Att bedöma hur människors villkor och värderingar påverkas

En av de klurigaste momenten i historia är det tredje delkunskapskravet. I sin helhet lyder formuleringen:

“Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i”

Vid en första anblick verkar det så klart inte vara något märkligt med detta, men till skillnad från övriga kunskapskrav eller delkunskapskrav saknar detta progressionsuttryck. Det finns alltså inget värdeord.

I en läroplan som i övrigt domineras av progressionsuttryck och värdeord framstår det som en aning motsägelsefullt att det mitt ibland detta finns intryckt en formulering om vad elever ska kunna lära sig, utan att visa en specifik kvalitet.

Problemet återfinns även i de övriga SO-ämnena. Till exempel heter det i samhällskunskap att:

“Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen“

Då det saknas ett stödmaterial till kunskapskraven i historia (fortfarande, efter snart 6 år – skärpning Skolverket!) så tänkte jag att jag kunde göra en liten utflikning och relatera till kommentarmaterialet för samhällskunskap och se hur det diskuteras där. Men att döma av det kommentarmaterialet så verkar detta vara överflödigt då det inte ens nämns. Detta trots att även samhällskunskapen har exakt samma problem med ett motsägelsefullt kunskapskrav.

Jag är så klart ingen expert på övriga ämnes kunskapskrav, men vid en snabb överblick verkar det som att de flesta andra ämnen saknar denna märkliga och motsägelsefulla konstruktion. Dock finns det i idrott och hälsa en liknande formulering då elever på samtliga betygsnivåer förväntas kunna “simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge”. Även där finns alltså ett kunskapskrav utan progression, som sannolikt landar i ren avprickning snarare än utveckling.

Vad är det eleverna ska kunna?

Kunskapskravet förhåller sig i första hand till människor i olika historiska epoker. Detta ska sedan relateras till människors värderingar i relation till de levnadsvillkor som är gällande i respektive tidsperiod. På ett ytligt plan kan detta te sig förhållandevis enkelt. Särskilt när det inte föreligger något progressionsuttryck.

För vän av ordning är det svårare än så.

Jag har under det senaste året haft ett par sidouppdrag till mitt ordinarie arbete där granskning av flera läromedel ingått. Jag har alltså gått igenom samtliga läromedel i historia för högstadiet som finns på den svenska läromedelsmarknaden och kan med säkerhet säga att detta är ett kunskapskrav som, utifrån dessa, är väldigt svårt att undervisa om.

Egentligen är inte det särskilt konstigt eftersom det de facto inte finns någon störtflod av källor som faktiskt berör vad vanligt folk tyckt och känt i historisk tid.

Med det sagt försöker jag själv utgå från de fåtal läromedel som faktiskt visar något om hur man såg på människan. Exempelvis går det att diskutera hur man såg på män och kvinnor i antikens Grekland utifrån synen på demokrati, eller hur individ betraktades i förhållande till kollektiv under medeltiden utifrån exempelvis månadsbild för oktober. Nog finns det ytterligare exempel, men det är verkligen inte det enklaste att undervisa om.

Dessutom finns det en väsentlig problematik när det kommer till att undervisa om människors värderingar i historisk tid. De källor vi har till detta är högst begränsade. För oavsett om vi ser tavlan ovan, känner till antikens Grekland eller kan läsa Hammurabis lag så är det inte nödvändigtvis så att detta är representativt för människor som sådant. Det finns betydande brister i historieskrivningen då människor utifrån social stratifiering som klass och kön i väldigt låg utsträckning kommer till tals i historiska källor. Dessutom riskerar vi alltid det problem i dylika tolkningar att elever (och lärare) gör tolkningar utifrån sin egen förförståelse av den tid vi själva lever i. Tolkningen riskerar då bli ahistorisk eller gravt anakronistisk och då är det frågan om det vi lär ut verkligen bidrar till en korrekt bild av människors villkor och värderingar i historisk tid.

Vill man strikt beröra människors olika levnadsvillkor är det dock betydligt enklare att hitta källor. Det finns mängder av olika källor som belyser detta. Allt från den svenska arbetarklassens vedermödor vid sekelskiftet 1800-1900 till triangelhandeln och antikens folk. Att studera människors levnadsvillkor är förhållandevis, men kunskapskravet kräver dessvärre mer än så.

Men hur i hela friden ska det bedömas?

Oavsett hur man ska arbeta för att eleverna ska kunna visa just de kunskaper som efterfrågas återstår frågan hur delkunskapskravet kan bedömas.

Den enda egentliga källa till hjälp jag hittat är det nationella provet i historia 2013. I detta prov finns uppgiften Fabriksskorstenar som något bra där elever utifrån en polsk sedel från 1946 ska förklara “hur man tidigare kunde tycka att rykande skorstenar var något bra”

I bedömningsanvisningarna berörs problemet med det progressionslösa delkunskapskravet och provkonstruktörerna menar att detta görs genom att eleverna ger en “rimlig förklaring till människors värderingar i en annan tid” och om “denna förklaring visar hur de påverkades av den tid de levde i”

Exempel på att elever inte blir godkända anges att de istället resonerat kring vår egen tid eller att eleven håller sig väldigt allmänt kring skorstenarna.

För att kunna bedöma delkunskapskravet krävs alltså väldigt specifika frågor som på ett väldigt tydligt sätt också berör just frågor om människors olika uppfattningar under olika perioder och på så vis krävs också en väldigt tydlig koppling till den historiska referensramen vilket också försvårar det eftersom det ställer krav på specifika kunskaper.

Kort sagt är detta både det enklaste och det svåraste kunskapskravet att bedöma.

Värdeord och kunskapskrav?

När jag började skriva om kunskapskraven var min första tanke att jag inte skulle hålla på för mycket med värderingar kring kursplanen utan istället fokusera på att resonera om de olika kunskapskraven, deras innehåll och bedömningen av dem. Men just detta kunskapskrav plockar fram min kritiska ådra då det visar på en betydande inkonsekvens i systemet som sådant.

Det finns många som önskar att värdeorden helt stryks ur kursplanen. Jag är inte helt säker på att jag sällar mig till dem, men jag önskar definitivt en konsekvent hållning. Ska vi ha en läroplan med värdeord bör nog samtliga kunskapskrav vara belagda med sådana för att undvika förvirring och felaktig användning. Annars kan vi lika gärna plocka bort dem helt.

För egen del skulle jag inte gråta mig till sömns om det gjorde en rejäl revidering av kursplanen och värdeorden, men det är en annan historia.

Kommentarer (2)

  1. Eva Tegnhed skriver:

    Hej! Mycket intressanta reflektioner! Jag arbetar som arkivpedagog på Föreningsarkivet i Jämtlands län, och när vi möter elever på Arkivet utifrån det här perspektivet, plockar vi ofta fram material från de diskussionsklubbar som fanns runt sekelskiftet. Unga, gamla, män och kvinnor träffades i diskussionsklubbar för att träna sig på parlamentarism och argumentation. Man diskuterade olika frågor, på förslag från deltagarna, och förde protokoll över det man sa. En del protokoll är väldigt detaljerade medan andra är mer kortfattade. Ibland är diskussionen det viktiga medan det andra gånger är innehållet i diskussionen, om ni förstår skillnaden – här kommer verkligen källkritik in. Frågor man diskuterar är t ex ”är krig nödvändigt?” ”Vad är lycka?” ”På vilken basis bör ett äktenskap byggas?”. Ofta låter vi eleverna diskutera samma ämne först, för att sedan presentera materialet från de 100-år gamla diskussionerna. Ibland skiljer de sig, men ibland inte!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)