Oj, nytt lov….eller påskledighet….har två åtgärdsprogram på ett USB och ska egentligen skriva sex till! Ska jag följa mina uttalade principer att inte arbeta på ”loven” eller ska jag inte säga någonting och smygjobba så att ingen märker att Sjöbos kommunombud arbetar mer än sin förtroendetid? Tänk om medlemmarna får veta detta?!?
Sitter således framför datorn och ska planera när, vad och hur jag ska dokumentera! Inte undervisa! Nänä, det är numera inte kärnan i uppdraget – kärnan i uppdraget som kunskapsbärare och innehavare av Sveriges viktigaste yrke består numera av dokumentation. Jag ska analysera och utvärdera den undervisning som jag inte haft tid att planera på grund av……dokumentation. Utvärderingen blir därefter och i analysen konstaterar jag torrt att jag återigen misslyckats med att tillhandahålla en likvärdig bedömning, men även misslyckats med en varierad och individanpassad undervisning där jag tagit hänsyn till såväl elever i behov av särskilt stöd (elever som jag såklart tidigare har dokumenterat) som de elever som kommit längre upp på färdighetstrappan.
Jag tror att jag ska analysera lite till. Vad gör jag EGENTLIGEN…länge sedan det kändes som om jag undervisade!
Jo, jag ska planera lektioner utifrån varje elevs behov, planera tema-arbeten med mina kollegor, konstruera examinationsuppgifter i samråd med elever, examinera dvs rätta/bedöma dessa uppgifter, ha utvecklingssamtal, kalla till dessa samtal, erbjuda nya samtal till de som inte behagar dyka upp, registrera närvaro, ringa hem och väcka de som ej dyker upp, lämna ut blanketter om allt från vaccinering till SMART-kort, ringa hem om jag ser någon elev röka, lösa konflikter på och utanför lektioner (men inga lösningar så att någon känner sig kränkt), jag ska upprätta särskilda scheman i tiominuterspass för elever som behöver detta – till varje lektion!
Är jag färdig nu? Nänä….
Jag ska plocka fram material, plocka undan material, kopiera, beställa material, skriva i veckoplan, fixa vikarier, lägga upp terminsplanering och lägga upp mina egna individuella mål, skriva i socialpedagogiska bedömningar, jaga kollegor som också ska fylla i dessa bedömningar, hålla mentorssamtal, ringa och samråda med vårdnadshavare om elevers eventuella ledighet samt underteckna, kopiera och ge tillbaka ledighetslappen, skriva laginfo, skriva i blankett då jag haft KRAFT enligt Olweus-metoden, skriva lokalpedagogiska planeringar (LPP), skriva i, utvärdera och analysera planering i tre delar, skriva min bedömning av elevernas ansträngningar i LPP:n och digitalt på Fronter, men såklart även skriva en individuell utveckling för varje elev, skriva rapport om kränkning, utreda kränkning, upprätta plan så att ingen kränks, bevaka de som eventuellt kränker, rastvakta, lunchvakta, vikariera själv, skriva i ansökan om pengar från banken så att våra elever kan åka till Malmö, inventera, öppna datorskåp, dela ut datorer, ta in datorer, stänga datorskåp, fixa borttappade nycklar, skriva riskanalyser, läsa likabehandlingsplan, sätta mig in i nya kursplaner och förmågor samt avslutningsvis sätta betyg i sex ämnen.
När betygen är satta kan jag väl slappna av? Nänä….
Sedan ska jag i mitten av juni utvärdera den undervisning som jag ej hunnit planera under terminen och stå till svars för att alla elever inte nått målen, få en minimal löneökning som säger att jag är urusel för att mina elever inte fick bättre betyg. Har jag otur arbetar jag dessutom på en skola där jag får flytta lådor, städa klassrum, laga gardiner samt vattna blommor, eftersom arbetsgivaren anser att de 104 timmars kompetensutveckling som vi årligen har tillgodoses genom att just göra dessa uppgifter + en massa annan skit. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet kan chefen säga med ett hånleende och hänvisa till en dom i Arbetsdomstolen 1929….
Tänk då på, kära läsare, att jag arbetar på en härlig skola med fantastiska elever, kunniga kollegor och en bra rektor!
Det är alltså uppdragets innehåll som är rent åt helvete…
Skriv ut