Har du källa på det?

I läroplanens första kapitel klargörs att:

“Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ”

Jag utbildades till lärare när LPO94 var den gällande läroplanen. Sedan dess har förutsättningarna för informationsspridning och hur eleverna utsätts för detta i grunden förändrats. Med det kommer också att en modern skola behöver hantera detta. Med ett konstant ökande informationsflöde blir därför källkritik som verktyg allt mer väsentligt för alla lärare att arbeta med. Det duger inte bara att låta eleverna googla, eller tro att de kan hitta bra material av själva utan vi måste också lära dem hantera det material de stöter på, vilket också läroplanens skrivning handlar om. 

Studerar man kursplanernas syftestexter och kunskapskrav återkommer källkritiken i flera ämnen. Samtliga orienteringsämnen och svenska ställer krav på användning av olika källor för informationssökning och bedöma hur elever resonerar kring olika källors “trovärdighet och relevans”. Syftet är alltså att kunna hantera olika källor och värdera dem. Det vi vanligtvis tänker på som “källkritik”. Detta är också en av de förmågor som Skolverket trycker på på sin sajt i Kolla källan. 

För oss som undervisar i SO-ämnen finns det dock en problematik som sträcker sig förbi detta eftersom arbetet med källor skiljer sig åt mellan de fyra ämnena.

Inom ramen för ämnet samhällskunskap ska eleverna få utveckla förmågan att “söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet”. Liknande skrivningar återkommer i religion där eleverna ska tränas i att “söka information” och geografi där de ska kunna “undersöka omvärlden” med hjälp av “kartor och andra geografiska källor”. I samtliga tre ämnen finns också krav på att eleverna ska kunna bedöma källornas “trovärdighet och relevans”. Här finns alltså inga dramatiska skillnader.

Till skillnad från övriga tre SO-ämnen kräver historieämnet dock att eleverna ska kunna använda historiska källor för att dra “slutsatser om människors levnadsvillkor” och arbetet med källor i historia syftar till att eleverna ska kunna “kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”.

Medan övriga av skolans ämnen som har källkritik inskrivet i sina kursplaner fokuserar på informationsökning och reflektion kring “trovärdighet och relevans” blir alltså användning av källor inom ramen för historieämnet något helt annat: ett verktyg för att förstå och tolka historia. På så vis blir också arbetet med historia avsevärt annorlunda mot de övriga ämnenas användning av källor.

Källanvändning på ett likartat sätt fanns med redan i LPO94 där strävansmålen angav att eleverna skulle förvärva “förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp” och för den elev som ville upp till nivån för Väl godkänd eller Mycket väl godkänd fanns dessutom krav på att eleven skulle kunna bedriva “egna studier som bygger på historiskt källmaterial samt sammanställer resultaten, drar slutsatser och presenterar arbetet” eller bedöma och värdera “historiska källor samt argumenterar för sina ställningstaganden”. Användande av historiska källor som mer än bara informationssökning är alltså inget nytt.

Vad som är anmärkningsvärt är att trots att användandet av historiska källor varit en del av skolans styrdokument sedan 1994 så får detta en väldigt liten betydelse i läromedel för historia. Finns det överhuvudtaget med så upptar det på sin höjd en halv sida, trots att detta är en av fyra förmågor som eleverna förväntas utveckla. Med det knappa utrymmet är det svårt att förvänta sig att eleverna ska klara av att utveckla just det de förväntas utveckla.  

Att arbeta med ett historiskt källmaterial kan, som jag ser det, inte bara innebära att eleverna förväntas besvara några enstaka frågor kring olika exempel på historiska källor utan faktiskt mer än det. Att arbeta med historiska källor blir dels att orienteras i källkritisk metod och källors ursprung och syfte. Utöver det tillkommer också tidsaspekten och ett långt större behov av att ta reda på om källan är beroende av någon ytterligare källa. Diskussionen kring källors tillkomst blir alltså utökad i förhållande till källor i religion eller samhällskunskap vilket också komplicerar arbetet.

Historiska källorFör egen del har jag valt att sätta ihop ett mindre material (som finns här) som mina elever får arbeta med. När jag inleder arbetet med mina elever i sjuan utgår jag från materialet och jag återkommer till det både i åttan och nian. På så vis blir materialet bekant och eleverna lär sig skillnaden på olika sätt att betrakta historiska källor. Sättet att hantera historiska källor utgår från historiografi för att ge eleverna en referensram kring vad historia är och hur länge man betraktat historia som vetenskap – något jag också återkommer till när det rör historiebruk. Hur användes historia innan historia var historia?

När eleverna arbetar med källor utifrån mitt material blir arbetsgången följande:

Identifiera källtyp:

För att de ska kunna tolka källor behöver de veta vilken sorts källa det rör sig om. Olika sorters källor ger olika information och olika information beroende på vem som ligger bakom källan, när den hör hemma i tiden och källans äkthet. Jag utgår från källtyperna Kvarlevor som rester av ett händelseförlopp till exempel statyer, ortsnamn eller dagböcker eller berättande källor som skildrar historiska källor. Detta kan t.ex. vara tidningsartiklar, krönikor eller liknande som ofta tillkommit i efterhand.

Därefter brukar jag låta eleverna få avgöra om det rör sig om en primärkälla, sekundärkälla eller tertiärkälla, vad som är utmärkande för dem och dess trovärdighet.

Källkritiska kriterier:

När eleverna väl lyckats reda ut vilken typ av källa de arbetar med kommer vi in på de källkritiska kriterierna: äkthet, samtid, tendens , beroende, relevans. Kriterierna är i stort desamma när jag arbetar med källkritik i de övriga SO-ämnena, men skillnaden blir i första hand en långt mer utökad diskussion om beroende och tidsaspekten. I gengäld brukar detta innebära att eleverna i långt större utsträckning klarar av att arbeta källkritiskt i övriga SO-ämnen. 

Piltdown-människan. Ett exempel på en förfalskad kvarleva. (By J. Arthur Thomson, The Outline of Science, 1922 [Public domain], via Wikimedia Commons)

Vad kan eleverna lära?

Utifrån det material vi jobbar med försöker jag slutligen kontextualisera materialet. Vilket material jag använder beror så klart på vilket arbetsområde vi arbetar med. Men om eleverna ska kunna “dra […] underbyggda slutsatser om människors liv” måste man också jobba med ett material som möjliggör detta. Det kan röra sig om kokböcker från 1800-talet, befolkningsstatistik eller stenålderskammar.

Väsentligt är historiska källor inte används frikopplat från aktuella arbetsområden, vilket också förtydligas genom att källor lyftas fram på olika platser i det centrala innehållet. Historiska källor frikopplade från aktuellt tema tenderar att istället för att bidra till att skapa historiska förståelse faktiskt kan försvåra det

Metoden kan framstå som omständigt och det finns säkert de som tycker jag gör saker i överkant. Min erfarenhet är dock att även elever i år 7 klarar av att arbeta med autentiskt källmaterial om man ger dem rätt handledning. Jag upplever också att metoden ger ett mervärde både i att den faktiskt kräver noggrannhet av eleverna och att den drillar dem bra i hur de behöver tänka kring källor i andra ämnen; en orientering i historisk källkritik är en bra bas för att hantera all källkritik

Tillbaka i läroplanens första kapitel kan vi läsa att:

”genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande”. 

Kanske är det så att den historiska perspektivet borde vara utgångspunkten för allt källkritiskt arbete, i alla ämnen?

Kommentarer (9)

  1. Andreas Williamsson skriver:

    Mycket bra tankar! Det som gör mig som gymnasielärare i historia och samhällskunskap frustrerad är att många av mina elever kan väldigt lite om källkritik och andra grundläggande saker trots att jag vet att de har arbetat med det i högstadiet. Tyvärr får man lägga mycket tid och kraft på att repetera sådant som de rimligtvis redan borde ha lärt sig istället för att kunna fortsätta med en fördjupad och mer komplex diskussion.

    • Mikael Bruér skriver:

      Jag känner igenom problemet från mellanstadiet. Tror en delorsak kan vara att det sällan finns tid att göra saker mer än en gång. Just när det kommer till historia så ska ju källkritik vara ett av fyra mål att sträva mot och borde således komma igen betydligt oftare än vad det gör. Ju mer man repeterar desto bättre kommer det att sitta…

  2. Paula Forsström skriver:

    Din text var väl igenom tänkt. Kan utgöra underlag för arbetslagsutbildning. ”Tvärvetenskaplig” sådan, inte bara i ämnessammanhang, utan ämnesövergripande.

    • Mikael Bruér skriver:

      Varför inte? Jag tror att diskussionen kring källkritik måste lyftas mer generellt. Inte bara är det så att flera ämnen har det i sina kursplaner, utan det är också ett övergripande mål för alla i skolan. Just historisk källkritik blir lite annorlunda, samtidigt så ska ju det historiska perspektivet genomsyra all undervisning, om man vill följa läroplanen vill säga…

  3. Christer Hellberg skriver:

    Källkritik är en av mina käpphästar speciellt som när Internet blir översvämmat av okunskap, känsloargument och ren skräckpropaganda.

    Men, hur kan vi jobba med källkritik och koppling till framtiden?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)