Årsarkiv 2017

Vad kan man lära av en lärarmässa? SETT dag 3.

Idag åker jag hem. Det ska bli oerhört skönt att återvända till landet där det doftar körsbärsträd och gödsel istället för mässhall. Mässor i all ära, men vardagen är trygg och trevlig att återvända till, särskilt när det kommer med en rad nya intryck. Jag har inte hunnit med särskilt mycket under dagens mässa.... Läs mera »

Vad kan man inte lära på en lärarmässa? SETT dag 2.

Andra dagen av SETT 2017 är över. Jag har hunnit med såväl föreläsningar, egna som andras, en hel massa nätverkande, ministersnack och sannolikt alla montrar jag funnit någon sorts intresse för. Sanningen är nog den att det senare kanske inte varit någon större hit. Visst, det finns en jäkla massa olika saker som både... Läs mera »

Vad kan man lära av en lärarmässa? SETT dag 1.

Jag är på SETT-mässan för tredje året i rad och precis som förra året är jag här med Lärarnas Riksförbund i egenskap av ämnesspanare. Det innebär att jag, bortsett från att hänga i LR:s monter också har hunnit föreläsa på temat Peer instructions, vilket jag också skrev om i boken Vi får det att funka. Ett annat... Läs mera »

Hur blev det med digitaliseringen?

I början av mars presenterades regeringens förslag om hur “digital kompetens” skulle stärkas i skolan. En rad, ganska omfattande åtgärder och förändringar av läroplanen presenterades, som skulle komma att gälla redan från sommaren 2018 eller, i riktigt offensiva kommuner, redan från hösten. Så klart mötte förslaget kritik, inte bara det gamla vanliga om handstil... Läs mera »

Stockholm och eleverna

För nästan en vecka sedan var jag med på FLS Rikskonferens i Stockholm, för att prata lite om hur jag arbetar digitalt med samhällskunskapen. Konferensen var verkligen en toppenkonferens som fler verkligen borde åka på, men dessvärre är det varken konferensen eller mitt föredrag som kommer gå till historien, utan händelserna ett kvarter bort. Vi... Läs mera »

Folkmordspedagogik?

För ett litet tag sedan hade jag ett samtal med en kollega som jag dels respekterar djupt och ofta har liknande uppfattningar kring undervisningens beskaffenhet. Just i detta fall hade vi dock tydligt skilda positioner på ett sådant plan att det inte gick att nå konsensus. Det som diskuterades var undervisningen om förintelsen och... Läs mera »

Mer om sambandskort

För ett lite drygt år sedan skrev jag ett inlägg på bloggen som handlade om tidslinjer och sambandskort. Det har runnit en del vatten under broarna sedan dess och jag har hunnit använda metoden en del ytterligare med mina elever. Jag vidhåller så klart att det faktiskt är en väldigt bra metod att konkretisera, skapa... Läs mera »

Vem bryr sig om SO-lärarna?

Igår kom beskedet att mattelyftet och läslyftet permanentas inom ramen för det Nationella skolutvecklingsprogrammet. Det nationella programmet blir som en sorts smörgåsbord med fortbildningar där läslyft och mattelyft läggs in under Kunskaper och värden. Under samma rubrik återfinns också Delaktighet, inflytande och likabehandling, främlingsfientlighet och rasism, naturvetenskap och teknik och en hel del annat. Allt detta är... Läs mera »

Att bedöma hur människors villkor och värderingar påverkas

En av de klurigaste momenten i historia är det tredje delkunskapskravet. I sin helhet lyder formuleringen: “Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i” Vid en första anblick verkar det så klart inte vara något märkligt med detta, men till skillnad från övriga kunskapskrav eller delkunskapskrav saknar... Läs mera »

Att föra underbyggda resonemang i historia

I två olika blogginlägg (här och här) försökte jag reda ut det första delkunskapskravet i ämnet historia; kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter. I detta inlägg har jag tänkte försöka reda ut det andra delkunskapskravet. Det första kunskapskravet i ämnet historia är alltså ett delbart kunskapskrav. Det består av två delkunskapskrav där det... Läs mera »