Värdeorden i kunskapskraven- kejsaren är naken

I november 2015 publicerade Skolverket rapporten “Skolreformer i praktiken“ om hur skolreformerna 2011-2014 landade i grundskolans vardag. Ni som läst tidigare texter jag skrivit vet att jag och många andra lärare, varit kritiska till de så kallade värdeorden i kunskapskraven. I rapporten analyseras problemen med värdeorden och det visar sig att lärare uppfattar värdeorden som luddiga, relativa och tolkningsbara. När rapporten kom tyckte jag inte att Skolverket tog problemen med värdeorden på tillräckligt stort allvar trots att det visat sig att en stor majoritet av lärarna upplevde detta som det enskilt största problemet med LGR11. Framförallt kände jag mig frustrerad av att ingenting hände efteråt, mer än att ytterligare stödmaterial produceras. Detta trots att många lärare som Skolverket intervjuat i rapporten inte tycker de materialen löser problemet med värdeorden.

Strax innan sommarlovet i år upptäckte jag att bilagorna till rapporten var publicerade och tillgängliga för nedladdning. Jag har länge försökt att ta reda på grunderna för konstruktionen av kunskapskraven och vad som låg bakom den form de har. I en bilaga med titeln ”Bedömning” återfinns svaren på alla frågor jag haft under årens lopp och som för varje år spätt på frustrationen. Ett helt kapitel ägnas till konstruktionen av kunskapskraven där ambitionen är att ge en bakgrund som kan förklara det som många lärare upplever som stötestenar med LGR11. Det är den mest detaljerade beskrivning av processen som jag kunnat läsa hittills. Samtidigt är det en för mig skrämmande läsning om hur kompromisser utifrån det på förhand omöjliga uppdraget har lett till att man lagt problemen i lärarnas knän.

I bilagan  står att läsa om de utgångspunkter som låg till grund för arbetet med kunskapskraven:

(Bedömning, s. 47)

Här kan jag konstatera att det naiva målet var att kunskapskraven skulle skrivas för att alla intressenter skulle förstå. Istället blev resultatet, enligt mig, att ingen förstod. Lärare upplever stora problem med att förstå vad värdeorden i kunskapskraven betyder och vilka kunskaper som faktiskt motsvarar olika nivåer. Den gemensamma begränsade begreppsapparaten som valts tenderar att också begränsa möjligheten att förstå. Eller som jag beskrev det i en annan text om värdeorden:

Metaforiskt skulle man kunna säga att värdeorden för lärare är som om en kirurg tvingas använda skalpell med ett trubbigt blad enbart för att patienten inte ska skära sig på den

Uppdraget är naturligtvis inget som Skolverket ska belastas för men såhär i efterhand är analysen lätt att göra, vilket Skolverket också gör i sin bilagan till rapporten. Det är den kanske mest självkritiska text jag någonsin läst av en myndighet.

Skolverket beskriver hur arbetsgrupper för de olika ämnena inledningsvis fick formulera utkast till kunskapskrav men att de inte hann arbeta så mycket med själva kunskapskraven på sina träffar, dels för att de andra delarna (centralt innehåll och syfte) tog mycket tid men också för att arbetet upplevdes som svårt. Allt eftersom tiden gick minskade gruppen med ansvar för kunskapskraven för att slutligen landa i projektledarnas händer som styrde mot slutresultatet trots att detta arbete var det kanske svåraste.

(Bedömning, s. 45)

(Bedömning, s. 46)

Skolverket beskriver några olika kompromisser de fick göra när de formulerade kunskapskraven och hur de utgått från reviderade varianter av olika taxonomier. Bland annat beskriver de hur de valde en dominans av jämförande uttryck (värdeord) snarare än beskrivande uttryck av kunskapen för att undvika en “trappliknande” syn på kunskap vilket man ville komma ifrån med tanke på hur bedömningspraktiken såg ut under Lpo 94. 

(Bedömning, s. 58)

Samtidigt fanns en intern kritik mot detta vägval:

(Bedömning, s. 59)

Jag kan konstatera att resultatet av valet i praktiken blev att lärare sökte svar över vad olika nivåer innebar i  enskilda elevexempel i bedömningsstöd och i de nationella proven som en konsekvens av värdeordens vaghet.

2011 fastslogs kunskapskraven i den form vi känner igen från LGR11s kursplaner. Slutsatsen som Skolverket drar i slutet av bilagan angående det uppdrag de hade och de val som gjordes inom ramen för uppdraget är kanske det sorgligaste jag läst på länge men ack så sant. Det Skolverket här beskriver är hur de olika kompromisserna vid konstruktionen av kunskapskraven decentraliserats och blivit problem i lärarnas knä:

(Bedömning, s. 63)

Kompromisserna har alltså lett till att lärarna som ska tillämpa kunskapskraven på genomförandenivån och sätta likvärdiga betyg har fått en rad nya omfattande arbetsuppgifter att hantera. Det handlar bl.a. om kravet att tydligt kunna motivera betyg till elever och föräldrar, kunna beskriva kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven och att tolka och konkretisera värdeorden i förhållande till ämnesinnehållet. Allt detta ska alltså ske på ett luddigt språk som lärarna tilldelats och som är skapat ur kompromisser. Ovissheten och vagheten har enligt mig blivit ett slags arbetsmiljöproblem.  

Denna svidande självkritik följs av några rader som utgår från den samtid i vilken kraven konstruerades och formulerades, något som med rätta skulle kunna uppfattas som en enorm kritik av det omöjliga uppdrag Skolverket tilldelades inledningsvis, dvs. att tillgodose alla intressenter genom ett och samma språk:

(Bedömning, s. 65)

Efter rapporten “Skolreformer i praktiken“ (2015) har det varit tyst. Några nya bedömningsstöd och kommentarmaterial har publicerats men när det gäller problematiken med värdeorden finns ingen plan. Jag tycker det står klart efter en sådan svidande kritik både inifrån Skolverket och utifrån från lärarna att kunskapskraven i sin helhet behöver revideras eller skrivas om så att inte kunskapskravstolkning tillåts tillägnas större tid för lärare, elever och föräldrar i skolan än undervisning, kunskapsinhämtning och tydlig information. Nu när kejsaren är naken kanske det är möjligt?

Lästips:

Med egna ord är bilaga 5 till rapporten “Skolreformer i praktiken“. Där beskriver lärare med egna ord sin upplevelse av reformerna.

Kunskapskravens värdeord- läroplanens svarta får

Värdeorden i kunskapskraven- vem tar ansvar för den undervisningpraktik vi skapat

 

Kommentarer (5)

  1. Maria Norberg skriver:

    Ord liksom språk och alla våra upplevelser är subjektiva o utgår från oss själva
    Att lärare behöver konkretisera kunskapskraven är nödvändigt då detta innebär att jag som lärare gör kunskapskraven till mina, vet vad de innebär och kan förklara detta för andra.
    Värdeorden gör också att kunskapskraven fördjupas, inte går enligt en trappa som var alternativet för olika grader av kunskaper.
    Att vi tillsammans behöver tolka värdeorden när vi betygsätter utgör också en garant för mer likvärdig badning av kraven.
    Det finns inga absoluta mått som kan mäta nivåerna i kunskapskraven, mao blir det alltid subjektiva tolkningar som behöver stötas och blötas
    kollegialt.

    • Nicklas Mörk skriver:

      Alla tolkningar av kunskapskrav (vare sig de är formulerade med värdeord eller inte) behöver konkretiseras genom undervisning och bedömning av elevernas kunskaper. Sålunda kan kunskapskrav stötas och blötas kollegialt oavsett formuleringar. Jag vill hävda att formuleringarna spelar roll för lärares möjligheter att närma sig likvärdighet. Vad gäller frågan om kraven går som en trappa får ett betygssystem med flera betygssteg alltid en form av trappa beroende på vilket perspektiv man ser det ur.

  2. Skolverket skriver:

    Tack för ditt intressanta blogginlägg! Du belyser en fråga som är central i lärarnas arbete och som vi tar på största allvar. År 2016 redovisade Skolverket uppdraget Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning i en rapport (https://www.skolverket.se/publikationer?id=3652). Rapporten beskriver att det finns flera komplexa problem med betygsskalan och det sätt kunskapskraven är utformade. I uppdraget ingick också att lämna förslag på åtgärder för att lösa problemen. I det avslutande kapitlet Förslag till åtgärder resonerar vi om olika möjliga åtgärder, både på kort och lång sikt. Några av dessa resonemang handlar om värdeorden i kunskapskraven.

    Vi arbetar löpande med frågor som rör styrdokumenten och bedömning och vi planerar för en systematisk utveckling av styrdokumenten. I det arbetet är de problem som lärare och rektorer beskriver i rapporten Skolreformer i praktiken (https://www.skolverket.se/publikationer?id=3553) och i den ovan nämnda Utvärdering av den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning viktiga underlag. Revideringar av kunskapskraven ingår som en del i denna systematiska utveckling av styrdokumenten, liksom en översyn av de allmänna råden om betygssättning.

    Med vänlig hälsning
    Karin Hector-Stahre, tf avdelningschef Läroplansavdelningen, Skolverket
    Eva Durhán, avdelningschef Analysavdelningen, Skolverket

Lämna en kommentar

  • (will not be published)