45 timmar per vecka

I mitt första inlägg på den här bloggen vill jag rikta strålkastaren mot det, i mina ögon, absolut viktigaste en ny lärare ska ha koll på; sin arbetstid.

Jag hade digra förväntningar när jag skulle ha mina första lektioner. Jag hade planerat lektionerna in i minsta detalj. Tänkt ut ett innehåll, gjort arbetsblad, föreställt mig att det skulle uppstå diskussioner och att alla skulle få aha-upplevelser och inspireras av innehållet. Jag hade också en tanke om att bara jag visade mitt sätt att leda klasserna skulle de acceptera det och lyssna på mig. Genom att uppträda som en god förebild skulle eleverna vilja göra rätt i min närhet och därmed också förstå när jag tillrättavisade dem. Schemat som var lagt och lokalerna som var oss tilldelade skulle ju fungera oproblematiskt. Planeringen mellan mig och den andra klassläraren skulle flyta på som rinnande vatten. 

 

45 timmar per vecka,  

det kommer absolut räcka! 

 

Efter första och andra veckan kom chocken. Var det bara det här de kunde? Mina höga förväntningar på vad eleverna skulle ha haft möjlighet till att utföra gjorde att undervisningen behövde planeras om, i det grövsta. Om en elev knappt klarar av att skriva bokstäverna i sitt namn är det för mycket begärt att de ska skriva av en kortare text på 4–5 meningar om något vi samtalat och sett filmer om. Dessutom hade jag fått sammanlagt cirka åtta elever, i mina tre klasser, som inte sitter och vill göra eller vara med på det jag har planerat. Ytterligare något att ta hänsyn till, eftersom man inte vill att de ska bli negativt inställd till skolarbetet redan de första veckorna. Tänk vad mycket enklare det var på universitetet, där man kunde planera lektioner utifrån en ”utopiklass” som alltid uppförde sig och där det enbart handlade om att anpassa undervisningen utifrån förmågor/kunskaper istället för beteende/intresse. 

 

45 timmar per vecka, 

det ska väl förhoppningsvis räcka. 

 

Vecka fyra var det dessutom dags för utvecklingssamtal. Det är för övrigt ett helt annat kapitel som kräver ett eget inlägg, för tid tog det. Inte bara skulle jag klämma in tider för samtalen på min arbetsplatsförlagda tid utan därtill planeringen av dessa skulle ingå i denna tid. Då jag dessutom inte hade haft eleverna mer än tre, fyra veckor tog det lång tid att komma på något vettigt att orera om i en halvtimme. 

 

45 timmar per vecka, 

kommer det verkligen räcka? 

 

Att schemalogistik inte föreläses om och ger högskolepoäng är ju helt och hållet dumdristigt! Bussvakter, rastvakter och lunchvakter skulle täckas in med personal och i så hög utsträckning som möjligt delas lika (med hänsyn till de som arbetar deltid). Under de första veckorna vet jag inte hur många gånger jag ändrade i mitt personliga schema på grund av att någon (läs undertecknad) hade fått för många rast-, lunch- eller bussvakter samt på grund av schematekniska missar. Dessutom hade jag fått en svårhanterlig grupp vilket gjorde att vi behövde testa olika gruppkonstellationer, klassrumsmöblering och salar under de första tio veckorna. Lägg därtill till att behöva instruera vikarier i kollegors planerade arbete, själv planera upp arbete för vikarier samt att täcka upp för frånvarande kollegor som inte täckts upp av vikarier så får du en bild av planeringstid som rinner iväg. 

 

45 timmar per vecka, 

nej det verkar inte räcka. 

 

Utöver detta tillkommer allt som en nyexaminerad lärare, på en ny arbetsplats, behöver lära sig. Hur får man kaffe? Kostar kaffe och fika? Hur fungerar kopiatorn och lamineringsmaskinen? Hur rapporterar man övertid och kompetensutvecklingsdagar i tjänsten? Vilka personer kan man kontakta när man behöver en vikarie? Ska man föra anteckningar eller läsa på något inför APT:erna? Vad finns för material och vad får jag beställa? Vilka kollegor kan jag störa om jag har frågor och vilka bör jag helst fråga om denne ”ser ledig ut”? Vilka kollegor har koll på saker och ting och vilka kommer jag inte få ett relevant svar från? Hur registrerar man en kränkning som skett mellan elever? Var går gränsen för en kränkning man ska anmäla? 

 

45 timmar per vecka, 

det kommer inte räcka. 

 

Men VÄNTA ett tag… Det ser ju ut som om att mina första veckor har varit helt katastrofala när man läser detta. Ja, det ser så ut, det medger jag. Och faktum är att det inte har varit en dans på rosor. Men jag märker att jag blir tryggare i min roll som lärare för varje vecka. Och till det har jag haft ett arbetslag som jag har kunnat ställa de flesta av mina frågor till. Vi har också haft mycket roligt emellanåt, trots hög stress tidvis. Jag har också haft turen att få arbeta i en klass tillsammans med en annan lärare, vilket har gjort att jag alltid har haft någon att reflektera ihop med.  

 

45 timmar per vecka, 

den tiden ska räcka. 

Du ska inte arbetsbelastningen lillfingret sträcka, 

för den kommer förr eller senare hela armen knäcka. 

Låt dina 45 timmar vara din vägsträcka, 

låt inte din fritid, ditt arbete befläcka. 

Eleverna dör inte av en mindre planerad vecka, 

det kommer du snart att upptäcka.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)