Planering för lärande, bedömning och utveckling

En av mina viktigaste metoder när jag arbetar med elever är tydligheten i bedömning och instruktioner. Jag har länge försökt arbeta på ett sätt som gör att eleverna ständigt ska veta vad som ingår i varje moment och vad som bedöms. På det viset har jag också försökt träna mina elever i att förstå vad kvalitet innebär inom ramen för undervisning i SO-ämnen.

För att nå alla elever har jag försökt dela upp undervisningen i olika moment på vissa arbetsområden, där jag brutit ned undervisningen i mindre och kortare moment som är tänkta att ge bättre överblick för eleverna.

En del av detta innebär ett arbete med att förtydliga vad som avses med kvalitet. I detta utgår jag dels utifrån vilka förmågor vi arbetar med och dels vilka kunskapskrav som ska bedömas.

För att göra det tydligt för eleverna väljer jag därför att dels konkretisera ett kunskapsstoff utifrån givet kunskapskrav och därefter ytterligare konkretisera utifrån aktuellt arbetsområde.

Från kunskapskrav till moment

Konkretiseringen av kunskaper, från kunskapskrav till enskilt moment, görs i tre steg:

punktlista

För att det inte ska reduceras till att bocka av delar i en lista, eller för att undvika de problem med snuttifiering som lätt kommer via matriser så kräver upplägget ett andra ben. I detta handlar det om att, utifrån aktuell förmåga, förtydliga vilken kvalitet som efterfrågas och både exemplifiera med bedömningsaspekter och specifika elevexempel. Utifrån kvalitetsaspekten blir alltså frågan hur eleverna ska kunna visa på sina kunskaper. Min grundstruktur i förklaringen bygger på Skolverkets stödmaterial om bedömningsaspekter.

Bedömningsaspekter

För att förstärka elevernas medvetenhet i vad som menas med kvalitet krävs flera olika uppgifter under en längre tid där de olika bedömningsaspekterna specificeras utifrån aktuell uppgift, på samma sätt som en konkretisering av faktainnehåll görs.

Utifrån detta sätt att tänka planerar jag hela arbetsområden och enskilda uppgifter.

Målsättningen är att eleverna i slutändan inte bara ska utveckla en gedigen faktabas att stå på utan också träna på och utveckla de långsiktiga förmågorna inom ramen för undervisningen i SO-ämnen.

Fördelen med arbetssättet är att det, när eleverna väl vant sig,  blir tydligt både att det ställs krav på att kunna men också på att göra. Successivt lär sig eleverna vilka kvalitetsaspekter som bedöms och kan med stöd av ett konsekvent och tydligt upplägg också lämna mig väl förberedda för gymnasiet.

Kommentarer (3)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)