Julkalendern del 2

På julafton förra året postade jag ett inlägg här med titeln Bästa julkalendern någonsin. Även om det inlägget, i högsta grad, var allvarligt menat förstod jag så klart att det skulle väcka lite uppmärksamhet. Jag hade dock inte en aning om att det skulle bli av den omfattning det faktiskt blev. 

Tanken var dock inte i första hand att skapa debatt eller liknande utan att faktiskt inspirera andra till att fundera över hur materialet skulle kunna användas men också att leda in mig själv i arbetet med vårens planering. Eftersom jag inte skulle börja med historia direkt hade jag dessutom gott om tid över att planera och fundera på hur jag skulle få in materialet i undervisningen. Trodde jag.

Lagom tillbaka på jobbet efter julledigheten ringde SVT och ville göra ett reportage när jag jobbade med julkalendern. Så, med ett reportage i antågande fick jag vackert arbeta ihop ett upplägg som inte bara skulle funka för mina elever utan också duga till att göra ett reportage om.

Mitt upplägg bygger egentligen på två huvudtankar; flippat lärande och gruppdiskussioner, delvis utifrån EPA-modellen. Eftersom jag för närvarande undervisar i årskurs 8 så valde jag ett moment som passar in i denna årskurs; industrialisering och urbanisering.

Upplägget gick ut på ungefär följande mall:

  • Förberedelse (avsnitt, bok och diskussionsfrågor)
  • Ensamarbete på lektion.
  • Gruppdiskussion på lektionen.
  • Helklassdiskussion på lektionen.
  • En kortare sammanfattande genomgång. 

Eleverna fick i uppgift att titta på Tusen år till julafton, avsnitt 12 samt att läsa ett antal sidor i vårt läromedel som tar upp, ungefär, samma saker som avsnittet behandlar.  

Avsnittet handlar om historiska processer som urbanisering, industrialisering, proleratisering, mekanisering, och andra historiska företeelser som folkskola, barnarbete, strejker och arbetarrörelsen, så oavsett läromedel är det nog viktigt att i alla fall delar av läromedlet behandlar detta.

Dessutom fick eleverna med sig några frågor att fundera kring:

  • Vilka historiska förändringar ta upp i boken?
  • Vilka historiska förändringar tas upp i avsnittet?
  • Avsnittet handlar en del om vad man åt. Finns det något i boken som hänger samman?
  • Vems perspektiv är det i boken/avsnittet (rika/fattiga, kvinnor/män, stad/land)

Eftersom julkalendern i stor utsträckning fokuserar på vad man åt under olika tidsperioder blir det så klart en bonus om detta finns i läromedlet. I mitt fall lyts potatisens betydelse fram, något som också finns i avsnittet.

Väl på lektionen fick eleverna till en början se avsnittet och därefter arbeta enskilt några minuter med att fundera kring likheter och skillnader mellan avsnittet och läromedlet utifrån tidigare frågor. När väl detta var klart fick de arbeta i grupper för att sedan diskutera i helklass.

Min ursprungliga tanke var att jag dessutom skulle delat tavlan i två delar och låta eleverna skriva likheter och skillnader mellan avsnittet och läromedlet, men detta skulle också kunna göras med exempelvis appen Padlet.

En stående punkt på de flesta områden jag arbetar med i historia är källkritik och historiebruk. Eftersom mina elever är vana vid det lät jag detta bli en fortsatt del av diskussionerna utifrån avsnittet.

Diskussion kring varför historia används på olika sätt är för mig många sätt central när historieanvändning diskuteras och utan den typen av problematiseringar blir användning av julkalendern, eller andra populärkulturella exempel på historia, mycket problematisk.

Diskussionen om historieanvändning gick i vårt fall vidare in på källor och en diskussion vilka källor till 1800-talet som faktiskt finns och några exempel på vilka de är och vad de innehåller.

Jag tror också det är viktigt att inte missa perspektivskiftena. Vems historia används? Är det männens, kvinnornas, de rikas eller fattigas historia? Är det stad eller land och framförallt: varför väljer man att framställa historia på så olika sätt. Eftersom avsnittet klumpar ihop 50-60 års utveckling på 12 minuter valde jag att reda ut mer specifika fakta kring barnarbete, järnvägsutbyggnad, strejker osv. De verkliga årtalen och genom detta exemplifiera hur historiska generaliseringar som används i populärkultur inte alltid hänger ihop med verkliga skeenden.

Jag baserade mitt upplägg kring avsnitt 12, men jag tror att skulle gå att göra med ungefär samma tema på de flesta avsnitt. Jag kommer försöka, och då sätta elevernas egna diskussioner och tankar och historieanvändingens syfte i fokus. Detta får jag säkert anledning att återkomma till. 

Och frågar ni mina elever, så gjorde tydligen upplägget succé i klassrummet…

Lämna en kommentar

  • (will not be published)