Språklig identitet genom känslor

Att lära sig ett nytt språk kräver även att förstå värderingar samt språkliga och kulturella beteende i det samhälle språket talas. Vårt uppdrag enligt Skolverket:

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.

För att hjälpa eleverna att bli medvetna och skapa sin egen språklig identitet kan man göra olika aktiviteter. Här kommer två förslag som man kan använda som diagnos i början av terminen och sedan upprepa i slutet av kursen eller läsåret för att se skillnader.

Aktivitet I

  1. 1. Dela ut ett blad och be eleverna att rita sig själva.
  2. 2. Eleverna väljer en färg för att symbolisera sitt modersmål och en annan färg till målspråket.
  3. 3. Efter ha ritat sig själv, be eleverna att måla med de utvalda färgerna vilka delar av kroppen som har en koppling med sin kultur. Vilken del av din kropp kopplar du till Spanien, Frankrike eller Tyskland? De kan använda flera olika färger till de olika språk som de behärskar. Till exempel, röd–> magen (gillar maten), blå –> fötter (gillar dansa musiken) etc.
  4. 4. Be eleverna att förklara hur de har tänkt.

Är eleverna vana att använda digitala verktyg så kan man tipsa olika appar för att skapa sin egen bild, som till exempel MomentCam Cartoons & Stickers.

Aktivitet II

  1. 1. Ge eleverna ett blad och be dem att dela upp det genom att dra ett streck. En del av bladet ska de använda till sitt förstaspråk och andra delen till målspråket.
  2. 2. Be eleverna att rita eller skriva något som har en koppling till sin kultur och till den nya kulturen.
  3. 3. Be eleverna att förklara sina teckningar eller sina ord för en klasskamrat, en liten grupp eller för hela klassen beroende på modet och stämningen i gruppen.

Du kan använda t. ex. Google Teckningar för att göra aktivitet digitalt.

Båda aktiviteterna sparar du för att upprepa och jämföra i slutet av kursen. Tänk på att under kursens gång göra uppgifter som eleverna kan koppla till sina egna erfarenheter, för bättre förståelse samt för att utveckla deras språkliga identiteter. Det blir roligare och mer betydelsefullt för dem.

Detta var sammanställning av ett tips från Álvaro Sesmilo, Acalá de Henares Universitet, under hans föreläsning i EPEE17.

Ha en bra start och lycka till!

Tips och reflektioner från konferensen EPEE17

Om man avslutat med något positivt så har man gott minne när man ska starta på nytt igen! Det här inlägget handlar om tips och reflektioner om konferensen EPEE17 som ägde rum i Stockholm under de två sista dagarna av läsåret 16/17. Förutom all kunskap i lingvistik och litteratur fick man en chans att byta erfarenhet och bada i språket.

I år tog konferenserna upp teman som neuroscience, (digital) identitet, bild i grammatikundervisning och verktyg för att arbeta med språkstruktur, litteratur och teater. Här kommer en liten sammanfattning och reflektioner om några föreläsningar och workshops som jag och Cristóbal González-Aller, leg. lärare i spanska och engelska på Internationella Engelska Skolan i Västerås, deltog i.

Neuroscience, känslor och främmande språk (Jon Andoni Duñabeitia) ”Neurociencia, emoción y lenguas extranjeras”

Neuroscience CC0

 

Vilket alternativ tror du att fungerar bäst för att undervisa ett modernt språk till en svensktalande?

  1. Att undervisning görs på svenska.
  2. Att undervisning görs på målspråket.
  3. Att undervisning görs på svenska och målspråket.

I sin forskning har Jon Andoni Duñabeitia observerat att det blir bättre resultat när man blandar språken, att undervisning görs både på svenska och på målspråket! Att jobba med blandat språk reducerar stressnivån (ångest) och innebär flera pedagogiska fördelar som till exempel, lättare förståelse när man tar hjälp av besläktade orden t. ex. choklad – chocolate.

Föreläsaren bevisade genom sina studier i kognitivt neuroscience att genom att lära sig ett nytt språk kan man förändra sitt kognitiva system. Att prata ett annat språk:

  • förändrar ens uppfattning av språk,
  • förändrar synen på det goda och det onda, då blir man mer rationell och använder mindre känslor,
  • det ökar ångestnivån.

Han gjorde en parallell mellan främmande språklärare och Mary Shellys karaktär: att vi lärare omedvetet skapar en Frankenstein, dvs. en varelse med kunskap utan känslor. Därför är det viktigt att man använder elevernas modersmål för att nå elevernas känslor.

Han säger att känslorna är svagare i ett annat språk och därmed påpekar han vikten av att använda förstaspråket som tillvägagångssätt för att lära sig målspråket. På detta sätt kan man använda sitt förstaspråk som resurs för att nå ett känslomässigt förhållningssätt. För ytterligare information om att integrera det nya språket i en befintlig språklig repertoar, läs mer om “translanguaging / korsspråkande” (klicka här).

 Aktiviteter för att arbeta med barn och ungdomar (Ainoa Polo Sanchez) ”¡La letra con juego entra!: Actividades para trabajar con niños y adolescentes”

Ainoa Polo Sánchez förvandlar klassrummet till ett magisk ställe. Hon inspirerar och ger tips på några aktiviteter. Här kommer fyra exempel:

Foto: Cristóbal González-Aller

 

1. Produktion av en Photocall. Ta med några assessorer till skolan och ta kort på eleverna. Du kan använda en egen ram gjord i klassen eller kan be eleverna att redigera bilderna med en applikation som Piccollage.

2. Slipsen. För att arbeta med olika typer av mottagare kan man sätta på sig, eller på en elev, en slips. Alla måste adressera personen som bär på slipsen som “ni” (usted).

3. Flugsmällan. Man skriver några adjektiv på post-it lappar och sätter de på väggen. Sedan ger man eleverna varsin flugsmälla i plast. Läraren säger några adjektiv och eleverna ska hitta och slå dem.

4. Spela ”Guess who” (Vem där?) med eleverna. Läraren väljer en elev för att vara nyckelperson. Alla står och två tävlar mot varandra: en frågar specifika frågor för att lista ut vem är utvald, och den andra svarar “ja” eller “nej” tills de gissar vilken person som var utvald i sitt hemliga kort. När eleven frågar: “har personen långt hår?”, om svaret är “ja”, ska alla som har kort hår sätta sig. Frågorna fortsätter tills en elev gissar rätt.

Ainoa påpekar vikten med repetitionen och att ha rutiner av att göra vissa aktiviteter som “exit-tickets” och även att dedikera en tid för dynamiska aktiviteter. Här är länken till 60 aktiviteter. Vissa behöver dock lite anpassning till den svenska kontexten: http://edelsa.es/download_digital_profesor/actividades_comunicativas.pdf

Från traditionella inlärningsutrymmen (klassrum) till den verkliga/virtuella världen (Natalia Martín)

”Los retos de José Zorrilla: De los espacios tradicionales de aprendizaje (aulas) al mundo real/virtual”

I Valladolid får studenterna under hela året använda själva staden som ett pedagogiskt verktyg för att lära sig spanska, dvs. ett fullständigt bad i språket. Där möter man Miguel de Cervantes och José Zorrilas hemmiljö. I Zorrilas hus till exempel, är det fullt av symboler och genom att använda husets föremål för at fylla i uppgifter arbetar eleverna med att öka sitt ordförråd. Där använder de även tanken ”duka med böcker” för att stimulera läsning som de kallar för ”libropinchos”.

Om du är intreserad av stupendium i Valladolid, norr om Madrid, kika in på länken: http://www.fundacionlengua.com/es/beca-scholarship-2017/art/15838/

Bild i grammatikundervisning av spanska som moderna språk (Alejandro Castañeda Castro)

”Las imágenes en la enseñanza de la gramática del español como lengua extranjera”

Bilderna används som en pedagogisk resurs och de kan användas som  kraftfulla pedagogiska verktyg för att förstärka betydelsen i grammatikundervisning. Alejandro C Castro visade några exempel som hjälper till att tydliggöra några språkliga representationer. Deltagarna fick prova att förklara några bilder och reflektera över vissa grammatiska strukturer.

Det är en fördel att använda bilder för att förstå skillnader mellan vissa strukturer. Genom att använda bilder kan man förstå metaforer inte bara inom litteratur utan även i dagliga språk.

Inlärning i den digitala eran (Vanessa Ruiz Torres) ”Aprender en la era digital. Conectividad, lifelong learning y Entornos Personales de Aprendizaje (PLE)”

Under denna workshop fick vi diskutera vilka egenskaper vi har om vad vi lär oss i den digitala världen samt hur vi presenterar oss som privata och offentliga personer. Vi fick tips på några nätverk och reflekterade över vilka appar och nätverk vi använder för att lära oss och hålla oss uppdaterade. Gruppen kom fram till att Twitter, Facebook och LinkedIn är de mest aktuella mötesplatserna för att skapa kontakter och få tips gällande undervisning. Vi diskuterade även om hur våra “dolda” kunskaper och alla dessa kurser och information som vi får från den digitala världen ska markeras i vårt CV. Sist och inte minst, vilka digitala färdigheter som det är viktigt att arbeta med våra elever.

Känslor och tillgivenhet under utvecklingen av elevernas språkliga identitet i spansklektioner (Álvaro Sesmilo)

”Emociones y afectividad en el desarollo de la identidad lingüística en el aula de ELE”

Vem vill ha papegojor eller robotar i klassrummet?, undrar Álvaro. Han säger att det viktigt att använda aktiviteter som gör att eleverna hittar en koppling mellan sin kultur och den nya kulturen. Om eleverna är motiverade då har vi halva jobbet gjort! Frågor som “hur upplever du?”, “vad tycket du om?…” är nödvändiga för att skapa en relation med eleverna och för att utveckla elevernas tillhörighet.

Att jobba med årstiderna till exempel kan vara mer än att fråga hur vädret ser ut i olika månader i visa spansktalande länder. För att koppla till elevernas upplevelse kan man använda bilder från årstiderna och be eleverna att nämna några ord eller meningar som enligt deras upplevelse har en koppling till årstiderna. Be eleverna att förklara varför.

Liksom att be eleverna att använda kort från barndom för att berätta om en upplevelse. Alltid koppla tillbaka till elevernas känslor och erfarenhet. Tanken är att vi ska hjälpa eleverna att skapa sin egen identitet i den nya världen som vi introducerar genom språket och kulturen. Andra exempel lägger jag ut i ett annat inlägg som inspiration inför skolstarten.

Att jobba med eleverna som har lätt för sig. Spetsutbildning (Adriana Stureson) ”Trabajar con alumnos que tienen facilidad de aprendizaje. La experiencia del ”spetsutbildning” en Liljeborgskolan”

Adriana visade några exempel på aktiviteter (klicka här) som hon har jobbat med eleverna som går i grundskolan och genomgår spetsutbildning, dvs. att läsa gymnasiekurser i grundskolan. Kravet är att läraren ska vara behörig till gymnasiet och att det ska vara 15 elever per grupp och att det ska vara en välplanerade grupp innan man startar programmet. Hon vill trycka på att eleverna måste hålla i studierna på egen hand under lov så att de inte tappar utan hinner med allt innehåll av kurserna. Se några förslag här.

Det finns för närvarande 25 skolor som kan bedriva spetsutbildning till 30 juni 2022 enligt Skolverkets beslut. Mer information på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/spetsutbildning.

Klicka här om du vill läsa Adrianas sammanfattningar på spanska!

”Quiz online” som inlärnings metod (Nerea Ruiz García) ”El ”quiz online” como método de aprendizaje en clase de ELE”

Nerea Ruiz Garcia berättade om sin erfarenhet av att använda digitala resurser som Kahoot, Quizlet och Quizalize i sin undervisning. Hon visade hur man skapar ett konto och hur man samlar in elevernas resultat efter att ha tränat på ett område. Hon fokuserade på att visa hur Quizalize fungerar. Hon använder Quizlet och Quizlet Live som inlärningsmetod, och Kahoot och Quizalize som bedömningsverktyg. Alla dessa digitala resurser motiverar eleverna och bygger upp en positiv och kompetitiv stämning i klassen och inte minst hjälper de eleverna att befästa sina kunskaper.

En del officiellt material från föreläsarna hittar du på Instituto Cervantes hemsida (klicka här).

Om du undervisar i spanska och har möjlighet att åka till Stockholm tipsar jag dig att planera in detta till slutet av läsåret. Det är ett utmärkt sätt att avsluta terminen. Kom ihåg att du har rätt till kompetensutveckling av god kvalitet. Läs mera om det på LR:s hemsida (klicka här).

Nästa inlägg handlar just om en praktisk aktivitet som du kan använda i början av läsåret för att välkomna dina elever. Självklart tips från EPEE17.

/Rosana

Un gran saludo a todos en especial a Cristóbal González-Aller, Claudia, Ana Gomez Ortega Jakobsson, Simonetta, Emellie Johansson y Adriana Sturesson por compartir conocimientos, por la charla y compañía agradable. iHasta el próximo año!

Kompetensutveckling i spanska – EPEE17

Sedan många år tillbaka anordnar Instituto Cervantes de Estocolmo en konferens för spansklärare i Skandinavien – EPEE (Encuentro de Profesores de Español en Escandinavia). I år äger eventen rum den 15 och 16 juni och dit kommer föreläsare inte bara från Sverige och Spanien utan från flera andra europeiska länder. Se programmet: http://www.encuentro-estocolmo.com/2017/.

Förra året erbjöds en blandning av intressanta workshops med fokus på bland annat digitala verktyg i undervisning med Victoria A. Castrillejo (Instituto Cervantes Berlín) och Luis Yanguas Santos (Instituto Cervantes Moscú). Här kan du se en video med en sammanfattning av eventen samt få tillgång till materialet från föreläsarna: http://www.encuentro-estocolmo.com/2016/.

Det är en trevlig och lärorik mötesplats och inte minst en utmärkt möjlighet att bada i det spanska språket och reflektera över kulturella aspekter, lingvistik och språkdidaktik.

¡Disfrútenlo!

/Rosana

Una sorpresa agradable

¿A quién no le gusta ser sorprendido? Para entrenar la práctica oral con un ejercicio simple, sugerí que mis alumnos grabasen su voz cuando hablaban sobre una persona (aquí), algo sencillo sólo para entrenar. Tenían que presentar a una persona (ficticia o no) de un país hispanohablante (aquí) que yo elegí para ellos.

Para grabar su voz podrían utilizar sus móviles, o hacer un video para hablar sobre la fotografía de una persona hispanohablante a través del programa Screencastify Lite. La ventaja de utilizar este programa es que mis alumnos trabajan con Chromebooks y es muy fácil compartir su video conmigo sin tener que bajar de otros sitios en Internet.

Aquí está un ejemplo de unas alumnas que me sorprenderon con su video (ellas utilizaron otra aplicación – iMovie):

Ahora tengo en mano un material fantástico para inspirar a otros alumnos y para ”afilar” los detalles lingüísticos. Pero lo más importante es ver que los alumnos están motivados a hablar y a aprender más y más español.

¿No está de acuerdo que fue una sorpresa agradable?

/Rosana

Trabajando con los números en clase

Hay muchas maneras de trabajar con los números en clase. En otra ocasión escribí sobre el juego de los siete, aquí propogo otras actividades que he hecho con mis alumnos de secundaria que estudian español como lengua extranjera en Suecia. Para unos, una oportunidad de aprender, y para otros les sirvió como una repetición de forma lúdica.

I. Iluminando los números

II. ¿Cuánto mides?

III. ¿En cuánto sale lo que llevas?

IV. ¿Cuánto dinero tienes?

V. Primero hasta 100

Objetivo: entrenar los grupos léxicos (números, ropa, aparencia física, comida); desarollar la comprensión auditiva (identificación).

Nivel: elemental

I. Iluminando los números (Inspirado en Veronica Zysk)

Material:

– unas linternas*;

– hojas negras o de color oscuro;

– lápiz blanco para escribir en la hoja negra;

– la pizarra y lápices para escribir allí.

*Si va a trabajar con grupos, necesita una linterna por grupo. Si va a trabajar en pares, una linterna para cada par. Se puede trabajar con los teléfonos móviles pero los alumnos tienen que poner su mano para hacer que la linterna enfoque sólo un número a la vez.

Instrucciones:

Profesor con alumnos:

  • Dividir la clase en grupos.
  • Pedir que venga adelante un alumno de cada grupo. Darle a cada uno una linterna.
  • Escribir en la pizarra los números o mostrar la hoja con números en el proyector.
  • Decir en voz alta un número para que ellos lo iluminen en la pizarra.
  • No es necesario que haya ganadores. Dígale “muy bien” a todos los que hagan el ejercicio. ¡Aprender para aprender!. 

Alumnos con alumnos:

  • Distribuir las hojas con los números.
  • Un alumno lee las frases y el otro ilumina los números.
  • Cuando sea el turno de otro alumno, pedir que lea las frases aleatoriamente.

Mira el enlace: Frases_números

Nivel 1

  • No tengo hermanos pero tengo doce primos.
  • Eva tiene diecinueve años.
  • Un helado de coco y un bocadillo de jamón son seis euros.
  • El número de su casa es el veintidós.
  • Lleva ocho años en Suecia.
  • Estudiamos diecisiete asignaturas en el colegio.
  • El azul es su color favorito. Tiene trece camisetas azules.
  • El señor García entrena fútbol cuatro días a la semana.
  • La clase empieza a las ocho en punto.

Nivel 2

  • El número de mi habitación es el ciento trece.
  • El número de su casa es el seiscientos.
  • No tengo hermanos pero tengo cuarenta y dos primos.
  • Doña Eva tiene sesenta y cuatro años.
  • Cuesta doscientos euros.
  • Lleva dieciocho años en Suecia.
  • Estudiamos dieciséis asignaturas en el colegio.
  • La entrada cuesta treinta y cinco euros.
  • El señor García entrena fútbol quince días al mes.
  • Hace veinticuatro grados.

 

II. ¿Cuánto mides?

Material:

– Una cinta métrica.

Cinta métrica

Instrucciones:

  • Escribir en la pizarra o en la clase virtual:
    • ¿Cúanto mides?
    • (Yo) mido 1 (un) metro y 71 (setenta y un centímetros).
  • Pedir para que los alumnos respondan a la pregunta sobre su estatura. Si uno no sabe su estatura, puede pedir a un compañero que lo mida.
  • Preguntar a los alumnos y escribir sus respuestas en la pizarra. Yo utilizé Google Docs en el proyector.
  • Preguntar a los alumnos cuánto mide otro alumno. Por ejemplo: Marcus, ¿cuánto mide Anna? 

Para reflexionar:

    • En nuestro grupo decidimos que quien tenía la estatura de menos de 1,60m era bajo y quien tenia más, era alto. Luego podrían describir un poco más a la persona: Linnéa es rubia y baja. Mide 1,55m (un metro y cincuenta y cinco centímetros). Tiene los ojos verdes.
    • Con este ejercicio tuvimos una buena discusión sobre la aparencia física. Primero sobre cómo es uno y cómo uno quiere ser. Hablamos sobre los patrones de belleza de algunos países. El hecho de aceptarse como uno es, hace que la vida sea mucho más feliz :).
    • La otra discusión fue sobre la estatura de los hispanohablantes en relación a los suecos. ¿Cómo son los bolivianos? ¿Los chilenos? ¿Los argentinos? ¿Y los españoles?
    • Ver el enlace: Estatura: los bolivianos están entre los más bajitos de la región.

Unos alumnos siguieron midiendo unos objetos: “La mesa mide 80 (ochenta) por 60 (sesenta)”.

 

III. ¿En cuánto sale lo que llevas?

Material:

– Una maleta llena de ropas diversas.

Instrucciones:

  • Dividir la clase en dos o tres grupos.
  • Elegir un alumno de cada grupo para ser el modelo. Este a su vez no puede ayudar a verstirse, sino solamente los participantes del grupo que pueden ponerle las ropas elegidas por el grupo.
  • Cada prenda de ropa tiene un valor (puntos) elegido por el profesor. Aquí está mi lista: Puntos
  • El grupo delante del profesor dice el nombre de la prenda y el profesor dice cuantos puntos vale la misma. Los demás alumnos escriben los números para hacer la suma y decir el total. Gana el grupo que tiene más puntos.

 

IV. ¿Cuánto dinero tienes?

Muy sencillo y muy fácil es solamente distribuir dinero a los alumnos cuando están entrando en la clase.

Material:

– Dinero de papel o de plástico, incluso monedas de plástico.

Instrucciones:

  • Distribuir unas monedas y unos billetes para los alumnos.
  • Preguntar, uno a la vez, cuánto tienen:
    • ¿Cuánto tienes?
    • Tengo doscientos treinta euros y cincuenta céntimos.
    • ¿Qué podrías comprar con esta cantidad?
  • Preguntar cuánto tienen dos alumnos juntos.
    • ¿Cuanto tenéis tú y tu compañero juntos?
    • ¿Es suficiente para un fin de semana en España por ejemplo?

 

V. Primero hasta 100 (Inspirado en Örjan Hansson)

Material:

  • Dados (uno por cada par de alumnos)
  • Lápiz y papel para anotaciones o una pizarra pequeña, lápiz y borrador.

Instrucciones:

  • En par, cada alumno, a su vez, tira el dado y cuenta en voz alta en español cuantos puntos ha obtenido y continua contando desde el número que tenía la última vez. Por ejemplo, si tenía 15 y tira el 3, tiene 18.
  • Gana el que llega al 100 primero.

 

Mira también 7-spelet (Juego de los 7) tränar språk och matte.

Además, siempre podemos hacer un mercado de pulgas o jugar Bingo que son dos clásicos. También podemos utilizar las aplicaciones digitales como Quizlet o Kahoot.

Antes de repetir los números no dejen de ver el video Los números del programa ¡Habla Ya!: https://urskola.se/Produkter/200322-!Habla-ya!-Los-numeros. (Disponible hasta el 30 de junio de 2021). Allí hay dos sugerencias de actividades muy buenas para hacer con los alumnos: preguntar a las personas cuál es su número favorito para jugar en la lotería; y también da una cantidad a la persona para comprar determinadas cosas. ¡Disfrútelo!

¿Qué hacen ustedes para trabajar con los números con sus alumnos? Escriban sus comentarios abajo.

¡Hasta pronto!

/Rosana

Inte bara barn inom autismspektrumtillståndet gynnas av “att promptas”

Den 2 april firas världsautismdagen och detta inlägg handlar om ett begrepp som är nödvändigt för att arbeta med barn som befinner sig i ett autismspektrumtillstånd (AST), med eller utan diagnos. Tekniken gynnar även neurotypiska barn: att ”prompta”.

Att ”prompta” inom beteendevetenskapen är att visa hur man gör eller vad man säger vid ett tillfälle, och därmed leda personen att göra eller säga något.

En nordirländsk studie ”Applied Behaviour Analysis (ABA) in Context” från Ulster University om barn med autism framhäver att det går att ändra på barnets beteende. Även om dysfunktionen har biologiska skäl är det fel att påstå att det inte finns något som man kan göra. Det gäller att agera. Den styrkan bör vi ha medfödd i vår roll som lärare. Agera! Agera! Agera!

Skolverket påpekar att det finns få studier på området med äldre barn och att det inte finns en exklusiv enda metod för att jobba med barn med autism. I den svenska inkluderande skolan är det viktigt att använda en varierande undervisning och inte minst ha kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Det är kanske självklart att säga (men ändå inte) att ju mera lärarna och föräldrarna har kunskaper om autismspektrumstörningar, desto mera hjälp kan eleverna få att lära sig nya kunskaper, att fungera socialt och att förhindra mental ohälsa.

Hur promptar man i praktiken?

Prompt kan vara verbal eller icke-verbal/fysisk. Det gäller att bara fråga en gång. Om du inte får den önskade responsen, sluta använda språket och agera med en icke-verbal prompt. (Notbohm, 2010: 141). Ett exempel med yngre barn är att du sitter framför barnet och säger: ”Titta på mig” (stimulus). Om barnet tittar på dig (respons) får barnet en belöning som förstärkare (konsekvens). OM barnet inte tittar på dig tar du försiktigt barnets ansikte för att få ögonkontakt och säger: ”Detta är att titta på mig.” På så sätt har man promptat ett beteende. (Keenan, 2006: 28). Efter att ha tränat på detta flera gånger, lär barnet sig att svara på kommandot utan att du ska behöva prompta.

När psykologi och pedagogik möts

Eftersom spanska på högstadiet är på en grundläggande nivå promptar jag väldigt ofta när jag inte få direkt respons från eleverna.

Beteendemässigt:

  • ”Abre tu libro de textos en la página 27.” (Öppna din textbok på sidan 27.)
  • Jag säger och demonstrerar kommandot.
  • Om eleven inte reagerar kommer jag fram till eleven och öppnar antingen min eller elevens bok för att visa hur man gör. Hade det rört sig om yngre barn skulle jag försiktigt ta elevens hand och hjälpa eleven att öppna boken.
  • Efter att eleven har öppnat boken ger jag en social belöning: ”Muy bien” (Mycket bra).

 

Enligt ABA ska man ge en belöning som förstärkare efter varje respons. Målet är att belöning ska vara en social uppmuntran men i början kräver det materiella förstärkare (något som ni vet att eleven är intresserad av, eller en stjärna, ett klistermärke etc.) för att få systemet att fungera.

Kommunikationsmässigt:

Målet med språket är att kommunicera. Tidigare har jag skrivit om gester och hänvisat om en film från UR där Marieanne Gullberg, professor i psykolingvistik på Lunds universitet påpekar: ”att kunna språket är inte detsamma som att kunna regler, utan att man ska kunna använda det i ögonblicket”. Med tanke på det, tränar vi på många färdiga meningar istället för enstaka ord eller gloslistor.

Muntligt:

  • Hur säger man ”När börjar vi?” på spanska?
  • Humm…
  • (Vänta 5 sekunder, om eleven inte säger frågan på spanska, be eleven att säga:) Säg: ¿A qué hora empezamos? (Detta är att prompta!)
  • ¿A qué hora empezamos?
  • Muy bien! (Mycket bra! – och fortsätt konversationen.)

Kontinuitet och repetition hjälper att befästa kunskapen. Så småningom börjar du utesluta några ord tills eleven kan hela meningen:

  • ¿A qué hora em- – – – – – -?
  • ¿A qué ho- – – – – – – – – – – -?
  • A …?

Skriftligt:

Ämnesspanare Annika Sjödahl har skrivit om ”Writing prompts” som stöd för skrivandet, det som kallas för ”börjor” (temas para escribir). I detta fall handlar det om instruktioner eller en uppmuntran. Det är väldigt bra för att inspirera eleverna att skriva, men i det här inlägget pratar jag om prompt med annan betydelse för det krävs mer än bara ”writing prompts” för att hjälpa vissa elever att producera.

Ett bra exempel av skriftlig prompt finns i läroboken Gracias 8 (Övningsbok, s. 98) av Örjan Hansson där han erbjuder en tabell som hjälp för att eleverna ska konstruera sina meningar. Ett bra sätt att börja träna sig fram att skriva löpande texter. Men kom ihåg att minska prompten gradvis för att göra eleven självständig.

Skriftlig prompt

Exempel på skriftlig prompt. Gracias 8 övningsbok av Örjan Hansson.

Sanningen är den, att det krävs specifika kunskaper, mycket energi och tålamod för att man ska kunna utveckla ett bra arbete med barn med neuropsykiatriska dysfunktioner. Anpassningar ska göras inte bara av oss lärare genom att erbjuda en varierande undervisning, utan det handlar också om en ledningsfråga: hur man disponerar lärarnas tider, antal undervisande lärare per elev, tillgång till anpassat material etc. Denna diskussion lämnar jag till skolledningen samt politikerna och återgår till mina lektionsplaneringar.

/Rosana Månsson

Faktagranskad av: Marina Nogueira Mårtensson, M.A. Masteruppsats: ”Language Acquisition and Development in Individuals with Asperger’s Syndrome and Kanner’s Autism”.

Länkar:

Austim classroom resources: https://www.autismclassroomresources.com/5-main-types-of-prompts-infographic/

Infoteket om funktionshinder. Information om Region Uppsala. Att undervisa elever med autismspektrumtillstånd (AST): http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Neurospykiatriska-funktionsnedsattningar/Att-undervisa-elever-med-Aspergers-syndrom/

Praktisk medicin. Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna: http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/neuropsykiatriska-funktionsstorningar-hos-vux/

Prompting systems. Modules Addressing Special Education and Teacher Education. Author: Pam Mims: http://mast.ecu.edu/modules/ps/concept/

Skolverket. Olika metoder behövs för barn med autism: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/undervisning/barn-med-autism-1.187182

Speech promts: https://www.youtube.com/watch?v=gIZpuEUjI9g&feature=youtu.be

Referenser:

Keenan, M & Kerr, K. 2006. Parents’ Education as Autism Therapists: applied behaviour analysis in context. London. Jessica Kingsley Publishers.

Notbohm, E & Zysk, Veronica. Great ideas for teaching and raising children with autism or Asperger’s.

Ordkunskap och läsning med gester: enkelt och roligt

”Ska vi göra nåt roligt på spanskan idag, Rosana?” frågade en elev när vi möts i korridoren strax förre lektionen. Just den eleven, av någon anledning, har inte haft ork att sitta, läsa och jobba med skolarbete de senaste tiden. Först tänkte jag att eleven bara ville ha kontakt med mig men sedan började jag fundera på hur jag skulle kunna fånga in hens uppmärksamhet och gör att hen deltar på lektionen och, ännu viktigare, att hen lär sig.

I min planering stod högst upp på listan att vi skulle jobba med läsförståelse och ordkunskap. Med ett leende vände jag mig till eleven och sa från mitt hjärta: ”Vi ska läsa en text och lära oss nya ord som handlar om miljö. OCH vi ska ha det roligt, ska du få se!”

Vad är roligt för den ena eller den andra, eller måste det vara roligt hela tiden? Det kan man fråga sig och diskutera. Hursomhelst inledde jag lektionen med att säga att på önskemål skulle vi göra något roligt med vår läsning.

Nyligen cirkulerade på sociala medier UR:s video Forskare för framtiden – Hur lär man sig ett språk? Klicka här!  Där påvisar forskaren Marianne Gullberg hur viktigt det är med att använda gester när man pratar ett annat språk. Videon tillsammans med elevens fråga inspirerade mig att göra följande på lektionen:

  1. 1. Vi hade en text framme med en ordlista bredvid.
  2. 2. Vi stod upp.
  3. 3. Vi hittade på en gest med händerna eller hela kroppen till varje ord eller uttryck. För vissa ord fanns redan en gest och den använde vi (t.ex. mycket = mucho, pengar = dinero), annars hittade vi på något för att föreställa orden.
  4. 4. Först läste vi texten och översatt den tillsammans.
  5. 5. Sedan läste vi texten tillsammans och gjorde de bestämda gesterna varje gång de dök upp.
  6. 6. För att avsluta lektionen sa jag ett ord/en mening och eleverna gjorde gesterna, och slutligen var det dags för de att säga ord/meningar och jag mimade.

Gester av Rosana Månsson

Vi pratade om att det finns skillnader på hur man gestikulerar i Spanien och i Sverige. Jag skrev länken till några videor i deras klassrum så att de kunde få se vilka är de vanligaste gester man använder i den spansktalande värld.

Spanish Gestures (Gestos españoles). Learn Spanish with 2DayLanguages. Klicka här!

Cómo hablar español en gestos. El Confidencial. Klicka här!

Colombian gestures. Spanish Cuentos. Klicka här!

Japonesa adivinando gestos españoles: La Venganza. Nekojitablogg. Klicka här!

Stort tack till mina elever och till UR som inspirerar oss. Det var en lärorik och rolig stund tillsammans. Vi kommer säkert att fortsätta att jobba med gester samt utveckla elevernas språkligaförståelse.

/Rosana

Att tydliggöra vad som krävs med lärandematriser

Lärandematriser är ett verktyg för undervisning och elevernas lärande. Det här inlägget handlar om Johan Alms idéer om lärandematriser utifrån sin bok Lärandematriser; att få eleven att förstå. Jag fick höra om boken i olika forum på internet och har nu genom boken tagit del av handledningen av att skapa ”lärandematriser”.

Skolinspektionen utför en skolenkät som fokuserar på de områden som de bedömer att det kan vara svårt att få information om från andra källor. Första området är:

”Veta vad som krävs” med tillhörande frågor: 1. ”Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår”. 2. ”Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan”. 3. ”Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan”.

Det är ingen nyhet att läroplanens språk är svårförståeliga och kan ge utrymme för olika tolkningar på grund av sina abstrakta ord. Hur kan vi hjälpa våra elever att förstå vad som krävs?

Ett sätt att hjälpa eleverna att förstå målet med undervisningen är genom att använda matriser. I förordet av boken Lärandematriser; att få eleven att förstå, beskriver Anders Jönsson att ”om matrisen är konkret formulerad och nära knuten till den uppgift som ska genomföras, kan de [eleverna] lättare utnyttja den för att följa och utvärdera sina framsteg, medan en generell matris kan ta veckor att lära sig förstå och använda” (Alm, 2016: s. 8). Vi tittar lite närmare på vad lärandematriser egentligen är.

Lärandematriser x Bedömningsmatriser

Enligt Johan Alm har bedömningsmatriser lärarnas perspektiv och handlar för det mesta att läraren i efterhand ska bedöma elever. Lärandematriser är gjorda för att eleverna i förväg ska förstå vad de ska lära sig. Tidigare har Anders Jönsson uttryckt sig i sin artikel Bedömningsmatriser – inte bättre än sin användare att ”bedömningsmatriser erbjuder pedagogiska möjligheter som andra instrument inte gör. Men matriser är varken bra eller dåliga i sig själva, utan det beror på hur de används”. Anders Jönsson (2013). Lärandematriser är riktade mot eleverna i jag perspektiv och används i presens inte bara vid bedömning utan före, under och efter undervisningen. De ska innehålla målen med undervisning utifrån kunskapskraven (kursiv längst ner), vad eleverna ska kunna i konkreta handlingar med ett begripligt språk samt en progression. Eleven måste förstå och ska lära sig det som bedöms.

Stegvis

Johan Alm presenterar olika steg för att läraren ska skapa en lärandematris:

  • Du väljer ut vilka kunskapskrav ur kursplanen (max. 3-4) som är kopplade till uppgiften eller arbetsområdet. Varför just dem? Jobba med ett krav i taget. Du bedömer förmågor, inte uppgiften.
  • Få fram kriterier genom att formulera iakttagbara handlingar, dvs, beskriva vilken kunskap eleven ska visa så att du kan bedöma  prestationen. ”Bra kriterier är så konkreta att elever förstår – och så korta att de läser dem” (s. 73). Exempel på verb som är iakttagbara: nämner, räknar upp, anger, säger, skriver, markerar, uttrycker, framför, beskriver, väljer ut, redovisar, redogör för, återge, återberättar, förklarar, presenterar (s. 67).
  • Skapa progression genom att visa vad som krävs för godkänd och kvantifiera och konkretisera det som krävs till nästa nivå. Överst i kolumnerna använder du pilar istället för bokstäverna. Fetstila eller använd STORA BOKSTÄVER till progressionsorden i varje spalt.
  • Gör en tydlig layout.

Av John Lovén – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Vad ska man INTE använda som progression?

Använd inte ”F”-kolumnen likväl negativa eller nedlåtande kriterier. Johan Alm påpekar att läraren inte behöver tydliggöra vad eleven inte kan, dessutom kan läraren inte utvärdera vad eleven inte gör. Jag håller med och tycker att elevernas icke-prestation ska analyseras vid ett annat forum.

Använd inte hierarki mellan kunskapsformerna (kunskapstaxonomier). Till exempel: analysförmåga ska finnas representerad på varje betygssteg, inte bara i de högsta nivåerna.

Det är inte relevant om eleven hypotetiskt kan göra saker, vi bedömer visade kunskaper. Använd därför inte ”jag kan…”, ”jag vet…”, ”jag förstår…”

Använda tid effektivt

Det kräver naturligtvis tid att skapa en lärandematris, men när du har gjort det kan du återanvända materialet, eleverna kan förstå och få en tydlig bild av vilka handlingar som krävs för att uppnå kunskapskraven, och du har i händerna en grovplanering för undervisning samt en bedömningsmall klar. Du förbättrar undervisningen genom att få mer rättssäker material.

Att tänka på

Det tar tid att formulera sig och komma in på arbetet att skriva egna lärandematriser. Det finns alltid en justering som man behöver göra och det hör till att utvärdera matriserna efter att ha arbetat med dem.

Lärandematriserna skapas genom kollegiala samtal. Lärarna hjälps åt och tycker till för att formulera konkreta kriterier utifrån kunskapskraven som är kopplade till uppgiften eller arbetsområdet. Det finns en risk för att lärarna skriver alternativ formulerade läroplaner. Det enklaste att börja med är att använda kunskapsöversikt. Se Johan Alms video här. Det betyder att du bryter ner kunskapskraven i en tabell, skriver textkriterier som upprepas till vänster och värdeorden i varje spalt som en progression.

Jag har sett en matris som de kallade för lärandematris i moderna språk där det stod i första progressionen ”Du har ett svenskt uttal när du talar.” För det första, i lärandematris beskrivet av Johan Alm använder man elevens perspektiv i jag-form. Sedan vad är det för fel att ha ”svenskt” uttal när man pratar ett annat språk? Är det inte begriplighet som vi ska fokusera oss på? Akta dig för omformuleringar!

Prova själv

Johan Alm avslutar sin bok med ett exempel i form av en lärandematris som är kopplad till bokens kapitel. Där kan du enkelt markera på vilken utvecklingsnivå du befinner dig gällande skolutveckling genom lärandematriser.

Om du inte använder någon digital lärplattform kan du ladda ner LMX – ett lärandematriser program:  https://larandematriser.se/lmx/ (Det fungerar dock inte på Mac än).

Missa inte att titta på när själva författaren introducerar lärandematriser: https://youtu.be/kKOL95x8htA

Eller besök Johan Alms hemsida.

Boken är väldigt inspirerande och har en entusiast ton som smittar av sig. Allt detta kan underlätta för eleverna att förstå mera vad som krävs och därmed utveckla sitt eget lärande.

Nu ska jag prova och utveckla mina matriser.

Referenser:

Alm, J (2016). Lärandematriser; att få eleverna att förstår. Stockholm: Gothia Fortbildning. 196 s.

Jönsson, A. (2013). Bedömningsmatriser – inte bättre än sin användare.

 

Sprid kärlek med Google Ritningar

På #bett2017 mässan fick jag tips om att använda Google Drawings för att enkelt arbeta med både text och bild. I den svenska versionen kallas det för Google Ritningar där du skapar teckningar, instruktionsbilder, skisser, posters etc. Nu har jag äntligen använt appen med mina elever. Vi tog en paus från vårt projekt om Madrid och uppmärksammade Alla hjärtans dag – El día del amor y la amistad (San Valentín).

Du hittar appen på Chrome Web Store eller på din Google Drive.

Varför ska man använda Google Ritningar?

  • Det är kollaborativt, dvs. flera elever kan arbeta i ett dokument samtidigt.*
  • Du kan skapa dina egna infografiker.
  • Det finns flera verktyg: diagram, figurer, linjer, pilar etc.*
  • Du kan bifoga bilder och redigera bilderna direkt i appen.
  • Du kan dela som en mall till eleverna.
  • Du kan kommentera direkt i dokumentet.
  • Det är lätt att hantera.*
  • Det är grattis.*
  • Det fungerar med ett Google konto.*

Fördelar till eleverna:

  • Hjälp med tankekartor.*
  • Hjälp med att organisera sina idéer.*
  • ”Dra och släpp”-funktion.
  • Hjälp med att fatta beslut och utveckla kreativitet.
  • Utveckla läsförståelse.*
  • Använda som ett annat alternativ för kommunikation.*
  • Spara automatiskt.

*Eric Curts

Nackdelar:

  • Det kan haka upp sig ibland.
  • Externa ytor som man ser på dator försvinner på en surfplatta.

Vad gjorde jag?

Jag skapade två aktiviteter där eleverna var aktiva genom att använda appen. Jag började med att byta bakgrunden och sedan skriva texterna och infoga några figurer. Det finns färdiga mallar (templates) men jag valde att börja från början. Klicka här för att se några mallar och andra resurser om appen av Eric Curts.

Och så här blev det till slut:

Här har du länken till filarna. Du behöver inte begära åtkomst om du vill använda dem. Gör en kopia genom att klicka på ”arkiv” – ”kopiera filen”. Du kan ändra filen precis som du vill.

Andra delen som jag har provat bara med niorna handlade om att följa instruktionerna och göra ett digitalt Alla hjärtans dag kort. Sprida kärlek genom att dela, dela och dela.

Klicka här för att öppna dokumentet ovan.

Vad tyckte eleverna om uppgifterna?

Eleverna tyckte att det var roligt och lärorikt. I slutet av lektionen kom två elever fram och nämnde följande punkter:

  • Första uppgiften var som en vanlig övning och det var bra att repetera några ord.
  • Vi har lärt oss nya fraser.
  • Det var roligt att använda Google Ritningar.
  • Uppgifterna skapade en lugn miljö för alla var fokuserade.
  • Vi tycker att det var en kul uppgift för att man fick sprida kärlek. Dela! Dela! Dela!
  • Man fick göra något kreativt.
  • Man fick utforska appen på egen hand även om man hade instruktionerna att följa.

Tack Rebecka och Isabell! Tack även till Lisa för att jag fick använda ditt kort.

Mina reflektioner:

Övningarna skapade tillfälle att repetera SER/ESTAR och ME GUSTA/ME GUSTAN. Vi har pratat lite om imperativ form och identifierat verben i grundformen. Vi pratade även om skillnad mellan betygsystem i några spansktalande länder och i Sverige. Eleverna tyckte att det var en nyckel för att förstå budskapet med siffran 10 på kortet. Jag hade tänkt att publicera idéen innan Alla hjärtans dag som tips på aktiviteter men jag ville testa själv först. Det gick jättebra!

Om du jobbar med engelska kan du testa Eric Curts’ Valentine’s Magnetic Poetry Template (klicka här).

Här lämnar jag er med en tutorial på engelska om hur man använder Google Ritningar. Du kommer säkert att bli inspirerad. Lycka till!

Google Drawings 101 Part 1 by Joshua Pomeroy (klicka här).

 

Skolbesök: Falun och London

Under januari besökte jag Montesorisskolan i Falun och Benhurst Primary School i London. Det första hade jag planerat själv efter ett trevligt samtal med rektor Marie Linder och det andra var en del av Bett Show 2017, den största IT mässan i världen som äger rum i London.

Båda skolorna jobbar med olika typer av mjukvaror som nuförtiden kallas för suite /swi:t/, dvs, en uppsättning av tillhörande dataprogram och produkter. I Falun jobbar de med G Suite for Education (tidigare kallad för Google Apps for Education) sedan några år tillbaka och i London använder Benhurst Primary School en mjukvara som heter Smart Learning Suite. Här kommer jag inte att jämföra deras mjukvaror men jag kommer att reflektera över några punkter som fångade min uppmärksamhet under mina besök.

Programmeringsuppdrag. Montessoriskolan i Falun.

Besökensstuktur. På Montesoriskolan blev jag mottagen av lärare Lisa Holden och vi gick runt för att titta på eleverna från åk 6-9 som jobbade med ett temaarbete: Jordens Utveckling. De var uppdelade i tio grupper/uppdrag. I varje grupp träffade jag två lärare som var huvudansvariga för respektive station. Rektorn hade berättat att det var en variant av elevensval som de utvecklade till ett projekt för hela skolan. Det finns mer information om projektet på skolans hemsida, Facebook och Instagram. Bilden var tagen när eleverna försökte lösa ett programmeringsuppdrag vid en station. På Benhurst Primary School fick vi ett schema och en elev som guide under hela besöket. Det verkar som eleverna var vana att få gruppbesök eftersom det har blivit skolansaffärsmodell för att få billigare hjälpmedel.

Två elever per Ipad. Benhurst Primary School.

Ledarskap. Allt börjar uppifrån. Båda rektorerna är stolta över sina skolor och de är övertygade att de är en del av framtidens skola som har satsat på tekniken och utbildningen av sin personal. Marie Linder påpekar att hennes pedagoger är mycket kunniga och intresserade av digitalt arbete vilket är en naturlig och internaliserad del av undervisningen i hennes skola. Mr. David Denchfield välkomnar oss besökare med en stor eloge till sina duktiga och engagerade lärare och citerar Elbert Hubbord (1993) med tanken på att läraren är den viktigaste faktorn i skolan: ”One man can do the work of fifty ordinary men. No machine can do the work of one extraordinary man”. Där såg vi att ALLA lärare använde de digitala verktygen för fullt. Så ska det vara om man vill lyfta hela skola och inte enstaka lärare på eget initiativ.

Interaktiva tavlor och kollaborativa ytor. I 2013 besökte jag en språkskola i London. Där såg jag skickliga lärare som jobbade med smartboards och sparade material online som eleverna hade tillgång till under kursen. Den största skillnaden som jag har sett i år i London och även i Falun är hur den kollaborativa tanken har vuxit fram och tagit plats i undervisningen. I båda skolorna erbjuder deras programvaror smidiga gemensamma arbetsytor. Fördelen med att använda suite är att allt finns på ett ställe, men det finns en uppsjö interaktiva spel och kollaborativa program som man kan använda utan att behöva betala eller köpa hela paketet. Se exempel på webbaserad ordbehandlare här.

Smartboard. Benhurst Primary School.

Studiero. På båda skolorna var eleverna engagerade i sina arbete. Benhurst Primary School är en skola för yngre barn och ljudnivån var hög. Det blev ännu högre när eleverna började titta på en video på deras Ipad. Man måste tänka på att utrusta rummet med hörlurar. Vi hade samma problem när vi började med en-till-en på vår skola. På Montessoriskolan hade lärarna delat grupperna i mindre grupper och det var allt lugnt och fint. Eleverna samarbetade bra oavsett åldersskillnad.

Guiden. Benhurst Primary School.

Moderna språk. Jag såg några affischer på franska i Benhurst Primary School. Min guide som gick i sexan berättade lite blyg att han läser franska. Läraren var tyvärr inte där för att berätta hur de jobbar och hur de ser på moderna språket i deras skola. När det gäller andra språk brukar de hylla ett främmande språk varje månad.

The language of the month. Benhurst Primary School.

Det finns affischer på skolan och information på deras hemsida. De tränar några ord, läser fakta om språket, räknar till 10, lyssnar på nationalsången, ha tillgång till lärarhandledning med några aktiviteter och videor.

På Montessoriskolan träffade jag några språklärare och det bästa var att de hade en gemensam station i moderna språk där eleverna från åk 6-9 producerade texter tillsammans. Ett utmärkt sätt att samarbeta och utbyta kunskap.

Produktion. Moderna språk station. Montessoriskolan i Falun.

Pappershantering. Även om stor satsningen på det digitala upplevde jag att det fanns ett stort antal papper runt omkring i Benhurst Primary School. Där var inte en en-till-en skola. Två elever delade på en Ipad. Det fanns en klassuppsättning av pc i datasalen. På Montessoriskolan allt material var delade via elevernas virtuella klassrum och man såg inget papper förutom de planscher som eleverna höll på att producera. Men varför inte göra det digitalt?

Diskussion och bedömning. Jag pratade lite med några lärare på Montessoriskolan under den korta tiden som jag var på besök, och de uttryckte att den typen av arbete är svårare att bedöma elevernas individuella kunskaper eftersom det handlar om grupparbete. Å andra sidan, känner de att det är värt att jobba tematisk och integrerat för att utveckla den sociala delen och för att använda kamratstöd under arbeten. På Benhurst School det som de kallade för diskussion i programmet var en uppsamling med en försäljare som var stolt över sina produkter. Det är kanske självklart eftersom vi var på en IT mässa. Vi fick aldrig tid till att prata med lärarna och diskutera frågor om digitalisering, hantering av mjukvaror, planering och bedömning.

Demonstration. Smart Learning Suite. Benhurst Primary School.

Om du inte använder någon typ av kollaborativ mjukvara på din skola, tipsar jag att börja med Padlet för att testa med dina elever.

Hursomhelst är det väldigt nyttigt med skolbesök. Både för att lära sig nya saker och för att få bekräftat att man är på rätt spår. Det engelskaskolsystemet går inte att jämföra rakt av med det svenska, dessutom måste man ta hänsyn till kulturella och socio-epistemologiska skillnader.  Men en sak är skolorna som jag besökte eniga om: genom att använda digitalisering syfta de på att nå smidigare ”the 21st century skills” – kreativitet, kritisk tänkande, samarbete och kommunikation.

Det ser väldigt olika ut från skola till skola. Som jag nämnde i början använder Benhurst Primary School i London Smart Learning Suite och Montessoriskolan i Falun, G Suite precis som i min kommun. Vilka mjukvaror använder du? Har du något planerat skolbesök?