Hiroshimabomben – ett ämnesövergripande tema (del 2)

För några veckor sedan skrev jag om de första två lektionerna i ett samarbete mellan svenska och engelska på temat Hiroshimabomben. Det hela var från början tänkt som ett ganska kort inslag i de båda kurserna men, mycket beroende på att eleverna visat ett sådant starkt intresse för temat, så har det fått ta lite mer tid i anspråk. De första lektionerna i vardera ämnet hittar du här. Nästa två 160 minuter långa lektioner (ja, så ser det ut hos oss) följer här nedan.

Minnesmärke i Hiroshima

Andra lektionen i engelska

Läxkoll

Till denna vecka hade eleverna fått två läxor, att lära sig orden och uttrycken i den här texten och att skriva en kort kommentar till den utifrån hibakushan Setsuko Thurlows perspektiv. Orden och uttrycken kollar vi av med hjälp av detta test. När det gäller den korta kommentaren får eleverna först jämföra texter med varandra och sedan bearbeta sina stycken så att de får en tydlig topic och concluding sentence. Ett exempel på hur det kan se ut hittar de här (även om innehållet inte har något med Hiroshima att göra). Sen är det dags att gå vidare.

Hörförståelse

Det gör vi genom att lyssna till BBCs program om journalisten John Herseys uppmärksammade reportage “Hiroshima” som gavs ut i New York Times 1946 och som blev den första skildringen av atombombens verklighet som på riktigt nådde ut till den amerikanska allmänheten.

Eleverna lyssnar med hörlurar och kan pausa eller hoppa tillbaka i programmmet när de vill. Under lyssningen ska de kortfattat besvara följande frågor:

a) What was the purpose of Hersey’s article?
b) What is said about Hersey’s style of writing in Hiroshima?
c) What was the impact of Hersey’s text when it was published?
d) Name two interesting facts about the author
e) Why was Hiroshima kept “a very secret secret”? (At least two reason)
f) Describe the public attitude to the A-bomb in America before the publication of Hiroshima?
g) How does the idea of “personalization” relate to Hersey’s project?
h) Why did the NewYorker decide to publish Hiroshima as one piece and why did the BBC decide to broadcast it in 4 parts?

När eleverna pö om pö blir klara med frågorna, är det dags för dem att gå vidare till nästa övning, som är att läsa just Herseys “Hiroshima”.

Läsförståelse

“Hiroshima” är ingen särskilt svår text och efter att ha lyssnat till BBC-inslaget har eleverna en mycket god förståelse för vad som väntar dem. Men med tanke på att den är en gripande skildring av en fruktansvärd händelse så tilldelar jag dem ändå en av de sex huvudkaraktärerna att följa genom berättelsen, så att det inte känns för tungt för dem. Det betyder att eleverna kan skumläsa de flesta sidorna men att de måste vara observanta och noggranna när de läser de avsnitt som skildrar just deras hjältes öde. Så här ser instruktionen ut:

Start reading ”Hiroshima” by John Hersey. Collect a printed version from me. On the first page, one name will be highlighted in yellow. That is the character who you should keep tabs on throughout the story, your focus character. Your task is to navigate through the pages and carefully read the ones you need to read in order to keep track of the fate of your focus character.

At the end of the text you will find two sheets with the headings Timeline of events and Description of character. On the first page, I want you to illustrate the the events that your focus character experiences during the course of the story. On the second, I want you to describe the personality of your focus character. On the very last page, there is a list of adjectives that might come in handy, but your description must not only be a collection of adjectives, so you should also refer to specific examples or character descriptions in the text when you describe your focus character’s personality.

Resten av lektionen är tyst läsning och arbete med uppgiften. Läxan blir att göra klart hemma om tiden blir för knapp under lektionen och uppgifterna redovisas muntligt i seminarieform vid nästa lektion.

John Hersey

 

Andra lektionen i svenska

Återkoppling till lektion 1

Även i svenskan börjar vi med att återkoppla till den förra lektionen och de tankar som då dök upp i samband med elevernas exit tickets. Jag väljer ut några frågor/tankar/åsikter från elevgruppen och lyfter dem i helklass. Efter en halvminuts betänketid är ordet fritt. Att eleverna på så vi får vänja sig vid att resonera med varandra bidrar till att lägga en god grund för kommande diskussioner.

När vi behandlat några av elevernas ”exit-frågor” går vi tillbaka till förra veckans texter, de som handlade om att ge goda råd till presidenten i landet X. Här får eleverna jobba i triader på så vis att en elev börjar med att läsa upp sin text och därefter måste hen sitta tyst och lyssna på de andra två diskutera hens lösning i tre minuter, sedan vidare till nästa elevs text, och nästa. På det sättet knyter vi ihop förra veckans lektion och uppgifter med det som vi har framför oss.

Referatövning

Eftersom vi just haft en klok och saklig diskussion med varandra så passar det bra att fylla på med ett liknande samtal mellan kloka hjärnor. Vi gör det genom att lyssna till de äkta makarna psykologen Stephen Pinkers och filosofen Rebecca Newberger Goldteins TED-tal om The Long Reach of Reason. Visst, det är på engelska och ingen svensk textning finns att tillgå, men det är ju så bra och det ger sån värdefull input inför det som komma skall. Jag låter eleverna titta på det en gång och med engelsk textning. Efteråt får de tala med sina bänkgrannar i tre minuter innan vi tillbringar 20 minuter enskilt med att på svenska skriva en sammanfattning av TED-talet.

När de 20 minuterna har gått ber jag en elev läsa upp sitt referat, sedan frågar jag en annan om hen vill lägga till något, sedan en tredje, sedan en fjärde och så vidare till dess att det känns som att vi fått ett klart, tydligt och samlat grepp om innehållet i Pinkers och Newberger Goldsteins framställning. Då har vi förtjänat en rast, en ganska lång sådan.

Pinker och Newberger Goldstein i tecknad form

Lyssna, reflektera, skriv

Efter paus har vi nått fram till den sista uppgiften i momentet Hiroshimabomben, i alla fall i svenskämnet. Här tänker jag att eleverna ska få skriva en essä med avstamp i Barbro Alvings berömda radioinslag ”Aldrig mer Hiroshima”. Jag utgår från att eleverna redan känner till essän som genre men för dem som behöver fräscha upp sina kunskaper så hänvisar jag till kapitlet om essäer i Natur & Kulturs Fixa genren som finns på skolan. Vi lyssnar till Alvings reportage och jag ber eleverna ta särskilt mycket fasta på hennes avslutningsord:

Att tänka sig att något sådant en gång till kan få ske, det är för mig den innersta, den otillåtna defaitismen. Det har talats mycket om defaitism på senare år men det finns en art som sällan nämns. Det är fredsdefaitismen. Den finns hos alla dem som innerst inne tror att det är meningslöst med fredsarbete. Den finns hos alla dem som i grunden tycker att människor som arbetar för fred och tror på meningen med det är naiva. I så fall kan man bara säga att den ort där man definitivt bestämt sig för att ställa upp i det naivas led är Hiroshima. […] I Hiroshima, om någonstans, borde folk ha kunnat bli skräckslaget cyniska i fråga om individens eller en grupp individers möjlighet att hejda atombomben. Det har de inte blivit. De har kommit fram till att de verkligt naiva det är de som tror att världen står ut med, och fysiskt och andligen kan överleva, ett krig till i atombombens tecken. För dem som tror det får man väl anta att Hiroshimas fredsarbete ser ut som det naivaste som finns. Då kan man bara säga, att skillnaden mellan de två naiviteterna är att Hiroshimas i sig har ett stråk av den gudomliga naiviteten och den har försatt berg förr.

Sedan ber jag eleverna ta ställning till om fredstanken och tanken på en värld utan kärnvapen i grunden är naiva drömmar. Den tid vi har kvar av lektionen ägnas åt att skapa en tankekarta utifrån detta ställningstagande och att söka information och källor som kan hjälpa eleven att bygga ett logiskt och sammanhållet resonemang. Hemläxan blir enkel: Fråga dina föräldrar/vårdnadshavare eller far-/morföräldrar vad de tänker om arbetet för världsfred och drömmen om en kärnvapenfri värld. Är det naivt att tro att det kan bli verklighet?

Nästa gång

Nästa lektion får eleverna den exakta skrivuppgiften och sedan ägnar vi resten av tiden åt att skriva fantastiska essäer. Självklart får de ha anteckningar med sig och tillgång till allt material vi arbetat med. Min förhoppning är att eleverna via essän ska öva sig i att syntetisera alla intryck och kunskaper de fått under momentet, och kanske kan utdrag ur de texter vi skrivit tidigare arbetas in i essän. Vi får väl se hur det går.

Själv tänker jag passa på att vika en fredstrana medan jag som en hök vakar över de skrivande eleverna.

Konsten att vika en fredstrana

Lämna en kommentar

  • (will not be published)