Språkprov enligt Lgr11 – vad bedömer vi och hur?

Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet.

Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter.

I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. “Kursplanen i engelska har fortfarande en funktionell och kommunikativ grundsyn på språklärande.” (s. 7, Kommentarmaterial till kursplanen i engelska). Funktionell och kommunikativ grundsyn. Känn på de orden en stund. Präglar de din undervisning?

Förmågorna

Vilka förmågor ska vi arbeta med då? Jo, dessa:

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används. (Lgr 11, s. 57)

Det här behöver vi bära med oss även i vår bedömning. När vi bedömer våra elevers kunskaper utgår vi från de förmågor som formuleras i kunskapskraven, vilket är de förmågor som listats ovan.

Ett typiskt språkprov för mina elever baserar sig på någon av de olika färdigheterna: läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion. Det senare testas av praktiska skäl inte vid rena provsammanhang, men jag försöker ge mina elever någon chans per termin att mer uppstyrt visa vad de kan även muntligt. Sista förmågan, den om att reflektera över kulturella företeelser, väver jag in i muntliga eller skriftliga uppgifter. Anpassningen av språket ger jag eleverna chans att visa genom att variera t.ex. de texttyper de får skriva under terminen, men även ibland mer explicit. Strategierna är den, enligt mig, mest svårbedömda färdigheten, men även har har jag några tricks jag ska visa.

Ett typiskt prov

Ett “klassiskt” prov i tyska för mina elever har tre delar: hörförståelse, läsförståelse och fri skrivning. Alla dessa delar är kopplade till de ämnesområden vi arbetat med; har vi arbetat med möbler och boendesituationer kommer uppgifterna handla om möbler och boendesituationer.. För att hitta material på lagom nivå brukar jag använda texter från andra läromedel för samma steg. Jag hittar en lämplig text, formulerar frågor till som eleverna ska besvara. Ibland finns det färdiga frågor till texten, oftast bearbetar jag dessa och kompletterar med egna frågor för att eleverna ska få möjlighet att visa exakt hur mycket de har förstått. I år 7 kan frågorna vara delvis på svenska, delvis på tyska, men från år 8 är alla frågor på målspråket.

Hörförståelsen är svårast att hitta underlag till. Jag har ibland skrivit egna dialoger som jag läst in, men även använt mig av olika hörövningsmaterial som jag köpt in till skolan, som till exempel Libers material Hör mal zu!, som är kopplat till läromedlet Der Sprung.

Skrivuppgiften är kopplad till ämnet, till viss del styrd av mig, men med mycket frihet. Det är viktigt att eleven får frihet att visa på sin kommunikativa förmåga med så mycket bredd som möjligt. Att avvika från ämnet behöver inte vara negativt, det viktiga är att eleven visar förmågan.

Att bedöma strategier

När jag skapar läsförståelsedelen av mina prov lägger jag ibland till följdfrågor kopplat till strategier. Antingen väljer jag ut några svåra ord från texten, eller så får eleven själv plocka ut några ord som hen inte kunde sedan innan. Antingen väver jag in frågorna bland de andra.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.10.20

Eller så blir det explicita följdfrågor. Notera att jag innan arbetat mycket med strategier och att eleverna brukar ha en bra arsenal av svar.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.11.48

Ibland har jag också lagt till en ren översättningstext, med tydligt fokus på strategier. Jag förtydligar att det viktigaste inte är att få till en perfekt text, utan att använda strategierna.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.10.49

Här hittar vi tydliga exempel att lära av. Många elever fastnar på ortsnamnet och förstår inte att alla tre orden tillsammans bildar ett namn, och översätter det till “Zell vid havet”. I just den här texten kommer en viktig strategi till användning: att använda sig sina kunskaper om ämnet. Österrike ligger inte vid något hav.

Ett exempel på hur man kan bedöma anpassning

Genom att under terminen låta eleverna skriva olika sorters texter bedömer jag kontinuerligt hur eleven kan anpassa språket, men ibland kan det även finnas med inom ramen för en uppgift. I tyska kan jag be eleven vara extra tydlig med tilltalet, att dua eller nia rätt person i en dialog till exempel.

I engelska har jag också provat att låta eleverna skriva olika texter utifrån samma scenario, ett exempel på detta finns här.

Att bedöma muntlig produktion och interaktion

På mina engelska lektioner gäller English only! (bild gjord på canva.com). Det medför att jag hör eleverna prata hela tiden, men jag tycker ändå att det är bra att ge eleverna specifika tillfällen att visa lite extra. Vissa elever kommer inte till tals lika mycket på lektionerna som andra, och ett organiserat muntligt prov kan hjälpa vissa elever.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.48.48

Som förberedelse inför nationella proven låter jag eleverna öva på ett gammal nationellt prov, gärna terminen innan. Då kan jag lugna deras nerver och förklara att svårare än så är inte provet de kommer möta, och de kan förbereda sig under en längre period.

Ett annat bra underlag för samtal är bilder. Jag har skrivit ut bilder från t.ex. julfirande i olika engelskspråkiga länder eller olika bilder som är kopplade till Storbritannien och använt som samtalsunderlag. På så vis får jag också bra bedömningsunderlag för färdigheten om att “reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används”. 

 

Grammatiken då? Och glosorna?

Ja, vad hände med grammatiken? Och finns det inte med fraser och glosor? Nej! För grammatik och glosor finns inte med i kunskapskraven. Rent teoretiskt kan jag ha ett litet test för att kolla av om alla elever tillägnat sig det vi arbetat med, men en ren grammatikövning kan aldrig bli bedömningsunderlag enligt Lgr11.

Screen Shot 2016-02-12 at 11.35.15(från Kommentarmaterial till kursplanen i Engelska, s. 16)

Dock kan jag väva in grammatiken, så att det tydligt passar sammanhanget. I samband med att vi övar att köpa saker kan det passa att bli bra på att använda ackusativ-former. I samband med att vi övar på att uttrycka vad vi gjort under sommaren är det bra att öva på perfekt-former. I samband med att vi övar på att beskriva hur vi bor är det lämpligt att öva in prepositionsuttryck, antingen som grammatiskt moment eller som fasta fraser. Och jag förtydligar hela tiden för eleverna: även om det inte kommer glosor på provet kommer ni inte kunna skriva några texter om ni inte lärt in några ord och fraser. Det förstår eleverna, för så kloka är de.

Elevernas reaktioner

Jag har utvecklat mina prov kontinuerligt under de senaste åren och eleverna uttrycker ofta att de upplever proven som bra, rättvisa och faktiskt ibland roliga att göra. Eleverna ser att det de gör på provet är snarlikt vad de kommer göra som språkanvändare i verkliga livet. Autentiskt, kommunikativt och funktionellt. Så som språkundervisningen ska vara.

När eleven lyckas ta steget

För några år sedan hade jag en elev som i tyskan lyckades få hela klassen att tappa hakan. Skrivuppgiften på provet var att beskriva en persons boende, som inspiration fanns tre olika bilder att välja på. Några elever skrev väldigt korrekt och detaljerat, “Die blaue Gardine hängt am Fenster. Das Kissen liegt auf dem Bett”. Men den här eleven tog ett steg till. Stavningen var inte perfekt, alla böjningarna var inte korrekta osv, men det spelade ingen roll. Hon backade ett steg och plockade fram personens vinkling. “Peter gillar inte sitt rum. Just nu har han en blå, rund matta, men han skulle vilja ha en vit, fyrkantig matta. Han tycker om sin säng, men skulle också vilja ha en soffa.” Texten fortsatte med nyanser, åsikter och detaljer. Det spelade ingen roll att stavningen och grammatiken inte var perfekt. 

När jag skulle lämna tillbaka provet till klassen bad jag eleven att få läsa hennes text högt, och jag fick hennes tillåtelse. När jag läste upp texten trillade pengen ner hos klasskompisarna. När jag var klar räcktes några händer upp. “Vi vill också skriva så! Får vi lov att bearbeta våra texter?” Det magiska i det här ögonblicket var att en elevs tolkning av provuppgiften inspirerade klasskompisarna till att utöka sin egen kommunikation.

Jag har berättat om det här tillfället för många språklärare jag mött, för det är ett sånt där ögonblick man minns som lärare. När jag kommit halvvägs har flera kommenterat att “jaha, hon följde inte instruktionen, då blev det ju F”. Nej, det blev inte F, hon fick ett bra betyg. Hon gick utanför ramarna och visade mig mer av förmågan än jag förväntat mig. Jag minns inte vilket betyg eleven fick, men hon fick självförtroende, lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Viktigare saker kan jag inte ge henne!

Kommer ni ihåg orden jag bad er smaka på i början av inlägget? Funktionell och kommunikativ grundsyn. Det är då vi lyckas!

 

 

Källor: 

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2015)

Skolverket: Kommentarmaterial till kursplanen i engelska (2011)

Skolverket: Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk (2011)

Kommentarer (2)

  1. Johanna skriver:

    Hej!

    Jag hänger med i ditt resonemang, vi jobbar också så med spanskan, men jag saknar en tydligare av hur du bedömer interaktion och produktion? Jag vet hur vi gör men vill gärna höra hur du gör. Vad bedömer du hör till interaktion vs produktion? Delar du på dessa två eller väver du dem samman i ett betyg?

    Mvh
    Johanna

    • Mia Smith skriver:

      Hej!

      Produktion och interaktion vävs ju bitvis ihop, men jag försöker variera skrivuppgifterna så att de inte bara blir produktiva, vilket annars är det enklaste. Att besvara ett brev blir ju till exempel till viss del interaktivt, samtidigt som det tydligt visar på produktiva färdigheter också. Även muntligt blir det snarare interaktion i samtal, men kanske även ren produktion i någon muntlig presentation, digitalt eller irl. Det här får kanske bli underlag för ett ytterligare blogginlägg, tack för tipset! 🙂

Lämna en kommentar

  • (will not be published)