Svenska/engelska – en resurskrävande slasktratt

Jag har tidigare skrivit om det, enligt mig, onödiga pseudoämnet “elevens val” som kräver mycket resurser (lärares undervisningstid) för att kunna genomföras. Ett ytterligare “ämne” som jag funderat allt mer över på sistone är sk. svenska/engelska. De elever som antingen inte valt ett språk att läsa på högstadiet eller som hoppar av studierna i moderna språk läser extra svenska och/eller engelska för att ha större möjlighet att få betyg de ämnena. På min skola erbjuder vi också under den här tiden intensivträning i matematik till elever med det behovet.

Det som har hänt på många skolor är att elever utan problem i ämnena svenska eller engelska hoppar av studierna i moderna språk under sin högstadietid. Det innebär att grupperna av elever som läser svenska/engelska växer under de tre åren. Behovet hos eleverna i gruppen varierar också. De elever som inte har några specifika svårigheter använder inte sällan tiden till att arbeta med det som de normalt gör på lektionerna, taktiskt nog, vilket i sin tur innebär att de kan ta det lugnare på ordinarie lektioner i ämnet och ändå nå samma resultat. Jag kan förstå att det är skönt för eleverna men faktum är att detta dels suger resurser från de elever som faktiskt behöver intensivträning eller stöd på annat sätt i svenska eller engelska. Jag tror också att det faktum att eleverna (de utan några särskilda svårigheter) inte utmanas när det gäller tempot på skolarbetet faktiskt också leder till att arbetsron på de ordinarie lektionerna försämras i det långa loppet då eleverna börjar uppleva den ordinarie undervisningen som kravlös. Ser man “ämnet” ur ett organisatoriskt perspektiv används det på sina håll till att “fylla upp” tjänster. Givetvis skulle man kunna organisera stöd och stöttning på ett mer effektivt sätt. Det förekommer också att lärare som inte är legitimerade i ämnena engelska eller svenska undervisar i dessa grupper. Självklart är också det ett slöseri av resurser.

En rektor kan vad jag förstår inte idag (rent juridiskt) neka en elev som inte har några svårigheter i ämnena engelska eller svenska att hoppa av sitt moderna språk. Visst kan man göra det svårare att hoppa av genom att bara bevilja byten vid termin- eller läsårsskiften men problemet kvarstår. Att läsa ett modernt språk innebär att eleven får extra meritpoäng på sitt slutbetyg. Det incitamentet räcker uppenbarligen inte på alla håll. Det kräver en ganska stor arbetsinsats för att lära sig ett nytt språk och alla elever är inte beredda att göra det jobbet. Jag tycker att sk. svensk/engelska ska avskaffas helt och att tiden som lärarna lägger på de lektionerna faktiskt enbart går till de elever som är i behov av det extra stödet. Kanske elever då till och med kan få den stöttning som krävs för att klara av att läsa det nya moderna språket?

Men vad gör vi då av de elever som inte har några svårigheter men som ändå hoppar av moderna språket? Kanske är det dags att göra moderna språk obligatoriskt på högstadiet? Kanske ska rektor ha rätt att neka byte utifrån elevens behov av stöd? Kanske finns andra bättre alternativ? Något behöver i alla fall ändras för som det är idag är svenska/engelska en slasktratt som stjäl resurser från de elever som behöver det mest.

Kommentarer (13)

  1. Marie Nordström skriver:

    Äntligen någon som tar upp detta igen! Detta finns på alla skolor och har aldrig funkat ordentligt någonstans. Hur svårt kan det vara att fatta att här sitter elever som inte når målen men inte får den hjälp de behöver för över hälften av eleverna hoppar av för att de inte har lust att läsa ett tredje språk men kan ändå ha både A och B i engelska. Varför händer inget? Vilka vägar ska vi gå för att få gehör? Sv/eng lärare är redan utslitna. Låt det åtminstone finnas en regel att inte kunna välja sv/eng om du inte når E!

  2. Marie Nordström skriver:

    Menade förstås att kriteriet för att välja sv/ eng är att du har F . Är nog lite trött:)

  3. Robert Hulander skriver:

    Varför är språklärare undantagna krav på att anpassa sin undervisning till eleverna?
    Man kan ju såklart göra anpassningar i språkundervisning så att alla får chansen att nå sin nivå.
    Alltförofta möts man av argumentet att grammatiken är för svår för alla. Men lär man språk genom grammatik allenast?

  4. Robert Hulander skriver:

    Varför är språklärare undantagna krav på att anpassa sin undervisning till eleverna?
    Man kan ju såklart göra anpassningar i språkundervisning så att alla får chansen att nå sin nivå.
    Alltförofta möts man av argumentet att grammatiken är för svår för alla. Men lär man språk genom grammatik allenast?

  5. Annika skriver:

    Som lärare förstår jag problemet. Som mamma till en son som (då) i åk 8 inte fixade spanskan+övriga ämnen då han hela tiden låg på gränsen till att få extra stöd i skolan kan jag bara säga att räddningen blev att få sluta med den och gå på extra engelskan istället. Detta fick jag under ett halvt års tid tjata mig till eftersom han ansågs för duktig i just engelska (hans bästa ämne)Jättejättejobbigt!!! Blev erbjuden kurator och annat bara för att han inte ville fortsätta med spanskan. Jag tycker absolut att det borde finnas något annat att välja än ett språk på högstadiet för de dom inte alls vill/klarar det.

  6. Maria Forsberg skriver:

    Håller med om att det borde finnas alternativ till språken. På min tid fanns det “att klara sig själv”. Där fick eleverna lära sig praktiska saker inför vuxenlivet. Alla elever är inte teoretiskt lagda utan praktiskt lagda. Att få lära sig för livet på ett praktiskt vis istället för att tappa motivation och lust för att man tvingas till ett tredje språk gynnar ingen, tror jag.
    Frågan är hur detta ämne skulle utformas efter läroplanen?

  7. Maria Forsberg skriver:

    Är nog också trött..
    Menar att tvingas till ett tredje språk gynnar ingen

  8. Maria Dahlberg skriver:

    Med risk för att få rejält på pälsen: Är det inte dags stt skrota de moderna språken och stärka svenska, engelska istället? Engelskan är numera ett världsspråk som man verkligen behöver kunna hantera inom alla internationella kategorier. Omotiverade elever, språksvårigheter och brist på språklärare gör inte situationen bättre.
    Alternativet är att ta bort meritpoängen (ojämlikt feltänk) och lägga moderna språk under Elevens val tillsammans med andra ämnen som Teknik, Idrott etc).

  9. sören holdar skriver:

    Hej alla.
    1. En mig närståendes dotter “bytte bort” tyskan till förmån för extra stöd i ffa engelska – och såväl elev som förälder blev gruvligt besviken helt enligt den beskrivning Nicklas ger.
    2. Engelskan är inget världsspråk ens i Europa, där är tyskan störst och i de latinaska länderna läser man företrädesvis varandras språk. engelskan är ett världspråk i delar av Nordamerika samt i fd engelska kolonier i Afrika. Så ser det ut om än vi i Sverige och Nederländerna tror något annat sjuttio år efter Nazitysklands förlust i andra världskriget.
    3. Nicklas pekar egentligen på inbyggda motsättningar i läroplanen och då bortser jag från “Elevens val” som helt saknar kunskapskrav och måste vara resultatet av ett par tänkares (nåja) bittra erfarenheter av en trist skolgång med usla lärare. Språkvalen däremot är ett typexempel på metoden att försöka lösa flera frågor med ett drag. Så:
    4. Språkvalet i åk 6 är inte betygsnorerande. kanske var tanken från början att få “pröva på” för att sedan väja definintivt till årskurs sju. Men ingen vet för det finns inget i läroplanen och inga förarbeten att luta sig mot. Det HAR blivit ett val av språk from åk 6.
    5. Införandet av ytterligare ett språk var däremot uttalat att bredda språkkompetensen men så stannade man halvvägs genom dels den märkliga hybriden i åk6 dels den uttalade men mycket suddiga möjligheten att ändå välja bort språket till förmån för – ja vadå? Jo.
    6. Ett tillval som inte är något tillval eftersom det precis som “elevens val” helt saknar normer, riktlinjer och krav och ej heller betygssätts.

    Det illa tänkta är det illa genomförda, och så fortsätter det. Notera att matematik har fått utökad timplan med det uttalade syftet att stärka grundkunskaperna för möjlighet till framtida fördjupning. Varefter höga vederbörande med vått finger i luften skriver om de centrala målen och kunskapskraven och för in programmering (i den tid som . . .

  10. Carita skriver:

    Intressant att ni erbjuder matte också istället för sv/eng. Det alternativet skulle jag också önskat att vi hade på den skola jag jobbar, men vi har fått höra att det inte är tillåtet….?

  11. Mia Smith skriver:

    Jättebra att du lyfter det här, det är ständigt problematitkt. Sätter jag F i moderna språk kommer eleven byta bort ämnet… Vi i Språklärarnas riksförbund vill att det ska bli obligatoriskt, att endast rektor kan besluta om att byta bort språk till förmån för extra stöd i svenska, svenska som andraspråk eller engelska.

    Att läsa ett nytt språk gynnas hjärnans utveckling, ökar den interkulturella förståelsen och öppnar upp för jobbmigration mm. Det står i EUs mål att alla invånare i EU ska lära sig två språk utöver modersmålet, det är knappast läget i Sverige idag. Det är inte ett mål som hittats på bara för att, det finns goda grunder för detta.

  12. Adriana Sturesson skriver:

    En mycket viktig fråga, otroligt trist att undervisning i moderna språk drabbas när skolorna kan inte hantera stödet till anda ämnen: svenska, engelska eller matematik så som skollagen kräver.

    Det blir skolornas lättaste sätt att ge stöd, eller skriva på papper att stödet finns. Vi tar ifrån barnen livets möjlighet helt enkelt,eftersom vi stämplar dem och tror att de inte klarar det.

    Under mins 20 år som språklärare har jag t om haft elever från särskolan som läser moderna språk, många dyslektiker, elever m adhd, språkstörning. Om man är beredd att stödja och ge rätt verktyg går det.

    Man blandar päron med äpplen tycker jag, Har eleven svårt med ett ämne, SKA eleven få stödet i DET ämnet, men inte på bekostnad av andra ämnen, speciellt inte de som ger meritpoäng.
    Om jag har problem med Geografi, tar jag inte väl bort Historia och ger mer Geografi?
    Precis som Mia Smith skriver, finns det många anledningar att lära sig andra språk, och det är precis de eleverna som har svårast som gynnas mest av att anstränga sig och lägga energi i att läsa sig ett andra språk, https://www.llas.ac.uk/700reasons.html

  13. Adriana Sturesson skriver:

    En mycket viktig fråga, otroligt trist att undervisning i moderna språk drabbas när skolorna kan inte hantera stödet till anda ämnen: svenska, engelska eller matematik så som skollagen kräver.

    Det blir skolornas lättaste sätt att ge stöd, eller skriva på papper att stödet finns. Vi tar ifrån barnen livets möjlighet helt enkelt,eftersom vi stämplar dem och tror att de inte klarar det.

    Under mins 20 år som språklärare har jag t om haft elever från särskolan som läser moderna språk, många dyslektiker, elever m adhd, språkstörning. Om man är beredd att stödja och ge rätt verktyg går det.

    Man blandar päron med äpplen tycker jag, Har eleven svårt med ett ämne, SKA eleven få stödet i DET ämnet, men inte på bekostnad av andra ämnen, speciellt inte de som ger meritpoäng.
    Om jag har problem med Geografi, tar jag inte väl bort Historia och ger mer Geografi?
    Precis som Mia Smith skriver, finns det många anledningar att lära sig andra språk, och det är precis de eleverna som har svårast som gynnas mest av att anstränga sig och lägga energi i att läsa sig ett andra språk, https://www.llas.ac.uk/700reasons.html

Lämna en kommentar

  • (will not be published)