Så bygger vi in de digitala strukturerna

Jag har flera gånger tidigare skrivit om min frustration kring hur vi brister i att undervisa digitala färdigheter. Det kan handla om ämnesspecifika förmågar, vilket jag bland annat har diskuterat i inläggen Varför blir inte mitt ämne mer digitalt? och Digital scaffolding – det som glömdes bort, men det kan också handla om mer övergripande förmågor.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola […] kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11 2.2)

Det här är allas ansvar. Det kan inte läggas på ett enskilt ämne, på en enskild lärare, utan alla måste integrera detta i sin undervisning. Precis som alla de andra bitar vi integrerar.

Men är det så enkelt? Har alla lärare tillräckligt med kunskaper om hur vi ska förmedla detta och vad vi ska förmedla? Inom det här området behöver landets lärare fortbildning och stöd. Att plocka in det i tryckta läromedel är riskabelt, det måste i så fall vara på så generell nivå att det kan hänga med i utvecklingen. Lärarna behöver tillräckliga kunskaper för att kunna applicera det på de verktyg man har i sin egen skola.

I det här blogginlägget vill jag visa på några olika exempel på hur man kan bygga in dessa förmågor i olika arbetsuppgifter.

Ordbehandling

Att skriva på dator finns i målen redan för år 3 i svenskämnet. Men att bara trycka på rätt tangenter för att generera rätt bokstäver är inte samma sak som att kunna använda ett ordbehandlingsprogram på bästa sätt. Att hitta lämplig textstorlek, att inte centrera och feta stora textmassor och att använda ett typsnitt som varken påminner om Dracula eller är så snirkligt att man inte kan utläsa vad det står må verka som självklarheter för oss vuxna, men det är faktiskt något vi måste lära eleverna efter hand.

Dagens ordbehandlare har massor av funktioner som de flesta av oss knappt använder, och de skiljer sig åt. Att växla mellan olika ordbehandlare gör att man snabbt blir varse om att de gamla favoritfunktionerna saknas i en variant och att man då måste hitta andra alternativ.

För att lära eleverna vilka funktioner som finns kan man antingen skapa en grundkurs, eller så kan man integrera det i den vanliga undervisningen. Jag valde att skapa en uppgift för mina 7or till första lektionen efter att de fått sina datorer med just denna sortens instruktioner.

Det är självklart inte nödvändigt att använda just sidfoten, men när eleverna lyckats med denna övning har de också fått vetskap om att sidfoten finns och hur den används. I ett annat läge kanske de själva tänker in att den kan vara passande att använda.

Presentationer

Alla har vi sett de förtjusande PP-presentationerna med snurrande objekt och stora, flashiga, röda bokstäver mot grön bakgrund som mellanstadieelever tycker är fantastiska. Men finns det bättre varianter?

När mina 8or nu arbetar med att bearbeta FNs barnkonvention vill jag att resultatet ska kunna presenteras för andra. Att bara lägga upp text hade varit ett alternativ, men i stället valde jag att låta grupperna skapa snygga affischer i Canva, ett favoritverktyg som jag inte är den förste ämnesspanaren att blogga om.

Instruktionen blev i det här fallet ganska enkelt, men jag gav mer stöttning på plats.

Anledningarna till att jag valde just Canva är flera. Dels är det enkelt för mina elever att skapa konton där genom sina google-konton som de har genom skolan. Dels ger Canva snabbt fina resultat, vilket är tacksamt när man ska testa nya saker. Men framför allt har Canva funktioner som återfinns i många andra program. Redan första gruppen som började skapa lyckades “tappa bort” text som doldes bakom ett annat objekt och jag fick förklara hur de olika objekten hamnar i olika lager som kan flyttas framåt och bakåt. Vi har hunnit se över typsnitt, textstorlek, centreringslinjer, olika färgnyanser osv. Vi har också hunnit beröra tillgängligheten: en person med nedsatt syn kommer knappast bli glad över rosa text på gul bakgrund.

Att spela in sig själv

Det mår verka självklart att eleverna vet hur de använder kameran som är inbyggd i datorn, men att få ihop tekniken med att spela in, spara ner och lämna in är inte självklart för alla. Jag brukar lämna friheten vid inspelningar att de kan få använda ett annat sätt om de själva vet hur man gör, men jag vill alltid presentera ett sätt som jag vet fungerar. Ett problem för mig i det här läget är att jag inte har tillgång till samma sorts dator som eleverna använder, så det kan finnas inbyggda program på deras datorer som jag inte fått en chans att testa. Oftast ser eleverna detta och passar på att lära varandra, men jag som lärare måste alltid vara redo med ett alternativ som jag har koll på.

Att använda material från internet

Mina 7or, samma grupp som fick öva ordbehandling ovan, förbereder nu material inför Europeiska språkdagen. Vår grupp ska presentera kända personer från tyskspråkiga länder. En självklarhet i detta är ju att använda bilder på personerna, och dessa bilder hittar vi ju på nätet.

Det de skapar kommer inte läggas ut på nätet, så jag har valt att inte vara helt nitisk med detaljerna för källhänvisning (mest för att jag själv inte är expert på just detta område), men jag vill i alla fall vara tydlig med att man måste ange på något sätt varifrån bilden kommer. Jag vill också passa på att visa dem googles avancerade sökinställningar.

Känner du nu som lärare att du inte har koll på alla dessa sökvägar? Jag gjorde helt enkelt så att jag genomförde denna sökning själv och skrev upp varje moment jag gjorde. Jag utgår hela tiden från att jag har minst en elev i gruppen som inte har en susning om vad detta handlar om. Har de det, så är det bonus.

Den funktion vi använde den här gången handlar om att sortera bilderna efter användningsrättigheter, men eleverna kan också hinna få syn på andra inställningsmöjligheter som kan användas, som regionbegränsning, tidsbegränsning och språkbegränsning. Dessa delar återkommer vi till framöver.

Informationssökning

Gällande att söka information på internet har jag bloggat om detta tidigare, i inlägg som Var hittade du det, då?Vem tar ansvar för elevernas digitala kunnande? och Digital läsning: vad gör vi, och hur?. Läs gärna mer där för att hitta olika exempel.

Kommentarer (3)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)