Desarrollo de la escritura a través del ciclo de enseñanza y aprendizaje

Aquí en Suecia, se habla mucho sobre La Pedagogía de Género Discursivo en la enseñanza de sueco como lengua extranjera. El lenguaje escolar es complejo y muchas veces dificulta el éxito de los alumnos (extranjeros o nativos) en la escuela. Esto ocurre por la falta de comprensión de la configuración general de los textos, o sea la comprensión de los significados incluso identificación de los tipos de textos y de las implicaciones socio-culturales presentes en ellos (géneros). Tal teoría basada en la lingüística sistémico- funcional es indicada para la aplicación del enfoque de desarrollo del lenguaje, no sólo en las clases de lengua, como también en todas asignaturas escolares.

En este artículo no voy a profundizar en esta teoría y la tipología de los textos (descriptivo, narrativo, explicativo, argumentativo, instrutivo), pero voy a presentar una secuencia didáctica de mis clases de español (A1) inspirada en el ciclo de enseñanza y aprendizaje para la escritura propuesto por Pauline Gibbons, autora del libro Scaffolding language, scaffolding learning (2002).

Ciclo de Enseñanza y Aprendizaje (Pauline Gibbons)

Objetivo:

  • Desarrollar la escritura en español para principiantes.
  • Escribir un texto en español utilizando, en la medida de lo posible, los contenidos estudiados: el tiempo, un poco de información sobre un país hispanohablante y algunas actividades hechas por los alumnos.

 

El ciclo de enseñanza y aprendizaje consta de cuatro fases:

Primera fase –> Investigar, adquirir vocabulario y conocimiento sobre el tema.

Partiendo de una lista, miramos los países hispanohablantes en el mapa. Para entrenar localización recomiendo SeteraQuizlet Diagram .

Para entrenar las palabras y frases sobre el tiempo, hicimos primeramente dibujos con unas frases sobre el tiempo, por ejemplo: Está nublado. Hace sol y calor. Luego también en forma digital en Google Teckningar.

Hablamos también sobre cómo el tiempo y el clima afectan nuestras actividades. Por exemplo, ¿qué actividades o deportes practican los jóvenes cubanos o colombianos? ¿Son las mismas que los jóvenes suecos? ¿Qué actividades solemos hacer cuando estamos de vacaciones en otro país?

Por último, hablamos sobre que saludos y despedidas podemos escribir en una carta o postal.

Segunda fase –> Deconstrucción. Estudiar el texto como si fuera un modelo.

Leímos un texto sobre un chico que estaba de viaje en Sudamérica y escribió una postal a su amigo en Suecia. En esta fase trabajamos con los conceptos:

  • ¿Cuál es la relación entre el escritor y el lector?
  • ¿Cuál es la función del texto? ¿Quién lo usa y por qué?
  • Discutimos las palabras y frases del texto.
  • Hicimos un ejercicio de poner las palabras en orden para formar frases, con fichas y también de forma digital.

Durante los ejercicios hablamos sobre la estructura del texto, la gramática y la forma de como el texto está escrito.

¿Cuál es el futuro de las tarjetas postales? ¿Van a desaparecer en el mundo digital?  ¿Cuál es la función de las tarjetas postales? Discutimos estas y otras preguntas.

Tercera fase –> Construcción conjunta. Escribir un texto juntos con toda la clase, mostrando el modelo.

En esta fase los alumnos dan ejemplos de ideas mientras el profesor les sirve de escribiente. Escribimos en la pizarra una postal como si yo estuviera en Nicaragua. Juntos discutimos como podríamos mejorar el texto. Hice el modelo de la tarea en Google Teckningar y puse la actividad en la clase virtual de los alumnos.

Antes de enviar la tarea a los alumnos es importante hablar sobre el uso de los imágenes de Internet. Hicimos la búsqueda de fotografías que tienen la licencia abierta de Creative Commons (CC).

Pincha aquí para hacer una copia.

Cuarta fase: construcción independiente del texto. Escribir un texto individual o en pareja.

En esta fase, el profesor o el compañero sirve de ayuda para el alumno. En Google Teckningar escribí las instrucciones como “prompts” para que los alumnos trabajasen independientemente. Éramos 24 alumnos en la clase. Sorteamos los países hispanohablantes para cada uno. Tuvimos que repetir tres países pero elegimos ciudades diferentes. Yo también elegí para cuales alumnos de la clase tenían que enviar su postal.

Como utilizamos G-suite, funciona muy bien la función “compartir” el archivo. Si uno quisiera enviar a otra persona que no es del mismo grupo, tendría que hacer otra postal.

Mis reflexiones:

Hay una diferencia entre escribir un texto para mí (la profesora) y para otro destinatario real. El hecho de trabajar con el género y tener las instrucciones explícitas en la tarea no es una garantía de que los alumnos van a seguir las instrucciones perfectamente y escribir el texto sin errores de estructura y de gramática. A lo mejor, el foco de evaluación es más para la estructura y funcionalidad del texto que para la gramática de acuerdo con la Pedagogía de Género.

El profesor debe estar atento al proceso de producción  para que sea posible ver la progresión del alumno durante toda la tarea. Debe también proporcionar al alumno apoyo y comentarios constructivos para el desarrollo de la tarea. Incluso, desafíos para la producción independiente.

Proceso de enseñanza y aprendizaje

 

Es importante seguir dando apoyo a los estudiantes durante todo el proceso:

  • Yo hago: los profesores muestran el modelo y hacen demostraciones.
  • Nosotros hacemos: el profesor y los estudiantes hacen la actividad juntos.
  • Tú haces: los alumnos hacen la tarea solos. La intención es enseñar el lenguaje escolar para desarrollar su autonomía.

Cuando se escribe una tarjeta digital se dispone de más espacio del que se tendría al escribir a mano. Es necesario discutir también las cuestiones de privacidad y relevancia de contenido.

En el próximo artículo sobre la Pedagogía de Género voy a describir como trabajamos con recetas de comidas latinas en un nivel más avanzado (A2).

Recomendaciones de lectura:

¿Cómo escribir una postal? https://es.wikihow.com/escribir-una-postal

Aportes de la lingüística sistémico-funcional para la enseñanza de la lectura y la escritura en la educación superior: http://educacionyeducadores.unisabana.edu.co/index.php/eye/article/view/4831/4342

Los géneros y la teoría del género: una respuesta a Michael Rosen por Frances Christie http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.397.5388&rep=rep1&type=pdf

Alfabetización Académica y Pedagogía de Género Discursivo en la Lingüística Sistémico Funcional. Una experiencia de trabajo http://www.scielo.cl/pdf/signos/v49s1/art11.pdf

Språk är fritt – Eller är det verkligen så?

Under kärleksveckan i samarbete med Rädda Barnen hade vi som tema “Kärleken är fri – Eller är den verkligen det?” med fokus på hedersvåld. Målet var att förstärka både Skolverkets och våra lokala värdegrunder: glädje, ömsesidig respekt, lust att lära, utveckling och ansvar. Inte minst stimulera eleverna att stå för sina känslor och respektera andras åsikter.

Programmet med extra aktiviteter bestod av:

  • Teaterföreställning.
  • Klassrumsbesök från Rädda Barnen.
  • Föreläsning om värderingar.
  • Utställningar.
  • Filmvisning.
  • Bakning av “Kärleksbakelser”.
  • Avslutning med reflektionsfrågor.
  • Foto: Göran Törnqvist

Under veckan dök upp en språklig fråga på spanska: “¿Cómo se dice “hen” en español?” Alltså, hur säger man “hen” på spanska? Det var början på en bra diskussion.

“Hen” är ett nytt ord som kom med i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista i 2015.

Skämdump från SAOL 14: https://svenska.se/tre/?sok=hen&pz=1

La Real Academia Española, den spanska motsvarigheten Svenska Akademien, är kända för att vara mer konservativa till att acceptera nya termer till det spanska språket. Rent praktiskt är det enklare att använda ett neutralt pronomen eller substantiv på svenska än på spanska eftersom på den sista krävs det genuskongruens.

Det finns vissa rörelser, inte så stora än så länge, i den spansktalande värld som språkar för “elle” som en motsvarande till “hen”, både som könsneutral och till ickebinära personer. För nuvarande är det bara maskulin och femininum som gäller. Det kommer säkert att ta många generationer för att helt praktiskt göra det att fungera. Eller var tror ni?

Él es alto. Han är lång.

Ella es alta. Hon är lång.

Elle es alte*Hen är lång.      

I det skriftliga språket på spanska kan man försöka använda @ för att nämna båda genus: maskulin och feminin. Dock är detta inte accepterat av Real Academia Española. Dessutom motsvarar inte @ innebörd av ordet “hen” på svenska.

Jag tycker att diskussionen blev väldigt intressant, speciellt när vi fick kombinera tema om hur språket är uppbyggt med de sociala processerna som förändrar språket. En chans att reflektera över inte bara om vilka som sätter sina spår i språket, utan även om ens identitet, stå för sina känslor och respektera andras åsikter. Att prata om jämlikhet, neutralisering och likabehandlig motverkar diskriminering mot könsidentitet och könsuttryck.

En elev kommenterade slutligen: ”Det känns som vi är ett steg förre!”. Jag håller med hen (henom).

 

Läs tips:

 

Smaka på spanska uttalsregler

Jag gav en liten utmaning till mina sjuor (nybörjare) i spanska. När de ställde upp sig i ett led för att komma in i klassrummet fick de en lista med nya otränade ord om olika smaker. Klicka här: Frutas y Sabores. När alla satt sig fick de veta att medan jag ropade upp deras namn skulle de beställa en liten eller stor glass och dessutom välja smak.

Om de hade valt en liten glass, skulle de säga två smaker, och om de valde en stor glass, skulle de säga tre smaker. De fick inte välja lika som sina klasskamrater som satt bredvid, annars skulle jag säga på spanska att det hade tagit slut. Därför var de tvungna att prata med varandra och stämma av vilka smaker de hade valt och redan då börja använda ordlistan som de hade framför sig.

Anledning till att jag gjorde så var att:

  1. 1. Vi hade pratat om spanska uttalsregler och jag skulle vilja kolla hur mycket de hade lärt sig. Kunde de använda den kunskapen i praktiken? I början av åk 7 (de har inte haft spanska i 6:an) är det alltid mycket information som ska in tills de vänjer sig med språket.
  2. Spanska_uttalsregler pdf (klicka här)
  3. 2. Jag ville stimulera eleverna att prova sig fram och att träna på att prata/läsa spanska. När man ska handla i en kiosk brukar allt ske väldigt fort. Dessutom använder expediten kanske inte samma replik som finns i våra läroböcker eller som vi har gått genom i klassen. Man kan använda kroppspråk, peka och även byta språk och börja tala engelska. Det är kanske mer bekvämt om mindre pirrigt, men nej! Det roligaste måste det vara att prata målspråket: förstå och göra sig förstådd.

Repliken som stod på tavlan:

  • Hola, ___________ (elevens namn). ¿Qué tal?
  • Muy bien, gracias. Quiero un helado pequeño/grande, por favor.
  • ¿De qué sabor?
  • De ____________, ______________ y _______________.
  • ¡Muy bien!

Jag hörde då och då elever som påminde varandra att ”h” i ”helado” och att ”u” i ”que” och ”quiero” är stumma. Det var också intressant att höra hur de diskuterade uttalet av ”uva”, ”piña”, ”vainilla” och ”plátano”. Ibland frågade jag om de ville ha något mer, eller jag sa att just den smaken hade tagit slut och då fick de välja en annan smak. Alla klarade suveränt och vi tränade uttal på de olika smaker när de redan var bekanta med några ord.

Lektionen fortsatt med skriftliga övningar i övningsboken om att beställa på en kiosk/restaurang. Jag ser fram emot fortsättningen då vi ska arbeta med låtsaspengar och låtsasmat men utan hjälpmedel. Vi kommer säkert att fortsätta att ”smaka” på orden och meningar tills de verkligen sitter.

Tips:

  • Var konsumeras mest glass: Sverige eller Spanien?

https://www.muyhistoria.es/curiosidades/preguntas-respuestas/en-que-paises-se-consume-mas-helado-811373368794

Vad finns i Barcelona?

Efter terrorhändelsen i Stockholm i våras samlades vi alla på vår skola i aulan för att sjunga Sveriges nationalsång och hålla en tyst minut för alla drabbade i attacken. Det var ett starkt ögonblick och jag minns hur eleverna respekterade denna samling. Jag fick verkligen anstränga mig för att hålla tillbaka tårarna och det var säkert fler med mig. Alla behövde nog bearbeta händelsen!

Förra veckan var det Barcelona som drabbades av en terrorattack på Las Ramblas och få lida med alla tråkiga konsekvenser. Det var precis i början av läsåret och vi diskuterade händelsen bland annat på våra spanskalektioner. Det kan vara viktigt att prata om starka händelser och på BRIS hemsida finns det råd om hur man gör det (klicka här). BRIS (tel. 116 111) är en “barnrättsorganisation som arbetar för att stärka barnets rättigheter genom att stödja, mobilisera samhället och göra barns röster hörda”. De ger rådet att agera och uppmuntra barn att prata med en vuxen.

Ta reda på vad eleverna vet genom att ställa konkreta frågor:

  • Vad vet du?
  • Vad har du hört?
  • Vad undrar du?

Efter att ha pratat med eleverna om terrorattacken, varför inte använda tillfället för att lära känna mer om eller fördjupa sig kring den vackra staden? Lyfta blicken framåt och prata om olika sevärdheter i Barcelona, den näststörsta staden i Spanien.

Förslag 1: ¿Qué hay en Barcelona?

  1. Använd Google Maps eller Earth  för att lokalisera Barcelona på kartan och även därmed göra en “flyover-tur”. Det kan inspirera till att lära känna flera turistattraktioner i staden.
  2. Lyssna och titta på “Bienvenido a Barcelona” från UR (klicka här). Arbetsblad finns tillgängligt.
  3. Arbeta med bladet: “¿Qué hay en Barcelona? (Klicka här). Kopiera filen om du vill dela med dina elever och därefter kan du redigera den!

Förslag 2: Temaarbete Barcelona

Temaarbete Barcelona av Calle Hjelte. Ett grupparbete över flera lektioner. Se spanad lektion på Lektion.se.

Förslag 3: Berätta om Barcelona

Ett bra upplägg av Mikaela Lind (klicka här). Lektionen var uppladdad 2008 men passar bra även idag till Lgr11.

 

Det finns mycket som man kan diskutera om händelsen i Barcelona och alla andra städer som blivit drabbade av terror. Vi måste fortsätta att arbeta stenhårt med värdegrunderna på hemmaplan för att bidra till att skapa mer frid på jorden. Vi får också resa och lära känna nya platser, nya kulturer och nya människor. Det kan vara verkliga resor eller virtuella på Internet.

Språklig identitet genom känslor

Att lära sig ett nytt språk kräver även att förstå värderingar samt språkliga och kulturella beteende i det samhälle språket talas. Vårt uppdrag enligt Skolverket:

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.

För att hjälpa eleverna att bli medvetna och skapa sin egen språklig identitet kan man göra olika aktiviteter. Här kommer två förslag som man kan använda som diagnos i början av terminen och sedan upprepa i slutet av kursen eller läsåret för att se skillnader.

Aktivitet I

  1. 1. Dela ut ett blad och be eleverna att rita sig själva.
  2. 2. Eleverna väljer en färg för att symbolisera sitt modersmål och en annan färg till målspråket.
  3. 3. Efter ha ritat sig själv, be eleverna att måla med de utvalda färgerna vilka delar av kroppen som har en koppling med sin kultur. Vilken del av din kropp kopplar du till Spanien, Frankrike eller Tyskland? De kan använda flera olika färger till de olika språk som de behärskar. Till exempel, röd–> magen (gillar maten), blå –> fötter (gillar dansa musiken) etc.
  4. 4. Be eleverna att förklara hur de har tänkt.

Är eleverna vana att använda digitala verktyg så kan man tipsa olika appar för att skapa sin egen bild, som till exempel MomentCam Cartoons & Stickers.

Aktivitet II

  1. 1. Ge eleverna ett blad och be dem att dela upp det genom att dra ett streck. En del av bladet ska de använda till sitt förstaspråk och andra delen till målspråket.
  2. 2. Be eleverna att rita eller skriva något som har en koppling till sin kultur och till den nya kulturen.
  3. 3. Be eleverna att förklara sina teckningar eller sina ord för en klasskamrat, en liten grupp eller för hela klassen beroende på modet och stämningen i gruppen.

Du kan använda t. ex. Google Teckningar för att göra aktivitet digitalt.

Båda aktiviteterna sparar du för att upprepa och jämföra i slutet av kursen. Tänk på att under kursens gång göra uppgifter som eleverna kan koppla till sina egna erfarenheter, för bättre förståelse samt för att utveckla deras språkliga identiteter. Det blir roligare och mer betydelsefullt för dem.

Detta var sammanställning av ett tips från Álvaro Sesmilo, Acalá de Henares Universitet, under hans föreläsning i EPEE17.

Ha en bra start och lycka till!

Tips och reflektioner från konferensen EPEE17

Om man avslutat med något positivt så har man gott minne när man ska starta på nytt igen! Det här inlägget handlar om tips och reflektioner om konferensen EPEE17 som ägde rum i Stockholm under de två sista dagarna av läsåret 16/17. Förutom all kunskap i lingvistik och litteratur fick man en chans att byta erfarenhet och bada i språket.

I år tog konferenserna upp teman som neuroscience, (digital) identitet, bild i grammatikundervisning och verktyg för att arbeta med språkstruktur, litteratur och teater. Här kommer en liten sammanfattning och reflektioner om några föreläsningar och workshops som jag och Cristóbal González-Aller, leg. lärare i spanska och engelska på Internationella Engelska Skolan i Västerås, deltog i.

Neuroscience, känslor och främmande språk (Jon Andoni Duñabeitia) ”Neurociencia, emoción y lenguas extranjeras”

Neuroscience CC0

 

Vilket alternativ tror du att fungerar bäst för att undervisa ett modernt språk till en svensktalande?

  1. Att undervisning görs på svenska.
  2. Att undervisning görs på målspråket.
  3. Att undervisning görs på svenska och målspråket.

I sin forskning har Jon Andoni Duñabeitia observerat att det blir bättre resultat när man blandar språken, att undervisning görs både på svenska och på målspråket! Att jobba med blandat språk reducerar stressnivån (ångest) och innebär flera pedagogiska fördelar som till exempel, lättare förståelse när man tar hjälp av besläktade orden t. ex. choklad – chocolate.

Föreläsaren bevisade genom sina studier i kognitivt neuroscience att genom att lära sig ett nytt språk kan man förändra sitt kognitiva system. Att prata ett annat språk:

  • förändrar ens uppfattning av språk,
  • förändrar synen på det goda och det onda, då blir man mer rationell och använder mindre känslor,
  • det ökar ångestnivån.

Han gjorde en parallell mellan främmande språklärare och Mary Shellys karaktär: att vi lärare omedvetet skapar en Frankenstein, dvs. en varelse med kunskap utan känslor. Därför är det viktigt att man använder elevernas modersmål för att nå elevernas känslor.

Han säger att känslorna är svagare i ett annat språk och därmed påpekar han vikten av att använda förstaspråket som tillvägagångssätt för att lära sig målspråket. På detta sätt kan man använda sitt förstaspråk som resurs för att nå ett känslomässigt förhållningssätt. För ytterligare information om att integrera det nya språket i en befintlig språklig repertoar, läs mer om “translanguaging / korsspråkande” (klicka här).

 Aktiviteter för att arbeta med barn och ungdomar (Ainoa Polo Sanchez) ”¡La letra con juego entra!: Actividades para trabajar con niños y adolescentes”

Ainoa Polo Sánchez förvandlar klassrummet till ett magisk ställe. Hon inspirerar och ger tips på några aktiviteter. Här kommer fyra exempel:

Foto: Cristóbal González-Aller

 

1. Produktion av en Photocall. Ta med några assessorer till skolan och ta kort på eleverna. Du kan använda en egen ram gjord i klassen eller kan be eleverna att redigera bilderna med en applikation som Piccollage.

2. Slipsen. För att arbeta med olika typer av mottagare kan man sätta på sig, eller på en elev, en slips. Alla måste adressera personen som bär på slipsen som “ni” (usted).

3. Flugsmällan. Man skriver några adjektiv på post-it lappar och sätter de på väggen. Sedan ger man eleverna varsin flugsmälla i plast. Läraren säger några adjektiv och eleverna ska hitta och slå dem.

4. Spela ”Guess who” (Vem där?) med eleverna. Läraren väljer en elev för att vara nyckelperson. Alla står och två tävlar mot varandra: en frågar specifika frågor för att lista ut vem är utvald, och den andra svarar “ja” eller “nej” tills de gissar vilken person som var utvald i sitt hemliga kort. När eleven frågar: “har personen långt hår?”, om svaret är “ja”, ska alla som har kort hår sätta sig. Frågorna fortsätter tills en elev gissar rätt.

Ainoa påpekar vikten med repetitionen och att ha rutiner av att göra vissa aktiviteter som “exit-tickets” och även att dedikera en tid för dynamiska aktiviteter. Här är länken till 60 aktiviteter. Vissa behöver dock lite anpassning till den svenska kontexten: http://edelsa.es/download_digital_profesor/actividades_comunicativas.pdf

Från traditionella inlärningsutrymmen (klassrum) till den verkliga/virtuella världen (Natalia Martín)

”Los retos de José Zorrilla: De los espacios tradicionales de aprendizaje (aulas) al mundo real/virtual”

I Valladolid får studenterna under hela året använda själva staden som ett pedagogiskt verktyg för att lära sig spanska, dvs. ett fullständigt bad i språket. Där möter man Miguel de Cervantes och José Zorrilas hemmiljö. I Zorrilas hus till exempel, är det fullt av symboler och genom att använda husets föremål för at fylla i uppgifter arbetar eleverna med att öka sitt ordförråd. Där använder de även tanken ”duka med böcker” för att stimulera läsning som de kallar för ”libropinchos”.

Om du är intreserad av stupendium i Valladolid, norr om Madrid, kika in på länken: http://www.fundacionlengua.com/es/beca-scholarship-2017/art/15838/

Bild i grammatikundervisning av spanska som moderna språk (Alejandro Castañeda Castro)

”Las imágenes en la enseñanza de la gramática del español como lengua extranjera”

Bilderna används som en pedagogisk resurs och de kan användas som  kraftfulla pedagogiska verktyg för att förstärka betydelsen i grammatikundervisning. Alejandro C Castro visade några exempel som hjälper till att tydliggöra några språkliga representationer. Deltagarna fick prova att förklara några bilder och reflektera över vissa grammatiska strukturer.

Det är en fördel att använda bilder för att förstå skillnader mellan vissa strukturer. Genom att använda bilder kan man förstå metaforer inte bara inom litteratur utan även i dagliga språk.

Inlärning i den digitala eran (Vanessa Ruiz Torres) ”Aprender en la era digital. Conectividad, lifelong learning y Entornos Personales de Aprendizaje (PLE)”

Under denna workshop fick vi diskutera vilka egenskaper vi har om vad vi lär oss i den digitala världen samt hur vi presenterar oss som privata och offentliga personer. Vi fick tips på några nätverk och reflekterade över vilka appar och nätverk vi använder för att lära oss och hålla oss uppdaterade. Gruppen kom fram till att Twitter, Facebook och LinkedIn är de mest aktuella mötesplatserna för att skapa kontakter och få tips gällande undervisning. Vi diskuterade även om hur våra “dolda” kunskaper och alla dessa kurser och information som vi får från den digitala världen ska markeras i vårt CV. Sist och inte minst, vilka digitala färdigheter som det är viktigt att arbeta med våra elever.

Känslor och tillgivenhet under utvecklingen av elevernas språkliga identitet i spansklektioner (Álvaro Sesmilo)

”Emociones y afectividad en el desarollo de la identidad lingüística en el aula de ELE”

Vem vill ha papegojor eller robotar i klassrummet?, undrar Álvaro. Han säger att det viktigt att använda aktiviteter som gör att eleverna hittar en koppling mellan sin kultur och den nya kulturen. Om eleverna är motiverade då har vi halva jobbet gjort! Frågor som “hur upplever du?”, “vad tycket du om?…” är nödvändiga för att skapa en relation med eleverna och för att utveckla elevernas tillhörighet.

Att jobba med årstiderna till exempel kan vara mer än att fråga hur vädret ser ut i olika månader i visa spansktalande länder. För att koppla till elevernas upplevelse kan man använda bilder från årstiderna och be eleverna att nämna några ord eller meningar som enligt deras upplevelse har en koppling till årstiderna. Be eleverna att förklara varför.

Liksom att be eleverna att använda kort från barndom för att berätta om en upplevelse. Alltid koppla tillbaka till elevernas känslor och erfarenhet. Tanken är att vi ska hjälpa eleverna att skapa sin egen identitet i den nya världen som vi introducerar genom språket och kulturen. Andra exempel lägger jag ut i ett annat inlägg som inspiration inför skolstarten.

Att jobba med eleverna som har lätt för sig. Spetsutbildning (Adriana Stureson) ”Trabajar con alumnos que tienen facilidad de aprendizaje. La experiencia del ”spetsutbildning” en Liljeborgskolan”

Adriana visade några exempel på aktiviteter (klicka här) som hon har jobbat med eleverna som går i grundskolan och genomgår spetsutbildning, dvs. att läsa gymnasiekurser i grundskolan. Kravet är att läraren ska vara behörig till gymnasiet och att det ska vara 15 elever per grupp och att det ska vara en välplanerade grupp innan man startar programmet. Hon vill trycka på att eleverna måste hålla i studierna på egen hand under lov så att de inte tappar utan hinner med allt innehåll av kurserna. Se några förslag här.

Det finns för närvarande 25 skolor som kan bedriva spetsutbildning till 30 juni 2022 enligt Skolverkets beslut. Mer information på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/spetsutbildning.

Klicka här om du vill läsa Adrianas sammanfattningar på spanska!

”Quiz online” som inlärnings metod (Nerea Ruiz García) ”El ”quiz online” como método de aprendizaje en clase de ELE”

Nerea Ruiz Garcia berättade om sin erfarenhet av att använda digitala resurser som Kahoot, Quizlet och Quizalize i sin undervisning. Hon visade hur man skapar ett konto och hur man samlar in elevernas resultat efter att ha tränat på ett område. Hon fokuserade på att visa hur Quizalize fungerar. Hon använder Quizlet och Quizlet Live som inlärningsmetod, och Kahoot och Quizalize som bedömningsverktyg. Alla dessa digitala resurser motiverar eleverna och bygger upp en positiv och kompetitiv stämning i klassen och inte minst hjälper de eleverna att befästa sina kunskaper.

En del officiellt material från föreläsarna hittar du på Instituto Cervantes hemsida (klicka här).

Om du undervisar i spanska och har möjlighet att åka till Stockholm tipsar jag dig att planera in detta till slutet av läsåret. Det är ett utmärkt sätt att avsluta terminen. Kom ihåg att du har rätt till kompetensutveckling av god kvalitet. Läs mera om det på LR:s hemsida (klicka här).

Nästa inlägg handlar just om en praktisk aktivitet som du kan använda i början av läsåret för att välkomna dina elever. Självklart tips från EPEE17.

/Rosana

Un gran saludo a todos en especial a Cristóbal González-Aller, Claudia, Ana Gomez Ortega Jakobsson, Simonetta, Emellie Johansson y Adriana Sturesson por compartir conocimientos, por la charla y compañía agradable. iHasta el próximo año!

Kompetensutveckling i spanska – EPEE17

Sedan många år tillbaka anordnar Instituto Cervantes de Estocolmo en konferens för spansklärare i Skandinavien – EPEE (Encuentro de Profesores de Español en Escandinavia). I år äger eventen rum den 15 och 16 juni och dit kommer föreläsare inte bara från Sverige och Spanien utan från flera andra europeiska länder. Se programmet: http://www.encuentro-estocolmo.com/2017/.

Förra året erbjöds en blandning av intressanta workshops med fokus på bland annat digitala verktyg i undervisning med Victoria A. Castrillejo (Instituto Cervantes Berlín) och Luis Yanguas Santos (Instituto Cervantes Moscú). Här kan du se en video med en sammanfattning av eventen samt få tillgång till materialet från föreläsarna: http://www.encuentro-estocolmo.com/2016/.

Det är en trevlig och lärorik mötesplats och inte minst en utmärkt möjlighet att bada i det spanska språket och reflektera över kulturella aspekter, lingvistik och språkdidaktik.

¡Disfrútenlo!

/Rosana

Una sorpresa agradable

¿A quién no le gusta ser sorprendido? Para entrenar la práctica oral con un ejercicio simple, sugerí que mis alumnos grabasen su voz cuando hablaban sobre una persona (aquí), algo sencillo sólo para entrenar. Tenían que presentar a una persona (ficticia o no) de un país hispanohablante (aquí) que yo elegí para ellos.

Para grabar su voz podrían utilizar sus móviles, o hacer un video para hablar sobre la fotografía de una persona hispanohablante a través del programa Screencastify Lite. La ventaja de utilizar este programa es que mis alumnos trabajan con Chromebooks y es muy fácil compartir su video conmigo sin tener que bajar de otros sitios en Internet.

Aquí está un ejemplo de unas alumnas que me sorprenderon con su video (ellas utilizaron otra aplicación – iMovie):

Ahora tengo en mano un material fantástico para inspirar a otros alumnos y para ”afilar” los detalles lingüísticos. Pero lo más importante es ver que los alumnos están motivados a hablar y a aprender más y más español.

¿No está de acuerdo que fue una sorpresa agradable?

/Rosana

Trabajando con los números en clase

Hay muchas maneras de trabajar con los números en clase. En otra ocasión escribí sobre el juego de los siete, aquí propogo otras actividades que he hecho con mis alumnos de secundaria que estudian español como lengua extranjera en Suecia. Para unos, una oportunidad de aprender, y para otros les sirvió como una repetición de forma lúdica.

I. Iluminando los números

II. ¿Cuánto mides?

III. ¿En cuánto sale lo que llevas?

IV. ¿Cuánto dinero tienes?

V. Primero hasta 100

Objetivo: entrenar los grupos léxicos (números, ropa, aparencia física, comida); desarollar la comprensión auditiva (identificación).

Nivel: elemental

I. Iluminando los números (Inspirado en Veronica Zysk)

Material:

– unas linternas*;

– hojas negras o de color oscuro;

– lápiz blanco para escribir en la hoja negra;

– la pizarra y lápices para escribir allí.

*Si va a trabajar con grupos, necesita una linterna por grupo. Si va a trabajar en pares, una linterna para cada par. Se puede trabajar con los teléfonos móviles pero los alumnos tienen que poner su mano para hacer que la linterna enfoque sólo un número a la vez.

Instrucciones:

Profesor con alumnos:

  • Dividir la clase en grupos.
  • Pedir que venga adelante un alumno de cada grupo. Darle a cada uno una linterna.
  • Escribir en la pizarra los números o mostrar la hoja con números en el proyector.
  • Decir en voz alta un número para que ellos lo iluminen en la pizarra.
  • No es necesario que haya ganadores. Dígale “muy bien” a todos los que hagan el ejercicio. ¡Aprender para aprender!. 

Alumnos con alumnos:

  • Distribuir las hojas con los números.
  • Un alumno lee las frases y el otro ilumina los números.
  • Cuando sea el turno de otro alumno, pedir que lea las frases aleatoriamente.

Mira el enlace: Frases_números

Nivel 1

  • No tengo hermanos pero tengo doce primos.
  • Eva tiene diecinueve años.
  • Un helado de coco y un bocadillo de jamón son seis euros.
  • El número de su casa es el veintidós.
  • Lleva ocho años en Suecia.
  • Estudiamos diecisiete asignaturas en el colegio.
  • El azul es su color favorito. Tiene trece camisetas azules.
  • El señor García entrena fútbol cuatro días a la semana.
  • La clase empieza a las ocho en punto.

Nivel 2

  • El número de mi habitación es el ciento trece.
  • El número de su casa es el seiscientos.
  • No tengo hermanos pero tengo cuarenta y dos primos.
  • Doña Eva tiene sesenta y cuatro años.
  • Cuesta doscientos euros.
  • Lleva dieciocho años en Suecia.
  • Estudiamos dieciséis asignaturas en el colegio.
  • La entrada cuesta treinta y cinco euros.
  • El señor García entrena fútbol quince días al mes.
  • Hace veinticuatro grados.

 

II. ¿Cuánto mides?

Material:

– Una cinta métrica.

Cinta métrica

Instrucciones:

  • Escribir en la pizarra o en la clase virtual:
    • ¿Cúanto mides?
    • (Yo) mido 1 (un) metro y 71 (setenta y un centímetros).
  • Pedir para que los alumnos respondan a la pregunta sobre su estatura. Si uno no sabe su estatura, puede pedir a un compañero que lo mida.
  • Preguntar a los alumnos y escribir sus respuestas en la pizarra. Yo utilizé Google Docs en el proyector.
  • Preguntar a los alumnos cuánto mide otro alumno. Por ejemplo: Marcus, ¿cuánto mide Anna? 

Para reflexionar:

    • En nuestro grupo decidimos que quien tenía la estatura de menos de 1,60m era bajo y quien tenia más, era alto. Luego podrían describir un poco más a la persona: Linnéa es rubia y baja. Mide 1,55m (un metro y cincuenta y cinco centímetros). Tiene los ojos verdes.
    • Con este ejercicio tuvimos una buena discusión sobre la aparencia física. Primero sobre cómo es uno y cómo uno quiere ser. Hablamos sobre los patrones de belleza de algunos países. El hecho de aceptarse como uno es, hace que la vida sea mucho más feliz :).
    • La otra discusión fue sobre la estatura de los hispanohablantes en relación a los suecos. ¿Cómo son los bolivianos? ¿Los chilenos? ¿Los argentinos? ¿Y los españoles?
    • Ver el enlace: Estatura: los bolivianos están entre los más bajitos de la región.

Unos alumnos siguieron midiendo unos objetos: “La mesa mide 80 (ochenta) por 60 (sesenta)”.

 

III. ¿En cuánto sale lo que llevas?

Material:

– Una maleta llena de ropas diversas.

Instrucciones:

  • Dividir la clase en dos o tres grupos.
  • Elegir un alumno de cada grupo para ser el modelo. Este a su vez no puede ayudar a verstirse, sino solamente los participantes del grupo que pueden ponerle las ropas elegidas por el grupo.
  • Cada prenda de ropa tiene un valor (puntos) elegido por el profesor. Aquí está mi lista: Puntos
  • El grupo delante del profesor dice el nombre de la prenda y el profesor dice cuantos puntos vale la misma. Los demás alumnos escriben los números para hacer la suma y decir el total. Gana el grupo que tiene más puntos.

 

IV. ¿Cuánto dinero tienes?

Muy sencillo y muy fácil es solamente distribuir dinero a los alumnos cuando están entrando en la clase.

Material:

– Dinero de papel o de plástico, incluso monedas de plástico.

Instrucciones:

  • Distribuir unas monedas y unos billetes para los alumnos.
  • Preguntar, uno a la vez, cuánto tienen:
    • ¿Cuánto tienes?
    • Tengo doscientos treinta euros y cincuenta céntimos.
    • ¿Qué podrías comprar con esta cantidad?
  • Preguntar cuánto tienen dos alumnos juntos.
    • ¿Cuanto tenéis tú y tu compañero juntos?
    • ¿Es suficiente para un fin de semana en España por ejemplo?

 

V. Primero hasta 100 (Inspirado en Örjan Hansson)

Material:

  • Dados (uno por cada par de alumnos)
  • Lápiz y papel para anotaciones o una pizarra pequeña, lápiz y borrador.

Instrucciones:

  • En par, cada alumno, a su vez, tira el dado y cuenta en voz alta en español cuantos puntos ha obtenido y continua contando desde el número que tenía la última vez. Por ejemplo, si tenía 15 y tira el 3, tiene 18.
  • Gana el que llega al 100 primero.

 

Mira también 7-spelet (Juego de los 7) tränar språk och matte.

Además, siempre podemos hacer un mercado de pulgas o jugar Bingo que son dos clásicos. También podemos utilizar las aplicaciones digitales como Quizlet o Kahoot.

Antes de repetir los números no dejen de ver el video Los números del programa ¡Habla Ya!: https://urskola.se/Produkter/200322-!Habla-ya!-Los-numeros. (Disponible hasta el 30 de junio de 2021). Allí hay dos sugerencias de actividades muy buenas para hacer con los alumnos: preguntar a las personas cuál es su número favorito para jugar en la lotería; y también da una cantidad a la persona para comprar determinadas cosas. ¡Disfrútelo!

¿Qué hacen ustedes para trabajar con los números con sus alumnos? Escriban sus comentarios abajo.

¡Hasta pronto!

/Rosana

Inte bara barn inom autismspektrumtillståndet gynnas av “att promptas”

Den 2 april firas världsautismdagen och detta inlägg handlar om ett begrepp som är nödvändigt för att arbeta med barn som befinner sig i ett autismspektrumtillstånd (AST), med eller utan diagnos. Tekniken gynnar även neurotypiska barn: att ”prompta”.

Att ”prompta” inom beteendevetenskapen är att visa hur man gör eller vad man säger vid ett tillfälle, och därmed leda personen att göra eller säga något.

En nordirländsk studie ”Applied Behaviour Analysis (ABA) in Context” från Ulster University om barn med autism framhäver att det går att ändra på barnets beteende. Även om dysfunktionen har biologiska skäl är det fel att påstå att det inte finns något som man kan göra. Det gäller att agera. Den styrkan bör vi ha medfödd i vår roll som lärare. Agera! Agera! Agera!

Skolverket påpekar att det finns få studier på området med äldre barn och att det inte finns en exklusiv enda metod för att jobba med barn med autism. I den svenska inkluderande skolan är det viktigt att använda en varierande undervisning och inte minst ha kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Det är kanske självklart att säga (men ändå inte) att ju mera lärarna och föräldrarna har kunskaper om autismspektrumstörningar, desto mera hjälp kan eleverna få att lära sig nya kunskaper, att fungera socialt och att förhindra mental ohälsa.

Hur promptar man i praktiken?

Prompt kan vara verbal eller icke-verbal/fysisk. Det gäller att bara fråga en gång. Om du inte får den önskade responsen, sluta använda språket och agera med en icke-verbal prompt. (Notbohm, 2010: 141). Ett exempel med yngre barn är att du sitter framför barnet och säger: ”Titta på mig” (stimulus). Om barnet tittar på dig (respons) får barnet en belöning som förstärkare (konsekvens). OM barnet inte tittar på dig tar du försiktigt barnets ansikte för att få ögonkontakt och säger: ”Detta är att titta på mig.” På så sätt har man promptat ett beteende. (Keenan, 2006: 28). Efter att ha tränat på detta flera gånger, lär barnet sig att svara på kommandot utan att du ska behöva prompta.

När psykologi och pedagogik möts

Eftersom spanska på högstadiet är på en grundläggande nivå promptar jag väldigt ofta när jag inte få direkt respons från eleverna.

Beteendemässigt:

  • ”Abre tu libro de textos en la página 27.” (Öppna din textbok på sidan 27.)
  • Jag säger och demonstrerar kommandot.
  • Om eleven inte reagerar kommer jag fram till eleven och öppnar antingen min eller elevens bok för att visa hur man gör. Hade det rört sig om yngre barn skulle jag försiktigt ta elevens hand och hjälpa eleven att öppna boken.
  • Efter att eleven har öppnat boken ger jag en social belöning: ”Muy bien” (Mycket bra).

 

Enligt ABA ska man ge en belöning som förstärkare efter varje respons. Målet är att belöning ska vara en social uppmuntran men i början kräver det materiella förstärkare (något som ni vet att eleven är intresserad av, eller en stjärna, ett klistermärke etc.) för att få systemet att fungera.

Kommunikationsmässigt:

Målet med språket är att kommunicera. Tidigare har jag skrivit om gester och hänvisat om en film från UR där Marieanne Gullberg, professor i psykolingvistik på Lunds universitet påpekar: ”att kunna språket är inte detsamma som att kunna regler, utan att man ska kunna använda det i ögonblicket”. Med tanke på det, tränar vi på många färdiga meningar istället för enstaka ord eller gloslistor.

Muntligt:

  • Hur säger man ”När börjar vi?” på spanska?
  • Humm…
  • (Vänta 5 sekunder, om eleven inte säger frågan på spanska, be eleven att säga:) Säg: ¿A qué hora empezamos? (Detta är att prompta!)
  • ¿A qué hora empezamos?
  • Muy bien! (Mycket bra! – och fortsätt konversationen.)

Kontinuitet och repetition hjälper att befästa kunskapen. Så småningom börjar du utesluta några ord tills eleven kan hela meningen:

  • ¿A qué hora em- – – – – – -?
  • ¿A qué ho- – – – – – – – – – – -?
  • A …?

Skriftligt:

Ämnesspanare Annika Sjödahl har skrivit om ”Writing prompts” som stöd för skrivandet, det som kallas för ”börjor” (temas para escribir). I detta fall handlar det om instruktioner eller en uppmuntran. Det är väldigt bra för att inspirera eleverna att skriva, men i det här inlägget pratar jag om prompt med annan betydelse för det krävs mer än bara ”writing prompts” för att hjälpa vissa elever att producera.

Ett bra exempel av skriftlig prompt finns i läroboken Gracias 8 (Övningsbok, s. 98) av Örjan Hansson där han erbjuder en tabell som hjälp för att eleverna ska konstruera sina meningar. Ett bra sätt att börja träna sig fram att skriva löpande texter. Men kom ihåg att minska prompten gradvis för att göra eleven självständig.

Skriftlig prompt

Exempel på skriftlig prompt. Gracias 8 övningsbok av Örjan Hansson.

Sanningen är den, att det krävs specifika kunskaper, mycket energi och tålamod för att man ska kunna utveckla ett bra arbete med barn med neuropsykiatriska dysfunktioner. Anpassningar ska göras inte bara av oss lärare genom att erbjuda en varierande undervisning, utan det handlar också om en ledningsfråga: hur man disponerar lärarnas tider, antal undervisande lärare per elev, tillgång till anpassat material etc. Denna diskussion lämnar jag till skolledningen samt politikerna och återgår till mina lektionsplaneringar.

/Rosana Månsson

Faktagranskad av: Marina Nogueira Mårtensson, M.A. Masteruppsats: ”Language Acquisition and Development in Individuals with Asperger’s Syndrome and Kanner’s Autism”.

Länkar:

Austim classroom resources: https://www.autismclassroomresources.com/5-main-types-of-prompts-infographic/

Infoteket om funktionshinder. Information om Region Uppsala. Att undervisa elever med autismspektrumtillstånd (AST): http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Att-undervisa-elever-med-Aspergers-syndrom/

Praktisk medicin. Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna: http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/neuropsykiatriska-funktionsstorningar-hos-vux/

Prompting systems. Modules Addressing Special Education and Teacher Education. Author: Pam Mims: http://mast.ecu.edu/modules/ps/concept/

Skolverket. Olika metoder behövs för barn med autism: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/undervisning/barn-med-autism-1.187182

Speech promts: https://www.youtube.com/watch?v=gIZpuEUjI9g&feature=youtu.be

Referenser:

Keenan, M & Kerr, K. 2006. Parents’ Education as Autism Therapists: applied behaviour analysis in context. London. Jessica Kingsley Publishers.

Notbohm, E & Zysk, Veronica. Great ideas for teaching and raising children with autism or Asperger’s.