Vinn en språkresa genom att skriva en sång

Den Europeiska språkdagen som inträffar under den sista veckan i september uppmärksammas med bland annat en tävling som går ut på att skriva en sång om ett språk och vänder sig till elever på högstadiet och gymnasiet. Priset är en individuell språkresa!

Enligt Goethe Institutet kan eleverna skriva en sångtext med fokus på vad hen gillar just i det språket på de följande språken:

*bulgariska

*danska

*esperanto

*estniska

*finska

*franska

*färöiska

*georgiska

*grekiska

*iriska

*isländska

*italienska

*jiddisch

*kroatiska

*lettiska

*litauiska

*maltesiska

*meänkieli

*nederländska

*norska

*polska

*portugisiska

*romska

*rumänska

*samiska

*slovakiska

*slovenska

*spanska

*svenskt

*teckenspråk

*tjeckiska

*tyska

*ungerska

Reglerna och mera instruktioner hittar du på  http://www.goethe.de/ins/se/prj/ets/svindex.htm .

Sista anmälningsdag är 17 september.

Missa inte chansen!

Om du vill ha tips på hur du kan uppmärksamma Europeiska språkdagen med dina elever läs gärna Mia Smiths inlägg här.

/Rosana

Har du pondus i klassrummet?

När föreläsaren Agneta Stolpe ställde frågan om hur många som har haft röstträning i sin utbildning var det väldigt få som räckte upp handen. Själv brukar jag diskutera detta med mina VFU-adepter, om hur det känns helt enkelt fysiskt att vara i klassrummet, om de har tänkt på hur de placerar sig, deras hållning, röst och deras kommunikation med eleverna. Det visar sig att ju mera osäker en lärare är desto mer strängt agerar hen mot eleverna, omedvetet. Med en bra hållning och rätt användning av rösten kan man nå eleverna bättre och även undvika onödiga spänningar hos sig själv och andra.

I vardagen har lärarna rätt så många kommunikativa krav som till exempel användning av röst, kroppsspråk, skriftliga förmåga, tydlighet och variation. Agneta påminde oss att rätt verktyg gör jobbet bättre och att vi som lärare är professionella röstanvändare och bör behärska vår verktygslåda.

Enligt Albert Mehrabian (professor i psykologi, UCLA) finns det tre element i face-to-face kommunikation: ord (7%) – tonläge (38%) – kroppsspråk (55%). När det handlar om effektiv kommunikation av känslor och attityd bör dessa element vara kongruenta. Ett enkelt exempel är hur du säger “ja” eller “nej”. Stämmer kroppsspråket överens med tonläget?

www.pixabay.com

Viveka Lyberg-Åhlander och Birgitta Sahlén forskar i området på Lund Universitet. De har kommit fram att lärarnas röst påverkar barnens inlärning. Skolvärlden har publicerat en artikel där Viveka berättar om hur lärarnas röst påverkar eleverna. Dessutom ger hon sex tips om hur du kan ta hand om din röst. Läs mer här.

Innan vi kliver in i klassrummet påminner Agneta oss att tänka på:

  • Hur vår kropp ser ut: hållning, rörelser, gester, mimik, blick och läppar.
  • Hur låter vår röst: välstämd eller ostämd, tonläge, styrka, kvalité, klang och dynamik.
  • Hur använder vi talet: tempo, pausering, tonfall, artikulation och språknivå.

Hennes tips är att:

  • Tala lugnt i ett behagligt röstläge. Varken viska eller skrika.
  • Hitta och använda rätt muskler när man pratar. Se video 1 nedan.
  • Variera rösten. Det blir mer intressant och lättare att koncentrera sig och att memorera vad man säger.
  • Prata med varandra om klassrumsakustiken, och med en arbetsmiljöansvarig vid konstigheter.
  • Ta mikropauser när man pratar. Och jag lägger till att dricka vatten!
  • Fånga igen publiken med till exempel en apparat som har högre frekvens än rösten. Hon hade ett hemmagjort vindspel. Dessutom är vindspel känt för att locka positiva krafter, vilket ger lugn och ro i klassrummet, om man tror på det 🙂
  • Värm upp rösten. Hennes exempel var genom att att skaka hela kroppen och säga “aaaaa”.

Jag avslutar detta inlägg med två videor och passar på att önska er ett lärorikt läsår med mycket pondus, rätt användning av din röst och din hållning samt mycket bra relation med eleverna och en bra kunskapsutveckling.

Videor:

  1. 1. Andningsövningar där det visas även hur man hittar röstmusklerna: https://www.youtube.com/watch?v=hPgUYboPyRM
  2. 2. Några röstövningar: https://www.youtube.com/watch?v=Qp8scwTC3bM

/Rosana

Läs tips:

Förebygg röstproblem på lärarutbildning: https://www.suntarbetsliv.se/forskning/fysisk-arbetsmiljo/forebygg-rostproblem-pa-lararutbildning/

Inlärningen försämras när lärares röster inte räcker:

https://www.sydsvenskan.se/2013-04-16/inlarningen-forsamras-nar-larares-roster-inte-racker

6 tips: Din röst påverkar eleverna:

http://skolvarlden.se/artiklar/6-tips-din-rost-paverkar-eleverna

Lyssna, prata och rita ute!

1, 2 eller 3 (¿Uno, dos o tres?)

Material:

Medan vi gick till skolgården stannade jag flera gånger och varje gång ställde jag en fråga. Eleverna skulle ställa sig vid respektive siffor som jag pekade på. Till exempel:

Vad heter Spaniens huvudstad? (¿Cómo se llama la capital de España? )

  1. 1. Barcelona
  2. 2. Madrid
  3. 3. Mallorca

Jag hade delat ut lappar till fyra elever som har status att kunna mycket spanska. Två av dessa skulle välja fel svar så att alla andra inte bara kunde gå efter sina kompisar.

De fick diskutera med varandra och motivera sina val.

 

  1. Var ligger ditt land? (Dónde está tu país?)

Material:

  • Spansktalandeländerkartan
  • Griffelkritor (för att skriva på asfalten)
  • Mjöl i en flaska (återanvänd urtvättad ketchupflaska)

I klassen fick eleverna välja ett spansktalande land. Med några grupper använde jag hela Latinamerika och en grupp bara Sydamerika, beroende på antal elever som skulle delta i aktiviteten.

De fick välja ett land och skriva det med sitt namn bredvid på tavlan.

När de har valt sina länder bad jag dem att memorera var landet ligger och vilka andra länder som det har gräns till.

Vi gick en promenad till skolgården och där fick dem ett första uppdrag:

  1. 1. Ställ er i ordning som länderna står på kartan. När de har gjort det, frågade jag nedan på spanska och fixade till om det inte stämde.
  • ¿Dónde está tu país? (Var ligger ditt land?)
  • ¿Cómo se llama la capital? (Vad heter huvudstaden?)
  • ¿Con qué países limita tu país? (Vilket land gränsar ditt land till?)
  1. 2. Dela upp klassen i små grupper och be de att rita Latinamerika eller Sydamerika på marken genom att använda kritor eller mjöl.
  1. 3. Skriv första bokstav av varje spansktalande land.

 

  1. Vilken tid? (A qué hora?)

Material: en klocka

Eleverna står i en cirkel och en ställer klockan på en viss tid. Andra elever svarar hur mycket klockan är. Sedan ställer vi frågor till varandra:

  • ¿Qué vas a hacer a las ocho y media? (Vad ska du göra kl. 8:30?)
  • ¿A qué hora desayunas? (Vilken tid äter du frukost?)

Det var det vi gjorde. Många elever var nyfikna när de gick förbi och de hörde att vi pratade spanska. I en grupp kom en annan elev från andra grupp och drog uppmärksamhet av en elev som gick från aktiviteten. Annars var det helt ok och alla var väldigt engagerade.

Vad har du gjort på din sista lektion? Lämna gärna en kommentar* på den här sidan.

*Det tar en stund tills kommentaren syns på sidan.

/Rosana

Obligatoriskt språkval i åk 6 – Äntligen!

Till hösten kommer skillnaderna att minska i landet angående starten av undervisning i moderna språk. Enligt TAL-projektet, en undersökning med 147 skolor visar att fler skolor introducerar moderna språk i åk 6.

61% startar i åk 6

36% i åk 7

2% i åk 4

Till exempel i den kommunen där jag jobbar finns det två högstadieskolor och elva mellanstadieskolor av vilka fyra ligger lite utanför tätorten. Förut fanns det undervisning i moderna språk från åk 6 men på grund av praktiska skäl då språklärarna behövde resa runt för att hålla i undervisning hade det tagits bort. Detta skedde innan mitt inträde i kommunen (2007).

Nuförtiden är det lättare att erbjuda fjärrundervisning men lösningen denna gång är att lägga timplanen 80min/vecka i åk 6 vid bara ett tillfälle (och 153 min/vecka i åk 7-9) och dela upp i två grupper enligt antalelever som ska komma till respektive högstadieskolan för att få undervisning i moderna språk och hem- och konsumentkunskap.

Rektorerna och SYV trycker på vikten att ha ett godkänt betyg i moderna språk och vi lärarna förklarar fördelarna att kunna ytterligare ett språk. Målet är att alla ska få sitt förstahandsval. Det finns dock ingen garanti att eleverna inte hoppar av sitt val under högstadiet.

Jag har tidigare bloggat tillsammans med min kollega #ämnesspanare Mia Smith och hur vi kan hjälpa eleverna att välja sitt språkval och påpekat att bara en lektion eller bara en informationskväll inte är tillräckligt för eleverna att välja språk. Vi måste låta eleverna få prova mer.

Lärarna såg positiva ut att undervisa moderna språk i åk 6. Många språklärare har haft goda erfarenheter i att introducera språket på mellanstadiet. Vi hoppas att vi får det att fungera och att vi hittar ett bra arbetssätt som passar eleverna med sina tuffa scheman.

Förslag på stadieindelat centralt innehåll finns här. I nuläget betygsätts bara 7-9 i moderna språk. Ett förslag till kunskapskrav för moderna språk i slutet av mellanstadiet utarbetas och förändringarna träder kraft den 1 juli.

Blir det kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 6?

Jämställdhet – 50/50 Day

Den 26/4 deltog jag och min kollega Anette Strömberg i en global kampanj som pågår för jämställdhet i världen. “All genders. All races. All issues.” #GettingTo5050 är ett initiativ för att förbättra jämlikhet i världen genom att gratis erbjuda föreläsningar, spridning av budskapet på sociala medier, filmvisningar och ge ett löfte på https://whyipledge5050.org/

I pledge to…

Kampanjen började i USA och har snabbt spridit sig över hela världen. Hur jobbade vi med våra elever? Först presenterade vi rörelsen genom att visa några Twitter-inlägg under hashtagen #GettingTo5050 och #WhyIPledge5050.

Se fler exempel här.

Sedan fortsatt vi med följande upplägg som tog ca. 50 min. Vi delade instruktionerna nedan till elevernas lärplattform och visade en video (4 min) för hela klassen så att vi tillsammans hade möjlighet att pausa för diskutera både ord och innehåll. Videon erbjuder undertexter på 7 (sju) olika språk: arabiska, kinesiska, engelska, franska, hindi, portugisiska och spanska. Den ger en sammanfattning om världenssituationen när det gäller kvinnors roll under flera decennier i olika delar i världen.

♦ Instructions to the students:

  1. 1◊ Watch the film “Let it Ripple 50/50 day”. http://www.letitripple.org/films/whyipledge5050/
  2. 2◊ Read the pledges (löfte) on “Why I Pledge 50/50”. https://whyipledge5050.org/
  3. 3◊ Choose one pledge you stand for. Discuss with a mate.
  4. 4◊ Publish your pledge on the Padlet* below. https://padlet.com/rosana_mansson1/gf0aepfa1plc
  5. https://padlet.com/rosana_mansson1/wlin9l7avu3
  6. 5◊ Make your own wordlist with new words from the film and the padlet.
  7. 6◊ Read your peers’ pledges and discuss the messages in Group.

* Gör din egen Padlet och dela med dina elever. Se instruktioner hur man använder det här.

Instruktionerna från hemsidan såg ut så här: Reflektioner

Uppgiften var uppskattad av alla och även de som har stora svårigheter i engelska utförde uppgiften. Vissa av de valbara löftena behövde förklaras och vi dubbelkollade att eleverna verkligen förstått budskapet. Många elever var väldigt engagerade och undersökte vilka andra länder som också deltog i kampanjen. Alla utförde uppgiften och publicerade på vår Padlet, men bara några få elever ville publicera på sina sociala medier. Eleverna var stolta att se att Sverige ses som modell när det gäller jämställda löner och föräldraledighet. Även om Sverige ligger längre fram i en demokratisk utveckling när det gäller denna fråga är jämställdhet ett ämne som vi måste fortsätta att kämpa för.

Mera diskussionsmaterial finns på “#GettingTo5050 – 50/50 discussion guides”: http://www.letitripple.org/films/50-50/5050-discussion-questions/

Lyssna och högläsa. Hur låter orden? Vackra eller fula?

Under konferensen ResearchED i Haninge 2018 visade Carl Hendrick att en av de ”Six Things Every Teacher Needs to Know” är att eleverna inte vet hur man lär sig och därför måste vi berätta för dem. Hur gör man då när man möter en text för första gången på ett främmande språk?

Första steget var att presentera texten för klassen och tillsammans kolla på titeln och bilderna. Sedan läste vi och försökte förstå texten genom att göra lexikala inferenser: leta efter bekanta ord som vi tidigare hade tränat på, eller ord som går att gissa betydelsen genom tidigare inlärda språk. Vi uppmärksammade några ordens uppbyggnad (stam, prefix, suffix). Vi ska alltså inte lämna läsaren ensam utan att vi ska tillsammans gå genom texten för att lära ut eleverna hur de kan ta sig genom den och få bättre förståelse när de sedan ska jobba på egen hand.

Eleverna fick som uppdrag att lyssna och läsa högt en text (1:48 min) minst tre gånger utanför lektionstid. Jag uppmuntrade att de skulle markera några pauser i texten samt att kolla upp betydelsen om de var nyfikna på några ord. Som ”läxförhör” skulle de högläsa texten för mig (eller för hela klassen om de vågade) vid andra tillfället.

När det var dags för högläsningen, innan jag gick runt för att lyssna på var och en (24st) medan de gjorde andra uppgifter, frågade jag vilka ord de tyckte lät fint på spanska. De kunde skriva max. 4 ord på tavlan. – Och fula då? Jo, de fick också säga 4 ord som de tyckte att det lät fult, men på tavlan fick de bara skriva ett ord. Vi kom överens att det antingen skulle kunna vara uttalet eller betydelsen som kunde avgöra valet. Det blev en bra diskussion om t. ex. varför “colegio” (skola) hamnade på listan. Några elever som valde detta ord ångrade sig och tog bort det från listan under diskussionen.

Vi gick genom betydelsen av orden och eleverna fick motivera varför de tycker eller inte tycker om visa ord.

Eleverna som hade kommit lite längre i utvecklingen och ville ha utmaningar gick vidare för att jobba mer med texten och göra en djupare läsförståelse. Andra gick tillbaka till gamla övningar och tränade andra färdigheter med enklare texter istället. Alla fick chansen att träna åtminstone på uttalsregler (klicka här)  som vi tidigare pratat mycket om.

Några elever upplevde att det var lite pirrigt när de skulle läsa för mig men de ville ändå göra det en gång till för de tyckte att första gången kändes ovanligt och de visste att de kunde göra det bättre. De hade rätt!

Till de som läste vidare:

  1. Vilket syfte har texten?
  2. Kan du sammanfatta texten?
  3. Vad är du inte förstår?
  4. Skriv din egen ordlista.
  5. Jämför texten med dina egna erfarenheter. Vad finns det för likheter/olikheter?

Jag hoppas verkligen att…

  • de hittar sina egna metoder för läsning;
  • de tycker att det är roligt att härma språket;
  • de utvecklar sitt självförtroende för att lyssna, läsa, prata och utveckla målspråket.

/Rosana

Bild: https://pixabay.com/sv/s%C3%A5ngare-karaoke-flicka-kvinna-84874/

Specialtecken på datorn

Det finns olika lösningar på hur man skriver några specialtecken på dator. Detta blogginlägg kommer att fokusera på specialtecken för spanska.

Generellt: + betyder att man ska hålla ner första knappen och sedan hålla i eller trycka ner de andra.

Vanligaste accent som fungerar lika på alla datorer:

´ Akut accent som i á, é, ó, í, ú

Använd: ´+ “vokalen”

Knappen ligger till vänster om backspace-knappen. Tryck på ´och sedan vokalen.

~ Tilde som i ñ

Använd: alt gr + ~ + n

Knappen ligger till vänster om enter-knappen.

¡ och ¿ Upp och nedvänt utropstecken och upp och nedvänt frågetecken

Chromebook:

¡  Alt gr + !  

¿  Alt gr + shift + ?

Windows PC

Word: Alt gr + shift + ! ⇒ ¡

Word: Alt gr + shift + ? ⇒ ¿

Google appar: →  infoga  → specialtecken  → kategorier  → interpunktion (eller rita ¡ ¿)

Alternativt är att ställa in en automatisk ersättning till de tecken du vill ha:

Verktyg  → inställningar  →  automatisk ersättning  → ersätt (???) – med (¿Cómo?)

Här har jag valt ett av de vanligaste frågeord som kommer att ersättas när jag trycker på shift + ? tre gånger. Nackdelen är att orden ersätts bara med gemener och att ibland är det inte samma frågeord som jag vill använda.

Ett annat sätt är genom att använda koden:

→ Aktivera num lock genom att trycka på “fn” + “num lock” som finns längs upp till höger. Sedan använder du för upp och nedvänt frågetecken Alt+168 eller Alt + 0191 eller för upp och nedvänt utropstecken Alt + 173 eller Alt + 0161  med siffrorna som finns på höger sidan ovan bokstäverna M, J, K, L, U, I, O, och inte de siffrorna som står i rad längst upp! Inaktivera “num lock” efter du har använt det du behöver. Detta har min kollega Anna Tynelius visat mig. Tack!

Google Presentation: klicka här!

Pdf: Specialtecken spanska

Googles instruktioner att välja tangentbordsspråk och specialtecken: klicka här!

 

ClassroomScreen – en digital tavla som skapar struktur och ger feedback

När slutar vi? Vad är det för datum? Vad är det för lunch idag? Vad ska vi göra? Kan du hjälpa mig? Har du någonsin fått svara på dessa frågor så fort du släpper in eleverna i klassrummet? Eller undrar du hur det har gått på lektionen? Här kommer ett tips på ett verktyg som är enkelt, snabbt att hantera, hjälper att skapa struktur i klassrummet, kan användas som feedback och som dessutom är gratis: ClassroomScreen.

Du visar det via projektor eller smartboard. Eleverna kan skapa sina egna tavlor. Det finns minst fyra lärandets vitala verktyg för att utveckla en aktiv klassrumskultur: textruta för lektionsmål, slumpvis namn, trafikljus och arbetssymboler som uppmuntrar eleverna att fråga varandra.

Classroom Screen banner by Laurens Koppers.

Språk. Välj bland 44 språk för att visa verktygen. Du kan även lägga till ytterligare ett språk.

Bakgrund. Välj bland 35 tema eller ladda ner din egen bild. Naturbilder är lugnande och inspirerande.

Slumpvis namn och tärningar. Klistra in en lista med elevernas namn och välj ett namn slumpvis. Där finns dessutom tärningar som man kan slå.

Ljudnivå. Uppmärksamma att ljudnivå ”kontrolleras”. Ett visuellt verktyg för att bidra till studiero.

QR-kod. Klistra bara in länken till hemsidan och det skapas en QR-kod.

Rita. Ett fönster där du kan rita. Du kan spara dina ritningar.

Text. En text ruta med enkla och grundläggande formateringar.

Arbetssymboler. Visuellt stöd för att synliggöra vilken typ av interaktion det gäller: tyst, viska, fråga en granne eller arbeta tillsammans.

Trafikljus. Möjlighet att välja rött, gult eller grönt. Läraren kan använda för att visa eleverna när är det dags att be om hjälp eller eleverna kan använda på sin enhet för att signalera hur de ligger till på lektionerna.

Äggklocka. Hjälp eleverna att administrera sin tid. Visserligen måste man ge eleverna betänketid som stöttningsstrategi men vissa aktiviteter är det bra att eleverna vet att det finns en begränsad tid för att utföra något. Det är också bra för lärarna att sätta på timer för att få påminnelse när man ska växla aktivitet.

Klocka. Om det inte finns en klocka och kalender i klassrummet är det bara visa det och undvika frågan om vad är det för datum samt hur mycket klockan är.

Sist inte minst…

ExitPoll: Eleverna kan rösta på en fråga genom anonymt klicka glada gubbar. Jag gillar att ha ögonkontakt med eleverna. I slutet av lektionen brukar jag be eleverna att komma förbi och säga något ord till mig när de ska hämta mobilerna. Ett utmärkt tillfälle att komma fram och klicka in svaret på min slutfråga. Det kan vara en reflektion om lektionen eller en fråga kopplat till lektionens mål. När eleverna har gått kan du se hur gruppen ligger till och hur de känner sig efter lektionen.

Förutom alla verktyg som jag beskrev ovan, finns det möjlighet att förberedda tavlan inför lektionen. Vill man göra detta tillsammans med eleverna, så är det väldigt smidigt och snabbt att använda Classroom Screen. Det tar ca. 30 sekunder.

Nackdelen är att det inte går att spara tavlan utom bara ritningarna som man har gjort. Vill man spara måste man klistra in innehållet på ett annat dokument eller helt enkelt ta en skärmdump. Man kan ha bara två textrutor åt gången.

Laurens Koppers, lärare från Nederländerna, har utvecklat sidan enligt behov och önskemål. Gillar du att programmera och har fina idéer så har han utvecklat sidan från Tumult Hype 3.6.

ClassroomScreen synliggör klassrumsaktiviteterna. Inga mer lektioner utan den digitala tavlan! https://classroomscreen.com/

Enlace para el tutorial en español aquí: https://www.youtube.com/watch?v=ScOE32CrzWc&feature=youtu.be

Språklärargalan 2017 – Skolverket

I december 2017 ordnade Skolverket Språklärargala i både Stockholm och Göteborg. Språklärargalan 2017 var ett kostnadsfritt evenemang där vi språklärare fick möjlighet att reflektera över den nyaste forskningen samt att bli inspirerade och skapa nya kontakter.

På förmiddagen bjöds det på föreläsningar i tre olika spår: moderna språk, svenska som andraspråk/engelska och språkövergripande. På eftermiddagen var det en workshop, presentationer av forskningsprojekt, prisutdelning och paneldebatt. Se programmet och länkar till allt som visades under evenemang längst ner.

Språklärargalan 2017

Nedan följer en sammanfattning av de tre föreläsningar som jag besökte:

  1. 1. Muntlig språkfärdighet i Moderna språk -en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan. (Gudrun Erickson och Jonas Granfeldt) TAL-projektet.

Eleverna som läser moderna språk har hög status. De flesta börjar med moderna språk i åk 6 (Åk 6 – 61%, åk 7 – 36%, åk 4 – 2%).  Det är huvudmannen som fattar beslut om det. De vanligaste problem nuförtiden är brist på behöriga lärare och elevers avhopp under grundskolan. Moderna språk är det enda ämnet som inte är obligatoriskt i grundskolan. Däremot är språkval obligatorisk. Eleverna ser därför en möjlighet att hoppa av moderna språk så fort det blir jobbigt för dem.

Jämfört med Gemensam Europeisk Referensram för Språk: Lärande, Undervisning och Bedömning (GERS) är nivåerna  definierade i Sverige som alldeles lägsta nivå. Gudrun Eriksson påpekar att C2 inte ska jämföra med infödd nivå.

Deras undersökning visar att de svåraste kompetenserna att utveckla är muntlig interaktion, interkulturell kompetens och anpassning. Fokus i undervisningen ligger mest på läsförståelse, ordförråd och uttal, men vid betygsättning åk 9 är det att läsa, höra, prata samt skriva som används som underlag. Eleverna använder målspråket minst när de talar med andra via digitala medier.

2. Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk. (Kent Fredholmn)

Enligt Fredholm är meningsbyggnad den största svårighet när eleverna ska producera en skriftlig text vilket innebär att eleverna behöver bättre förståelse för språkets struktur.  Eleverna använder maskinöversättning men vet inte hur de kan ta till sig informationer som de får från funktionerna. En stor del väljer att inte lita på egen kunskap utan att de litar på Google. Det är viktigt att vi hjälper att stärka elevernas självförtroende!

De mest använda maskinöversättarna är Google Översättare och Lexikon 24. Några elever erkänner och skäms att de har använt maskinöversättare när det var förbjudet. Faktum är att oavsett om det är förbjudet eller inte kommer eleverna att använda det som hjälpmedel i alla fall. Det är viktigt att utveckla elevernas digitala kompetens så att tekniken inte blir ett hinder. Fel användning förstör deras koncentration och utveckling.

Studien visade att de eleverna som har googlat har använt flera unika ord än de som inte har googlat. Det var lika bra resultat på ordförrådets utveckling. Rådet är att inte släppa eleverna fria, utan hjälp dem att behärska hur man använder maskinöversättare.

3. Hur elever som studerar främmande språk (L4) kan använda sina tidigare kunskaper som resurs för att förstå en okänd text. (Linda Smidfelt)

Linda Smidfelt pratade om lexikala inferenser. Många lärare lägger mycket fokus på ordförrådet. Det är viktigt att kunna många ord, ännu viktigare att kunna de viktigaste/mest frekventa orden. Hon undersökte bland annat om vilka strategier eleverna använder sig av när de försöker förstå okända ord på målspråkets (italienska) text. Kunskapsnivå, användning av språket samt ”cognates” hade stor betydelse för rätt förståelse av texterna.

Tips: använda strategi för att förstå orden: ”cognates”, undervisa eleverna om ordens uppbyggnad (stam, prefix, suffix), uppmuntra eleverna att diskutera sig fram till olika lösningar och översättningar.

 

Konferenserna var kostnadsfria och jag hoppas att det fortsätter och att bli ett årligt återkommande arrangemang där man diskutera ämnena på ett övergripande plan. Personligen tycker jag att paneldebatten var väldigt intressant. Att få möjlighet att ställa frågor och diskutera pedagogik på denna nivå var lärorikt. Det dök naturligtvis upp frågor kring den nya kursplanen i moderna språk 4-6. Jag avslutar här och lämnar detta ämne till ett kommande inlägg.

Håll utsikt på Skolverkets kalender 2018 som bjuder på webinarier, seminarier och konferenser: https://www.skolverket.se/kalender.

∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞

Länkar till alla föreläsningar:

Muntlig språkfärdighet i Moderna språk – en studie av samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan TAL-projektet: Jonas Granfeldt (LU), Gudrun Erickson (GU), Camilla Bardel (SU), Susan Sayehli (SU), Rakel Österberg (SU), Malin Ågren (LU) Web: http://tal.lu.se

Helbilder: http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Erickson_Granfeldt_Spraklarargalan_Ahorarkopior_helsida.pdf

 

Vad lär man sig när man tillägnar sig ett andraspråk? Av Anders Gebjörn|

http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Anders_Agebjo_rn_Spra_kla_rargalan_2017.pdf

Hur elever som studerar främmande språk (L4) kan använda sina tidigare kunskaper som resurs för att förstå en okänd text LINDA SMIDFELT http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Linda_Smidfeldt_Presentation_Stockholm_8_dec.pdf

PERSPEKTIV PÅ TREDJESPRÅKSINLÄRNING I SVERIGE IDAG CAMILLA BARDEL.http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Camilla_Bardel_Perspektiv_pa_tredjespraksinlarning_idag.pdf

Språkens arena och dess rikedom Ett multimodalt utforskande av pinnar och dess möjligheter Ärtan, förskolan Väktarenhttp://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Forskolan_Vaktaren_Segeltorp_presentation_Sthlm_171208.pdf

COMING TOGETHER Ett språkutvecklande arbetssätt i engelska med fokus på IKT och realia http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Katrinelundsgymnasiet_Goteborg_Coming_together.pdf

Kungsgårdens gymnasium – SPRI http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Kungsgardens_gymnasium_Norrkoping_presentation_Goteborg_171211.pdf

Sfi – Klara, färdiga, gå! Klara – den breddade basen. http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/ELL_Umea_Viva_komvux_SFI_presentation_Sthlm_171208.pdf

Translanguaging: en strategi för att tillägna sig nya språk AV: TINA GUNNARSSON

http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Tina_Gunnarsson_Spraklarargalan_Goteborg_11_dec_2017.pdf

Motivationsforskning och språkklassrummet Vad motiverar elever att studera moderna språk i skolan och vad lärare kan göra för att skapa motivation? Erik Cardelús.

http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Eric_Cardel_s_PPT_Goteborg_11_dec.pdf

Erasmus+ Skolutveckling i samarbete med andra länder @Utbyten.se  Ingrid Gran http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Ingrid_Gran_Erasmus_Spraklarargalan_december.pdf

Från monologer till samtal Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att locka till interaktion. Jessica Berggren, Karina Pålsson Gröndahl & Anette Jansson Resare http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/STLS_Uppgiftskonstruktion_engelska_Spraklarargalan_2017.pdf

Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk. Kent Fredholm Kent.Fredholm@kau.se http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Kent_Fredholm_Presentation_Stockholm_8_december_2017.pdf

Framträdande aspekter vid bedömning av muntlig språkfärdighet i engelska. Linda Borger http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Linda_Borger_Skolverket_dec_2017.pdf

Europarådet, The Language Policy Division • ECML, Europarådets högra hand vad det gäller språkutvecklande projekt i Europa http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Eva_Engdell_European_Centre_for_Modern_Languages_ECML_november_2017_Labelceremoni.pdf

Vad betyder GERS? Skolverket  Roger Persson, Lisa Haya, Daniel Rosén http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/GERS_Anna_Jagberg_Spraklarargalan_Goteborg_11_dec_17_utskick.pdf

Att bedöma elevtexter i främmande språk Språklärargalan 2017, Stockholm Maria Håkansson Ramberg Uppsala Universitet: Institutionen för moderna språk http://www.delegia.com/app/Data/ProjectImages/11096/Maria_Hakansson_Ramberg_Presentation_Spraklarargalan.pdf

TV-inspelning i Spanien med UR

Sveriges Utbildningsradio AB (UR) söker nya medverkare till andra säsongen av tv-serien ”Habla ya”. En fantastisk möjlighet för eleverna mellan 12-14 år att lära sig mer spanska, åka till Spanien och lära sig hur det går till att spela in ett tv-program genom att medverka i det. Eleven ska inte ta rollen som programledare utan ska delta i programmet genom att göra uppdrag på spanska. Det är mening att eleven ska vara nybörjare i språket.

Varför inte dela upp klassen i grupper och prova på en lektion med spontan inspelning där de tar fram mobiltelefonen och spelar in en kort film (2-3 min). De väljer vad de vill säga och det gäller att improvisera och vara så spontan som möjligt. Eleverna som inte vill bli filmad kan vara med genom att filma sin klasskamrat och ge några tips till den som vågar och vill delta. Är eleven nöjd med sin mobilfilm och vill gärna delta i programmet så har hen materialet i handen för att skicka själv till UR. Dessutom får du ett bra underlag för bedömning.

Inspelning kommer att ske i Spanien under ca 5 dagar redan under våren 2018 och ansökan tas emot tills 11 februari men de säger att casting sker löpande, så uppmuntra eleverna att skicka in så fort som möjligt.

Instruktionerna från UR:
Spela in en mobilfilm där du talar spanska. Filma själv, be en kompis eller vuxen. Hälsa tittarna välkomnaBerätta om rummet du befinner dig i på din skola eller hemma och berätta om olika saker eller personer. Säg sedan hej då till tittarna. Det viktigaste är att du försöker att tala spanska, inte att det blir rätt vid första försöket.
Det kan vara korta meningar eller försök att beskriva något med några ord. Räcker inte orden till – använd kroppsspråk!
Filmen ska vara mellan 2-3 minuter lång. Du skickar filmen till adressen
hablaya@ur.se

 

Programledaren Tika Lahne och Rosana Månsson på Skolforum 2017.

 

Här kan du se ett avsnitt från förra säsongen:
http://urskola.se/Produkter/200316-Habla-ya-El-cuerpo#Om-serien

Lycka till!

¡Suerte!