Recetas de Navidad

Här kommer ett förslag för att arbeta med instruerande texter med Jultema under december månad.

Christmas CC0 Pixabay

Inledning

1. Lyssna på programmet Misión: Cocinar Receta – Tortilla Española.

2. Skriv ut arbetsbladet härDet finns flera olika recept: quesadillasguacamolepaella och montaditos.

Beroende på nivå är det ett bra tillfälle att jobba med imperativ (uppmaning) samt referera till konjuktiv (negativ imperativ). Förklara hur man bygger imperativformen. Be eleverna att stryka under verben i grundform, sedan fortsätt genom att de skriver dessa verb i imperativform. Prova använda samma meningar i negativ imperativ.

3. Visa minst tre videor för att få inspiration:

a) Mazapán de Toledo. Klicka här.

b) Croquetas de jamón (con texto sin voz). Klicka här.

c) Roscón de Reyes (sin texto con voz). Klicka här.

d) Sopita de verduras (ustedes). Klicka här.

e) Polvorones. Klicka här.

De flesta av mina elever har bestämt sig för att fokusera sig på efterrätter och vi gjorde följande:

Proyecto: Mi receta navideña favorita

Tillsammans med en kamrat, ta fram ditt favorit recept eller leta reda på ett recept som ni vill äta till jul och presentera det i form av en video där man kan se både bilder och höra era röster när ni förklarar allt på spanska.

Resultat

Några elever gjorde en presentation där de spelade in rösten med Screencastify och andra passade på att laga mat på riktigt och det blev så här:

Inspelade videor från eleverna är alltid bra för att undersöka deras strategi till att använda språk, hur de har använt stöd genom läsning samt vilka moment eleverna behöver träna mer på när det gäller uttal och grammatik. Dessutom är det jätteroligt att se deras utveckling och engagemang.

¡Feliz Navidad!

Sugerencias:

Recetas de Navidad:

  • Recetas para Navidad argentina: 250 ideas encontradas en cocina.(Argentina). Aquí.
  • Postres para Navidad, recetas fáciles (España). Aquí.
  • Las mejores recetas: 20 postres fáciles para Navidad (España). Aquí.
  • 5 postres mexicanos para preparar en Navidad y Año Nuevo (México). Aquí.
  • Platos navideños (Venezuela). Aquí.

Read Theory – Let’s read (, write) and think critically!

Read Theory är en kostnadsfri läsplattform där det finns en stor mängd texter på engelska i olika nivåer med tillhörande frågor. Den är väldigt lätt att hantera och frigör mycket av lärarnas tid. Verktyget erbjuder online läsaktiviteter för alla åldrar och den fungerar även för föräldrar eller för eget bruk för att lära sig mer engelska och utöka läsförståelsen. Texterna anpassar sig automatiskt till elevernas förmåga och nivå. Målet är att eleverna ska utveckla sin läsning med en anpassning som driver till ökad läsförståelse och kritiskt tänkande.

Hur går det till?

Registrering:

  • Läraren skapar ett konto ”Sign up” åt sig själv.

 

  • Sedan skapar läraren ett konto åt varje elev genom att skriva deras namn och efternamn. Ett användarnamn skapas automatiskt. Man kan ange ett lösenord som kan vara gemensamt för hela gruppen. Alternativ är att eleven registrerar sig och begär att delta i lärarens grupp genom att ange lärarens mejl adress ”My teacher”.
  • Eleverna måste logga in med sitt användarnamn och lösenord. En del börjar jobba på programmets första sida och sedan upptäcker de att det inte ha registrerat deras framsteg. Påminn dem att logga in.
  • Läraren skapar en klass där hen lägger till eleverna och kan därmed följa deras utveckling. Det finns ingen begränsning om hur många elever och klasser man kan få ha, men det rekommenderas mindre än 35 elever per klass så att det ska bli hanterbart för läraren.

 

 

  • När eleverna loggar in för första gången, måste de göra en ”pre-test” och då hamnar hen på en nivå utifrån deras svar.

Hur använder jag Read Theory i min undervisning?

Först måste eleverna följa processen att logga in och göra ”pre-testen” utan hjälpmedel. Det ska finnas arbetsro när de arbetar med Read Theory. När de har gjort testen, använder jag verktyget dels som extra uppgift eller för att involvera eleverna med läsningen på olika sätt. Jag gillar när mina elever arbetar med pennan och sparar en del av lektionen som ”Read Theory Time”: först läser de en text, sedan skriver de orden som de inte kan eller som de tycker att det är ett svårt ord. Efter det, ber jag dem att göra en tankekarta eller en lista för att hjälpa att komma ihåg texten och berätta texten för en arbetskamrat eller mig. Till slut svarar de på tillhörande frågorna och sist men inte minst, diskuterar de frågorna och svar.

Follow the instructions:

  1. A. Read the text.
  2. B. Write down the difficult words from the text.
  3. C. Make a mind map or a list to help you to remember the text.
  4. D. Retell the text to a classmate, the teacher or the whole group.
    1. 1. What’s the title of the text?
    2. 2. What are the difficult words?
    3. 3. What is the text about?
    4. 4. What are the good things in the text?
    5. 5. What are the bad things?
    6. 6. Do you recommend the text? Why?
  5. E. Answer the questions.

Programmet är gjort med ”quiz” där man väljer rätt svar men det finns även möjlighet att skriva öppna svar. Läraren måste då rätta och ange poäng 1-25KP.

Hur mäter jag elevernas framsteg?

Alla som gör pre-testen börjar från nivå 3. Svarar man 90% rätt på frågorna, går man vidare till nästa nivå. Svarar man under 70% rätt, får man en text på en lägre nivå. Annars kvarstår man på nuvarande nivå.

Programmet baseras på Lexile® som mäter komplexitet av texterna och har inget djupt pedagogiskt syfte utan vill bara underlätta för att se elevernas framsteg i diagraform. Det motsvarar inte direkt CEFR (Europeiska Referensram) men kan ge en uppfattning av elevernas nivå. Det finns även kunskapspoäng KP (knowledge points) som eleverna kan samla på sig genom att:

1KP: svara rätt på en fråga.

2KP (+1KP för en rätt fråga): svara rätt på en utmanande fråga.

15KP: blir godkänd på ett quiz.

30KP: svara perfekt, dvs. alla rätt på ett quiz.

1-25KP: svara ett skriftligt svar. Poäng ges av läraren.

Du kan följa klassens framsteg.

 

Eller titta på varje elevprofil och se deras utveckling.

Jag tycker att det är tydligt sätt för eleverna att förstå hur deras utveckling ser ut. Lärare kan se vad deras behov är. Programmet är både språk- och kunskapsutvecklande. Jag ha träffat några elever som har kämpat hårt och svarade på många quiz och trodde att hen skulle hamna på högre nivå men jag visade att det är kvalitet och förståelse som krävs för att höja nivån, inte kvantitet.

Finns det evidensbaserad undersökning på att programmet fungerar?

Det finns en empirisk studie från 2016 där 1100 lärare svarade efter ha använt Read Theory med sina elever under året 2015. Undersökning pekar på en förbättring av resultat på tester, betyg och självförtroende. 80% av eleverna som använde programmet har förbättrat sina resultat på läsförståelse tester, 70% utökade sina betyg och knappt 70% utökade sitt självförtroende att göra läsförståelse tester.  Cirka 90% tyckte att det var intressant att arbeta med Read Theorys läsförståelse avsnitt.

https://readtheory.org/static/pdf/RTStudy2.pdf

 

Jag hoppas att ni kan använda Read Theory som komplement för att lära era elever att ”läsa och tänka kritiskt”.

https://readtheory.org/

Tutorial:

  1. https://www.youtube.com/watch?v=oomZK__hHDA
  2. Lärare: https://www.youtube.com/watch?v=HE9sBmJ3sv4
  3. Elever: https://www.youtube.com/watch?reload=9&v=ez_CtHT1FZ4

Kära modersmål – vad kan man göra för att utnyttja elevernas flerspråkighet?

Modersmålsundervisning erbjuds utanför ordinarie skoltid vilket kan vara svårt att motivera ett barn eller en ungdom att stanna kvar på skolan när alla andra är på fritids eller har gått hem. Vad kan man göra för att utnyttja barnets övriga språk och samtidigt höja status på modersmål under andra ämneslektioner? Här har jag i punktform samlat några tips baserade på den senaste forskningen (Wedin, 2017) när det gäller flerspråkighet.

  • Utveckla en bra attityd mot ämnet. Visa att deras förstaspråk är viktigt.
  • Be eleverna att sammanfatta texter/filmer på modersmålet efter genomgångar på svenska.
  • Tillämpa transspråkande (tanslanguaging) undervisning: läraren tillåter eleverna att använda sina språkliga repertoarer.
  • Tillåta växlingar mellan språk. Alla språk ska ses som likvärdiga.
  • Ge möjlighet och utrymme att svara på uppgifterna på två språk under individuella- eller gruppaktiviteter.
  • Dela klassen i språkgemensamma grupper, speciellt när man ska göra kognitivt krävande aktiviteter.
  • Låt eleverna diskutera och beskriva tillsammans på deras starkaste språk.
  • Koppla undervisningen till elevernas egna erfarenheter, dvs. identitetsskapande aktiviteter.
  • Samverkan med hemmet.

Ett konkret tips är:

  • Ordna en bokmässa med fokus på modersmålet. Själv ska jag hålla i en workshop för föräldrar och lärare under den 3:e portugisiska barnboksmässan vid Engelska skolan i Stockholm den 30 september: III Feira do Livro Infantil na Suécia.  Mässan har blivit större och större för varje år. Det erbjuds bland annat bokbyte, föreläsningar, sagostund och workshops. Toppen för att visa barnen att språket är viktigt.

Vad gör du och din skola för att utnyttja elevernas flerspråkighet? Lämna gärna en kommentar.

Läs tips:

Vinn en språkresa genom att skriva en sång

Den Europeiska språkdagen som inträffar under den sista veckan i september uppmärksammas med bland annat en tävling som går ut på att skriva en sång om ett språk och vänder sig till elever på högstadiet och gymnasiet. Priset är en individuell språkresa!

Enligt Goethe Institutet kan eleverna skriva en sångtext med fokus på vad hen gillar just i det språket på de följande språken:

*bulgariska

*danska

*esperanto

*estniska

*finska

*franska

*färöiska

*georgiska

*grekiska

*iriska

*isländska

*italienska

*jiddisch

*kroatiska

*lettiska

*litauiska

*maltesiska

*meänkieli

*nederländska

*norska

*polska

*portugisiska

*romska

*rumänska

*samiska

*slovakiska

*slovenska

*spanska

*svenskt

*teckenspråk

*tjeckiska

*tyska

*ungerska

Reglerna och mera instruktioner hittar du på  http://www.goethe.de/ins/se/prj/ets/svindex.htm .

Sista anmälningsdag är 17 september.

Missa inte chansen!

Om du vill ha tips på hur du kan uppmärksamma Europeiska språkdagen med dina elever läs gärna Mia Smiths inlägg här.

/Rosana

Har du pondus i klassrummet?

När föreläsaren Agneta Stolpe ställde frågan om hur många som har haft röstträning i sin utbildning var det väldigt få som räckte upp handen. Själv brukar jag diskutera detta med mina VFU-adepter, om hur det känns helt enkelt fysiskt att vara i klassrummet, om de har tänkt på hur de placerar sig, deras hållning, röst och deras kommunikation med eleverna. Det visar sig att ju mera osäker en lärare är desto mer strängt agerar hen mot eleverna, omedvetet. Med en bra hållning och rätt användning av rösten kan man nå eleverna bättre och även undvika onödiga spänningar hos sig själv och andra.

I vardagen har lärarna rätt så många kommunikativa krav som till exempel användning av röst, kroppsspråk, skriftliga förmåga, tydlighet och variation. Agneta påminde oss att rätt verktyg gör jobbet bättre och att vi som lärare är professionella röstanvändare och bör behärska vår verktygslåda.

Enligt Albert Mehrabian (professor i psykologi, UCLA) finns det tre element i face-to-face kommunikation: ord (7%) – tonläge (38%) – kroppsspråk (55%). När det handlar om effektiv kommunikation av känslor och attityd bör dessa element vara kongruenta. Ett enkelt exempel är hur du säger “ja” eller “nej”. Stämmer kroppsspråket överens med tonläget?

www.pixabay.com

Viveka Lyberg-Åhlander och Birgitta Sahlén forskar i området på Lund Universitet. De har kommit fram att lärarnas röst påverkar barnens inlärning. Skolvärlden har publicerat en artikel där Viveka berättar om hur lärarnas röst påverkar eleverna. Dessutom ger hon sex tips om hur du kan ta hand om din röst. Läs mer här.

Innan vi kliver in i klassrummet påminner Agneta oss att tänka på:

  • Hur vår kropp ser ut: hållning, rörelser, gester, mimik, blick och läppar.
  • Hur låter vår röst: välstämd eller ostämd, tonläge, styrka, kvalité, klang och dynamik.
  • Hur använder vi talet: tempo, pausering, tonfall, artikulation och språknivå.

Hennes tips är att:

  • Tala lugnt i ett behagligt röstläge. Varken viska eller skrika.
  • Hitta och använda rätt muskler när man pratar. Se video 1 nedan.
  • Variera rösten. Det blir mer intressant och lättare att koncentrera sig och att memorera vad man säger.
  • Prata med varandra om klassrumsakustiken, och med en arbetsmiljöansvarig vid konstigheter.
  • Ta mikropauser när man pratar. Och jag lägger till att dricka vatten!
  • Fånga igen publiken med till exempel en apparat som har högre frekvens än rösten. Hon hade ett hemmagjort vindspel. Dessutom är vindspel känt för att locka positiva krafter, vilket ger lugn och ro i klassrummet, om man tror på det 🙂
  • Värm upp rösten. Hennes exempel var genom att att skaka hela kroppen och säga “aaaaa”.

Jag avslutar detta inlägg med två videor och passar på att önska er ett lärorikt läsår med mycket pondus, rätt användning av din röst och din hållning samt mycket bra relation med eleverna och en bra kunskapsutveckling.

Videor:

  1. 1. Andningsövningar där det visas även hur man hittar röstmusklerna: https://www.youtube.com/watch?v=hPgUYboPyRM
  2. 2. Några röstövningar: https://www.youtube.com/watch?v=Qp8scwTC3bM

/Rosana

Läs tips:

Förebygg röstproblem på lärarutbildning: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/fysisk-arbetsmiljo/forebygg-rostproblem-pa-lararutbildning/

Inlärningen försämras när lärares röster inte räcker:

https://www.sydsvenskan.se/2013-04-16/inlarningen-forsamras-nar-larares-roster-inte-racker

6 tips: Din röst påverkar eleverna:

http://skolvarlden.se/artiklar/6-tips-din-rost-paverkar-eleverna

Lyssna, prata och rita ute!

1, 2 eller 3 (¿Uno, dos o tres?)

Material:

Medan vi gick till skolgården stannade jag flera gånger och varje gång ställde jag en fråga. Eleverna skulle ställa sig vid respektive siffor som jag pekade på. Till exempel:

Vad heter Spaniens huvudstad? (¿Cómo se llama la capital de España? )

  1. 1. Barcelona
  2. 2. Madrid
  3. 3. Mallorca

Jag hade delat ut lappar till fyra elever som har status att kunna mycket spanska. Två av dessa skulle välja fel svar så att alla andra inte bara kunde gå efter sina kompisar.

De fick diskutera med varandra och motivera sina val.

 

  1. Var ligger ditt land? (Dónde está tu país?)

Material:

  • Spansktalandeländerkartan
  • Griffelkritor (för att skriva på asfalten)
  • Mjöl i en flaska (återanvänd urtvättad ketchupflaska)

I klassen fick eleverna välja ett spansktalande land. Med några grupper använde jag hela Latinamerika och en grupp bara Sydamerika, beroende på antal elever som skulle delta i aktiviteten.

De fick välja ett land och skriva det med sitt namn bredvid på tavlan.

När de har valt sina länder bad jag dem att memorera var landet ligger och vilka andra länder som det har gräns till.

Vi gick en promenad till skolgården och där fick dem ett första uppdrag:

  1. 1. Ställ er i ordning som länderna står på kartan. När de har gjort det, frågade jag nedan på spanska och fixade till om det inte stämde.
  • ¿Dónde está tu país? (Var ligger ditt land?)
  • ¿Cómo se llama la capital? (Vad heter huvudstaden?)
  • ¿Con qué países limita tu país? (Vilket land gränsar ditt land till?)
  1. 2. Dela upp klassen i små grupper och be de att rita Latinamerika eller Sydamerika på marken genom att använda kritor eller mjöl.
  1. 3. Skriv första bokstav av varje spansktalande land.

 

  1. Vilken tid? (A qué hora?)

Material: en klocka

Eleverna står i en cirkel och en ställer klockan på en viss tid. Andra elever svarar hur mycket klockan är. Sedan ställer vi frågor till varandra:

  • ¿Qué vas a hacer a las ocho y media? (Vad ska du göra kl. 8:30?)
  • ¿A qué hora desayunas? (Vilken tid äter du frukost?)

Det var det vi gjorde. Många elever var nyfikna när de gick förbi och de hörde att vi pratade spanska. I en grupp kom en annan elev från andra grupp och drog uppmärksamhet av en elev som gick från aktiviteten. Annars var det helt ok och alla var väldigt engagerade.

Vad har du gjort på din sista lektion? Lämna gärna en kommentar* på den här sidan.

*Det tar en stund tills kommentaren syns på sidan.

/Rosana

Obligatoriskt språkval i åk 6 – Äntligen!

Till hösten kommer skillnaderna att minska i landet angående starten av undervisning i moderna språk. Enligt TAL-projektet, en undersökning med 147 skolor visar att fler skolor introducerar moderna språk i åk 6.

61% startar i åk 6

36% i åk 7

2% i åk 4

Till exempel i den kommunen där jag jobbar finns det två högstadieskolor och elva mellanstadieskolor av vilka fyra ligger lite utanför tätorten. Förut fanns det undervisning i moderna språk från åk 6 men på grund av praktiska skäl då språklärarna behövde resa runt för att hålla i undervisning hade det tagits bort. Detta skedde innan mitt inträde i kommunen (2007).

Nuförtiden är det lättare att erbjuda fjärrundervisning men lösningen denna gång är att lägga timplanen 80min/vecka i åk 6 vid bara ett tillfälle (och 153 min/vecka i åk 7-9) och dela upp i två grupper enligt antalelever som ska komma till respektive högstadieskolan för att få undervisning i moderna språk och hem- och konsumentkunskap.

Rektorerna och SYV trycker på vikten att ha ett godkänt betyg i moderna språk och vi lärarna förklarar fördelarna att kunna ytterligare ett språk. Målet är att alla ska få sitt förstahandsval. Det finns dock ingen garanti att eleverna inte hoppar av sitt val under högstadiet.

Jag har tidigare bloggat tillsammans med min kollega #ämnesspanare Mia Smith och hur vi kan hjälpa eleverna att välja sitt språkval och påpekat att bara en lektion eller bara en informationskväll inte är tillräckligt för eleverna att välja språk. Vi måste låta eleverna få prova mer.

Lärarna såg positiva ut att undervisa moderna språk i åk 6. Många språklärare har haft goda erfarenheter i att introducera språket på mellanstadiet. Vi hoppas att vi får det att fungera och att vi hittar ett bra arbetssätt som passar eleverna med sina tuffa scheman.

Förslag på stadieindelat centralt innehåll finns här. I nuläget betygsätts bara 7-9 i moderna språk. Ett förslag till kunskapskrav för moderna språk i slutet av mellanstadiet utarbetas och förändringarna träder kraft den 1 juli.

Blir det kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6?

Jämställdhet – 50/50 Day

Den 26/4 deltog jag och min kollega Anette Strömberg i en global kampanj som pågår för jämställdhet i världen. “All genders. All races. All issues.” #GettingTo5050 är ett initiativ för att förbättra jämlikhet i världen genom att gratis erbjuda föreläsningar, spridning av budskapet på sociala medier, filmvisningar och ge ett löfte på https://whyipledge5050.org/

I pledge to…

Kampanjen började i USA och har snabbt spridit sig över hela världen. Hur jobbade vi med våra elever? Först presenterade vi rörelsen genom att visa några Twitter-inlägg under hashtagen #GettingTo5050 och #WhyIPledge5050.

Se fler exempel här.

Sedan fortsatt vi med följande upplägg som tog ca. 50 min. Vi delade instruktionerna nedan till elevernas lärplattform och visade en video (4 min) för hela klassen så att vi tillsammans hade möjlighet att pausa för diskutera både ord och innehåll. Videon erbjuder undertexter på 7 (sju) olika språk: arabiska, kinesiska, engelska, franska, hindi, portugisiska och spanska. Den ger en sammanfattning om världenssituationen när det gäller kvinnors roll under flera decennier i olika delar i världen.

♦ Instructions to the students:

  1. 1◊ Watch the film “Let it Ripple 50/50 day”. http://www.letitripple.org/films/whyipledge5050/
  2. 2◊ Read the pledges (löfte) on “Why I Pledge 50/50”. https://whyipledge5050.org/
  3. 3◊ Choose one pledge you stand for. Discuss with a mate.
  4. 4◊ Publish your pledge on the Padlet* below. https://padlet.com/rosana_mansson1/gf0aepfa1plc
  5. https://padlet.com/rosana_mansson1/wlin9l7avu3
  6. 5◊ Make your own wordlist with new words from the film and the padlet.
  7. 6◊ Read your peers’ pledges and discuss the messages in Group.

* Gör din egen Padlet och dela med dina elever. Se instruktioner hur man använder det här.

Instruktionerna från hemsidan såg ut så här: Reflektioner

Uppgiften var uppskattad av alla och även de som har stora svårigheter i engelska utförde uppgiften. Vissa av de valbara löftena behövde förklaras och vi dubbelkollade att eleverna verkligen förstått budskapet. Många elever var väldigt engagerade och undersökte vilka andra länder som också deltog i kampanjen. Alla utförde uppgiften och publicerade på vår Padlet, men bara några få elever ville publicera på sina sociala medier. Eleverna var stolta att se att Sverige ses som modell när det gäller jämställda löner och föräldraledighet. Även om Sverige ligger längre fram i en demokratisk utveckling när det gäller denna fråga är jämställdhet ett ämne som vi måste fortsätta att kämpa för.

Mera diskussionsmaterial finns på “#GettingTo5050 – 50/50 discussion guides”: http://www.letitripple.org/films/50-50/5050-discussion-questions/

Lyssna och högläsa. Hur låter orden? Vackra eller fula?

Under konferensen ResearchED i Haninge 2018 visade Carl Hendrick att en av de ”Six Things Every Teacher Needs to Know” är att eleverna inte vet hur man lär sig och därför måste vi berätta för dem. Hur gör man då när man möter en text för första gången på ett främmande språk?

Första steget var att presentera texten för klassen och tillsammans kolla på titeln och bilderna. Sedan läste vi och försökte förstå texten genom att göra lexikala inferenser: leta efter bekanta ord som vi tidigare hade tränat på, eller ord som går att gissa betydelsen genom tidigare inlärda språk. Vi uppmärksammade några ordens uppbyggnad (stam, prefix, suffix). Vi ska alltså inte lämna läsaren ensam utan att vi ska tillsammans gå genom texten för att lära ut eleverna hur de kan ta sig genom den och få bättre förståelse när de sedan ska jobba på egen hand.

Eleverna fick som uppdrag att lyssna och läsa högt en text (1:48 min) minst tre gånger utanför lektionstid. Jag uppmuntrade att de skulle markera några pauser i texten samt att kolla upp betydelsen om de var nyfikna på några ord. Som ”läxförhör” skulle de högläsa texten för mig (eller för hela klassen om de vågade) vid andra tillfället.

När det var dags för högläsningen, innan jag gick runt för att lyssna på var och en (24st) medan de gjorde andra uppgifter, frågade jag vilka ord de tyckte lät fint på spanska. De kunde skriva max. 4 ord på tavlan. – Och fula då? Jo, de fick också säga 4 ord som de tyckte att det lät fult, men på tavlan fick de bara skriva ett ord. Vi kom överens att det antingen skulle kunna vara uttalet eller betydelsen som kunde avgöra valet. Det blev en bra diskussion om t. ex. varför “colegio” (skola) hamnade på listan. Några elever som valde detta ord ångrade sig och tog bort det från listan under diskussionen.

Vi gick genom betydelsen av orden och eleverna fick motivera varför de tycker eller inte tycker om visa ord.

Eleverna som hade kommit lite längre i utvecklingen och ville ha utmaningar gick vidare för att jobba mer med texten och göra en djupare läsförståelse. Andra gick tillbaka till gamla övningar och tränade andra färdigheter med enklare texter istället. Alla fick chansen att träna åtminstone på uttalsregler (klicka här)  som vi tidigare pratat mycket om.

Några elever upplevde att det var lite pirrigt när de skulle läsa för mig men de ville ändå göra det en gång till för de tyckte att första gången kändes ovanligt och de visste att de kunde göra det bättre. De hade rätt!

Till de som läste vidare:

  1. Vilket syfte har texten?
  2. Kan du sammanfatta texten?
  3. Vad är du inte förstår?
  4. Skriv din egen ordlista.
  5. Jämför texten med dina egna erfarenheter. Vad finns det för likheter/olikheter?

Jag hoppas verkligen att…

  • de hittar sina egna metoder för läsning;
  • de tycker att det är roligt att härma språket;
  • de utvecklar sitt självförtroende för att lyssna, läsa, prata och utveckla målspråket.

/Rosana

Bild: https://pixabay.com/sv/s%C3%A5ngare-karaoke-flicka-kvinna-84874/

Specialtecken på datorn

Det finns olika lösningar på hur man skriver några specialtecken på dator. Detta blogginlägg kommer att fokusera på specialtecken för spanska.

Generellt: + betyder att man ska hålla ner första knappen och sedan hålla i eller trycka ner de andra.

Vanligaste accent som fungerar lika på alla datorer:

´ Akut accent som i á, é, ó, í, ú

Använd: ´+ “vokalen”

Knappen ligger till vänster om backspace-knappen. Tryck på ´och sedan vokalen.

~ Tilde som i ñ

Använd: alt gr + ~ + n

Knappen ligger till vänster om enter-knappen.

¡ och ¿ Upp och nedvänt utropstecken och upp och nedvänt frågetecken

Chromebook:

¡  Alt gr + !  

¿  Alt gr + shift + ?

Windows PC

Word: Alt gr + shift + ! ⇒ ¡

Word: Alt gr + shift + ? ⇒ ¿

Google appar: →  infoga  → specialtecken  → kategorier  → interpunktion (eller rita ¡ ¿)

Alternativt är att ställa in en automatisk ersättning till de tecken du vill ha:

Verktyg  → inställningar  →  automatisk ersättning  → ersätt (???) – med (¿Cómo?)

Här har jag valt ett av de vanligaste frågeord som kommer att ersättas när jag trycker på shift + ? tre gånger. Nackdelen är att orden ersätts bara med gemener och att ibland är det inte samma frågeord som jag vill använda.

Ett annat sätt är genom att använda koden:

→ Aktivera num lock genom att trycka på “fn” + “num lock” som finns längs upp till höger. Sedan använder du för upp och nedvänt frågetecken Alt+168 eller Alt + 0191 eller för upp och nedvänt utropstecken Alt + 173 eller Alt + 0161  med siffrorna som finns på höger sidan ovan bokstäverna M, J, K, L, U, I, O, och inte de siffrorna som står i rad längst upp! Inaktivera “num lock” efter du har använt det du behöver. Detta har min kollega Anna Tynelius visat mig. Tack!

Google Presentation: klicka här!

Pdf: Specialtecken spanska

Googles instruktioner att välja tangentbordsspråk och specialtecken: klicka här!