Hiroshimabomben – ett ämnesövergripande tema (del 1)

Den 6 augusti är Hiroshimadagen, årsdagen för fällandet av den första av de två atombomber som hittills använts i krig. Att datumet infaller innan terminen startar bör inte hindra oss från att beröra denna viktiga händelse i undervisningen. Kanske är det särskilt angeläget att vi nu, när det gått över sjuttio år sedan bomberna fälldes och få hibakusha (överlevare) finns kvar i livet och när vi riskerar en ny internationell kapprustning samtidigt som en drummel till presidentkandidat undrar varför USA inte kan använda sina kärnvapen, ser till att vårda berättelsen om Hiroshima så att ”bomben” inte bleknar till en abstraktion, ett spöke från det förflutna.

Här följer en beskrivning av hur jag vill att mina elever arbetar med Hiroshima över gränserna för de ämnen jag undervisar i, svenska och engelska. Den enkla tanken är att ge eleverna material att processa i båda ämnena och sedan låta dem genomföra en skriftlig slutuppgift i det ena och en muntlig i det andra. Jag har försökt ordna det så att det med lite anpassning också går att använda upplägget i bara ett av ämnena. Allt som allt tar det hela två till tre veckor i anspråk och med tanke på texternas och hörövningarnas svårighetsgrad så lämpar det sig först och främst för elever i åk 2 och 3 på gymnasiet. Detta blogginlägg beskriver den första lektionen i vardera ämnet.

 

"Skuggan" av ett av atombombens offer inetsad i stentrappan utanför banken Sumitomo i Hiroshima

Skuggan av ett av atombombens offer inetsad i en stentrappa i Hiroshima

Engelska – lektion 1

Förförståelse

Jag tänkte inleda med att visa bilden av en människa som klockan 08.15 den 6 augusti 1945 upphörde att existera, men vars skugga, kastad i det bländande ljussken som utplånade henne och så många andra, ännu finns kvar i stentrappan utanför banken Sumitomo i Hiroshima.

Efter det får eleverna under någon minuts tystnad skriva ned vad de vet om Hiroshimabomben och sedan samlar vi våra kunskaper på tavlan eller via något lämpligt webbverktyg.

Därefter är det dags för hör- och läsövningar.

Lyssna (nyhetspodd)

Den första övningen är att lyssna till en podcast av Amy Goodman producerad i samband med 70-årsdagen för Hiroshimabomben. Den fokuserar på framväxten av en fredsrörelse efter krigsslutet och eleverna får enskilt svara på fem detaljfrågor:

Who are/were the hibakusha?

What role did they play in the peace movement?

How did the paper crane become a symbol for peace and nuclear disarmament?

Why does Kenzaburo Oe use the word ”betrayal” in connection with nuclear power plants i Japan?

What recent development did protesters react against in New Mexico last year?

Efter några minuter får eleverna jämföra sina svar i grupper (5 st) och sedan får varje grupp redogöra för en fråga inför klassen.

Läsa (fakta-/nyhetstext)

Den sista frågan i övningen ovan leder över ämnet till utvecklingen av kärnvapen idag och för att fortsätta längs med det spåret så vill jag att eleverna läser artikeln ”Race for Latest Class of Nuclear Arms Threatens to Revive Cold War” skriven av William J Broad och David E Sanger och publicerad i New York Times den 16 april i år. Det är en ganska svår text med många avancerade ord som kan vara främmande för eleverna så vi angriper den metodiskt i fyra steg, de första tre på lektionen och det sista som hemläxa.

Steg 1

Eleverna får 15 – 20 minuter på sig att skumläsa texten och stryka under nyckelavsnitt samt ord och uttryck som är svåra att förstå. Därefter tar vi en kort rast.

Steg 2

Eleverna får parvis försöka att muntligt sammanfatta innehållet i artikeln. Paren slås sedan ihop till grupper om fyra och eleverna får till uppgift att dela in texten i avsnitt och skriva underrubriker till dessa. De kan även hjälpa varandra förstå krångliga ord och uttryck och självklart kan de fråga mig om de kör fast. Detta bör ta ca 20-25 minuter.

Steg 3

Grupperna om fyra slås ihop och i de nya, större grupperna får eleverna jämföra textindelning och underrubriker.

Steg 4

Elevernas hemläxa blir att närläsa artikeln så att de är välbekanta med innehåll, ord och uttryck. Det blir ett pop quiz nästa gång. De ska också skriva en kommentar om ca 100 ord till artikeln ur Setsuko Thurlows (huvudpersonen i nästa hörövning) perspektiv.

Lyssna (intervju)

Lektionens sista övning blir att lyssna till en hibakusha, Setsuko Thurlow, berätta om sina minnen från den ödesdigra morgonen den 6 augusti 1945. Hon gör det i en intervju med NPR från den 26 maj i år. Det finns anledning att varna eleverna för att hennes vittnesmål innehåller en del ruggiga beskrivningar och med tanke på detta så får eleverna inga detaljfrågor denna gång, men för hemläxans skull så kan det vara en god idé att be dem vara extra uppmärksamma på hennes reflektioner i slutet av intervjun.

Svenska – lektion 1

Lyssna (nyhetsinslag/filosofisk diskussion)

För att återknyta till det vi avhandlat på engelskan så vill jag inleda efterföljande svensklektion med Sveriges Radio P4s inslag ”70 år sedan Hiroshima”. Det ger värdefull information, bland annat om USAs motiv för att fälla bomben över civilbefolkningen i ett land som i stort sett redan besegrats. Tanken är att svensklektionen sedan ska röra sig bort från de faktiska händelserna i Hiroshima och fokusera mer på den filosofiska frågan om det går att rättfärdiga ett sådant våldsamt angrepp på en civilbefolkning som atombomberna den 6 och 9 augusti 1945 innebar.

Vi lyssnar till inslaget med en enda fråga i åtanke:

Vilka motiv för att släppa bomben berörs i inslaget?

Efter en kort diskussion om den frågan ändrar vi så riktning en smula och fyller på våra kunskaper i filosofi med hjälp av SRs program ”Anscombe, Foot och dygdetiken”. Vi lyssnar fram till 09.15 och får lära oss om tre varianter av Philippa Foots berömda ”trolley problem”samt om Tomas av Aquinos ”dubbeleffektdoktrin”.

Skulle du slå om växeln och rädda rädda fem på bekostnad av en?

Diskutera 

Efteråt får eleverna i grupp diskutera vilket av Foots tre exempel som bäst går att applicera på den situation som ledde fram till Hiroshimabomben. De får också försöka sig på att applicera Tomas av Aquinos dubbeleffektdoktrin på samma situation. Går det att rättfärdiga bombningen med hjälp av den? Detta bör ta ca 15 minuter.

Skulle du knuffa ner ”den fete mannen” för att rädda de fem andra?

Lyssna

För att ytterligare fylla på med filosofiska termer och begrepp lyssnar vi vidare till ”Anscombe, Foot och dygdetiken” från 16.12 – 21.21. Syftet är att reda ut skillnaden mellan dygdetiken, som Philippa Foot och Elisabeth Anscombe förespråkar, och konsekvensetiken, som bland annat omfattar utilitarismen.

Diskutera  och ta ställning

Efter lyssningen får eleverna parvis försöka definiera vad de olika inriktningarna innebär, och sedan ber jag några elever redogöra inför hela klassen. Därefter är det dags att i grupp försöka formulera både konsekvens- och dygdetiska för- och motargument till Hiroshimabomben. Eleverna får 15 minuter till detta svåra arbete innan det är dags för rast. Men först kör vi en runda i klassen då varje grupp får läsa upp sina bästa argument. Vi samlar dem i lämpligt webbverktyg.

När vi är tillbaka från rasten mixar vi om grupperna och i de nya konstellationerna får varje elev göra sin röst hörd genom att inleda med ”Jag förstår att fällandet av bomben var ett svårt beslut att fatta och utifrån vad jag vet just nu så tänker jag att det var rätt/fel beslut eftersom…” och avsluta med en motivering till sitt ställningstagande. Motiveringen ska till större delen baseras på ett förnuftsmässigt resonemang och kan alltså inte bara vara en känsla eller ingivelse. 5 minuters tyst förberedelse är en förutsättning för att det hela ska bli bra.

Skriva (argumenterande text)

Den andra halvan av vår 2,5 timmar långa lektion ägnar vi åt skrivande. Fokus ligger på att föra ett förnuftigt resonemang och en god argumentation. Eleverna får detta scenario att förhålla sig till:

I landet X finns den bergiga provinsen Y, med ca 600 000 invånare, där en grupp militanta separatister kämpar för att bryta sig loss och bilda en egen nation. Bakgrunden är att det i Y finns en stor andel utövare (ca 40%) av Z-ismen, först och främst tillhörande folkgruppen Monteserna. Men efter att Y i åratal ingått i X utgörs nu befolkningen i Y av 60% andra religioner och 55% andra folkgrupper. Separatisterna vill skapa en Montesisk republik med Z-ismen som statsreligion.

Beväpnade separatister har nu tagit sig in på universitetssjukhuset i Y:s största stad, Montropolis, och tagit ca 200 patienter och personal som gisslan. De har också fört bort ytterligare 50 personer, bland dem barn, till en okänd plats, förmodligen i någon av gruvorna i de oländiga och svårnavigerade bergen som avgränsar landet och provinsen från omvärlden. Nu ställer separatisterna följande krav:

(1) Om regeringens trupper lämnar provinsen inom 24 timmar så släpps gisslan på sjukhuset.

 (2) Om regeringen i X erkänner Y som självständig nation inom en vecka så kommer även de 50 övriga att släppas.

(3) Om regeringen försöker frita gisslan på den ena platsen dödas gisslan på den andra.

Presidenten i X har två timmar på sig att återkomma med besked till separatisterna. Vad ska hen göra? En komplikation är att det finns en uppenbar risk att extremister på separatistsidan kommer att ägna sig åt etnisk rensning om regeringen drar tillbaka sina trupper. Den hårt pressade presidenten inser att alla val är dåliga och vädjar till sina rådgivare.

Uppgiften är att föreslå vilken åtgärd presidenten ska vidta, och ange varför den är mer moraliskt försvarbar än andra alternativ. Texten behöver inte vara särskilt lång (200 – 300 ord) men den ska vara tydlig och välformulerad och gärna innehålla en hänvisning till något eller några av de filosofiska exempel och begrepp vi talat om under lektionen.

Eleverna skriver till dess att det återstår några minuter av lektionen.

Exit ticket

Avslutningsvis får eleverna en minut på sig att i tysthet formulera en fråga kring det vi lyssnat till, diskuterat och skrivit om. Jag samlar in dessa frågor genom lämpligt webbverktyg och återkommer till några av dem i början av nästa svensklektion. Då ska vi också arbeta vidare med elevernas texter.

 

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)