Go with the flow: Från matematik till samhällskunskap

Ett av mina starkaste minnen från BETT var besöket på Benhurst Primary. Inte bara gav det en värdefull reflektion kring hur en skola kan vända negativa resultat till positiva med små medel och en genomtänkt vision, jag fick också möjlighet att besöka flera inspirerande lektioner.

En av de lektioner jag besökte var en mattelektion. Det som imponerade allra mest var det flow som läraren lyckades skapa. Med hjälp av en interaktiv SmartBoard-projektor och en programvara synkad mot elevernas iPads.

Undervisning på Benhurst primary

Undervisning på Benhurst primary.

Lärarens förberedda frågor och uppgifter dök upp i elevernas iPads och eleverna svarade. Svaren kom automatiskt upp på skärmen och läraren sorterade dem, lyfte fram olika svar, visade och förklarade när det blev fel. Alla elevers svar blev uppmärksammade och det som var rätt noterades, det som var fel diskuterades. Diskussionerna kom att kretsa kring strategier för att lösa problem och då diskuterades inte bara “varför blev det fel” utan också “varför blev det rätt”.  

Värt att notera var att väldigt få av eleverna verkade rädda att göra fel, något jag upplever är raka motsatsen mot svensk skola.

Elev på Benhurst arbetar med iPad

Elev på Benhurst arbetar med iPad kopplad till SmartBoard.

Det som fångade mig allra mest var flödet i lektionen. Hur allt hängde samman och interagerade. Hur lärarens frågor och förklaringar synbart bara fungerade ihop med tekniken som i detta fall fungerade som en förstärkning till ett redan fungerande upplägg. Allt hängde samman på ett väldigt naturligt sätt.

Upplägget var så inspirerande att jag bestämde mig för att testa

Upplägget och läraren var så inspirerande att jag bestämde mig för att testa att försöka göra ett likartat upplägg. I mitt klassrum har jag en gammal hederlig projektor och mina elever har iPads. Jag saknar alltså både programvara och interaktivitet. Därför gäller det att försöka vara kreativ. Istället för den programvara som användes på Benhurst valde jag därför att testa med Padlet (jag har skrivit mer om Padlet här).

Mitt upplägg gick i korthet ut på att eleverna samlades i mindre grupper kring en iPad. Den första gruppen fick en rad uppgifter att svara på, utifrån arbetet med Riksdag och regering. Eleverna svarade på frågorna, som dök upp på skärmen och jag sorterade dem, stannade upp, diskuterade och förklarade felaktigheter.

I det första upplägget var frågorna av mer generell karaktär och det blev lite rörigt, lite svårt att få struktur i det och därför lite svårt att få bra svar. Jag bestämde mig därför för att göra om frågorna till nästa lektion och det utifrån den flippfilm om Riksdagen som mina elever haft i läxa.

Eleverna tvingas att samarbeta för att lösa frågorna

Istället för SmartBoard - Padlet.

Istället för SmartBoard – Padlet.

Resultatet blev annorlunda. Även här satt eleverna i grupper, diskuterade och förklarade för varandra och svaren kom upp på skärmen precis som tidigare. Eftersom frågan var tydligare strukturerad blev också svaren långt mer precisa och därmed kunde också jag bygga vidare förklaringar på ett bättre sätt utifrån elevernas svar.

Dessutom tvingade övningarna eleverna att diskutera med varandra, att hjälpa varandra framåt men också att få sina svar bekräfta och diskuterade samtidigt som jag fick en bra möjlighet att reda ut felaktigheter eller knutar utifrån elevernas egna tankar, sådant som jag gjort tusentals gånger genom åren, fast med varje elev enskilt.

Istället för interaktiv skärm - whiteboardpennor.

Istället för interaktiv skärm – whiteboardpennor.

Fick jag samma flow som min engelske kollega? Verkligen inte! Det var första gången jag använde Padlet på detta vis, upplägget i sig var helt nytt och eleverna ovana. Men jag har ett upplägg att bygga vidare på, att förbättra och utveckla till en lektion som i slutändan kan bli riktigt riktigt bra.

Tydligen tog det inte Michelangelo mer än tre år att hugga ut David ur ett stycke marmor…

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)