Stilfigursjakt – en retorikuppgift för gymnasiet

Ibland behöver vi lämna klassrummet för att hämta inspiration, få andrum eller bara för att... ja bara för att. Här följer ett sätt att göra det inom ramen för retoriken. Det är knappast kärnfysik men kärnfullt och enkelt paketerat, hoppas jag.

För att det ska fungera att skicka ut eleverna för att leta retoriska figurer så krävs i stort sett bara två saker, att eleverna är förtrogna med några stilfigurer och att det finns en stadsmiljö i närheten av skolan.

En enkel, lättfattlig och användbar lista med stilfigurer hittar vi här, om vi inte har tillgång till utförligare källor.

Stadsmiljön är svårare att ordna om den inte finns där, men kanske går det att använda sig av Google Street View och Google Cardboard. Då kommer eleverna förstås inte ut ur klassrummet rent fysiskt, men å andra sidan så öppnas stora delar av världen upp för dem att utforska.

När förutsättningarna väl är på plats så behövs det bara en uppgift. Jag har valt att lägga upp den som en gruppövning enligt nedan. Det är i och för sig bara den första uppgiften som kräver att eleverna ger sig ut, men med tanke på hur lång tid det tar för vissa av dem att röra sig i grupp och hur kallt det är större delen av året så gör det inget att de får komma in i värmen och lösa de sista två delarna där.

  • Gå ner till torget och ta med något att fota med. Klistra in tre bilder med gruppens deltagare framför/bredvid olika reklamkampanjer som innehåller stilfigurer. Anteckna vilken stilfigur det är under bilden. T ex: 

 

Allitteration

 

  •  Leta upp 3 låtar på Spotify, YouTube, etc som innehåller antiteser. Klistra in dem nedan tillsammans med ett smakprov ur texten. T ex:

 

“It’s the one who won’t be taking, who cannot seem to give

And the soul afraid of dying, that never learns to live

  • Hitta tre reklamfilmer på YouTube som innehåller narrativa inslag. Klistra in länkarna nedan. T ex: 

 

här är dokumentet eleverna får utformat.

Hur framgångsrik en sådan här övning blir hänger till viss del på hur väl den följs upp. Ett sätt att göra det är att låta varje grupp presentera ett exempel från varje uppgift. Det brukar räcka för att få ett tillräckligt brett underlag för en gedigen diskussion om stilmedlens effekter.

Min förhoppning är att resultatet blir att eleverna fortsätter att reflektera över hur retoriska figurer omger dem i kollektivtrafiken, i hörlurarna och på skärmen. Lyckas jag med det så fortsätter lärandet långt efter att momentet är avslutat.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)