Är vår bästa tid nu?

Som så många andra har jag bänkat mig varje måndagkväll. SVT lockar med historiskt kostymdrama på bästa sändningstid och som alltid när det handlar om dylikt är jag fast. Det spelar ingen roll att det är styltigt drama på svenskt vis, eller stereotyperna haglar, jag är lika fångad för det.

Som den lärare jag är har jag naturligtvis också funderat över hur man skulle kunna använda serien i undervisningen. Bortsett från det uppenbara användningsområdet när det kommer till att använda serien som en utgångspunkt för att diskutera historieanvändning så finns det flera vinklar

Det finns många element som faktiskt går att använda för att levandegöra historieundervisningen och för att koppla ihop med kursplanens olika delar.

En del av lärarens viktigaste uppgifter är att skapa en förståelse för historia; ett historiemedvetande. Vi ska:

”också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar ”

Jag tänker att en tv-serie är ett ganska tacksamt verktyg för att göra just detta. Givetvis går det inte att visa hela serien, eller ens hela avsnitt, men det finns brottsstycken som mycket väl skulle gå att använda till detta. Särskilt bra blir detta eftersom serien faktiskt redan från början visar två olika perspektiv.

Om man utgår från det centrala innehållet i TV-serien tänker jag att det finns några olika sammanhang serien skulle kunna vara användbar.

”Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.”

I serien som kretsar kring restaurangen Djugårdskällaren får vi följa två huvudspår. Dels Familjen Löwander med patriarken Helga i spetsen och dels kökspersonalen med kocken Calle som huvudperson. Dessa två perspektiv kan på ett sätt sägas personifiera ”olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige” i spåren av såväl industrialisering och världskrig, även om man kanske får anstränga sig något för att just koppla ihop det med industrialiseringen.

I det avseendet får man som lärare också en möjlighet att diskutera utvecklingslinjer i form av samhällsutveckling och sociala positioner då den arbetarklass som Calle och hans kollegor i köket kan sägas representera också kan få representera den utveckling som skedde i Sverige under de dryga 70 år som passerat mellan industrialiseringens genombrott och seriens skeende. På det viset får man också in möjligheten att arbeta med begreppen kontinuitet och förändring.

Utifrån dessa begrepp finns också en möjlighet att diskutera flera andra perspektiv. Att exempelvis lyfta fram judinnan Suzanne och hennes öde som ett exempel på den migration som pågick i efterdyningarna av andra världskriget. På så vis kan man även knyta delar av serien till de del av det centrala innehållet som säger att vi ska arbeta med:

”De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag”

Precis som alla andra dramaserier finns naturligtvis en kärleksaffär. Mellan fröken Nina Lewander och kocken Calle uppstår den förbjudna kärleken mellan fattig och rik, ett förhållande som inte får komma till familjen Lewanders kännedom och som ogillas av Calles mor, på samma grunder. Att Nina dessutom blir gravid och genomgår en illegal abort gör så klart det hela än mer dramatiskt.

En del av läraryrket handlar om att visa eleverna på hur normer och värderingar spelar in i deras livsval. I historieämnet kommer det till uttryck genom att vi ska undervisa om ”kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet”. Just den hemliga kärleksaffären, synen på kvinnans rätt att själv bestämma över sexualitet och äktenskap, som också blir ett tema i serien, och aborträtten i Sverige kan exemplifieras av detta.

Även synen på hetero- respektive homosexualitet exemplifieras i serien då servitrisen Maggans förhållande blir känt och anmält till barnavårdsnämnden.

Sammantaget finns det en lång rad olika delar av det centrala innehållet man kan använda serien till att exemplifiera. Det är tacksamt att använda den här typen av dramatiseringar till just det.

Det är dock av yttersta vikt att  man som lärare inte missar det faktum att dramatiseringar också alltid innehåller historiska felaktigheter så upplever jag dem (utan att jag brytt mig om att närgranska) befriande otydliga.

Naturligtvis förutsätter jag att den lärare som använder serien, eller andra dramatiseringar för den delen, gör det med förnuft och vetskapen om filmers styrkor och svagheter.

Med det sagt ser jag fram mot både en andra och tredje säsong med folkhemsframväxt och de stora politiska rörelserna under 1960-talet. Jag är helt säker på att det kommer öppna ännu fler möjligheter för den som så önskar.

.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)