Språkval – hur hjälper vi eleverna att välja?

Funderar du på vad du ska göra för att fånga elevernas intresse på din provlektion inför språkvalet? Hur ska du presentera språket så att det verkar intressant för eleverna att välja det nya språket?

En del väljer det språket som verkar vara lättare. En del väljer det språket som de kan få hjälp med hemma. Några väljer enligt grupptryck medan vissa väljer det språket som de inte tror ska vara populärt för att få vara med i en liten grupp och på det sättet få studiero. En del väljer det språket som verkar vara till stor nytta och andra väljer det som verkar vara det roligaste.

Vi bör tydliggöra att läsa språket ska vara roligt men det kräver också engagemang speciellt när man ska ta ytterligare ett steg i utvecklingen och komma upp till nästa nivå. Det är viktigt att också påvisa för eleverna att syftet med språkstudier inte är att få betyg, det är att komma ut i världen och kommunicera med riktiga människor på ett annat språk. Verklighetsanknytningen skapar motivation, och den behöver finnas där från första stund.

En lektion räcker inte till för att eleverna ska kunna genomföra ett säkert och informerat val och därför är det nyttigt att göra andra aktiviteter i samband med valet. Här presenterar vi några olika upplägg och aktiviteter som kan användas för att elever och vårdnadshavare ska bli så väl förberedda som möjligt.

Övergripande presentation

Tipsa din pedagogisksamordnare eller rektor att inleda med en övergripande presentation

1. Börja med att flippa eller visa programmet Välja Språk! från Ur.se (klicka här).  Programmet är delat i fyra avsnitt: 1. Varför ett språk till? 2. Spanska. 3. Franska. 4. Tyska. För att eleverna ska hinna smälta filmerna kan det passa att inleda med den första filmen vid en allmän presentation och använda de övriga filmerna vid provlektioner i de olika språken. 

2. Presentera Skolverkets tankar om språkval i grundskolan (Klicka här) för att ge en tydlig bild av vad det innebär att välja språk. Det är väldigt viktigt att eleverna förstår redan från början att ämnet är moderna språk där det finns möjlighet att göra ett val och inte att språkval kan väljas bort utan att ha särskilda behov till anpassning av studier. Jämför gärna med andra ämne som till exempel, fysik eller geografi. Denna presentation kan också passa vid föräldramöten eller skickas ut digitalt till vårdhandshavare. 

3. Boka ett besök av SYV för att prata om hur valet av språket påverkar studie- och yrkeslivet.

4. Skicka hem länken eller informationsbroschyren från Skolverket (Klicka här) till vårdnadshavare så att även de får den information som krävs.  

5. Avsluta arbetet efter eventuella provlektionerna med repeterande Kahoots. Här finns två färdiga Kahoots att använda: Kahoot: Språkval och Kahoot: Språkdagen. Eleverna ser då helheten på ett tydligt sätt.

Screen Shot 2016-04-01 at 09.45.30

Skärmdump från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/sprakvalet-1.199432.

Språkspecifik presentation

Vad kan vi som lärare i moderna språk göra? Vi anser att det är viktigt att skolan står enad så att eleverna får en jämn bild av alla språk. Se till att alla skolans språklärare är involverade i arbetet och lägg gemensamt upp en plan för vem som gör vad. Upplägget kan se väldigt olika ut, här vill vi presentera några olika alternativa upplägg att inspireras av.

*Utmana några nuvarande elever att ge en språklektion för de blivande eleverna. De kan välja själva vilket tema de vill presentera. De brukar komma med bra förslag. Eleverna kan få bjuda in de yngre eleverna till sig eller besöka dem i deras egna hemklassrum.

*Bjud in eleverna till en provlektion. Denna kan inledas med filmerna från UR som vi nämnde tidigare för att ge en gemensam plattform. Låt sedan eleverna lära in relevanta bitar av språket så att de direkt kan använda det, förslagsvis hälsningsfraser och några enkla replikskiften. Kanske avslutas det hela med en Kahoot för att repetera fraserna?

*En del skolor väljer att arbeta med de olika språken under en längre period innan eleverna väljer, kanske fem lektioner per språk innan valet görs. Ifall skolan väljer ett sådant upplägg kan det vara lämpligt att titta på ett läromedel som är anpassat för upplägget,  som det här.

*Rosanas bästa provlektion var när hon (som representerade spanskan) i samarbete med sina kollegor i franska och tyska planerade och genomförde lektionen tillsammans. Tanken var att ha samma struktur och presentera språken så jämställt så möjligt. Så här var upplägget:

“Först frågade vi eleverna om de kunde några ord på olika språken, sedan applåderade vi och skrev orden på tavlan. Alla fick säga efter. Vi lyfte eleverna som kunde och uppmuntrade de andra att göra likadant. Vi lekte med varandas språk på ett häftigt sätt. Sedan var det dags att presentera oss. Lärarna presenterade sig på målspråket och därmed ställde några frågor till eleverna: “Hej. Jag heter Anni, Vad heter du?” Ett tips är att visa sin presentations text på målspråket samt svenska så att eleverna visualiserar hur det skriftliga språket ser ut. Vi tog upp några ord på svenska och visade hur samma ord blev på spanska, franska och tyska. Här passade vi på att berätta och förklara några små särdrag på respektive språk.

Det var väldigt enkelt och superroligt att presentera språket, samarbeta med fantastiska kollegor och visa för eleverna att vi är eniga när det gäller vikten att lära sig och undervisa i moderna språk. Vi var helt prestigelösa och levererade en fantastisk enkel och rolig lektion tillsammans utan krav på att fiska elev till våra egna lektioner. Därmed lämnade vi över till eleverna att göra sitt val som passar bäst till deras stil och framtid”.

*Mia har tidigare fått chansen att ha “språklek” med eleverna i år 5, där eleverna fått ett antal lektioner i varje språk. Eleverna fick lära sig hälsningsfraser, färger, siffror, lite om kulturen i de olika länderna och annat intressant. De fick också smaka på mat från de olika länderna för att få en ännu tydligare bild av kulturen.

När de moderna språken var färdiga, arbetade man vidare med andra språk.  Eleverna fick lära sig om morsespråk, vilket testades i bingoformat med en kazoo. Eleverna dekorerade hela matsalen med signalflaggor som bokstaverade deras namn. Efter en genomgång om skriftspråkets uppkomst fick eleverna försöka sig på något som liknade kilskrift i lera.  Vi arbetade också med nordiska språk. Upplägget var mycket uppskattat av både elever och lärare.

Är det alltid så enkelt?

Hur är det med elever med språkliga svårigheter, då? Värt att tänka på: låt eleverna prova sig fram och bestämma själva vilket språket de vill lära sig. Förmedla detta både till eleverna och till vårdnadshavare. Här kommer två korta filmer från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) om vad eleverna med dyslexi säger om att läsa moderna språk och engelska. Filmerna är bättre att se på DysseAppen:

– moderna språk (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Moderna-språk.mp4 )

engelska (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Engelska.mp4 )

Det många kan reagera på är att vi i det här inlägget enbart nämnt tyska, franska och spanska, vilket även är de språk som finns representerade i URs filmer om språkvalet. Finns det bara tre språk att välja mellan? Nej, vissa skolor erbjuder fler språk, det finns ryska, italienska, arabiska, kinesiska, danska och säkert fler språk på skolor runt om i landet. Skolverkets definition av begreppet lyder “Moderna språk är alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska för döva, svenska för döva, engelska, teckenspråk, klassisk grekiska och latin.” Vi tar i detta inlägg inte ställning i frågan kring vilka språk som ska erbjudas. Läs gärna mer om moderna språk på Skolverkets hemsida.  

En annan het potatis är när eleverna ska börja läsa moderna språk. På många håll inleder man studierna i år 6, men på alltfler skolor väljer man nu att förskjuta starten till år 7. Ofta är anledningen praktisk, elever går på en skola i år F-6 och språklärarna befinner sig på den högstadieskola eleverna sedan byter till. För inlärningen är det gynnsamt att börja så tidigt som möjligt och vi är många språklärare som bevittnat hur 6orna suger åt sig varje ord vi erbjuder dem, då de är så laddade att lära sig det nya. Problemet är att landets språklärare inte räcker till pga den lärarbrist som blir alltmer påtaglig, och risken blir att eleverna i stället möts av en obehörig lärare i år 6. Situationen är delikat och vi kan inte annat än visa förståelse för de olika val som göra. Dock är det viktigt att alla skolor inom ett område gör likadant, så att språkgrupperna på högstadiet inte består av elever som läst språket olika länge. En sådan undervisningssituation vill ingen utsättas för, varken lärare eller elever.

Språk är tydligt förknippat med identitet. Vem är jag? Vem vill jag vara? Genom att påvisa möjligheter ger vi eleverna möjlighet att drömma och se hur de kan förverkliga sina drömmar.

Jag, Rosana,  brukar ta mig själv som exempel som kan flera språk och mina föräldrar kan bara sitt eget modersmål. Man kan komma långt om man vill! Jag, Mia, kommer från en enspråkig släkt och har just därför letat mig ut och lärt mig så många språk jag hunnit med. Och se vilka dörrar som öppnats!

Hur brukar ni på din skola lägga upp arbetet kring språkvalet? Har ni fler tips än vi lyckats samla? Berätta gärna i en kommentar!

Lycka till!

 

Rosana Månsson, lärare i engelska och spanska på Lorensbergaskolan, Ludvika.
Mia Smith, lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola, Partille

 

Inlägget är ett samarbete mellan ämnesspanarna Rosana och Mia och publiceras på lrbloggar.se/rosanamansson och lrbloggar.se/miasmith.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)