Bildning v NPM

Bildningstanken formulerades i Tyskland för 200 år sedan men är egentligen äldre ändå. Redan de gamla grekerna brukar man säga och en av renässansens tänkare, Giovanni Pico della Mirandola, lyckades ur antika texter gräva fram stoffet till en egen text, Om människans värdighet, i vilken han argumenterar för att det är människans förmåga att skapa och omforma sig själv som utgör hennes storhet. Och vid Humboldtuniversitet i Berlin kom detta skapande och omformande av jaget till något ständigt godare, klokare och bättre att uppfattas som en strävan att odla det gudomliga – guds avbild inom människan – och så föddes begreppet bildung.

Idag har bildningstanken sekulariserats och några av de främsta företrädarna för den är stora namn inom psykologin, som Steven Pinker och Philip Zimbardo, och till och med inbitna ateister och vetenskapsivrare som Stephen Fry och Richard Dawkins håller den vid liv. Dawkins, författare till bland annat The God Delusion, menar självklart inte att vi har en gudomlig gnista i oss. För honom handlar bildning i stället om att odla de medmänskliga impulser våra “själviska gener” begåvat oss med och om att bygga ett samhälle som präglas av helt andra värden än den darwinistiska kampen för överlevnad. Lyssna på hans lyriska hyllning till bildningens ideal i detta avsnitt (fram till 1.31.44):

…niceness has been hard-wired into us from the time when we used to live in small groups of close kin and close aquaintances with whom it would pay to reciprocate favours. This, for me, is the antidote to the darkness some have seen in our Darwinian heritage and it goes further. The joy of being conscious human beings is that we rise above our origins. Our mis-firing selfish genes mean we don’t ape the nastiness of nature but extract ourselves from it and live by our values.

Det är alltså en viss skillnad mellan begreppen bildning och utbildning och den kan lite enkelt förklaras med att utbildningen är instrumentell. Den handlar om att införskaffa sig en serie förmågor, färdigheter och kunskaper som är nödvändiga för att utföra en någorlunda tydlig och avgränsad uppgift. Bildningen å andra sidan handlar om att människan, både som individ och kollektiv, väljer att odla det goda, kloka och kapabla inom sig och beslutar sig för att hantera alla de mindre vackra impulser och mekanismer hon rymmer. Den handlar om att växa i en riktning och, som Donald Broady uttryckt det, om att bli något på förhand inte givet. Kanske kan man sammanfatta skillnaden mellan de två begreppen med att en ekonomi inte kan blomstra och utvecklas utan utbildning, men att ett samhälle inte kan blomstra och utvecklas utan bildning.

Men hur är det med bildningens ställning i den svenska skolan då? Jo, det verkar som att den ansätts från två håll. Dels av dem som fortfarande år 2016 tycker att kunskaper har förlorat en stor del av sitt värde eftersom att allt går att googla, men framför allt av den ekonomistyrning som på många håll sätter ett hårt avtryck i skolverksamheten och som tvingar utbildare att prioritera det mätbara.

“Googlarna” gjorde Maciej Zaremba upp med redan 2011 i artikeln “Så får den svenska skolan en ny blomstertid”:

Att staden Nürnberg ligger vid floden Pegnitz är en både ytlig och ganska överflödig kunskap. Det är något som man kan slå upp vid behov. Därom är vi säkert överens. Men säger någon ”Visst, Hitler var en katastrof, men Nürnberg­lagarna var rätt bra”, är det inte läge att fråga: ”Vad sade du? Norn  … Hur stavas det? Får jag låna din Iphone?”

Men se, också detta är ren faktakunskap och rätt så ytlig, det medges. Men helt oumbärlig. Man behöver ett tusental liknande referenser för att att kunna agera medborgare i realtid: kollektivavtal, jakobiner, socialdarwinism, grundlag, permittenttrafiken, fascism (icke att förväxlas med nazism), Hiroshima, jäv, inkvisition, Jalta, mened och häktning (icke att förväxlas med gripande), Song My, förundersökning, populism, karensdag, evangeliet, förtal, Vichy, bidragsförskott, ramadan, ofredande, Luther, näringsförbud, Nasaret och Mecka, chauvinism (icke att förväxla med patriotism), liksom bötesföreläggande, Gulag, tystnadsplikt och villkorlig dom.

Det är det där med att kunna agera medborgare i realtid som jag vill ta fasta på. Det verkar som att det finns ett antal kunskaper som inte direkt går att relatera till GY11s bärande tanke om anställningsbarhet men som ändå är nödvändiga för att en individ ska kunna ta makten över sin etiska såväl som intellektuella och karriärsmässiga utveckling (ur Det goda lärandet), nödvändiga för att eleverna ska kunna skapa och forma sig själva till intellektuellt starka, kloka och fria individer; nödvändiga för bildning.

En som har uppmärksammat hur den klassiska bildningstanken och modern ekonomistyrning kolliderat är Anders Burman. I sitt förord till antologin Svenska bildningstraditioner ställer han de tecken som idag tyder på en – om än begränsad – renässans för bildningsidealen mot tendensen att i första hand uppfatta bildning i termer av ekonomiskt välstånd och mot den massiva målstyrningsiver som följer med instrumentella managementteorier [från] företagsvärlden. Alla möjliga typer av verksamheter förväntas numera vara resultatorienterade, vilket förutom tydliga mål implicerar ständiga mätningar, utvärderingar och uppföljningar skriver han

Utan att på något sätt förta viktigheten och riktigheten i att skolans verksamhet och ekonomi styrs upp och förvaltas väl så vill jag peka på att det för bildningens del följer olyckliga konsekvenser med den målstyrningsiver som Burman beskriver. Det uppdrivna tempo som skapats av kurs- i stället för ämnesbetyg ihop med målstyrning i form av kunskapskrav leder till att instrumentell utbildning prioriteras över bildning, över elevernas utveckling som individer. Visst, det finns ingen direkt motsättning mellan utbildning och bildning och inga vattentäta skott däremellan, men om vi reducerar undervisningen till en kostnadseffektiv jakt på kunskapskrav finns det stor risk att vi missar en dimension. För medan graden av måluppfyllelse gentemot kunskapskraven är relativt enkel att mäta är det betydligt svårare att ringa in hur en elevs moraliska kompass utvecklas, hennes framtidstro stärks, motståndskraft byggs upp och vilja att att bidra till en bättre värld i både det lilla och det stora växer. När utvärdering och mätning blir verksamhetens fokus finns det en risk att vi, som Dylan William påpekar, start out by making the things [we] think are important assessable and […] end up making the things that are assessable important. (Lärandets idehistoria – Vad är betyg?) I ett målstyrt system hamnar sådant som inte mäts i bakgrunden, eller sållas helt bort, verkar det som.

På ett mer övergripande plan ser vi också hur skolpengssystemet ger en ny betydelse åt blir du lönsam lille vän? Frågan är inte längre bara om eleven utvecklas till en anställningsbar och skattegenererande produktionsenhet i framtiden utan även om hen kommer att generera klirr i budgeten under skoltiden och det är som lärare lätt att identifiera sig med Hamlets upplevelse av att leva i en tid då pengar vunnit över kärlek. Vi ser hur skolledare idag hos nästan alla huvudmän tvingas agera budgetväktare snarare än pedagogiska ledare och hur vissa vinstdrivande friskolor erbjuder lärarna låga löner men tillfälle att köpa aktier i företaget. Det ekonomiska resultatet hamnar i förgrunden och det mänskliga får stå tillbaka. Det är som att vi inte riktigt vet vad vi ska göra av det senare. Det menar i alla fall Sharon Rider i Skolvärldens artikel “Så är skolan 2045”:

Jag ser i dag inget allvarligt försök att formulera en idé om skolan bortom partipolitiska ideologier eller ekonomiska intressen. Det är inte som att någon har bestämt sig för att låta saken bero, men uppgivenheten gör att vi i praktiken låter marknaden styra.

Men, hur dystert nuläget än kan verka så tror jag att bildningstanken lever och frodas i våra lärarhjärtan, att den är the antidote to the darkness vi ser i världen omkring oss och att vi, för att travestera Olle Ljungströms man kan älska trots att världen är som den är, kan bilda trots att systemet ser ut som det gör. Men visst skulle det det hjälpa om vi kände att systemet arbetade för oss istället för att vi måste kämpa emot det.

 

Kommentarer (2)

  1. Magnus skriver:

    Fullträff Robin!

    Det är bara att titta på den senaste noteringen av en skola på börsen, Engelska skolan. +30% i vinst för de som sålde första dagen.

    • Robin Smith skriver:

      Ja, det där har inget med skola att göra. Synd att får se ut så.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)