Min första matematiklektion i förberedelseklass

En ingång till språkutveckling för nyanlända elever kan vara matematikämnet där det matematiska språket och innehållet kan förena eleverna genom ett strukturerat arbete där man utreder begrepp grundligt tillsammans och sedan ger eleverna möjlighet att använda de nyvunna språkliga kunskaperna i problemlösning, resonemang, kommunikation och metoder.

Jag tror variation är ett nyckelord som alltid är viktigt att bära med sig vid planering av undervisning och som vi absolut inte får glömma vid undervisningen av nyanlända. Jag tror också att det finns en lite större risk att undervisningen av nyanlända kan bli ensidig just på grund av begränsningarna vad gäller språket. Jag tror det kan vara lätt att undervisningen enbart fokuserar på det som kan uttryckas med siffror som vi oftare har gemensamt med varandra snarare än att målmedvetet även fokusera både på de matematiska begrepp eleverna behöver djupare kunskap om men också språket som används vid problemformuleringar och i samtal. Områden som geometri, sannolikhetslära eller statistik riskerar att hamna i bakgrunden liksom elevernas utveckling av att föra matematiska resonemang eller förmåga att analysera begrepp och kommunicera med andra. Varierad undervisning både när det gäller form och innehåll är som vi vet stimulerande och motiverande för elever. Upplevelsen av att kunna, förstå och att kunna göra sig förstådd fungerar också så och därför tror jag vi behöver fokusera på språket i matematiken i synnerhet för de nyanlända eleverna.

Eftersom begrepp är en central del av matematiken tror jag ett sätt kan vara att arbeta utredande tillsammans med eleverna, något jag också gjorde idag då jag inledde ett geometritema i den förberedelseklass med elever i åk 7-9 jag undervisar. Vi började med att rita geometriska figurer som vi sedan beskrev med hjälp av matematiska begrepp som sida, vinklar, hörn, motstående, parallell etc. För att stimulera eleverna att resonera frågade jag om en rektangel och en kvadrat är samma sak? På så sätt fick vi använda begreppen “lika” och “olika” men också finna likheter vilket så småningom kan leda oss in på det faktum att kvadraten i matematiken är ett specialfall av rektangel, något vi dock inte hann diskutera under dagens lektion. Genom att ta hjälp av den undersökande struktur vi tillämpat på kvadraten och rektangeln fick eleverna sedan göra egna beskrivningar av en triangel och några olika polygoner samt en cirkel och också jämföra dessa figurer med kvadraten och rektangeln. Det är viktigt att eleverna genast får använda de begrepp de lär sig så de får se och använda dem i sitt/sina sammanhang. Med denna grund tänker jag framöver också introducera fler geometriska figurer liksom begreppen omkrets och area och låta eleverna utveckla sina resonemang genom att göra jämförelser. Här ser jag också möjligheter att låta undervisningen även innefatta olika måttenheter och enhetsomvandlingar senare, något som i sig kan gagna elevernas taluppfattning.

Eleverna tyckte när vi sammanfattade lektionen att den var lyckad vilket jag tror berodde på att alla hade ett gemensamt innehåll att relatera till som de som grupp delade men också för att vi skapade förutsättningar för eleverna att språkligt formulera matematiken både till sig själv idag och till andra i framtiden. Själv hoppas jag att eleverna fick en liten bild av hur jag vill att matematiklektionerna i gruppen ska se ut framöver, elevaktivt och språkutvecklande.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)