Fältstudier är min svaga länk…

En av mina svagaste sidor som lärare i SO-ämnen är geografiämnet. Jag har färst antal poäng i detta och känner mig minst hemma. Under åren har jag dock samlat på mig en del erfarenhet och klarar av att både undervisa ämnet och leda eleverna framåt, även om jag själv tycker jag har starkare sidor.

När så LGR11 landade på mitt skrivbord insåg jag att det skulle bli tufft igen. Förändringarna i kursplanen för geografiämnet innebar att saker togs bort och lades till. Jag fick kasta en del material och blev tvungen att skaffa mig nytt. Det kändes så klart svårt och osäkert, men var så klart nödvändigt.

Värst hade jag det med att eleverna skulle ut på fältstudier. Initialt kändes detta helt oöverstigligt. Hur skulle jag göra? Vad skulle jag göra? Jag var helt blank. Successivt testade jag mig fram och försökte hitta lite olika vägar

I kommentarmaterialet till kursplanen berättades att eleverna skulle träna på att ”använda vetenskapliga arbets- och förhållningssätt” för att träna kritiskt tänkande och konkretisera. Att eleverna själva skulle göra analyser skulle bidra till att eleverna förstår en komplex omvärld och få analysträning.

Mycket mer än så kommenterades inte. 

Sakta och osäkert testade jag och mina kollegor olika metoder. Lärare runt om i landet hade tusen olika svar på vad fältstudier kunde vara, men lika många kände sig som frågetecken. Det gick helt enkelt inte att få ordning på det och på många ställen har jag fått höra att man helt struntade i det.

Jag fungerar inte så.

Nog gjorde jag en del saker i början (kanske fortfarande) som var direkt undermåliga. Men jag tror idag att jag börjat hitta hem i detta avseenden. Kanske drar jag i min undervisning mer åt det kulturgeografiska hållet än det naturgeografiska i mitt fall, vilket inte vore ett dugg konstigt, när det kommer till att utveckla uppgifter som berör det centrala innehåll som berör fältstudier.

Vad ska eleverna kunna?

När det gäller att verkligen göra så säger kursplanen att eleverna ska kunna göra olika ”fältstudier av natur-och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället” och i kunkapskraven förväntas eleverna att använda ”kartor och … geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt”. Alltså: eleverna ska ut ur klassrummet och studera såväl natur- som kulturgeografi och använda olika geografiska verktyg under detta arbete.

Enligt Lena Molin, lektor i geografididaktik vid Uppsala universitet, som dessutom ledde arbetet med läroplanens framtagande, är just det praktiska momentet väsentligt i hur eleverna ska ”göra geografi”. Hon menar att varje fältstudie består av fyra moment: förberedele, genomförande, sammanfattning och presentation och utvärdering.

Nivån, konkretionen och genomförandet måste så klart skilja mellan stadier och årskurser, men formen är densamma. Själv känner jag igen mig väl eftersom jag initialt missade den väsentliga detaljen med ett tydligt syfte och en ordentlig presentation och analys i min iver att faktiskt genomföra.

 

Idag ser det i alla fall något bättre ut.

Hur gör jag?

Personligen brukar jag försöka lägga mina fältstudier i nian. Eleverna är äldre och kan arbeta mer självständigt och dessutom ta ansvar för saker som inte är inom skolans fyra väggar. Den här terminen har jag arbetat med två olika uppgifter.

  • Handel, kommunikation och globalisering: Eleverna fick under detta arbetsområde arbeta med en studie som gick ut på att undersöka tillverkningsland på en rad olika varor. Allt från närmaste affärens frukter till lärarnas bilar. I anslutning till detta hade vi jobbat med globala handelsmönster, så syftet var i denna uppgift att kunna jämföra och analysera det de ser i sin vardag med det faktastoff vi behandlat på tidigare lektioner.
  • Hållbar utveckling: Inom ramen för detta område studerar vi både saker som global uppvärmning, klimatkonsekvenser, olika typer av ändliga och förnyelsebara energikällor, men eleverna får också undersöka sitt eget ekologiska fotavtryck med hjälp av Världsnaturfondens kalkylator. Därefter får eleverna komma med förslag på åtgärder för att förändra hur de själva lever. Som avslutning inkluderar jag också en fältstudieuppgift där eleverna, med hjälp av en färdiggjord enkät, får undersöka attityder kring ekologiska matvaror på olika platser i stan. Därefter sammanställs resultaten i tvärgrupper och de får jämföra sina resultat samt, i slutändan, skriva en analys utifrån resultat och de olika områdena och resultaten som ingått i undersökningen.
  • Sårbara platser och risker: I år sju arbetar jag mycket med olika typer av kartor och att förstå och tolka dessa. Ett sätt jag använder är att eleverna tränar på att använda stadskartor för att jämföra skolvägen och eventuella problem med trafik eller liknande. På samma sätt kan man i åttans geografi när man jobbar med frågor kring migration och urbanisering undersöka lämpliga områden för nya bostadsområden i staden eller liknande.
  • Historia: En ytterligare tanke är att det skulle gå att samverka med historieämnet kring att studera stadsplanering, eller städers framväxt utifrån olika historiska platser i närmiljön. Att kombinera t.ex. en historisk stadsvandring med studier av kartor, historiska kartor och geografiska objekt som sjöar, åar, vägar eller liknande skulle kunna skapa en grund för ökad förståelse för både hur då och nu hänger samman utifrån begrepp som förändring och kontinuitet, men också för geografiska processer och dess historiska koppling.

Självfallet finns många fler vägar och långt fler sätt att arbeta. Det finns garanterat många lärare ute i landet som kan detta bättre, har fler uppslag och som borde kunna vara inspiration. Som påpekat tidigare är geografin min svaga länk och min resa på detta område har bara börjat. Jag har en lång väg kvar och mycket att lära. Min förhoppning är att jag i alla fall kan bidra med lite inspiration på detta område, oavsett om du är två steg för eller två steg efter mig.

 

Kommentarer (3)

  1. Anders Fridfeldt skriver:

    Konferensen Geografdagarna 31okt – 1nov har en särskild session som behandlar betydelsen av fältstudier i geografi!
    Mvh
    Anders Fridfeldt

  2. Kicki skriver:

    På vår skola samarbetar vi med idrottsläraren då eleverna skall jobba med kartor (orientering) även där.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)