Per Hoffman, Enköping

På ledarplats i SVD, Att strunta i skolan måste bli omöjligt | Ledarsidan | SvD., tar PJ Anders Linder upp det förmodligen starkaste orsakssambandet till skolans kräftgång vad gäller resultat nämligen kommunaliseringen. Vilken har lett till att 290 kommunfullmäktige har ansvaret för skolan i Sverige och som skolverket påpekar i en rapport(Kommunalt huvudmannaskap i praktiken) tas ansvaret emot med blandat intresse av dess kommunpolitiker.

”När toppolitikerna inte ställer rätt resultatkrav på förvaltningscheferna, möts inte heller rektorerna av rätt förväntningar, och i slutänden blir det lärare och elever som drabbas.”

För ytterst handlar det om resurser och det rimmar inte väl med kommunfullmäktiges yttersta krav; att hålla budget. Därför delegerar man ekonomiskt ansvar till varje enhet och minimerar varje enhets budget, så varje liten enhet kan hållas ansvariga om räkenskapsåret inte är i balans. Dessa kan sedan straffas vilket ger en successivt bättre budgetefterlevnad och mer vinst i kommunal sektor. Sedan kan kommunfullmäktige locka presumtiva inflyttare med låg kommunalskatt. Att skolan inte är bra märks inte i konkurrensen eftersom alla gör samma sak. Notera att 2010 gick 95% av Sveriges kommuner plus, samlat gjorde de 14,3 mdkr i positivt resultat.

”Om inte kommunpolitiker och rektorer ger lärarna bättre förutsättningar att göra ett bra jobb, kommer resultaten att fortsätta falla.”

Detta är pudelns kärna, PJ Anders Linder konstaterar att det måste bli politiskt omöjligt för kommunalråd att inte veta vad eleverna lär sig. Jag skulle vilja gå ännu längre och säga att det måste vara politiskt omöjligt för kommunpolitiker att inte ge skolan resurs för att klara det statliga uppdraget. Att inte ge lärarna möjlighet att bibringa eleverna de kunskaper som staten stipulerar.

Det kräver ju dock en omprioritering i kommunal budget som dagens politiker kanske inte är mäktiga! Vi får hoppas att väljarna berättar var skåpet ska stå.

Arbetsmiljöverket får in fler och fler anmälningar om lärares arbetssituation, nästan en fördubbling på fem år skriver SVD.  Hård press ger lärare sömnproblem | Inrikes | SvD.

En ännu opublicerad undersökning från Stressforskningsinstitutet vid Karolinska institutet, som valde lärare som undersökningsgrupp för att det är välkänt hur stressad arbetssituation de har(!), visar att lärares sömn har låg kvalitet.

”Studien, som ännu inte har publicerats, visade att sömnen påverkas redan vid låga nivåer av stress.Det är inte mängden sömn, utan kvaliteten på sömnen som påverkas.”

– ”Vi såg att det är ”att göra”-stressen som påverkade sömnen mest, även om arbetsbelastningen egentligen var den samma. Det här är första gången man har mätt verklig stress som inte tagits fram hos försökspersoner i ett laboratorium, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet samt Karolinska institutet.”

Samtidigt konstateras att nästan 50% av lärarrna  arbetar ”övertid” varje vecka. Att andelen som har flexibla arbetstider i dag är endast 8 % av lärarna. Lärarkommentarerna i artikeln belyser också ökningen av ”måsten” i dagens lärarroll jämfört med tidigare.

Den bilden känns ju igen!

Utifrån denna analys blir SKLs strävande efter att ”ta kontroll över lärares arbetstid” för att förhindra utslitning och överarbete något märklig. Det är inte friheten i yrket som skapar stress utan uppbindningen av densamma.

Stockhaus (M) skriver i sin blogg om hur hon och SKL ser det som angeläget att diskutera dokumentationsbördan med facken och kommunerna. Det hon inte säger något om är naturligtvis att ge lärarna tillbaka friheten i yrket. Varför tror ni? Jo, det är den arbetsplatsbundna läraren som kan utnyttjas till övriga sysslor som barnpassning, rastvakt och vikariat. Så i hennes värld innebär en minskad dokumentationsbörda för läraren ytterligare tid till vikariat och barnpassning, vilket på sikt leder till minskad personalkostnad. Därigenom minskad skattebörda, halleluja!

Se upp för ulven i fårakläder!(Matt 7:15)

Det blevo lite bibliskt där på slutet, kanske mitt gamla uppdrag som vaktmästare i rikshelgedomen lyser igenom:)