Viking eller bonde?

Dagens ungdom pratar slarvigt och de läser inte Heidenstam säger en av karaktärerna i Doktor Kosmos låt “Borgarsvin” från 2000. Själv har hon aldrig hört om “loket” Olsson men kan stava Nietzsches namn. Och trots att det nog inte är borgarsvin (vad det nu innebär) som vi vill fostra i skolan, så vill nog många av oss svensklärare ändå balansera våra elevers konsumtion av junkig populärkultur med en gnutta klassisk skolning. I det här inlägget ska jag försöka ta mig an Erik Gustaf Geijer och göra honom relevant för dagens ungdom

Erik Gustaf Geijer – nationalskald eller borgarsvin?

Arketyp, stereotyp och fördom – vad är det för skillnad på dessa tre begrepp? Det är den första fråga jag vill ställa till mina elever innan vi läser Geijers Odalbonden och Vikingen.  Det kommer nog att krävas en stunds googlande och några minuters pardiskussioner innan vi kan ta upp ämnet i helklass. Men med lite tur så ska vi nog kunna få ihop någon slags arbetsdefinition av hur begreppen både hör ihop och skiljer sig åt innan vi går vidare.

Nästa steg blir att läsa om den nationalromantiska idén om folksjälen. I den lärobok vi har tillgång till, Epoker och diktare, så hittar vi lite om den på sidorna 166-167 och kan sen koppla ihop denna idé med Göticismen som vi hittar på sidan 181. När eleverna har en uppfattning om vad begreppet folksjäl omfattar och vet vad Götiska förbundet hade för mål och syfte kan vi ge oss i kast med de två dikterna.

Vikingen och Odalbonden representerar som bekant var sin sida av den svenska folksjälen och är egentligen bara våra gamla vänner Dionysos och Apollon klädda i en nordiskt nationalromantisk skrud. Det är inte särskilt svårt att upptäcka för en vaken elev och om inte annat så är Epoker och diktare (sida 182) väldigt tydlig och rakt på sak med hur dikterna ska tolkas. Det svåraste i själva läsningen, och det som eleverna nog behöver mest hjälp med, är att tillgodogöra sig de arkaiska uttryck som herrarna i Götiska förbundet kryddade sina framställningar med.

Viking

Efter läsningen reflekterar vi över om Vikingen och Odalbonden främst är arketyper, stereotyper eller bara exempel på fördomar om vad som en gång var svenska vanor och ett svenskt sätt att vara. Här är det självklart också läge att ta upp hur Herders idé om folksjälen missbrukades av de strömningar i Tyskland som till slut urartade i ondskefull nationalsocialism.

Till sist vill jag nog ändå att eleverna ska landa i att vår viking och bonde är arketyper, representanter för en typ av individ som kan förekomma i nästan vilken kultur och vilket samhälle som helst, och med det som utgångspunkt så vill jag att de förflyttar dessa typer till Stockholm 2018 och att de påbörjar en berättelse om någon av dem.

Berättelsen ska inledas med en blinkning till Selma Lagerlöf: Äntligen stod vikingen/odalbonden på studentflaket… Och sedan vill jag att eleverna, med hjälp av tillbakablickar och hopp framåt i tiden, ska berätta om vår hjältes öden och äventyr i vår samtid. Hur har hen skött sig i skolan? Hur firar hen studenten? Vilka karriärval gör hen? Hur beter hen sig på sociala medier? Vilken partner söker hen? Hur beter sig hen i förhållandet? Vilka relationer har hen till andra än sin partner? Vad har hen för beteende på sociala medier? Vilka saker värdesätter hen? Blir hen någonsin lycklig? Är hen en sån som utnyttjar eller en sån som utnyttjas? 

Den här typen av kreativ uppgift tycker jag inte att eleverna någonsin behöver göra helt klart utan de får jobba med den så länge omständigheterna tillåter och de utkast de producerar får tjäna som både underhållande högläsning och underlag för diskussion. Syftet är inte, i det här fallet, att göra dem till fulländade författare utan att att använda det egna skrivandet för att tränga in i gamla texter som annars skulle kunna uppfattas som svårtillgängliga eller rätt och slätt ointressanta.

Funkar det här greppet så är Heidenstam och Nietzsche nästa, och kanske ska vi jobba lite med artikulationen också.

Odalbonde

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)