite-for-google-chro/inoeonmfapjbbkmdafoankkfajkcphgd

Spell Check: http://www.spellcheck.net/

Grammarly: https://app.grammarly.com/

 

Cirkelmodellen för att utveckla skrivandet

Pincha aquí para leer el texto en español.

Genrepedagogik är ett eminent tema i språkutvecklande pedagogiska diskussioner i Sverige, speciellt på svenska som andraspråk undervisning. Skolspråket är komplext och kan vara ett hinder för studenterna (nyanlända eller infödda) att lyckas i skolan. Detta sker på grund av brist på förståelse för texternas struktur eller texttyper, förståelse för de inbyggda betydelser eller begrepp, även identifiering av sociokulturell innebörd som finns i texterna (genre). Genrepedagogik är en pedagogisk modell baserad på systemfunktionell lingvistik och kan användas för genomförandet av språkutvecklingsstrategier i alla skolämnen.

I detta artikel kommer jag inte att fördjupa mig i denna teori eller i olika texttypologier (beskrivning, återberättande, förklaring, argumentation, instruktion), utan jag kommer att presentera en didaktisk sekvens av mina spansklektioner (A1) inspirerad av cirkelmodellen av Pauline Gibbons.

Cirkelmodell på spanska (Pauline Gibbons)

Syfte:

  • Utveckla skrivandet (brev/vykort) för nybörjare i spanska.
  • Skriva en text på spanska med följande innehåll: vädret, spansktalande länder och fritid.

Cirkelmodellen består av fyra faser:

Fas 1 –> Bygga upp kunskap om ämnesområdet.

Utifrån en lista med spansktalande länder tittade vi på länderna på Google Maps. Eleverna har tränat även på Setera och Quizlet Diagram .

Vi pratade om ord och uttryck som handlar om vädret. Först ritade vi på papper och sedan jobbade eleverna i Google Teckningar.

Vi har också pratat om hur vädret och klimaten påverkar våra aktiviteter:

  • – Vilka sporter utövar ungdomarna i Kuba och Colombia? Är det samma som i Sverige?
  • – Vad brukar man göra när man är utomlands?

Sedan tittade vi på några hälsningsfraser som man använder för att börja och avsluta ett brev eller ett vykort.

Fas 2 –> Studera texten inom genren för att få förebilder.

Vi läste en text om en kille som var i Sydamerika och skrev ett vykort till sin kompis i Sverige. Under denna fas jobbade vi med följande koncept:

  • Vad är relationen mellan författaren och läsaren?
  • Vad har texten för funktion? Vem använder den och varför?
  • Vi tittade på ordföråd och grammatik.
  • Vi gjorde en övning för att lägga orden i rätt ordning och därmed arbeta med språkets struktur.

Under övningarna pratade vi om textens struktur, grammatik och hur texten är uppbyggd. Vi diskuterade även om vilka som skickar vykort nuförtiden och om vykorten kommer att försvinna helt i framtiden.

Fas 3 -> Skapa eller skriva en gemensam text. Visa modellen.

Under denna fas ger eleverna förslag till texten medan läraren är mer passiv och skriver ner elevernas idéer. Vi skrev ett vykort på tavlan som om jag vore på semester i Nicaragua. Tillsammans pratade vi om hur vi skulle kunna förbättra texten. Sedan gjorde jag en mall i Google Teckningar och lade i elevernas virtuella klassrum.

Innan man delar ut uppgiften till eleverna är det viktigt att prata om upphovsrätten av bilder på Internet. Jag visade och vi gjorde sökningar av bilder som man kan använda och ändra enligt Creative Commons (CC).

Klicka här för att göra en kopia. (Välj “arkiv” och sedan “kopiera” om du har ett Google konto.)

Fas 4 –> Berätta eller skriva en egen text.

Under denna fas är klasskamraten eller läraren en stöttning för eleverna. Utifrån instruktionerna skulle eleverna jobba självständigt i Google Teckningar. Vi var en grupp av 24 elever och vi lottade vilket land var och en skulle få. Eleverna som fick samma land var tvugna att välja olika städer. Jag hade också valt vilka elever de skulle skicka vykortet till.

Vi använder G-Suite och det är väldigt lätt att dela filen med varandra. Om någon vill skicka ett vykort till en annan som inte hör till gruppen var hen tvungen att göra ett vykort till.

Mina reflektioner

Det finns skillnad mellan att skriva en text till läraren och att skriva en text till en riktig mottagare. Dessutom även om eleverna jobbar utifrån en modell med tydliga instruktioner finns det ingen garanti för att instruktionerna följs till punkt och pricka. Enligt genrepedagogik tittar man först och främst på textens struktur och funktionalitet, och sedan tittar man på t.ex. grammatiken.

Proceso de enseñanza y aprendizaje

Läraren ska vara uppmärksam och följa hela processen när eleverna skriver sina texter. Under tiden, bör läraren ge stöttning och kommentera uppgifterna för att eleverna ska nå så långt som möjligt. Man får inte glömma att ge rätt utmaningar för självständig produktion.

Det är viktigt att stötta eleverna under hela processen:

  • Jag gör: läraren visar modellen och gör några exempel.
  • Vi gör: läraren och eleverna skriver en text tillsammans.
  • Du gör: eleverna skriver ensam. Målet är att eleverna ska lära sig skolspråket för att bli självständig.

När man skriver ett digitalt vykort, får man plats med mer än vad man skulle få på papper. Man ska diskutera lite grand om innehållet så att det blir både relevant och inte så avslöjande när man skriver ett öppet brev.

Nästa inlägg om genrepedagogik kommer jag att berätta hur vi har jobbat med latinamerikanska recept med eleverna som går i åk 9 (A2).

Lästips på spanska:

Aportes de la lingüística sistémico-funcional para la enseñanza de la lectura y la escritura en la educación superior: http://educacionyeducadores.unisabana.edu.co/index.php/eye/article/view/4831/4342

Alfabetización Académica y Pedagogía de Género Discursivo en la Lingüística Sistémico Funcional. Una experiencia de trabajo http://www.scielo.cl/pdf/signos/v49s1/art11.pdf.

Desarrollo de la escritura a través del ciclo de enseñanza y aprendizaje

Klicka här för att läsa detta på svenska.

Aquí en Suecia, se habla mucho sobre La Pedagogía de Género Discursivo en la enseñanza de sueco como lengua extranjera. El lenguaje escolar es complejo y muchas veces dificulta el éxito de los alumnos (extranjeros o nativos) en la escuela. Esto ocurre por la falta de comprensión de la configuración general de los textos, o sea la comprensión de los significados incluso identificación de los tipos de textos y de las implicaciones socio-culturales presentes en ellos (géneros). Tal teoría basada en la lingüística sistémico- funcional es indicada para la aplicación del enfoque de desarrollo del lenguaje, no sólo en las clases de lengua, como también en todas asignaturas escolares.

En este artículo no voy a profundizar en esta teoría y la tipología de los textos (descriptivo, narrativo, explicativo, argumentativo, instrutivo), pero voy a presentar una secuencia didáctica de mis clases de español (A1) inspirada en el ciclo de enseñanza y aprendizaje para la escritura propuesto por Pauline Gibbons, autora del libro Scaffolding language, scaffolding learning (2002).

Ciclo de Enseñanza y Aprendizaje (Pauline Gibbons)

Objetivo:

  • Desarrollar la escritura en español para principiantes.
  • Escribir un texto en español utilizando, en la medida de lo posible, los contenidos estudiados: el tiempo, un poco de información sobre un país hispanohablante y algunas actividades hechas por los alumnos.

 

El ciclo de enseñanza y aprendizaje consta de cuatro fases:

Primera fase –> Investigar, adquirir vocabulario y conocimiento sobre el tema.

Partiendo de una lista, miramos los países hispanohablantes en el mapa. Para entrenar localización recomiendo SeteraQuizlet Diagram .

Para entrenar las palabras y frases sobre el tiempo, hicimos primeramente dibujos con unas frases sobre el tiempo, por ejemplo: Está nublado. Hace sol y calor. Luego también en forma digital en Google Teckningar.

Hablamos también sobre cómo el tiempo y el clima afectan nuestras actividades. Por exemplo, ¿qué actividades o deportes practican los jóvenes cubanos o colombianos? ¿Son las mismas que los jóvenes suecos? ¿Qué actividades solemos hacer cuando estamos de vacaciones en otro país?

Por último, hablamos sobre los saludos y las despedidas podemos escribir en una carta o postal.

Segunda fase –> Deconstrucción. Estudiar el texto como si fuera un modelo.

Leímos un texto sobre un chico que estaba de viaje en Sudamérica y escribió una postal a su amigo en Suecia. En esta fase trabajamos con los conceptos:

  • ¿Cuál es la relación entre el escritor y el lector?
  • ¿Cuál es la función del texto? ¿Quién lo usa y por qué?
  • Discutimos las palabras y frases del texto.
  • Hicimos un ejercicio de poner las palabras en orden para formar frases, con fichas y también de forma digital.

Durante los ejercicios hablamos sobre la estructura del texto, la gramática y la forma de como el texto está escrito.

¿Cuál es el futuro de las tarjetas postales? ¿Van a desaparecer en el mundo digital?  ¿Cuál es la función de las tarjetas postales? Discutimos estas y otras preguntas.

Tercera fase –> Construcción conjunta. Escribir un texto juntos con toda la clase, mostrando el modelo.

En esta fase los alumnos dan ejemplos de ideas mientras el profesor les sirve de escribiente. Escribimos en la pizarra una postal como si yo estuviera en Nicaragua. Juntos discutimos como podríamos mejorar el texto. Hice el modelo de la tarea en Google Teckningar y puse la actividad en la clase virtual de los alumnos.

Antes de enviar la tarea a los alumnos es importante hablar sobre el uso de los imágenes de Internet. Hicimos la búsqueda de fotografías que tienen la licencia abierta de Creative Commons (CC).

Pincha aquí para hacer una copia.

Cuarta fase: construcción independiente del texto. Escribir un texto individual o en pareja.

En esta fase, el profesor o el compañero sirve de ayuda para el alumno. En Google Teckningar escribí las instrucciones como “prompts” para que los alumnos trabajasen independientemente. Éramos 24 alumnos en la clase. Sorteamos los países hispanohablantes para cada uno. Tuvimos que repetir tres países pero elegimos ciudades diferentes. Yo también elegí para cuales alumnos de la clase tenían que enviar su postal.

Como utilizamos G-suite, funciona muy bien la función “compartir” el archivo. Si uno quisiera enviar a otra persona que no es del mismo grupo, tendría que hacer otra postal.

Mis reflexiones:

Hay una diferencia entre escribir un texto para mí (la profesora) y para otro destinatario real. El hecho de trabajar con el género y tener las instrucciones explícitas en la tarea no es una garantía de que los alumnos van a seguir las instrucciones perfectamente y escribir el texto sin errores de estructura y de gramática. A lo mejor, el foco de evaluación es más para la estructura y funcionalidad del texto que para la gramática de acuerdo con la Pedagogía de Género.

El profesor debe estar atento al proceso de producción  para que sea posible ver la progresión del alumno durante toda la tarea. Debe también proporcionar al alumno apoyo y comentarios constructivos para el desarrollo de la tarea. Incluso, desafíos para la producción independiente.

Proceso de enseñanza y aprendizaje

 

Es importante seguir dando apoyo a los estudiantes durante todo el proceso:

  • Yo hago: los profesores muestran el modelo y hacen demostraciones.
  • Nosotros hacemos: el profesor y los estudiantes hacen la actividad juntos.
  • Tú haces: los alumnos hacen la tarea solos. La intención es enseñar el lenguaje escolar para desarrollar su autonomía.

Cuando se escribe una tarjeta digital se dispone de más espacio del que se tendría al escribir a mano. Es necesario discutir también las cuestiones de privacidad y relevancia de contenido.

En el próximo artículo sobre la Pedagogía de Género voy a describir como trabajamos con recetas de comidas latinas en un nivel más avanzado (A2).

Recomendaciones de lectura:

¿Cómo escribir una postal? https://es.wikihow.com/escribir-una-postal

Aportes de la lingüística sistémico-funcional para la enseñanza de la lectura y la escritura en la educación superior: http://educacionyeducadores.unisabana.edu.co/index.php/eye/article/view/4831/4342

Los géneros y la teoría del género: una respuesta a Michael Rosen por Frances Christie http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.397.5388&rep=rep1&type=pdf

Alfabetización Académica y Pedagogía de Género Discursivo en la Lingüística Sistémico Funcional. Una experiencia de trabajo http://www.scielo.cl/pdf/signos/v49s1/art11.pdf

Språk är fritt – Eller är det verkligen så?

Under kärleksveckan i samarbete med Rädda Barnen hade vi som tema “Kärleken är fri – Eller är den verkligen det?” med fokus på hedersvåld. Målet var att förstärka både Skolverkets och våra lokala värdegrunder: glädje, ömsesidig respekt, lust att lära, utveckling och ansvar. Inte minst stimulera eleverna att stå för sina känslor och respektera andras åsikter.

Programmet med extra aktiviteter bestod av:

  • Teaterföreställning.
  • Klassrumsbesök från Rädda Barnen.
  • Föreläsning om värderingar.
  • Utställningar.
  • Filmvisning.
  • Bakning av “Kärleksbakelser”.
  • Avslutning med reflektionsfrågor.
  • Foto: Göran Törnqvist

Under veckan dök upp en språklig fråga på spanska: “¿Cómo se dice “hen” en español?” Alltså, hur säger man “hen” på spanska? Det var början på en bra diskussion.

“Hen” är ett nytt ord som kom med i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista i 2015.

Skämdump från SAOL 14: https://svenska.se/tre/?sok=hen&pz=1

La Real Academia Española, den spanska motsvarigheten Svenska Akademien, är kända för att vara mer konservativa till att acceptera nya termer till det spanska språket. Rent praktiskt är det enklare att använda ett neutralt pronomen eller substantiv på svenska än på spanska eftersom på den sista krävs det genuskongruens.

Det finns vissa rörelser, inte så stora än så länge, i den spansktalande värld som språkar för “elle” som en motsvarande till “hen”, både som könsneutral och till ickebinära personer. För nuvarande är det bara maskulin och femininum som gäller. Det kommer säkert att ta många generationer för att helt praktiskt göra det att fungera. Eller var tror ni?

Él es alto. Han är lång.

Ella es alta. Hon är lång.

Elle es alte*Hen är lång.      

I det skriftliga språket på spanska kan man försöka använda @ för att nämna båda genus: maskulin och feminin. Dock är detta inte accepterat av Real Academia Española. Dessutom motsvarar inte @ innebörd av ordet “hen” på svenska.

Jag tycker att diskussionen blev väldigt intressant, speciellt när vi fick kombinera tema om hur språket är uppbyggt med de sociala processerna som förändrar språket. En chans att reflektera över inte bara om vilka som sätter sina spår i språket, utan även om ens identitet, stå för sina känslor och respektera andras åsikter. Att prata om jämlikhet, neutralisering och likabehandlig motverkar diskriminering mot könsidentitet och könsuttryck.

En elev kommenterade slutligen: ”Det känns som vi är ett steg förre!”. Jag håller med hen (henom).

 

Läs tips:

 

Smaka på spanska uttalsregler

Jag gav en liten utmaning till mina sjuor (nybörjare) i spanska. När de ställde upp sig i ett led för att komma in i klassrummet fick de en lista med nya otränade ord om olika smaker. Klicka här: Frutas y Sabores. När alla satt sig fick de veta att medan jag ropade upp deras namn skulle de beställa en liten eller stor glass och dessutom välja smak.

Om de hade valt en liten glass, skulle de säga två smaker, och om de valde en stor glass, skulle de säga tre smaker. De fick inte välja lika som sina klasskamrater som satt bredvid, annars skulle jag säga på spanska att det hade tagit slut. Därför var de tvungna att prata med varandra och stämma av vilka smaker de hade valt och redan då börja använda ordlistan som de hade framför sig.

Anledning till att jag gjorde så var att:

  1. 1. Vi hade pratat om spanska uttalsregler och jag skulle vilja kolla hur mycket de hade lärt sig. Kunde de använda den kunskapen i praktiken? I början av åk 7 (de har inte haft spanska i 6:an) är det alltid mycket information som ska in tills de vänjer sig med språket.
  2. Spanska_uttalsregler pdf (klicka här)
  3. 2. Jag ville stimulera eleverna att prova sig fram och att träna på att prata/läsa spanska. När man ska handla i en kiosk brukar allt ske väldigt fort. Dessutom använder expediten kanske inte samma replik som finns i våra läroböcker eller som vi har gått genom i klassen. Man kan använda kroppspråk, peka och även byta språk och börja tala engelska. Det är kanske mer bekvämt om mindre pirrigt, men nej! Det roligaste måste det vara att prata målspråket: förstå och göra sig förstådd.

Repliken som stod på tavlan:

  • Hola, ___________ (elevens namn). ¿Qué tal?
  • Muy bien, gracias. Quiero un helado pequeño/grande, por favor.
  • ¿De qué sabor?
  • De ____________, ______________ y _______________.
  • ¡Muy bien!

Jag hörde då och då elever som påminde varandra att ”h” i ”helado” och att “u” i ”que” och ”quiero” är stumma. Det var också intressant att höra hur de diskuterade uttalet av “uva”, “piña”, “vainilla” och “plátano”. Ibland frågade jag om de ville ha något mer, eller jag sa att just den smaken hade tagit slut och då fick de välja en annan smak. Alla klarade suveränt och vi tränade uttal på de olika smaker när de redan var bekanta med några ord.

Lektionen fortsatt med skriftliga övningar i övningsboken om att beställa på en kiosk/restaurang. Jag ser fram emot fortsättningen då vi ska arbeta med låtsaspengar och låtsasmat men utan hjälpmedel. Vi kommer säkert att fortsätta att “smaka” på orden och meningar tills de verkligen sitter.

Tips:

  • Var konsumeras mest glass: Sverige eller Spanien?

https://www.muyhistoria.es/curiosidades/preguntas-respuestas/en-que-paises-se-consume-mas-helado-811373368794