Vem tar ansvar för elevernas digitala kunnande?

Digitalt ansvarstagande

Vi har alla varit med om det. “På tisdag får 7orna sina datorer.” Fint, då kan vi arbeta digitalt från och med onsdag!

Men vem ser till att eleverna lär sig använda datorerna då? Är det verkligen så att “alla elever kan det där med data”, så att vi inte behöver mer än att ge dem ett verktyg? Nej, så är det inte.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Lgr11, 2.2, s. 13-14

Skolan. Vem är skolan? Vem är det som ska ta det här ansvaret? Min erfarenhet är att man gärna skjuter det till någon annan och att ingen riktigt ansvarar för helheten. Vem ser till att eleverna verkligen vet hur de loggar in där de ska logga in, att de vet hur de strukturerat sparat sina arbeten på bra ställen, att de sparat länkar de behöver på ställen där de lätt hittar dem? Vem ser till att alla elever kan hantera sina verktyg fullt ut?

Digital literacitet

Min hjärtefråga gällande digitaliseringen är att lära eleverna hantera sina verktyg, att lära dem digitala strategier och att lära dem använda internet på ett kompetent sätt. Digital läsförståelse är ett relativt nytt begrepp, och de som hört mig föreläsa eller följt min blogg vet att jag är ett stort fan av Skolverkets bedömningsstöd i digital läsförståelse. Bedömningsstödet har en teoretisk del där grunderna i digital läsförståelse introducerats. Denna del borde läsas av alla lärare, oavsett vilket ämne man undervisar. Det finns tre varianter av bedömningsstödet, år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 och alla dessa ligger öppet tillgängliga i Skolverkets bedömningsportal, man behöver inte ens lösenord för att komma åt det.

screen-shot-2016-11-05-at-15-22-49

Skolverket har nu försett oss lärare med ytterligare stöd kring utvecklingen av detta område, nämligen en fortbildningsmodul i Lärportalen kring Kritisk användning av internet, där informationssökningen är en stor del. I modulens första del finns texten Informationssökning på internet av Cecilia Gärden och Malin Utter. Där konstaterar de vikten av detta moment.

Lärare och skolbibliotekarier har en viktig roll att spela för att belysa och diskutera komplexiteten i informationssökning. Kunskap om informationssökning är inte endast relevant för skolan, utan viktig för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen. Dagens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till informationskompetens och skolan spelar en viktig roll i att ge eleverna möjligheter att utvecklas för att kunna ta en aktiv del i demokratin och i att stärka unga som medvetna medieanvändare. (s. 11)

screen-shot-2016-11-05-at-19-40-45

Informationssökning – så här jobbar jag

I det här inlägget vill jag slå ett slag för att plocka in googlandet i undervisningen. Javisst, informationssökning heter ju. Men googla är väl det ord eleverna använder?

Att söka information på nätet kräver betydligt fler färdigheter än att söka information i en text. För att förtydliga vad vi gör är jag noga med att använda rätt begrepp och förtydliga dem för eleverna. Jag börjar med att dubbelklicka på en ikon för en webbläsare, därefter skriver jag in webbadressen (URL) till en sökmotor i adressfältet. Det må låta simpelt, men långt ifrån alla våra elever kan sätta ord på vad som skiljer Google från Google Chrome. Känner du nu att du som lärare blir osäker på terminologin? Ingen fara, en utförlig begreppslista finns med i bedömningsstödet,visserligen på engelska. Använd den och försök integrera några av termerna i din undervisning.

Jag kopplar ofta upp min dator mot projektorn och testar mig fram tillsammans med eleverna. Frågan kan handla om precis vad som helst, så provar vi oss fram tillsammans. Även om jag direkt anar att elevernas förslag inte kommer leda oss rätt är det viktigt att följa elevernas förslag, så att de själva kan se vad som hände och prata igenom hur det kommer sig att resultatet blev som det blev. Det kan handla om att lära oss mer om ett land, en person eller en mer abstrakt företeelse. Exempelvis utnyttjade jag situationen nyligen då Hesa Fredrik hördes strax före lektionsstart. Vad var det egentligen som lät? Hur kan vi ta reda på vad det var? Vi googlade tillsammans och efter tre, fyra olika förslag hittade vi svaret.

Enligt bedömningsstödet behöver vi följande förmågor när vi söker information på nätet. Jag tänkte kommentera dem och hur jag arbetar med detta med mina elever.

screen-shot-2016-11-05-at-15-38-10
  • Att kunna identifiera frågeställningar och formulera sökord
    Det kan tyckas lätt att veta vilka sökord man ska skriva in för att hitta informationen man vill åt, men det här kräver tankemöda. Ta bara exemplet med Hesa Fredrik ovan. Vi har hört en signal, hur vet vi då vad vi ska söka efter? Ljudsignal, måndag eftermiddag, larmsignal var förslag från mina elever. Men om man inte vet att det här är något som händer med viss regelbundenhet kan det vara svårt att tänka in tidsaspekten. Söker man bara på ljudsignal och larmsignal hittar man sannolikt inte rätt direkt.Att regelbundet prata med klassen om vilka sökord som kan vara lämpliga och tillsammans testa sig fram hjälper eleverna att utveckla den här förmågan. Att vid informationssökningsövningar ta med följdfrågan “vilka sökord använde du?” ökar också medvetenheten och ger oss som lärare möjligheten att återkoppla kring elevens förslag.

 

  • Att kunna använda en sökmotor
    Alla elever vet väl hur en sökmotor funkar? Njae, det vill jag inte påstå. De flesta av mina elever vet inte om att IP-adressen gör att google.com automatiskt ändras till google.se ifall man befinner sig inom Sveriges gränser. De vet inte heller att man kan anpassa sökinställningarna för att enbart få sökresultat på ett visst språk, från en viss region, från en viss tidsperiod osv. Att man kan utesluta ord med – och söka på exakta fraser med “” är okänt för de allra flesta elever jag möter.Känner du som lärare att du behöver få bättre koll på sökmotorns finesser? Googla “how to search on google” så får du gott om tips, bland annat från Google själva.Det finns också en lista med tips av Linda Spolén från Skolverkets fortbildningsmodul, som ni återfinner här.

 

  • Att kunna läsa en lista med sökresultat
    Majoriteten av tonåringarna jag arbetar med klickar automatiskt på första länken som dyker upp, alternativt wikipedia-länken, om en sådan finns bland alternativen. Men resultatlistan har blivit alltmer komplex med åren och eleverna behöver, precis som vi vuxna, bli mer medvetna om hur vi ska tolka den innan vi klickar oss vidare. Det finns sponsrade alternativ, bildsökningsresultatet brukar klämmas in, och ordningen bland övriga resultat är inte helt enkel att tolka. Algoritmen som sorterar resultaten är googles affärshemlighet, den vet vi inte allt om.Ett bra tips är att kolla igenom domännamnen. Vilka toppdomäner hittar vi? Kan vi skillnaden på .com, .org, .net, .gov, .edu, .se osv? Vad berättar själva adressen för oss? Är informationen på jkrowling.com mer trovärdig än informationen i en artikel på sajten gradesaver.com
    Denna fråga diskuteras i texten Sökkritik och algoritmers synlighet ur fortbildningsmodulen på Lärportalen, skriven av Olof Sundin och Jutta Haider. De konstaterar bland annat att

    “algoritmen är – utöver tekniska förutsättningar – skriven utifrån kulturella värderingar, normer, och med hänsyn till olika intressen – t ex kommersiella sådana. (s.2)”

    Vi får också stöd med Sökkritiska frågor och sökkritiska uppgifter i samma modul.

 

  • Att kunna läsa en webbsida med olika grafiska format
    Multimodala texter finns även i böcker, där diagram, bilder och rubriker kompletterar texten. Men strukturen på webbsidor är betydligt mer komplex, med ljudfiler, klickbara länkar, rörlig bild av olika slag osv. Att prata om vilken sorts information som finns på webbsidan ökar medveten hos eleverna om de olika formaten som finns. Att jämföra olika webbsidor och diskutera deras layout kan vara ett sätt att öva på detta, vilket jag tidigare beskrivit i det här inlägget, där mina elever fick jämföra Madame Tussauds officiella hemsida med Wikipedia-sidan som samma museum.

 

  • Att finna sätt att komma åt information inom en webbsida
    Hur ofta tänker vi på att använda
    den interna sökmotorn som finns på de flesta större sajter? När man börjar titta på Wikipedia ser man att större artiklar efter introduktionen har en innehållsförteckning. Klickar man på länkarna där, eller scrollar man bara vidare? Använder man sig av möjligheten att läsa samma artikel på Wikipedia på olika språk? Små saker kan tyckas, men ändock saker som påverkar vårt användningsmönster på nätet.

 

  • Att finna sätt att klicka sig vidare till en länkad sida för att söka vidare information
    För det första: symbolen för en länk är en del av en kedja. Förstår våra elever kopplingen mellan detta piktogram och ordet? Vet alla våra elever att en kedja är uppbyggd av länkar? För det andra: talar vi om hur länkar fungerar? Att det går att öppna länkar i nya flikar?

 

  • Att kunna återvända till en tidigare sökning samt
  • Att känna igen en “återvändsgränd”
    Här fann jag inte det jag hittade. Vad gör jag nu? Det är viktigt att komma fel några gånger för att öva tänkandet kring att gå tillbaka, tänka om, pröva nytt, hitta nya vägar.

 

Övningsexempel

Vill du se exempel på hur jag integrerat det här i min undervisning? Här är några olika varianter jag använt. Följdfrågorna är genomgående plockade från bedömningsstödet i digital läsförståelse som jag länkat till ovan, antingen rätt av eller något modifierade. Och viktigast av allt – de följs alltid upp med diskussion i helklass.

Finding information online – Scotland

Finding information online – India

Finding information online – mixed questions

Alla kan fixa det här

Jag vill avslutningsvis förtydliga att jag som skriver det är en helt vanlig lärare. Jag har ingen masterutbildning med IKT-inriktning i ryggen, jag är inte IT-pedagog, jag är ingen digitalista. Jag är en vanlig lärare som genom nyfikenhet, kollegiala samtal och en hel del tid ägnad åt egen läsning kring ämnet lärt mig det jag behöver för att hantera det i min undervisning. Och om jag fixat det här, då kan du också fixa det. Inga ursäkter!

Kommentarer (2)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)