Kampen mot klockan

Härom veckan var jag ute på en promenad med en kollega. En sån där enkel sväng till den lokala matbutiken för att hålla oss flytande inför kvällens analkande utvecklingssamtal. Vi kom in i diskussionen kring våra respektive tjänster och kollegan konstaterade att hen bara hade 65 minuter i veckan utlagt på en grupp, i de NO-ämnen hen undervisar, och på så vis också bara skulle undervisa ett ämne. Själv blev jag förvånad. Jag har ju bara 50 minuter per ämne och vecka i samma årskurs. Sett över ett läsår blir det nästa 10 timmar, om man har lite tur med studiedagar, temadagar eller annat som är mer prioriterat än undervisningen…

Jag har tidigare berört SO-lärarens dilemma, att hinna med allt som ska hinnas med på knapp tid. Nu visade det sig att NO-läraren hade avsevärt mycket mer tid, förmodligen för att timplanen disponerats över flera årskurser, men ändå. Inte konstigt att eleverna har svårt att hinna.

Tidsdilemmat för en SO-lärare är en av våra största utmaningar, tätt följd av den låga prioritet ämnet har och bristen på stöd till elever som behöver den, när allt fokuseras på ”kärnämnena” som trots att man avskaffat dem fortfarande har en tung särställning.

Så, hur kan vi hantera detta problem? 

En metod är helt enkelt att strunta i centralt innehåll och kursplan. Jag har full förståelse för de lärare som av pedagogiska eller hälsoskäl väljer denna väg. Jag tycker inte det är rätt, men jag förstår.

Vad sägs om ämnessamverkan? Jag har ofta försökt samverka med andra lärare, men dels arbetar de i regel i ett mycket lägre tempo än vi i SO gör och dels är det ofta praktiskt svårt att få till planeringstid eller att få till de praktiska förutsättningarna för arbetet.

Så. Jag försöker helt enkelt samverka med mig själv. Och jag vet att det är ganska vanligt bland oss SO-lärare. 

För närvarande arbetar en del av mina elever med uppgifter kopplade till temat ”Rika och fattiga länder”. I upplägget finns uppgifter som behandlar en stor rad ämnesfrågor, som faktiskt går in i alla ämnen.

Upplägget bygger på att eleverna, efter vi gått igenom vissa generella förutsättningar, diskuterat, undersökt vissa produkters ursprungsländer och liknande gör en undersökande uppgift. Uppgiften går i korthet ut på att undersöka två olika länder med olika förutsättningar. Eleverna får förhållandevis fritt välja länder utifrån premissen att länderna ska tillhöra olika världsdelar och ett land ska ha BNP/Capita under 2000 USD om år och det andra landet ska ligga under 10 000 USD per år. På så vis får vi en god bredd på länder och beroende på grupp kan man välja att i slutändan redovisa i tvärgrupp eller muntligt i helklass. Eller helt enkelt bara låta uppgiften vara skriftlig.

Inom ramen för det arbete mina elever gör får de möta följande delar av det centrala innehållet:

Geografi

• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Historia
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen.  Migration inom och mellan länder.

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism

• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Samhällskunskap

• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld

Det är så klart tänkbart att det går att lägga in religion, kanske i form av hur det påverkar olika samhällen, exempelvis ur aspekter som nativitet, fertilitet eller liknande.

När det kommer till bedömning är det förvisso inte alls samma problematik som när det kommer till det centrala innehållet. Det är förvisso en stor mängd kunskapskrav att hantera, men omfattningen i relation till det centrala innehållet är inte alls lika omfattande.

Inom ramen för just detta områden kan jag dock, eftersom uppgiften testar ett brett område, även testa av en rad kunskapskrav. Just i detta fall bedömer jag:

Geografi

• Elevens kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur och hur det visas genom resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

• Elevens förmåga att använda geografiska begrepp på ett … fungerande sätt.

• Elevens förmåga att undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och … beskriva geografiska mönster av handel och kommunikation  samt att föra underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

• Elevens förmåga att undersöka omvärlden och att använda kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett … fungerande sätt, samt att föra underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

• Elevens förmåga att resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och att redogöra för underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Historia

• Elevens kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.

• Elevens förmåga att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.

Samhällskunskap

• Elevens förmåga att undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och att beskriva samband med … underbyggda resonemang.

• Elevens förmåga att värdera och uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med … resonemang och … underbyggda  argument … och att växla mellan olika perspektiv.

• Elevens förmåga att söka information om samhället och att använda olika källor på ett … fungerande sätt och för …. underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Genom att samarbeta med mig själv lyckas jag alltså inom ramen för ett arbetsområde täcka åtta punkter ur ett centralt innehåll på över 70 punkter totalt. Dessutom hinner jag med att bedöma 10 olika kunskapskrav (eller delkunskapskrav) och avlastar en hel del från framtida arbete och utöver det får eleverna ytterligare en chans att visa sina förmågor. Den som är mer innovativ och strukturerad än vad jag är klarar säkert av att både få in religion och samverka på ett mycket bättre sätt.

 

Detta är bara ett av flera olika arbetsområden där jag arbetar på ett likartat sätt. Det finns ibland en pedagogisk poäng i arbetssättet, men det finns framförallt en tidsbesparande aspekt då jag hinner med mycket av det jag förväntas att göra på en kortare tid.

Det ger mig dels mindre dåligt samvete och eleverna en tydligare förståelse för flera olika perspektiv. Men framförallt frigör det tid för att någon enstaka gång, faktiskt göra de saker som är riktigt roliga.

Det finns så klart lika många lösningar på problemet med det omfattande ämnesinnehållet som SO-ämnena har, detta är bara ett av flera. Ta det som en tips eller spaning i ditt arbete med skolans fyra viktigaste ämnen.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)