Realia möter digital läsförståelse

Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. Vi har utgått från följande förmåga där eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska åk 9)

Kunskapskravet som ska bedömas är detta:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner.  Detta är också något som särskilt betonas i Gemensam Europeisk Referensram i Språk (GERS). Den som vill fördjupa sig mer i GERS kan läsa mer i denna publikation som återfinns på Skolverket och som läroplanerna i engelska och moderna språk bygger på.

Hur skapar vi en planering där eleverna får större insikt och förståelse samtidigt som vi har en process som är bedömningsbar? När vi resonerade kring detta ville vi dels synliggöra hur man kan få syn på det i kunskapskravet så vi inte lägger in något i undervisningen som inte ska bedöma i slutändan. Det blir lätt fokus på slutprodukten, eller för mycket fokus på den muntliga eller skriftliga produktionen, vilket givetvis kan inkluderas också. Men vi får inte glömma att låta eleverna diskutera och reflektera över företeelserna.

I planeringen har valt att ta med den skriftliga produktionen men även källkritiken som innebär att söka och sovra i de källor som eleverna söker fram på materialet till för realian. Vi har också valt att lägga in en instruktion för hur vi kan stötta eleverna i detta samt olika stödstrukturer så det blir tydligt för eleven vad som ska åstadkomma och hur det kan tränas på under lektionen.

Virtuell samplanering

När man arbetar med att skapa planeringar genom att först utgå från kunskapskraven och lägga till vad undervisningen måste ta upp skapar vi samband mellan mål och undervisning – en sk alignmentplanering. Genom att arbeta baklänges med att ha tittat på vad som ska bedömas innan man planerar får man fram det som bör läggas in i undervisningen. Vi hoppas det framgår nedan när vi benar i de aspekter som ingår i kunskapskravet.  Att planera tillsammans med en annan kollega är toppen för då kan man tänka ur fler synvinklar och resonera kring det som är osäkert och då också verkligen tänka till kring hela kunskapskravets innebörd . I dag fungerar kollegialt samarbete lika bra över nätet som över ett skrivbord. Jag sitter i Göteborg och Annika i Enköping. Vi sitter när vi har tid och ställer frågor kring det vi skrivit eller inte kommer vidare i kring. Vi delade ett dokument i Drive och resonerade oss fram till följande:

Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?

Eleverna ska leta fram information kring livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser, men vad exakt innebär begreppen? Vi tänker så här:

Livsvillkor

Till livsvillkor resonerade vi fram att arbete, utbildningsnivå och skolgång, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik räknas.

Samhällsfrågor

Till samhällsfrågor räknar vi in aktuella händelser, politik, religion och migration.

Kulturella företeelser

Till kulturella företeelser räknas litteratur, konst, teater, arkitektur samt olika sociala levnadsmönster som är föränderliga i och med att vi lever i en tid då vi förflyttar oss mycket. Hit räknas även hur människor agerar, samspelar och samtalar i vardagliga sammanhang. Hur olika grupper och individer förhåller sig tillvarandra är också en företeelse som kan se annorlunda ut samt vilka värderingar och förväntningar de på varandra. Vad uppfattar människor som acceptabelt eller normalt beteende i en kultur och hur ser det ut mot den kultur vi är vana vid?

Beroende på mognad i elevgruppen och den tid du har avsatt för ämnesområdet kan du välja vilka delar som ni ska behandla. En fördel är ju att dela upp dem så ni arbetar med dem vid olika tillfällen för att få fram fler bedömningstillfällen. Vi har valt eleverna välja ut frågor själva då de är vana att arbeta med källsökningen.

Vilka delar av världen där engelska används räknas in?

Idag är det ett mycket vidare begrepp än bara England och USA. Om du vill läsa mer om varför har Annika skrivit om det här. Idag räknas alla de länder in som talar engelska eftersom vi lever i en ålder då vi reser mycket och måste ha förståelse för att vi har olika erfarenheter kring normer och hur de kan te sig i en ny miljö.

Hur ska eleverna jämföra och synliggöra skillnaderna?

En viktig aspekt gäller jämförelsen med egna erfarenheter och kunskaper. Innan eleverna diskuterar detta kan de först föra in aspekterna i ett venndiagram. Vad är lika och olika i de aspekter som ni valt ut att arbeta med? Här finns ju inget rätt eller fel då eleverna har olika erfarenheter men ett resonemang bör finnas i elevernas texter eller muntliga analyser som du som pedagog ska läsa/lyssna på för att kunna göra en bedömning. Venndiagrammet är en stödmall i arbetsprocessen.

13016464_10153613935755017_99395875_o

När det är gjort är det dags för att konkretisera hur eleverna kan jämföra utifrån olika perspektiv som att beskriva, förklara, diskutera och jämföra. Begreppen för detta hämtade vi från tidigare nationella prov och sammanställde i en Canva så det blev tydligare.

explain (4)

För att konkretisera hur olika perspektivet kan te sig har vi valt att titta på denna mall för att konkretisera ett resonemang. Vi har utifrån den, och stödfrågorna i Canvan ovan, skrivit en mall med vad som skiljer aspekterna åt när eleverna ska jämföra utifrån olika perspektiv. Ni kan ta del av den mallen här.

Realia möter informationssökning

Nu är det dags att plocka in informationssökningen som finns i kursplanen. Många lärare är osäkra på hur detta ska hanteras, och för att stötta oss har Skolverket försett oss med ett bedömningsstöd, utvecklat vid Göteborgs Universitet. Detta bedömningsstöd finns i Skolverkets bedömningsportal öppet för alla och finns för grundskolans år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 om du vill veta mer.

I materialet finns inte bara en grundlig genomgång om vilka förmågor eleverna använder när de söker information på nätet, självskattningsunderlag och en tydlig begreppslista, utan även olika “prov”, som alla har kopplingar till olika delar av kursplanens centrala innehåll, inte sällan till just realiabiten. Detta är inte bara ett bra material att använda i sin helhet, det är också ett bra material att inspireras av för att skapa egna uppgifter, framför allt följdfrågor för att göra eleverna medvetna om de processer som pågår vid informationssökning i digitala medier.

När vi har satt ihop planeringen har vi utgått från stödet i det. Vi tänkte att eleverna ska skriva resebloggar som blir slutmålet med arbetsuppgiften. En fördel med blogg är att dels källkritiken kommer in på ett naturligt sätt, men även att det kan användas av fler elever som exempeltexter i framtiden. Om ni inte vill blogga kan ni ju låta eleverna redovisa på papper som ni sätter upp. Projektet med elevtexterna kan ni ta del av framöver i en länk vi kommer dela. Precis som källsökningen, kan man behöva stötta eleverna så inte vi delar bilder eller texter som vi inte får använda eller slarvar med att ange källa. Om man arbetar med källkritiken med realian flera gånger kommer eleverna befästa hur de ska tänka och det är en viktig förmåga.

Här kommer uppgiften: We are Virtual Globetrotters!

Hoppas ni får använding av uppgiften. Här finns en matris som kan fungera som bedömningsstöd för slutuppgiften. Glöm ej “realiadelen” som inte är inkluderad i denna. Till er hjälp där har ni aspekterna till att jämföra ur olika perspektiv ovan.

För er som vill ha mer lektionstips för realian eller digital läsförståelse kan hitta ett par av våra tidigare inlägg, t ex detta som Mia har delat i hur man kan undervisa kring digital läsförståelse. Här finns en skrivmall för realian som Annika delat om man vill skriva mer formella texter.

Shakespeare our way – elevernas tolkningar

Som jag redan beskrivit har mina elever i år 8 och 9 fått lära känna Shakespeare i allmänhet och Romeo & Julia i synnerhet inom ramen för engelskundervisningen, upplägget har jag beskrivit i följande blogginlägg: http://lrbloggar.se/miasmith/introducing-shakespeare/ och http://lrbloggar.se/miasmith/continuing-shakespeare-2/.

Mycket av upplägget är klassiska uppgifter, men den avslutande utmaningen är den som utmärker projektet, och den där eleverna fått möjlighet att ta ut svängarna lite extra. Många av dem har gjort detta med bravur och jag vill visa upp några exempel på hur de valt att tolka uppgiften. De exempel jag visar upp är inte nödvändigtvis de bästa eller mest unika, men de representerar olika varianter av tolkningar och påvisar en bredd. Eleverna går i år 8 och 9 på Vallhamra skola och har alla givit mig sitt godkännande att publicera deras verk.

Uppgiften gick ut på att välja en del av berättelsen om Romeo & Julia och göra en egen tolkning. På vissa sätt kan man säga att det påminner om uppgiften Ylva beskriver i sitt inlägg här, fast tvärtom. Uppgiften i sin helhet finns här.

uppgift syw

Jag har fått in fantastiska tolkningar som jag inte kommer visa upp här: låtar, vloggar och andra texter. Här är ett axplock.

Chattar i sociala medier

Många elever har valt att placera Romeo och Julia i nutid och låta dem kommunicera i dagens sociala medier. Ett exempel är gjord med Snapchat.

snapchat rj

Två andra grupper har valt att använda Messenger och göra filmer av det. Här är den ena, och här är den andra.

Bildtolkningar

Några elever har valt att bearbeta sina texter med kompletterande bilder i Storybird. Här är två fina exempel, ett här och ett annat här.

storybird rj

Skönlitterär text

En elev valde att skriva berättelsen i modernare form, i en stil som påminner om de ungdomsböcker hen själv läser. Berättelsen är verkligen läsvärd, här hittar ni den.

Nyhetsartikel 

Flera elever tilltalades av att skriva en nyhetsartikel baserat på berättelsen. Ett av exemplen kan ni läsa här.

news rj

Programmering i Scratch 

En elev vågade sig på en annorlunda utmaning, att programmera ett eget spel i Scratch. Klarar du av att leda de unga tu fram till bröllopet? Testa spelet här!

scratch rj

Vlog 

En elev vågade sig på en stil som är väldigt typisk för vår tid: vloggen, en videoblog. Varsågoda!

vlog rj

Språkval – hur hjälper vi eleverna att välja?

Funderar du på vad du ska göra för att fånga elevernas intresse på din provlektion inför språkvalet? Hur ska du presentera språket så att det verkar intressant för eleverna att välja det nya språket?

En del väljer det språket som verkar vara lättare. En del väljer det språket som de kan få hjälp med hemma. Några väljer enligt grupptryck medan vissa väljer det språket som de inte tror ska vara populärt för att få vara med i en liten grupp och på det sättet få studiero. En del väljer det språket som verkar vara till stor nytta och andra väljer det som verkar vara det roligaste.

Vi bör tydliggöra att läsa språket ska vara roligt men det kräver också engagemang speciellt när man ska ta ytterligare ett steg i utvecklingen och komma upp till nästa nivå. Det är viktigt att också påvisa för eleverna att syftet med språkstudier inte är att få betyg, det är att komma ut i världen och kommunicera med riktiga människor på ett annat språk. Verklighetsanknytningen skapar motivation, och den behöver finnas där från första stund.

En lektion räcker inte till för att eleverna ska kunna genomföra ett säkert och informerat val och därför är det nyttigt att göra andra aktiviteter i samband med valet. Här presenterar vi några olika upplägg och aktiviteter som kan användas för att elever och vårdnadshavare ska bli så väl förberedda som möjligt.

Övergripande presentation

Tipsa din pedagogisksamordnare eller rektor att inleda med en övergripande presentation

1. Börja med att flippa eller visa programmet Välja Språk! från Ur.se (klicka här).  Programmet är delat i fyra avsnitt: 1. Varför ett språk till? 2. Spanska. 3. Franska. 4. Tyska. För att eleverna ska hinna smälta filmerna kan det passa att inleda med den första filmen vid en allmän presentation och använda de övriga filmerna vid provlektioner i de olika språken. 

2. Presentera Skolverkets tankar om språkval i grundskolan (Klicka här) för att ge en tydlig bild av vad det innebär att välja språk. Det är väldigt viktigt att eleverna förstår redan från början att ämnet är moderna språk där det finns möjlighet att göra ett val och inte att språkval kan väljas bort utan att ha särskilda behov till anpassning av studier. Jämför gärna med andra ämne som till exempel, fysik eller geografi. Denna presentation kan också passa vid föräldramöten eller skickas ut digitalt till vårdhandshavare. 

3. Boka ett besök av SYV för att prata om hur valet av språket påverkar studie- och yrkeslivet.

4. Skicka hem länken eller informationsbroschyren från Skolverket (Klicka här) till vårdnadshavare så att även de får den information som krävs.  

5. Avsluta arbetet efter eventuella provlektionerna med repeterande Kahoots. Här finns två färdiga Kahoots att använda: Kahoot: Språkval och Kahoot: Språkdagen. Eleverna ser då helheten på ett tydligt sätt.

Screen Shot 2016-04-01 at 09.45.30

Skärmdump från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/sprakvalet-1.199432.

Språkspecifik presentation

Vad kan vi som lärare i moderna språk göra? Vi anser att det är viktigt att skolan står enad så att eleverna får en jämn bild av alla språk. Se till att alla skolans språklärare är involverade i arbetet och lägg gemensamt upp en plan för vem som gör vad. Upplägget kan se väldigt olika ut, här vill vi presentera några olika alternativa upplägg att inspireras av.

*Utmana några nuvarande elever att ge en språklektion för de blivande eleverna. De kan välja själva vilket tema de vill presentera. De brukar komma med bra förslag. Eleverna kan få bjuda in de yngre eleverna till sig eller besöka dem i deras egna hemklassrum.

*Bjud in eleverna till en provlektion. Denna kan inledas med filmerna från UR som vi nämnde tidigare för att ge en gemensam plattform. Låt sedan eleverna lära in relevanta bitar av språket så att de direkt kan använda det, förslagsvis hälsningsfraser och några enkla replikskiften. Kanske avslutas det hela med en Kahoot för att repetera fraserna?

*En del skolor väljer att arbeta med de olika språken under en längre period innan eleverna väljer, kanske fem lektioner per språk innan valet görs. Ifall skolan väljer ett sådant upplägg kan det vara lämpligt att titta på ett läromedel som är anpassat för upplägget,  som det här.

*Rosanas bästa provlektion var när hon (som representerade spanskan) i samarbete med sina kollegor i franska och tyska planerade och genomförde lektionen tillsammans. Tanken var att ha samma struktur och presentera språken så jämställt så möjligt. Så här var upplägget:

“Först frågade vi eleverna om de kunde några ord på olika språken, sedan applåderade vi och skrev orden på tavlan. Alla fick säga efter. Vi lyfte eleverna som kunde och uppmuntrade de andra att göra likadant. Vi lekte med varandas språk på ett häftigt sätt. Sedan var det dags att presentera oss. Lärarna presenterade sig på målspråket och därmed ställde några frågor till eleverna: “Hej. Jag heter Anni, Vad heter du?” Ett tips är att visa sin presentations text på målspråket samt svenska så att eleverna visualiserar hur det skriftliga språket ser ut. Vi tog upp några ord på svenska och visade hur samma ord blev på spanska, franska och tyska. Här passade vi på att berätta och förklara några små särdrag på respektive språk.

Det var väldigt enkelt och superroligt att presentera språket, samarbeta med fantastiska kollegor och visa för eleverna att vi är eniga när det gäller vikten att lära sig och undervisa i moderna språk. Vi var helt prestigelösa och levererade en fantastisk enkel och rolig lektion tillsammans utan krav på att fiska elev till våra egna lektioner. Därmed lämnade vi över till eleverna att göra sitt val som passar bäst till deras stil och framtid”.

*Mia har tidigare fått chansen att ha “språklek” med eleverna i år 5, där eleverna fått ett antal lektioner i varje språk. Eleverna fick lära sig hälsningsfraser, färger, siffror, lite om kulturen i de olika länderna och annat intressant. De fick också smaka på mat från de olika länderna för att få en ännu tydligare bild av kulturen.

När de moderna språken var färdiga, arbetade man vidare med andra språk.  Eleverna fick lära sig om morsespråk, vilket testades i bingoformat med en kazoo. Eleverna dekorerade hela matsalen med signalflaggor som bokstaverade deras namn. Efter en genomgång om skriftspråkets uppkomst fick eleverna försöka sig på något som liknade kilskrift i lera.  Vi arbetade också med nordiska språk. Upplägget var mycket uppskattat av både elever och lärare.

Är det alltid så enkelt?

Hur är det med elever med språkliga svårigheter, då? Värt att tänka på: låt eleverna prova sig fram och bestämma själva vilket språket de vill lära sig. Förmedla detta både till eleverna och till vårdnadshavare. Här kommer två korta filmer från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) om vad eleverna med dyslexi säger om att läsa moderna språk och engelska. Filmerna är bättre att se på DysseAppen:

– moderna språk (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Moderna-språk.mp4 )

engelska (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Engelska.mp4 )

Det många kan reagera på är att vi i det här inlägget enbart nämnt tyska, franska och spanska, vilket även är de språk som finns representerade i URs filmer om språkvalet. Finns det bara tre språk att välja mellan? Nej, vissa skolor erbjuder fler språk, det finns ryska, italienska, arabiska, kinesiska, danska och säkert fler språk på skolor runt om i landet. Skolverkets definition av begreppet lyder “Moderna språk är alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska för döva, svenska för döva, engelska, teckenspråk, klassisk grekiska och latin.” Vi tar i detta inlägg inte ställning i frågan kring vilka språk som ska erbjudas. Läs gärna mer om moderna språk på Skolverkets hemsida.  

En annan het potatis är när eleverna ska börja läsa moderna språk. På många håll inleder man studierna i år 6, men på alltfler skolor väljer man nu att förskjuta starten till år 7. Ofta är anledningen praktisk, elever går på en skola i år F-6 och språklärarna befinner sig på den högstadieskola eleverna sedan byter till. För inlärningen är det gynnsamt att börja så tidigt som möjligt och vi är många språklärare som bevittnat hur 6orna suger åt sig varje ord vi erbjuder dem, då de är så laddade att lära sig det nya. Problemet är att landets språklärare inte räcker till pga den lärarbrist som blir alltmer påtaglig, och risken blir att eleverna i stället möts av en obehörig lärare i år 6. Situationen är delikat och vi kan inte annat än visa förståelse för de olika val som göra. Dock är det viktigt att alla skolor inom ett område gör likadant, så att språkgrupperna på högstadiet inte består av elever som läst språket olika länge. En sådan undervisningssituation vill ingen utsättas för, varken lärare eller elever.

Språk är tydligt förknippat med identitet. Vem är jag? Vem vill jag vara? Genom att påvisa möjligheter ger vi eleverna möjlighet att drömma och se hur de kan förverkliga sina drömmar.

Jag, Rosana,  brukar ta mig själv som exempel som kan flera språk och mina föräldrar kan bara sitt eget modersmål. Man kan komma långt om man vill! Jag, Mia, kommer från en enspråkig släkt och har just därför letat mig ut och lärt mig så många språk jag hunnit med. Och se vilka dörrar som öppnats!

Hur brukar ni på din skola lägga upp arbetet kring språkvalet? Har ni fler tips än vi lyckats samla? Berätta gärna i en kommentar!

Lycka till!

 

Rosana Månsson, lärare i engelska och spanska på Lorensbergaskolan, Ludvika.
Mia Smith, lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola, Partille

 

Inlägget är ett samarbete mellan ämnesspanarna Rosana och Mia och publiceras på lrbloggar.se/rosanamansson och lrbloggar.se/miasmith.

Continuing Shakespeare

I ett tidigare blogginlägg berättade jag om hur jag introducerat Shakespeare till mina elever i år 7 och 8. Arbetet har fortlöpt, och här tänkte jag presentera ytterligare några bitar.

Shakespeare your way

Den här uppgiften är den, enligt mig och många av mina elever, mest spännande inom det här arbetsområdet. Shakespeares verk har tolkats och omarbetats i otaliga versioner ända sedan de skrevs, och mina elever får nu göra egna tolkningar. Fokusområdet är att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation.

syw kk

Eleverna fick inspiration från ett Tedx Talk om att tolka Shakespeare inom hiphip-genren och en låt av Taylor Swift baserad på Romeo and Juliet. De fick en lista med förslag och jag visa på olika exempel.

exempel syw

Eleverna hittade snabbt olika spår och klurade på olika tekniska lösningar för att se hur man kan gestalta den klassiska berättelsen på olika sätt.

Fil 000

Resultaten kommer inom kort, och i den mån jag får tillåtelse av eleverna kommer jag dela med mig av dem här.

En länk till uppgiften hittar ni här.

A peek at the original

Parallellt med det ordinarie arbetet har jag med mindre grupper tittat på en bit av originaltexten för att få syn på hur språket ser ut. Jag har använt balkonscenen och tittat på några få rader, de som är fetstilta i det här dokumentet. Tillsammans har vi tittat på gamla ord som thou, thee, art, wherefor osv, och benat ut liknelser. Eleverna upplever det som klurigt, men får klart större insikt.

Romeo + Juliet

För att ytterligare påvisa hur olika verk kan tolkas plockar jag sedan in filmen Romeo + Juliet. År 9 fick se filmen i sin helhet, år 8 endast en liten bit utan våld och nakenscener (alla i år 8 har inte fyllt 15 år, varvid innehållet valdes med omsorg), nämligen biten från att Romeo och Julia fram till balkongscenen.

Kahoot 

Som så många andra plockar jag gärna in en Kahoot i undervisningen när det passar. Här hade jag tio enkla frågor, för att avslutande repetera det mest grundläggande.

Quizlet Live

I glosverktyget Quizlet har jag lagt in de viktigaste orden från ordlistan till texten eleverna läste. Dessa har de kunnat öva på parallellt med arbetet. Idag kom en ny funktion, Quizlet Live. Eleverna fick koppla upp sig, när jag kopplade upp datorn fick de en kod att skriva in. När jag initierade spelet blev eleverna automatiskt grupperade, 3-4 elever/grupp och fick sätta sig tillsammans med sin grupp. När jag sedan satte igång det fick varje grupp upp en glosa som skulle översättas, men var och en i gruppen hade olika alternativ, och bara en i gruppen satt på rätt svar. Gruppen måste då samarbeta för att se till att rätt person klickar på rätt alternativ. Den grupp som snabbast svarade rätt på sina 12 ord vann tävlingen. Mina elever uppskattade formen och sade själva att de lärde sig mycket på det också, att det inte bara var en rolig lek. Gott betyg på ett inlärningsverktyg! Det här kommer vi testa fler gånger.

Så var vi klara med vårt Shakespeare-tema. Det enda som kvarstår är mina bedömningar och de sista inlämningarna av de kreativa lösningarna. Jag har givit dem möjligheten att använda påsklovet till att programmera klart sina spel i Scratch, att göra musikvideos till sina egenhändigt skrivna låtar, att göra en film av skärmdumparna från snapchat eller att finslipa det sista på den tecknade serien. Som jag ser fram emot att se deras alster!

 

Grammatikdagen – hiss eller diss?

Grammatik. Säg det högt och se reaktionerna omkring dig. Folk ryser, pratar om mardrömmar från skoltiden osv. Men jag vägrar ta det. Grammatik är ju jättekul! Det är faktiskt inte bara trist och torrt, det är nyckeln till att förstå språket. Ingen mattelärare skulle få för sig att be eleverna bara memorera tiokompisarna utan att försöka förstå systematiken. Varför skulle vi gå ge oss på sådana dumheter i språk? Om man förstår mönster och system kan man börja leka med språket, man kan börja testa sig fram.

Ska då grammatiken få plats i svenskundervisningen? Få frågor sätter igång diskussioner inom svensklärarkollegiet som hur stor plats grammatiken ska få ta. Vissa tycker det är självklart att ha stora prov på både ordklasser och satsdelar, andra vägrar ta in det för att enbart är stöd till andra ämnen (engelska och moderna språk). Jag tänker inte ta ställning här, men vi kan konstatera att det finns med i kursplanens centrala innehåll.

År 4-6: Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
År 7-9: Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Det som skapar tolkningsutrymme är att grammatiken inte nämns i kunskapskraven, vilket innebär att det ska undervisas, men att eleverna inte behöver påvisa sina kunskaper. Något motsägelsefullt, kan tyckas.

Men ja, jag gillar grammatik. Och jag gillar att skapa förståelse för något, något som först tycks ologiskt och förvirrande som plötsligt uppvisar systematik och struktur. Och jag vet att det faktiskt finns elever som håller med mig.

Screen Shot 2016-03-17 at 19.43.02

Vad är då grammatikdagen? Det är ett ideellt initiativ från Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen. Det firas på olika håll runt om i landet, själv har jag vid två tillfällen besökt Grammatikfestivalen i Göteborg. Det må verka nördigt, men det är ny energi och nya tankar. Och det är roligt!

Jag själv firade i förväg genom att låta mina elever arbets med ordklassberättelser från grammatikdagens sida. Efter en gemensam repetition av ordklasserna och de viktigaste definitionerna fick eleverna parvis skapa berättelser. En med papper och penna, en som hittade på ord. Arbetet kom igång direkt. ”Ett verb i infinitiv? Hmmmm, kasta kanske.” Nyfikna, engagerade frågor dök upp direkt, ”Vad är supinum, nu igen?” eller ”Singular, obestämd form, blir det cykel?”. När berättelserna tog form spreds skratten i rummet. Men det var inte bara skoj, det var förståelse också. ”Men det här adjektivet måste väl böjas då, för att passa ett substantiv med t-genus? Blir det inte så?” Jo, visst blir det så!

”Det här var faktiskt jättekul. Det är nästan så jag vill gå hem och göra det här fler gånger hemma!” avslutade en av eleverna lektionen. Bättre betyg kan väl knappast en uppgift få? Lärande, skratt, kreativitet, förståelse, samarbete. Grammatik är roligt!

St. Patrick’s Day

Som språklärare utgår jag gärna från högtider i olika engelskspråkiga länder. Eleverna stöter ofta på dessa i filmer och tv-serier, och att ge dem ordentlig förförståelse är ett bra sätt att koppla ihop skolengelskan med fritidsengelskan, eller den extramurala engelskan som den också kallas. Ett av mina favoritländer är Irland, och då är St. Patrick’s Day en tacksam utgångspunkt. Jag brukar ibland ta med mig min egen tin whistle och spela en jig för eleverna, men om ni inte själva spelar tin whistle kan ni ta er an ämnet på andra sätt.

Som introduktion har jag skapat en presentation i prezi kring ämnet, lagom till St. Patrick’s Day 17/3.

Screen Shot 2016-03-13 at 11.46.50

I presentationen har jag lagt in två korta filmklipp. Om du vill ha mer inspiration kan du titta på andra filmklipp som jag samlat i en spellista på youtube. Det är naturligtvis bara en bråkdel av allt det som finns på nätet. I spellistan finns livefilmer från paraden i Dublin, tecknade filmer för barn, sånger och upplästa böcker kring ämnet.

Som en enkel avslutning har jag lånat en färdig Kahoot.

Om du vill ha mer tips om hur du kan arbeta med St. Patrick’s Day rekommenderar jag ett besök på WebEnglish.se, där Outi Frisk har samlat otroliga mängder material. Även på history.com finns gott om material, tipsar Len Peterson om på facebook.

Har du nu klurat på hur du ska hinna lära dig spela tin whistle till på torsdag? Lugn, du kan få kolla in mig! 😉

Introducing Shakespeare

I engelskans kursplan finns i det centrala innehållet följande bitar med.

• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad
form.
• Sånger och dikter.

Är det bra jag som läser detta som en inbjudan att plocka in den stora barden i klassrummet? I år firar världen också att det är 400 år sedan Shakespeare dog, vilket ni kan läsa mer om här och även här. Perfekt läge att plocka in Shakespeare i klassrummet! Det har jag redan gjort i många år, vissa delar har jag använt många gånger, andra har jag utvecklat efter hand. Jag tänkte nu visa på några av bitarna av mitt Shakespeare-tema för årskurs 8 och 9 i engelska. De första delarna presenterar jag i det här inlägget.

Getting to know Shakespeare

Som inledning till temat lät jag mina elever bekanta sig med Shakespeare via olika korta youtube-filmer. Eleverna fick ett papper med ett antal begrepp, plats att fylla i fler begrepp och gott om plats för att anteckna. Filen hittar ni här: GettingtoknowShakespeare.

gettingtoknowws

Vi gick igenom begreppen, några förklarade jag, andra inte. Sedan tittade vi på en kort film om Shakespeares liv. Efter det fick eleverna ställa eventuella frågor till mig, och så tittade vi på en film. Återigen möjlighet att ställa frågor, sedan en film till. Varje grupp såg tre eller fyra olika filmer och fick på det viset samla begrepp och skriva ner anteckningar. Filmerna jag valde mellan hittar ni i en spellista jag gjort på youtube. Jag valde mellan de olika sex första filmerna på listan och avslutade sedan med film nummer 7 som fokuserar extra mycket på The Globe och eleverna fick en tydlig förklaring av ordet groundlings. Efter detta fick eleverna utifrån stödordet i små grupper berätta för varandra på engelska om vem William Shakespeare var.

Shall I compare thee?

Nästa fokus var Shakespeares sonetter. Mina klasser fick först en kort genomgång på svenska av vad betoning, stavelse och versfot, då detta är begrepp de inte var bekanta med. De fick också orden stress och syllable presenterade, då dessa är grunden till att förstå vad det handlar om. Vi tittade sedan på den här filmen om just Shakespeares relation till olika versmått.

Eleverna fick sedan läsa den 18e sonetten, Shall I compare thee to a summer’s day parvis, med överdriven betoning på rytmen. Under läsningen kom naturligtvis frågorna fram om alla de ord som inte förekommer i modern engelska. Jag samlade orden på tavlan: thee, thou, thy, thine, art, ow’st osv, och förklarade dessa former. (Som tysklärare gör jag naturligtvis kopplingen till mina elever att det är andra person singular som har personändelsen -st, vilket överensstämmer med modern tyska.) Efter en kort genomgång av diktens innehåll fick eleverna sedan analysera rimmönstret enligt formen ABABCDCDEFEFGG, varpå det också blev tydligt att ord som rimmade på Shakespeare’s tid inte helt säkert rimmar idag, som temperate/date.

Shakespeare’s language 

För att eleverna skulle få en bättre inblick i varför Shakespeare anses vara så viktig tittade vi också kort på den här musikvideon från Horrible Histories. Frågan inför tittningen var helt enkelt ”What are they trying to teach us in this film?”. Svaret: att Shakespeare hittade på många ord och uttryck som idag är en naturlig del av vårt språk.

Romeo and Juliet

Nästa steg är för eleverna att själva läsa en förenklad version av Romeo and Juliet. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte dela med mig av den version mina elever läst, men det finns gott om versioner av berättelsen, även förenklat. Till boken har jag en ordlista med ord som eleverna sannolikt behöver hjälp med.

För att se ifall eleverna hade förstått vad de har läst fick eleverna sedan en bunt med pappersremsor. På varje remsa står en mening och när remsorna placeras i rätt följd återberättar de historien. Underlaget till detta hittar ni i den här filen: R and J timeline. Jag skrev alltså ut pappret, kopierade i ett antal upplagor och klippte remsor av dem. När eleven lagt dem i rätt ordning läste jag av att det är rätt (bokstäverna i vänsterkanten ger mig en snabb överblick). Den här uppgiften har varit uppskattad av eleverna, de ser att de själva måste tänka till, men uppgiften är varierande och lite annorlunda mot vad de är vana vid.

Writing – Character analysis 

För att bearbeta texten ytterligare fick eleverna sedan skriva en kort analys av en av karaktärerna i berättelsen. Ordlistan är ett bra verktyg för att få stöd med bra ord som passar texttypen. Uppgiften finns här: Romeo and Juliet Character analysis.

 

 

Området är inte avslutat här, ytterligare pusselbitar till min planering kommer i ett nytt blogginlägg inom kort.

Strategier – nyckeln till språklig frihet

Strategier, strategier, strategier. Dessa små nycklar till språket följer med mig i min undervisning hela tiden.

Strategier är något som alltmer kommit att uppmärksammas i diskussionen om språklig kompetens. Det är ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation. Strategier är också något som betonas i kurs- och ämnesplaner i engelska och moderna språk 2011 för att eleverna ska bli mer aktiva, effektiva och självständiga som språkinlärare och därigenom också vidga sina referensramar och sin förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Så inleder Lena Börjesson sin text ”Om strategier i engelska och moderna språk”, som utvecklar tankarna kring strategiernas plats i kursplanerna Lgr11 och Lgy11. Och det är precis det där vi vill ni fram till: aktiva, effektiva, självständiga språkinlärare. Elever som lär sig att lära sig själva mer. En elev protesterade för många år sedan när jag bad henne formulera en mening utifrån olika ord vi använt. ”Men den där meningen har vi ju inte haft förut!”. Jag ställde motfrågan, ”Ska vi bara åka utomlands och upprepa exakt de meningar som står i boken?”. Hon rodnade, fnissade och insåg hur fel hon tänkt. Och så översatte hon meningen med hjälp av de olika bitar vi arbetat med.

I min tyskaundervisning blir strategierna otroligt tydliga. De tydligaste handlar om att förstå nya ord med hjälp av olika ledtrådar, kognitiva strategier (Börjesson, s. 4). I kursplanerna för engelska år 6/moderna språk år 9 står det i det centrala innehållet formulerat så här:

Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.

Hur gör jag då i praktiken? Jag plockar fram olika strategier beroende på sammanhanget och elevernas nivå. De vanligaste strategierna för att förstå ord är dessa:

-Dela upp sammansatta ord för att förstå delar.

-Känna igen ord elle delar av ord från andra språk.

-Lista ut med hjälp av sammanhanget.

-Språkspecifika strategier, i tyska t.ex. att ord med stor bokstav är substantiv eller att bokstäverna t/d ofta kan bytas ut för att hitta liknande varianter i svenska.

Så här kan tavlan se ut efter en lektion, i det här fallet tyska år 6.

Fil 000

Eller så här.

Fil 003

Det viktiga i den här processen är att jag inte själv som lärare styr tankarna, utan med frågor leder eleverna till att själva hitta vägar att tänka. Första gångerna vi testar visar jag på exempel, efter hand ser eleverna själva mönstren.

I sin avslutande reflektion konstaterar Lena Börjesson följande (Börjesson, s. 19):

Kanske viktigast av allt är att strategier hjälper den som lär sig att få makt över sin kunskapsutveckling – att bli huvudperson i sitt lärande och sin språkanvändning. Strategierna bidrar därmed förhoppningsvis till ett av de mest grundläggande syftena med att lära sig språk, ett syfte som går långt utanför skolans ramar, nämligen att få perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

Makt över sin kunskapsutveckling. Starka ord.

 

 

Källa: Börjesson, Lena (2012) Om strategier i engelska och moderna språk.

 

GT – inget att vifta bort

Många lärare viftar bort digitala verktyg som automatöversättningsverktyg och digitala ordböcker, kanske av okunskap, kanske av rädsla. Men eleverna använder Google Translate oavsett vad vi säger, och att använda verktygen på rätt sätt är en språklig strategi på samma som som att använda en ordbok eller omformulera sina tankar med andra ord.

Men hur fungerar det egentligen? Vad ska man tänka på för att inte falla i de fällor som faktiskt finns? Jag har gjort en film riktad till elever kring just digitala verktyg som del av språkundervisningen och språkinlärningen. I filmen går jag igenom fem digitala verktyg: Google, Google Translate, digitala ordböcker i mobilen, Wikipedia som språkverktyg och stavnignskontrollen. Visa den gärna för dina elever och diskutera den tillsammans. Håller ni med om det jag säger Finns det ytterligare fallgropar att tänka på?

 

Vill du lära dig mer om hur Google Translate fungerar? Kolla gärna in deras egen film om hur verktygen är uppbyggt, och den fantastiska musikvideon som demonstrerar scanningfunktionen.

Nej, det här är inget reklaminlägg. Ja, det finns andra tjänster också. Men det är det här mina elever, och säkert dina också, använder.

Har du elever som är nyfikna på hur vi går vidare? Hur de själva kan vara en del av det maskineri som utvecklar internet med alla dess finesser? Kolla in den här sidan, och testa tillsammans med eleverna att utveckla de översättningsförslag som finns.

translate community

 

Språkprov enligt Lgr11 – vad bedömer vi och hur?

Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet.

Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter.

I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. “Kursplanen i engelska har fortfarande en funktionell och kommunikativ grundsyn på språklärande.” (s. 7, Kommentarmaterial till kursplanen i engelska). Funktionell och kommunikativ grundsyn. Känn på de orden en stund. Präglar de din undervisning?

Förmågorna

Vilka förmågor ska vi arbeta med då? Jo, dessa:

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används. (Lgr 11, s. 57)

Det här behöver vi bära med oss även i vår bedömning. När vi bedömer våra elevers kunskaper utgår vi från de förmågor som formuleras i kunskapskraven, vilket är de förmågor som listats ovan.

Ett typiskt språkprov för mina elever baserar sig på någon av de olika färdigheterna: läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion. Det senare testas av praktiska skäl inte vid rena provsammanhang, men jag försöker ge mina elever någon chans per termin att mer uppstyrt visa vad de kan även muntligt. Sista förmågan, den om att reflektera över kulturella företeelser, väver jag in i muntliga eller skriftliga uppgifter. Anpassningen av språket ger jag eleverna chans att visa genom att variera t.ex. de texttyper de får skriva under terminen, men även ibland mer explicit. Strategierna är den, enligt mig, mest svårbedömda färdigheten, men även har har jag några tricks jag ska visa.

Ett typiskt prov

Ett “klassiskt” prov i tyska för mina elever har tre delar: hörförståelse, läsförståelse och fri skrivning. Alla dessa delar är kopplade till de ämnesområden vi arbetat med; har vi arbetat med möbler och boendesituationer kommer uppgifterna handla om möbler och boendesituationer.. För att hitta material på lagom nivå brukar jag använda texter från andra läromedel för samma steg. Jag hittar en lämplig text, formulerar frågor till som eleverna ska besvara. Ibland finns det färdiga frågor till texten, oftast bearbetar jag dessa och kompletterar med egna frågor för att eleverna ska få möjlighet att visa exakt hur mycket de har förstått. I år 7 kan frågorna vara delvis på svenska, delvis på tyska, men från år 8 är alla frågor på målspråket.

Hörförståelsen är svårast att hitta underlag till. Jag har ibland skrivit egna dialoger som jag läst in, men även använt mig av olika hörövningsmaterial som jag köpt in till skolan, som till exempel Libers material Hör mal zu!, som är kopplat till läromedlet Der Sprung.

Skrivuppgiften är kopplad till ämnet, till viss del styrd av mig, men med mycket frihet. Det är viktigt att eleven får frihet att visa på sin kommunikativa förmåga med så mycket bredd som möjligt. Att avvika från ämnet behöver inte vara negativt, det viktiga är att eleven visar förmågan.

Att bedöma strategier

När jag skapar läsförståelsedelen av mina prov lägger jag ibland till följdfrågor kopplat till strategier. Antingen väljer jag ut några svåra ord från texten, eller så får eleven själv plocka ut några ord som hen inte kunde sedan innan. Antingen väver jag in frågorna bland de andra.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.10.20

Eller så blir det explicita följdfrågor. Notera att jag innan arbetat mycket med strategier och att eleverna brukar ha en bra arsenal av svar.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.11.48

Ibland har jag också lagt till en ren översättningstext, med tydligt fokus på strategier. Jag förtydligar att det viktigaste inte är att få till en perfekt text, utan att använda strategierna.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.10.49

Här hittar vi tydliga exempel att lära av. Många elever fastnar på ortsnamnet och förstår inte att alla tre orden tillsammans bildar ett namn, och översätter det till “Zell vid havet”. I just den här texten kommer en viktig strategi till användning: att använda sig sina kunskaper om ämnet. Österrike ligger inte vid något hav.

Ett exempel på hur man kan bedöma anpassning

Genom att under terminen låta eleverna skriva olika sorters texter bedömer jag kontinuerligt hur eleven kan anpassa språket, men ibland kan det även finnas med inom ramen för en uppgift. I tyska kan jag be eleven vara extra tydlig med tilltalet, att dua eller nia rätt person i en dialog till exempel.

I engelska har jag också provat att låta eleverna skriva olika texter utifrån samma scenario, ett exempel på detta finns här.

Att bedöma muntlig produktion och interaktion

På mina engelska lektioner gäller English only! (bild gjord på canva.com). Det medför att jag hör eleverna prata hela tiden, men jag tycker ändå att det är bra att ge eleverna specifika tillfällen att visa lite extra. Vissa elever kommer inte till tals lika mycket på lektionerna som andra, och ett organiserat muntligt prov kan hjälpa vissa elever.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.48.48

Som förberedelse inför nationella proven låter jag eleverna öva på ett gammal nationellt prov, gärna terminen innan. Då kan jag lugna deras nerver och förklara att svårare än så är inte provet de kommer möta, och de kan förbereda sig under en längre period.

Ett annat bra underlag för samtal är bilder. Jag har skrivit ut bilder från t.ex. julfirande i olika engelskspråkiga länder eller olika bilder som är kopplade till Storbritannien och använt som samtalsunderlag. På så vis får jag också bra bedömningsunderlag för färdigheten om att ”reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används”. 

 

Grammatiken då? Och glosorna?

Ja, vad hände med grammatiken? Och finns det inte med fraser och glosor? Nej! För grammatik och glosor finns inte med i kunskapskraven. Rent teoretiskt kan jag ha ett litet test för att kolla av om alla elever tillägnat sig det vi arbetat med, men en ren grammatikövning kan aldrig bli bedömningsunderlag enligt Lgr11.

Screen Shot 2016-02-12 at 11.35.15(från Kommentarmaterial till kursplanen i Engelska, s. 16)

Dock kan jag väva in grammatiken, så att det tydligt passar sammanhanget. I samband med att vi övar att köpa saker kan det passa att bli bra på att använda ackusativ-former. I samband med att vi övar på att uttrycka vad vi gjort under sommaren är det bra att öva på perfekt-former. I samband med att vi övar på att beskriva hur vi bor är det lämpligt att öva in prepositionsuttryck, antingen som grammatiskt moment eller som fasta fraser. Och jag förtydligar hela tiden för eleverna: även om det inte kommer glosor på provet kommer ni inte kunna skriva några texter om ni inte lärt in några ord och fraser. Det förstår eleverna, för så kloka är de.

Elevernas reaktioner

Jag har utvecklat mina prov kontinuerligt under de senaste åren och eleverna uttrycker ofta att de upplever proven som bra, rättvisa och faktiskt ibland roliga att göra. Eleverna ser att det de gör på provet är snarlikt vad de kommer göra som språkanvändare i verkliga livet. Autentiskt, kommunikativt och funktionellt. Så som språkundervisningen ska vara.

När eleven lyckas ta steget

För några år sedan hade jag en elev som i tyskan lyckades få hela klassen att tappa hakan. Skrivuppgiften på provet var att beskriva en persons boende, som inspiration fanns tre olika bilder att välja på. Några elever skrev väldigt korrekt och detaljerat, ”Die blaue Gardine hängt am Fenster. Das Kissen liegt auf dem Bett”. Men den här eleven tog ett steg till. Stavningen var inte perfekt, alla böjningarna var inte korrekta osv, men det spelade ingen roll. Hon backade ett steg och plockade fram personens vinkling. ”Peter gillar inte sitt rum. Just nu har han en blå, rund matta, men han skulle vilja ha en vit, fyrkantig matta. Han tycker om sin säng, men skulle också vilja ha en soffa.” Texten fortsatte med nyanser, åsikter och detaljer. Det spelade ingen roll att stavningen och grammatiken inte var perfekt. 

När jag skulle lämna tillbaka provet till klassen bad jag eleven att få läsa hennes text högt, och jag fick hennes tillåtelse. När jag läste upp texten trillade pengen ner hos klasskompisarna. När jag var klar räcktes några händer upp. ”Vi vill också skriva så! Får vi lov att bearbeta våra texter?” Det magiska i det här ögonblicket var att en elevs tolkning av provuppgiften inspirerade klasskompisarna till att utöka sin egen kommunikation.

Jag har berättat om det här tillfället för många språklärare jag mött, för det är ett sånt där ögonblick man minns som lärare. När jag kommit halvvägs har flera kommenterat att ”jaha, hon följde inte instruktionen, då blev det ju F”. Nej, det blev inte F, hon fick ett bra betyg. Hon gick utanför ramarna och visade mig mer av förmågan än jag förväntat mig. Jag minns inte vilket betyg eleven fick, men hon fick självförtroende, lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Viktigare saker kan jag inte ge henne!

Kommer ni ihåg orden jag bad er smaka på i början av inlägget? Funktionell och kommunikativ grundsyn. Det är då vi lyckas!

 

 

Källor: 

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2015)

Skolverket: Kommentarmaterial till kursplanen i engelska (2011)

Skolverket: Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk (2011)