Grupper och identitet – övningar till Engelska 7

De grupper vi tillhör definierar oss, liksom de vi aspirerar till och de vi absolut inte vill tillhöra. Det är helt enkelt svårt att som individ inte förhålla sig till de många skikt av grupperingar som utgör det sociala landskap vi rör oss igenom och att tänka sig en individuell identitet oberoende av dessa är nog omöjligt. Tänk bara på Monty Pythons Life of Brian där huvudkaraktären fåfängt försöker få en folkskara att se sig själva som individer. Yes, we are all different skanderar de i kör, alla utom en. I’m not utbrister han. Så tillhörighet eller otillhörighet – det verkar vara frågan när vi skapar vår individuella såväl som kollektiva identitet.

För att få eleverna att reflektera över hur vi och vår värld påverkas av grupptänk har jag ägnat en ganska stor del av min Engelska-7-kurs åt att undersöka detta. Att världens största demokrati, Indien, fyller 70 i år har gett oss anledning att lära oss om hur idén om ett självständigt och enat Indien ledde fram till så enorma motsättningar mellan hinduer, sikher och muslimer att en tvåstatslösning, Indien och Pakistan, sågs som den enda lösningen fram till dess att de båda länderna kunde enas om formerna för en gemensam stat. Idag, efter 70 år av bland annat etnisk rensning, krig, terror och nationalistiskt våld, verkar sammangåendet vara längre bort än någonsin.

Även den Irländska kampen för självständighet, vilken utöver frihet från Storbritannien gav upphov till ett blodigt inbördeskrig mellan republikaner och ”fristatare” såväl som en slags tvåstatslösning med interna konflikter mellan katolska republikaner och protestantiska unionister i Nordirland som följd, har varit spännande att kika på ur ett grupptänksperspektiv. Valet i USA, där ett lappverk av olika intressegrupper spelat stor roll för utgången, har också det gett oss material att arbeta med och när Donald Trump i veckan bjöd in Narendra Modi så kunde vi med hjälp av denna BBC-artikel knyta ihop utvecklingen i Indien och Pakistan med den i USA.  Det finns så mycket man kan göra av detta ämne och nedan ska jag försöka bli mer konkret och presentera en av de övningar vi genomfört.

Den börjar med en gammal (1998) men kusligt aktuell uppsats om grupp- och nationsidentitet som finns att hämta här, fortsätter sedan med ett antal tal av Martin Luther King Jr, Barack Obama och Mel Gibson (man blir lite frestad att leka en ska bort, eller hur?), och mynnar slutligen ut i en taluppgift med världsrekordlång instruktion. Läsa, lyssna och tala alltså. Så här gjorde vi:

Först tog vi oss an texten Group Identity and Nation Identity. Eftersom att den är lite lång och att vissa delar är mer relevanta än andra för just det vi ville göra så färgmarkerade jag 5 olika sektioner och sparade texten här. Klassen delades sedan in i fem grupper och varje grupp fick varsin sektion att sammanfatta kärnfullt och tydligt. Cirka 25 minuter senare fick grupperna klistra in sina sammanfattningar i ett gemensamt dokument i Google Drive och sedan turades de om att redogöra för dem inför resten av klassen. På så vis skapade vi oss en gemensam förståelse för de evolutionära mekanismer som enligt texten lett fram till det beteende den sammanfattar med termen groupism:

”Groupism” then as a primary human behavioural pattern is the readiness to form groups round any observed or imagined differences in bodily or mental characteristics; almost anything will serve: proximity, language, age, sexual inclination, skin colour, eye and hair colour, shared historical or individual experience, metaphysical beliefs, shared descent – even apparently trivial interests such as StarTrek, soccer, basketball or baseball teams, real ale. Those who consider themselves similar in some respect tend to aggregate, to form a herd or flock and in so doing immediately are distinguished from (more or less strongly) those who identify themselves with other groups.

National, international, local and social history is largely the record of the consequences of groupism, a biologically necessary (no doubt) product of the evolution of the species. If groups are formed, group interests are bound to diverge and can result in Crusades, concentration camps, football hooliganism, Waco, city riots.

Nästa steg, lyssningen, handlade om att undersöka hur en nation, USA i det här fallet, kämpar med att ur ett lappverk av grupper skapa en gemensam nationell identitet – E pluribus unum: ”Out of many, one” – som Barack Obama uttrycker det i sitt berömda tal The Audacity of Hope. Just Obama fick spela en stor roll i lektionen men vi började med MLK och I Have a Dream:

När King i avslutningen till sitt berömda tal från 1963 vill samla hela nationen listar han några av de grupperingar han vill sammanföra:

…when all of God’s children, black men and white men, Jews and gentiles, Protestants and Catholics, will be able to join hands…

När sedan Mel Gibson i filmen We Were Soldiers iklädde sig rollen som överste Hal Moore, mannen som ledde en av de allra första amerikanska stridsinsatserna i Vietnam, så lät det så här när han talade till trupperna 1965:

En uppmärksam lyssnare känner igen sig från Kings tal.

Vi gjorde sen ett litet hopp i tiden och några nedslag bland Barack Obamas många tal där vi åter kände igen oss i Kings strävan att skapa enhet där det finns splittring:

For alongside our famous individualism, there’s another ingredient in the American saga, a belief that we are all connected as one people.

If there’s a child on the south side of Chicago who can’t read, that matters to me, even if it’s not my child.

(APPLAUSE)

If there’s a senior citizen somewhere who can’t pay for their prescription and having to choose between medicine and the rent, that makes my life poorer, even if it’s not my grandparent.

(APPLAUSE)

If there’s an Arab-American family being rounded up without benefit of an attorney or due process, that threatens my civil liberties.

(APPLAUSE)

It is that fundamental belief — it is that fundamental belief — I am my brother’s keeper, I am my sisters’ keeper — that makes this country work.

(APPLAUSE)

OBAMA: It’s what allows us to pursue our individual dreams, yet still come together as a single American family: ”E pluribus unum,” out of many, one.

Now even as we speak, there are those who are preparing to divide us, the spin masters and negative ad peddlers who embrace the politics of anything goes.

Well, I say to them tonight, there’s not a liberal America and a conservative America; there’s the United States of America.

(APPLAUSE)

There’s not a black America and white America and Latino America and Asian America; there’s the United States of America.

(APPLAUSE)

The pundits, the pundits like to slice and dice our country into red states and blue States: red states for Republicans, blue States for Democrats. But I’ve got news for them, too. We worship an awesome God in the blue states, and we don’t like federal agents poking around our libraries in the red states.

We coach little league in the blue states and, yes, we’ve got some gay friends in the red states.

(APPLAUSE)

There are patriots who opposed the war in Iraq, and there are patriots who supported the war in Iraq.

We are one people, all of us pledging allegiance to the stars and stripes, all of us defending the United States of America.

Denna strävan att inkludera, samla och ena USA, vilket så klart är varje presidents uppgift, återkom ständigt i Obamas tal och ofta använde han den amerikanska militären som exempel på hur en supergrupp kan fungera som en enhet trots att den innehåller subgrupperingar. Så här lät ett avsnitt ur hans State of the Union Address från 2011, året då homosexualitet inte längre utgjorde ett formellt hinder för att tjänstgöra i militären:

Tonight, let us speak with one voice in reaffirming that our nation is united in support of our troops and their families. Let us serve them as well as they’ve served us — by giving them the equipment they need, by providing them with the care and benefits that they have earned, and by enlisting our veterans in the great task of building our own nation.

Our troops come from every corner of this country — they’re black, white, Latino, Asian, Native American. They are Christian and Hindu, Jewish and Muslim. And, yes, we know that some of them are gay. Starting this year, no American will be forbidden from serving the country they love because of who they love. (Applause.) And with that change, I call on all our college campuses to open their doors to our military recruiters and ROTC. It is time to leave behind the divisive battles of the past. It is time to move forward as one nation. (Applause.)

Ett år senare var det dags igen. Och denna gång hade Obama ett trumfkort, den lyckade operationen i Pakistan som innebar slutet för Usama bin Laden:

Which brings me back to where I began. Those of us who’ve been sent here to serve can learn from the service of our troops. When you put on that uniform, it doesn’t matter if you’re black or white; Asian or Latino; conservative or liberal; rich or poor; gay or straight. When you’re marching into battle, you look out for the person next to you, or the mission fails. When you’re in the thick of the fight, you rise or fall as one unit, serving one Nation, leaving no one behind.

One of my proudest possessions is the flag that the SEAL Team took with them on the mission to get bin Laden. On it are each of their names. Some may be Democrats. Some may be Republicans. But that doesn’t matter. Just like it didn’t matter that day in the Situation Room, when I sat next to Bob Gates – a man who was George Bush’s defense secretary; and Hillary Clinton, a woman who ran against me for president.

All that mattered that day was the mission. No one thought about politics. No one thought about themselves. One of the young men involved in the raid later told me that he didn’t deserve credit for the mission. It only succeeded, he said, because every single member of that unit did their job — the pilot who landed the helicopter that spun out of control; the translator who kept others from entering the compound; the troops who separated the women and children from the fight; the SEALs who charged up the stairs. More than that, the mission only succeeded because every member of that unit trusted each other – because you can’t charge up those stairs, into darkness and danger, unless you know that there’s someone behind you, watching your back.

So it is with America. Each time I look at that flag, I’m reminded that our destiny is stitched together like those fifty stars and those thirteen stripes. No one built this country on their own. This Nation is great because we built it together. This Nation is great because we worked as a team. This Nation is great because we get each other’s backs. And if we hold fast to that truth, in this moment of trial, there is no challenge too great; no mission too hard. As long as we’re joined in common purpose, as long as we maintain our common resolve, our journey moves forward, our future is hopeful, and the state of our Union will always be strong.

När eleverna fått se så många exempel på försök att skapa enhet där det finns splittring var det dags för dem att försöka sig på samma sak. För detta syfte hade jag skapat den fiktiva staden Togham på den engelska östkusten. Beskrivningen av staden och instruktionen till elevernas taluppgift finns att hämta här. Jag ber om ursäkt för att den är lite lång, och kanske lite fånig.

För att ge eleverna några redskap att skapa sina mästerverk med hänvisade jag till sidan americanrhetoric.com där ett antal retoriska figurer listas i fyra kolumner. Jag lät eleverna arbeta i grupper om fyra och ta sig an varsin kolumn. Ur kolumnen fick eleven välja tre figurer som hen kunde tänka sig att använda i sitt tal. Till dessa tre figurer fick hen skriva egna exempel för att sedan presentera både figurer och exempel för de övriga i gruppen. Det fick räcka som verktygslåda denna gång.

Allt som återstod för mig var då att ge eleverna tid att arbeta med uppgiften, luta mig tillbaka och se fram emot 30 fantastiska tal.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)