Kategoriserade inlägg: grundskolan

Vad är ett matematiskt resonemang egentligen?

Begreppet resonemang fanns inte med i de tidigare kursplanerna för matematikämnet i grundskolan åtminstone inte explicit uttryckt. Det var först i och med LGR11 matematiska resonemang skrevs fram som en ämnesspecifik förmåga för eleverna att utveckla och en kunskapskvalitet för oss lärare att bedöma. Men vad karaktäriserar egentligen ett matematiskt resonemang och vilka olika... Läs mera »

Skolstart och värdet av att sända signaler

I torsdags hälsade jag en ny sjua välkommen till vår skola. Nästkommande tre år kommer jag tillsammans med en kollega vara klassföreståndare i 7B och de första skoldagarna är ett gyllene tillfälle att sätta ut riktningen tillsammans med eleverna. Än så länge har jag inte hunnit ha någon lektion med åk 7 men väl med... Läs mera »

Strukturerad undervisning under lärares ledning – vad är det?

I ett tidigare blogginlägg “Värdeorden i kunskapskraven – läroplanens svarta får” resonerar jag kort om hur olika ämnen har olika karaktär och jämför bland annat matematik och historia. Med hänvisning till bland andra Paul Hirst beskrev jag matematik som ett ämne vilket i högre grad än kanske något annat ämne har karaktärsdraget att begrepp... Läs mera »

Dags att avskaffa pseudoämnet elevens val?

Idag läste jag ett intressant blogginlägg av SO-läraren Petter Bergenstråhle som problematiserar tidsanvändningen och fördelningen av tid mellan ämnen i skolan. I grundskolan undervisas elever minst 382 timmar i något som i skollag kallas för “elevens val”. För att sätta det i relation till andra ämnen läggs alltså över 100 fler timmar på elevens val än... Läs mera »

Undervisningsrelation – mötet mellan lärare, elev och innehåll

Ungefär en minut in i min första anställningsintervju till ett lärarjobb för ett antal år sedan utspelade sig följande korta scen: – Jaha, men vilka är dina starka sidor för att nå eleverna så de utvecklar sina kunskaper? – Ja, jag är tydlig gentemot eleverna men samtidigt ungefär som en studiekompis i vissa situationer... Läs mera »

Nationella prov, betyg och likvärdighet

Årets nationella prov har nu börjat genomföras på skolorna runt om i Sverige. Detta läsår arbetar många elever och lärare för första gången med de muntliga delproven redan under höstterminen för att bördan för både elever och lärare ska bli mer utspridd över skolåret efter senaste årens kritik mot den hektiska vårterminen. Men vilket eller vilka syften... Läs mera »

Oangriplighet, heliga kor och kritik

När något eller någon är oangriplig betyder det att det finns en slags upplevd immunitet mot kritik som inte är önskvärd. Jag tycker att det har vuxit fram någon slags kultur kring vissa skolfrågor där det för det första blivit svårt att ge kritik då rädslan för om kritiken tas emot sakligt, nyanserat och öppet... Läs mera »

Undervisning om att (be)döma rättvist

I fredags deltog jag på en lektion där min kollega undervisade parallellklassen (åk 5). Lektionens syfte var att belysa hur lätt det kan vara att snabbt döma någon när man bara lyssnar till sina aktuella känslor och hur svårt det i vissa situationer eller vid motgångar att ta ett steg tillbaka, göra en rationell medveten bedömning av... Läs mera »

Dan Meyer, problemlösning och aktiva elever som tänker (del 2)

Dan Meyer utvecklade tankarna i sitt TED-tal som jag beskrev i förra delen till ett arbetssätt som han kallar “3-act problem” eller på svenska “problem i tre akter”. Arbetssättet kan användas i problemlösningsundervisningen i matematik men jag tror det har fler användningsområden än så. Meyers arbetssätt har tagit tydlig inspiration från filmens värld där det... Läs mera »

EPA- en nygammal metod

De senaste åren har jag upplevt att allt fler lärare använder EPA som en metod i klassrummet. EPA står för enskilt, par och alla. Det är en lätt metod för eleverna att anamma och fungerar bra både matematik och i alla so-ämnen men givetvis också i alla andra skolämnen. Det finns flera olika varianter av... Läs mera »