Till dig som ska välja gymnasium

Gymnasievalet har öppnat och på skolor landet runt organiseras öppna hus för dig som ska välja. Du vet säkert ganska mycket om vad du vill och hur en bra skola ska vara (du har ju redan gjort nio långa år), och du litar säkert en hel del på din magkänsla och dina kompisars berättelser. Sen finns det ju gymnasiemässor, gymnasieguider och glansiga broschyrer med massor av information och bilder på eleganta ungdomar som utstrålar framgång och självförtroende medan de leende kisar mot den lysande framtiden. Klart du vill söka dit, bli en av dem, ha hela världen öppen framför dig. Men här är ju en till skola med lika snygga människor, lika fyllda av hopp, glädje och framtid! Och där en till! Vilken ska du välja!?

Den ljusnande framtid är vår

Här ska du få ett tips på hur du kan lista ut vilken skola som erbjuder dig de bästa möjligheterna till utveckling. Det är inte byggt på vetenskap, bara på erfarenhet. Men för att det överhuvudtaget ska fungera måste vi stämma av ett par saker först:

1. Är du en människa? (Behöver du social kontakt, behöver du känna dig trygg och uppskattad, behöver du någon som utmanar dig och inspirerar dig, behöver du någon som vägleder dig, och behöver du ibland någon som plockar upp dig när du känner dig nere och som delar din glädje när du gör framsteg?)

2. Vill du utvecklas och lära dig saker?

Ja på båda? Bra, då kör vi. När du går på öppet hus, räck upp handen och fråga hur mycket tid får jag av min lärare varje vecka? Förstår de inte frågan kan du behöva förtydliga dig lite. Då hjälper det att bryta ner den i delar. Hur mycket lektionstid får klassen varje vecka och hur många elever är det i varje klass? Det är så klart inte ett perfekt mått på en bra skola. Vem som helst fattar att det nog ändå är bättre att gå i en klass med 26 elever som får tre timmar undervisning i veckan (7 minuter/elev), än en klass med 3 elever som får en halvtimme (10 minuter), eller 40 elever som får 5 timmar undervisning (7,5 minuter). Men antalet undervisningsminuter per elev ger ändå en vink om hur mycket tid din lärare kommer att ha för att se hur du mår och vad du lär dig, till att involvera dig i undervisningen och för att anpassa den efter dina behov. Går du på ett studieförberedande program och finner att resultatet blir lägre än 5 minuter per elev och vecka, då råder jag dig att vandra vidare. Från 7 minuter och uppåt, då har skolan börjat ge dina lärare förutsättningar att hjälpa dig växa och utvecklas. På ett yrkesförberedande program bör siffran vara ännu högre.

Nästa fråga du bör ställa är hur mycket undervisning får jag totalt sett i varje kurs? Det är klart att ett luftigt schema kan kännas väldigt attraktivt. Ingen orkar gå från lektion till lektion i all oändlighet utan tid för att umgås med vänner eller för att vila. Men om du får för lite undervisning i kursen måste du ändå kompensera för detta själv genom läxor och hemuppgifter, i alla fall om skolan vill erbjuda dig en god utbildning. Vad är poängen med att sluta tidigt för att skynda hem till läxhögen eller läxhjälpen? Bättre då att i lugn och studiero under ledning av en legitimerad och ansvarig lärare klara av så mycket det går av skolarbetet i skolan.

Bättre göra jobbet i skolan?

Den regel som gäller nu ska garantera dig som vill gå ett studieförberedande program ett genomsnitt på 87  timmar undervisning per 100-poängskurs. För dig som vill gå ett yrkesförberedande program är det 97 timmar. (Vill du veta mer om hur jag räknat kan du läsa här.) Men skolornas ansträngda budgetar har lett till att många erbjuder alldeles för lite undervisning. Så vill du se hur en stressad skolledare ser ut, be då om en tydlig redogörelse för hur skolan ordnar så att du får din garanterade undervisningstid.

En sista fråga du bör ställa för att ta reda på om skolan är något för dig är hur många elever undervisar mina lärare per vecka? Jag förstår om du undrar varför detta är så viktigt. Jag hade själv inte brytt mig om det när jag var 16. Ändå vill jag påstå att det är det tydligaste måttet på vilken möjlighet till personlig utveckling och omtanke en skola är beredd att erbjuda dig. Ju fler elever dina lärare har att ta hand om, desto mindre tid får de att ägna åt dina texter och uppgifter, din utveckling, ditt mående, dina intressen, ja åt dig som människa, och desto större är risken att du blir en i mängden, att återkopplingen blir opersonlig och standardiserad, och att hur du mår och vad du tänker spelar mindre roll. Väljer du ett studieförberedande  program så är 150 elever per lärare en bra siffra medan det vid 180 börjar kännas ansträngt och 200 utgör en ren katastrof (om du nu inte gillar massföreläsningar och standardiserad/automatiserad återkoppling). För yrkesförberedande program bör siffran vara lägre.

Det är svårt att räcka till när klassen blir för stor

En sak jag kan lova dig är att oavsett vilken skola du väljer så kommer du att mötas av lärare som med goda hjärtan och kloka hjärnor vill göra allt för att lära känna dig och hjälpa dig att växa och utvecklas. Det gäller bara att hitta den skola där de får den bästa möjligheten att göra detta. En skola med människor, för människor, som har tid för varandra som medmänniskor. Där tror jag att du kommer att trivas.

Lycka till!

 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)