När elever byter stadium

Den röda tråden i matematikutbildningen i Sverige har några naturliga avbrott, liksom alla andra skolämnen. Dels finns oftast avbrott vid stadieövergångar i grundskolan och likaså ett avbrott mellan övergången från grundskola till gymnasium. Vad kan en lärare förvänta sig att elever kan i ämnet när de börjar åk 4, 7 och första året på gymnasiet? Vad ska lärare sträva mot att eleverna ska kunna när man lämnar ifrån sig eleverna uppåt i systemet? Man kan tänka att elevernas betyg ska visa detta men ett och samma betyg i ett ämne i nuvarande system kan innebära olika kunskapsprofiler för eleverna. Dessutom finns inte specificerat i detalj i ett betyg vad elever kan bra eller mindre bra. På gruppnivå blir det ännu svårare att finna gemensamma styrkor/brister genom betygen. Där kan möjligen de nationella proven eller andra diagnostiska test ge en mer översiktlig bild över en elevgrupps kunnande.

Ifous presenterade i början av februari en rapport där man analyserat elevers matematikkunnande när de börjar gymnasiet. Rapporten baseras på ett diagnostisk test som under de 6 senaste åren genomförts av mer än 30000 elever under deras första dagar på gymnasieskolan. Det som framkommer i rapporten är vilken typ av  uppgifter elever har svårt för när de lämnar grundskolan för gymnasiet. Rapporten kan ge oss lärare i grundskolan välbehövlig information inom vilka områden vi behöver förbättra undervisningen och även ge gymnasielärare en övergripande förståelse för hur kunnandet faktiskt ser ut idag. Jag kan rekommendera lärare i både grundskola och gymnasieskola att fördjupa sig i och diskutera de uppgifter som eleverna arbetat med i det diagnostiska testet. Så här sammanfattar Ifous sin analys:

”Analysen visar på vikten av att arbeta med att kombinera begrepp från olika matematikområden, använda och kommunicera resonemang samt att lösa problem som inte löses lätt med en känd metod. Dessutom understryks att begrepp, metoder och förmågor i uppgifterna kan kopplas både till grundskolans kursplan och gymnasieskolans ämnesplan.”

Här finns rapporten i sin helhet.

Nedan ser du ett filmklipp från ett seminarium där innehållet i rapporten presenterades och diskuterades:

Något vi på min skola börjat intressera oss allt mer för är frågan om hur det går för de elever som lämnar  åk 9 när de börjar gymnasieskolan? Vi har börjat få statistik i form av vilka betyg våra gamla elever får i gymnasiekurserna och har börjat systematisera detta. En svårighet för oss när vi vill systematisera detta är att våra elever lämnar till många olika gymnasieskolor. Statistiken säger inte allt men det säger något och det viktiga för oss är att analysera om det finns ett glapp vid övergången och om eleverna har de kunskaper som förväntas eller inte. Dessutom är det viktigt för oss att analysera vilka kunskaper det är som saknas om eleverna inte har förväntade kunskaper när de börjar gymnasieskolan, varför och försöka göra något åt det. Jag vill mena att samma diskussion måste vara levande mellan alla stadier, varje år, t.ex. i samband med att resultatet på de nationella proven eller betygen analyseras samt inför överlämning av elever mellan stadier.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)