Nationella prov, betyg och likvärdighet

Årets nationella prov har nu börjat genomföras på skolorna runt om i Sverige. Detta läsår arbetar många elever och lärare för första gången med de muntliga delproven redan under höstterminen för att bördan för både elever och lärare ska bli mer utspridd över skolåret efter senaste årens kritik mot den hektiska vårterminen. Men vilket eller vilka syften finns med att göra nationella prov egentligen?

Skolverket skriver:

Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras.”

Den fråga vi givetvis då och då bör ställa oss är hur väl användningen av nationella proven uppfyller dessa syften? Om jag reflekterar över det första syftet, att proven ska bidra till konkretisering av kursplanernas innehåll, är det något som jag tror säkerligen uppfattats som värdefullt för många lärare vid t.ex. sambedömning/samrättning där lärare på många håll fått möjlighet att diskutera bedömningsaspekter kopplat till aktuellt ämnesinnehåll på djupet. Men jag vet också att den här möjligheten ser olika ut beroende var i landet man arbetar. Vissa lärare bedömer proven helt själva på sin egen kammare, några samrättar med kollegor på samma skola medan andra samarbetar med lärare från andra skolor. Vissa lärare deltar i samrättningen varje år medan andra i bästa fall gör det vart tredje år. Naturligtvis påverkas bedömningskompetensen av det på olika sätt.

Hur det än förhåller sig får alla lärare som genomför nationella prov med sina elever syn på vilken typ av uppgifter eleverna kan ställas inför och vad som krävs för kvalitet på olika nivåer vilket i sig kan användas som inspiration till övrig undervisning. Dessutom ges många exempel på elevlösningar till uppgifterna på olika nivåer vilka är en bra grund för goda diskussioner kring bedömning bland lärare. Vad jag förstått har bedömningsanvisningarna (i t.ex. samhällskunskap) varit så bra gjorda att uppgifterna på proven också bedömts lika oavsett vilken lärare som bedömt svaren på provet. Man kanske till och med skulle kunna sträcka sig så långt att säga att de nationella proven bedöms likvärdigt i Sverige. Säkerligen finns det undantag som bekräftar regeln men det måste nog ändå betraktas som en av fördelarna med proven.

De övriga två syftena med de nationella proven handlar om likvärdig bedömning. Skolverket fastslår att elever naturligtvis kan visa sina kunskaper på andra sätt än via nationella proven vilka alltså inte ska ses som examensprov. Samtidigt ska proven stödja likvärdig och rättvis bedömning. Om man tittar på Skolverkets statistik de senaste årtiondet framträder en bild som jag tycker är problematisk. Skolverket jämför relationen mellan resultatet på nationella proven i åk 9 (och senaste åren även i åk 6) med betygen som sätts i ämnena (alla siffror på skolnivå kan man komma åt via siris.skolverket.se). Det vi kan de på bilderna nedan är att vissa skolor ger i princip alla elever ett högre betyg än det resultat eleverna visat på nationella provet medan andra skolor endast ger 0-10 % av eleverna ett högre betyg (här visar jag det tydliga exemplet matematik 2014 och 2010). Vilken är slutsatsen man drar av dessa siffror och vad kan man göra åt det?
Skärmklipp 2015-11-04 19.58.22

 

Skärmklipp 2015-11-04 19.58.29

Naturligtvis kan man argumentera för att eleverna kan visa sina kunskaper på andra sätt än nationella proven men det gäller ju elever på alla skolor. Jag tror inte eleverna i de skolor där 85% av eleverna får ett högre betyg än sitt provbetyg på nationella proven i högre grad visar sina kunskaper på andra sätt än de elever som går på de skolor där bara 10% av eleverna får högre betyg. Frågan är om nationella proven ens används som något stöd alls vid bedömning i de skolor där alla elever konsekvent får högre betyg än provresultatet eller om andra faktorer får styra helt? Med det i åtanke kan man undra om nationella proven idag stödjer en likvärdig och rättvis bedömning?

Vi vet att elever i Sverige generellt har uppvisat försämrade kunskaper i många ämnen de senaste åren medan betygen generellt ökar (betygsinflation). Det innebär att betygsättningen inte är likvärdig och rättvis i landet. Nationella proven har därmed inte haft någon positiv påverkan på likvärdig bedömning vid betygsättning. Varför ser det ut så här och vad behöver förändras? I dagsläget konkurrerar skolor om elever och numera i lärarkrisens spår även om behöriga lärare. Höga betyg/meritvärden är idag ett mått på hur framgångsrik en skola är och fler lärare och elever söker sig till så kallade bra skolor. Det kan vara en av flera förklaringar till att likvärdigheten i bedömning gällande betyg och nationella prov skiljer sig åt liksom att relevant fortbildning förutom statliga lyft varit en enorm bristvara för lärare senaste decennierna, särskilt inom området betygsättning och bedömning kopplat till ämnet lärare undervisar i. Tid för sambedömning och en över tid strukturerad ämnesfortbildning för lärare värd sitt namn kan också vara faktorer som främjar en likvärdig betygsättning på sikt tror jag. Att revidera kunskapskravens formuleringar, de svårtolkade värdeorden, har jag redan föreslagit i annat blogginlägg.

En intressant aspekt att reflektera över är om nationella proven överhuvudtaget bör resultera i en provbetygsbokstav om det bara ska vara ett stöd för läraren vid bedömning av kunskaper eller om man kan använda informationen proven ger på ett bättre sätt? Ett provbetyg är ju som bekant inte ett betyg och det finns inget sätt att sammanväga endast provbetyget tillsammans med övriga kunskapskrav vid betygsättning. Då kanske det är bättre att främja användning av själva kunskapskravet eleverna visat att de uppnått (på det nationella provet) som ett underlag vid betygsättningen? 

Med tanke på hur mycket pengar hela apparaten med de nationella proven kostar är det nog hur som helst ständigt ett bra läge att att fundera om syftet med proven verkligen uppnås.  

 

Kommentarer (3)

  1. Gustaf skriver:

    Intressant inlägg och det är bra att diskussionen om betygsinflation hålls vid liv. Jag håller dock inte med i analysen om att NP inte bidragit till mer likvärdig bedömning, bara för att det ser ut som det gör idag. Frågan är hur det skulle sett ut utan NP och den (omnämns lilla) risk för granskning det innebär att visa stor avvikelse? NP spelar en mycket viktig roll för likvärdigheten och istället för att tas bort borde de få större betydelse för betygssättning och utvärdering av verksamheter framöver.

    • Nicklas Mörk skriver:

      Man kan alltid spekulera i hur det hade varit utan proven och jag tror inte heller på att ta bort dem. Som jag skriver är en av fördelarna med NP att kunskapsnivå och ämnesinnehållet konkretiseras, vilket i någon form behövs med nuvarande läroplan. Betygsinflation och olikvärdig bedömning av kunskaper vid sammanvägning till betyg är dock ett faktum idag.

  2. Marcus Elghag skriver:

    En sak som jag tror skulle kunna åtgärda mycket angående nationella proven betydelse för betyg är om skolverket hade lagt till följande (eller något liknande) i sin beskrivning av de nationella provens syfte:
    “Om de nationella proven används på rätt sätt kommer lärare med hjälp av resultat i kursen som ligger högt/lågt i förhållande till resultaten på nationella proven att år för år kalibrera nivån på både sin undervisning och sin bedömning, så att lärarens eget underlag för bedömning i slutet av sina kurser, efter några års arbete med en och samma kurs, stämmer mycket bra överens med resultaten på de nationella proven.”
    En bekräftelse på att du som lärare ‘ligger på rätt nivå’ är då alltså ifall en stor andel elever presterar på de nationella proven så som du förväntat dig utefter hur de har presterat i övrigt under kursens gång.
    På detta sätt tror jag även att den nationella prov stress som många elever upplever kommer att minska eftersom de nationella provens resultat inte främst kommer vara till för att sätta korrekt betyg det år som provet genomförs utan främst syftar till att hjälpa läraren hitta korrekt nivå till året efter.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)