Vi kallas åsnor och dumhuvuden när vi tackar nej till en miljardsatsning på lärarna. Av en del i hårdare ordalag utanför mediabruset av andra på ett mer sofistikerat sätt i artiklar. Gemensamt för de båda är dock att de har om inte en gemensam agenda så åtminstone likartade mål.

Vad är då dessa mål?

Jo, den ena vill sänka kostnaderna för kommunernas skol- och utbildningspost, den andra vill utjämna löneskillnaderna mellan förskollärare och lärare i grundskola och gymnasium. Eftersom de båda når sina mål genom förd politik går de hand i hand.

I just denna avtalsrörelse ska vi tacka stjärnorna för att en viss vilja blev nedröstad, nu tror ju jag att vi hade sagt nej ändå!

Hur uttrycks då denna gemensamma vilja i övrigt i detta skambud?

En tydlig sak är benhandlandet av potter där ett förbund med löneutjämningsvilja mellan olika kategorier, men som samtidigt ansluter de båda, drabbas av internt besvär om de ena hela tiden ska ge till de andra. Därför är gemensam pott att föredra då stölden inte blir lika uppenbar för de egna.

En annan sak som är lite märkligare är att man gemensamt vill ta bort den fackliga förhandlingsrätten i lönesammanhang. Vinsten för arbetsgivaren är uppenbar, men de andra? Antagligen tror de att de ska vinna pengar på andras bekostnad där med.

Jag motsätter mig inte någon kategoris lönesträvanden, men att hävda att alla ska ha samma lön oavsett utbildningsnivå är inte samma sak. Om vi vill att några ska lägga mer insats i sin utbildning för att nå längre kan vi ju inte ha en omvänd livslönsituation. Där gymnasielärare förlorar tusentals kronor varje år för att de har 60-80p(gamla) i sina ämnen.

Men det tycker jag det!

Som vanligt blir de insändare som jag skriver ratade av eposten, publicerar den här i stället:)

Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund, kanske ska skötseln av den också göra det!

När nu Enköpings kommun förbereder budgeten för 2013 finns det några viktiga aspekter att beakta. Bland annat de specifika mål som finns för skola och gymnasium i Enköping. Kommunfullmäktiges(Kf) specifika mål för skolan är att Enköpings skolor ska nå ett bättre resultat än genomsnittet i landet, bildningsnämnden säger att 90 procent av eleverna ska gå ut gymnasiet med examen.

När det gäller skolresultat så har det påvisats i en studie av Peter Dolton och Oscar Marcenaro-Gutierrez att det finns ett samband mellan lärares lön och skolans resultat. Det konstateras att en ökning av lärares löneläge med 5%, motsvarar en ökning av studieresultat med 5-10%. Vidare finns det undersökningar som påvisar att klasstorleken påverkar elevers framtida lönenivå, såtillvida att elever som gått i mindre elevgrupper har bättre resultat i skolan och en högre lönenivå efter 10 år i yrkeslivet. En minskning av gruppstorleken med fem elever medförde en löneökning på drygt 3 procent(Peter Fredriksson, Hessel Oosterbeek och Björn Öckert).

Det finns en metastudie gjord av John Hattie som är väldigt populär hos kommunförbundet(SKL), den beskriver en mängd framgångsfaktorer för skola och utbildning. Problematiskt blir det bara när man likt SKL plockar russinen ur kakan och väljer de faktorer som stämmer med egna ekonomiska mål. Hattie sägs påvisa att klasstorlek inte har någon inverkan på elevresultat, vilket dels motbevisas av studien ovan men också problematiseras av Ivan Snook, John Clark, Richard Harker, Anne-Marie O’Neill, John O’Neill på Massey University i Nya Zeeland. De säger att dels är sambandet som Hattie hittar mellan klasstorlek och resultat visst noterbart, vilket Hattie menar det inte är. Dels påpekar de att Hatties undersökning inte tar hänsyn till kvaliteten på utbildningen, så resultatet kan lika gärna vara en mätning av skilda förutsättningar för lärandesituationen.

Både skol- och utbildningsförvaltningen i Enköpings kommun har i stort en likartad syn på resurser och tillgångar. De har en ”pott” tilldelad av Kf och känner sig bakbunden av den. Det resulterar bland annat i att Enköpings lärare får den lägsta möjliga löneökningen varje år, utifrån det ”golv” som bestäms i de centrala förhandlingarna. Det innebär också att klasstorlekarna för Enköpings elever växer år för år.

Om nu Kommunfullmäktige vill ha bättre resultat, likt de mål som de har ställt på skol- och utbildningsförvaltning bör de i nuvarande budgetprocess se till att lägga tillräckligt med resurser på lärarlöner och klasstorlekar för att 2013 kunna säga att vi vill ge eleverna chansen att lyckas i Enköpings kommun.