Introducing Shakespeare

I engelskans kursplan finns i det centrala innehållet följande bitar med.

• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad
form.
• Sånger och dikter.

Är det bra jag som läser detta som en inbjudan att plocka in den stora barden i klassrummet? I år firar världen också att det är 400 år sedan Shakespeare dog, vilket ni kan läsa mer om här och även här. Perfekt läge att plocka in Shakespeare i klassrummet! Det har jag redan gjort i många år, vissa delar har jag använt många gånger, andra har jag utvecklat efter hand. Jag tänkte nu visa på några av bitarna av mitt Shakespeare-tema för årskurs 8 och 9 i engelska. De första delarna presenterar jag i det här inlägget.

Getting to know Shakespeare

Som inledning till temat lät jag mina elever bekanta sig med Shakespeare via olika korta youtube-filmer. Eleverna fick ett papper med ett antal begrepp, plats att fylla i fler begrepp och gott om plats för att anteckna. Filen hittar ni här: GettingtoknowShakespeare.

gettingtoknowws

Vi gick igenom begreppen, några förklarade jag, andra inte. Sedan tittade vi på en kort film om Shakespeares liv. Efter det fick eleverna ställa eventuella frågor till mig, och så tittade vi på en film. Återigen möjlighet att ställa frågor, sedan en film till. Varje grupp såg tre eller fyra olika filmer och fick på det viset samla begrepp och skriva ner anteckningar. Filmerna jag valde mellan hittar ni i en spellista jag gjort på youtube. Jag valde mellan de olika sex första filmerna på listan och avslutade sedan med film nummer 7 som fokuserar extra mycket på The Globe och eleverna fick en tydlig förklaring av ordet groundlings. Efter detta fick eleverna utifrån stödordet i små grupper berätta för varandra på engelska om vem William Shakespeare var.

Shall I compare thee?

Nästa fokus var Shakespeares sonetter. Mina klasser fick först en kort genomgång på svenska av vad betoning, stavelse och versfot, då detta är begrepp de inte var bekanta med. De fick också orden stress och syllable presenterade, då dessa är grunden till att förstå vad det handlar om. Vi tittade sedan på den här filmen om just Shakespeares relation till olika versmått.

Eleverna fick sedan läsa den 18e sonetten, Shall I compare thee to a summer’s day parvis, med överdriven betoning på rytmen. Under läsningen kom naturligtvis frågorna fram om alla de ord som inte förekommer i modern engelska. Jag samlade orden på tavlan: thee, thou, thy, thine, art, ow’st osv, och förklarade dessa former. (Som tysklärare gör jag naturligtvis kopplingen till mina elever att det är andra person singular som har personändelsen -st, vilket överensstämmer med modern tyska.) Efter en kort genomgång av diktens innehåll fick eleverna sedan analysera rimmönstret enligt formen ABABCDCDEFEFGG, varpå det också blev tydligt att ord som rimmade på Shakespeare’s tid inte helt säkert rimmar idag, som temperate/date.

Shakespeare’s language 

För att eleverna skulle få en bättre inblick i varför Shakespeare anses vara så viktig tittade vi också kort på den här musikvideon från Horrible Histories. Frågan inför tittningen var helt enkelt ”What are they trying to teach us in this film?”. Svaret: att Shakespeare hittade på många ord och uttryck som idag är en naturlig del av vårt språk.

Romeo and Juliet

Nästa steg är för eleverna att själva läsa en förenklad version av Romeo and Juliet. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte dela med mig av den version mina elever läst, men det finns gott om versioner av berättelsen, även förenklat. Till boken har jag en ordlista med ord som eleverna sannolikt behöver hjälp med.

För att se ifall eleverna hade förstått vad de har läst fick eleverna sedan en bunt med pappersremsor. På varje remsa står en mening och när remsorna placeras i rätt följd återberättar de historien. Underlaget till detta hittar ni i den här filen: R and J timeline. Jag skrev alltså ut pappret, kopierade i ett antal upplagor och klippte remsor av dem. När eleven lagt dem i rätt ordning läste jag av att det är rätt (bokstäverna i vänsterkanten ger mig en snabb överblick). Den här uppgiften har varit uppskattad av eleverna, de ser att de själva måste tänka till, men uppgiften är varierande och lite annorlunda mot vad de är vana vid.

Writing – Character analysis 

För att bearbeta texten ytterligare fick eleverna sedan skriva en kort analys av en av karaktärerna i berättelsen. Ordlistan är ett bra verktyg för att få stöd med bra ord som passar texttypen. Uppgiften finns här: Romeo and Juliet Character analysis.

 

 

Området är inte avslutat här, ytterligare pusselbitar till min planering kommer i ett nytt blogginlägg inom kort.

Strategier – nyckeln till språklig frihet

Strategier, strategier, strategier. Dessa små nycklar till språket följer med mig i min undervisning hela tiden.

Strategier är något som alltmer kommit att uppmärksammas i diskussionen om språklig kompetens. Det är ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation. Strategier är också något som betonas i kurs- och ämnesplaner i engelska och moderna språk 2011 för att eleverna ska bli mer aktiva, effektiva och självständiga som språkinlärare och därigenom också vidga sina referensramar och sin förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Så inleder Lena Börjesson sin text ”Om strategier i engelska och moderna språk”, som utvecklar tankarna kring strategiernas plats i kursplanerna Lgr11 och Lgy11. Och det är precis det där vi vill ni fram till: aktiva, effektiva, självständiga språkinlärare. Elever som lär sig att lära sig själva mer. En elev protesterade för många år sedan när jag bad henne formulera en mening utifrån olika ord vi använt. ”Men den där meningen har vi ju inte haft förut!”. Jag ställde motfrågan, ”Ska vi bara åka utomlands och upprepa exakt de meningar som står i boken?”. Hon rodnade, fnissade och insåg hur fel hon tänkt. Och så översatte hon meningen med hjälp av de olika bitar vi arbetat med.

I min tyskaundervisning blir strategierna otroligt tydliga. De tydligaste handlar om att förstå nya ord med hjälp av olika ledtrådar, kognitiva strategier (Börjesson, s. 4). I kursplanerna för engelska år 6/moderna språk år 9 står det i det centrala innehållet formulerat så här:

Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.

Hur gör jag då i praktiken? Jag plockar fram olika strategier beroende på sammanhanget och elevernas nivå. De vanligaste strategierna för att förstå ord är dessa:

-Dela upp sammansatta ord för att förstå delar.

-Känna igen ord elle delar av ord från andra språk.

-Lista ut med hjälp av sammanhanget.

-Språkspecifika strategier, i tyska t.ex. att ord med stor bokstav är substantiv eller att bokstäverna t/d ofta kan bytas ut för att hitta liknande varianter i svenska.

Så här kan tavlan se ut efter en lektion, i det här fallet tyska år 6.

Fil 000

Eller så här.

Fil 003

Det viktiga i den här processen är att jag inte själv som lärare styr tankarna, utan med frågor leder eleverna till att själva hitta vägar att tänka. Första gångerna vi testar visar jag på exempel, efter hand ser eleverna själva mönstren.

I sin avslutande reflektion konstaterar Lena Börjesson följande (Börjesson, s. 19):

Kanske viktigast av allt är att strategier hjälper den som lär sig att få makt över sin kunskapsutveckling – att bli huvudperson i sitt lärande och sin språkanvändning. Strategierna bidrar därmed förhoppningsvis till ett av de mest grundläggande syftena med att lära sig språk, ett syfte som går långt utanför skolans ramar, nämligen att få perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

Makt över sin kunskapsutveckling. Starka ord.

 

 

Källa: Börjesson, Lena (2012) Om strategier i engelska och moderna språk.

 

GT – inget att vifta bort

Många lärare viftar bort digitala verktyg som automatöversättningsverktyg och digitala ordböcker, kanske av okunskap, kanske av rädsla. Men eleverna använder Google Translate oavsett vad vi säger, och att använda verktygen på rätt sätt är en språklig strategi på samma som som att använda en ordbok eller omformulera sina tankar med andra ord.

Men hur fungerar det egentligen? Vad ska man tänka på för att inte falla i de fällor som faktiskt finns? Jag har gjort en film riktad till elever kring just digitala verktyg som del av språkundervisningen och språkinlärningen. I filmen går jag igenom fem digitala verktyg: Google, Google Translate, digitala ordböcker i mobilen, Wikipedia som språkverktyg och stavnignskontrollen. Visa den gärna för dina elever och diskutera den tillsammans. Håller ni med om det jag säger Finns det ytterligare fallgropar att tänka på?

 

Vill du lära dig mer om hur Google Translate fungerar? Kolla gärna in deras egen film om hur verktygen är uppbyggt, och den fantastiska musikvideon som demonstrerar scanningfunktionen.

Nej, det här är inget reklaminlägg. Ja, det finns andra tjänster också. Men det är det här mina elever, och säkert dina också, använder.

Har du elever som är nyfikna på hur vi går vidare? Hur de själva kan vara en del av det maskineri som utvecklar internet med alla dess finesser? Kolla in den här sidan, och testa tillsammans med eleverna att utveckla de översättningsförslag som finns.

translate community

 

Språkprov enligt Lgr11 – vad bedömer vi och hur?

Bedömning är ett hett ämne i svensk skola, men ändå dyker det regelbundet upp exempel på bedömning av saker som inte är kopplat till kursplanen. I det här inlägget vill jag visa hur jag lägger upp min bedömning i moderna språk och engelska på högstadiet.

Utgångspunkten för både undervisning och bedömning är kursplanerna och kommentarmaterialet därtill. Alla mina referenser i det här inlägget är kopplade till dessa texter.

I båda kommentarmaterialen förtydligas grundsynen på vår undervisning. “Kursplanen i engelska har fortfarande en funktionell och kommunikativ grundsyn på språklärande.” (s. 7, Kommentarmaterial till kursplanen i engelska). Funktionell och kommunikativ grundsyn. Känn på de orden en stund. Präglar de din undervisning?

Förmågorna

Vilka förmågor ska vi arbeta med då? Jo, dessa:

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används. (Lgr 11, s. 57)

Det här behöver vi bära med oss även i vår bedömning. När vi bedömer våra elevers kunskaper utgår vi från de förmågor som formuleras i kunskapskraven, vilket är de förmågor som listats ovan.

Ett typiskt språkprov för mina elever baserar sig på någon av de olika färdigheterna: läsförståelse, hörförståelse, skriftlig produktion och interaktion samt muntlig produktion och interaktion. Det senare testas av praktiska skäl inte vid rena provsammanhang, men jag försöker ge mina elever någon chans per termin att mer uppstyrt visa vad de kan även muntligt. Sista förmågan, den om att reflektera över kulturella företeelser, väver jag in i muntliga eller skriftliga uppgifter. Anpassningen av språket ger jag eleverna chans att visa genom att variera t.ex. de texttyper de får skriva under terminen, men även ibland mer explicit. Strategierna är den, enligt mig, mest svårbedömda färdigheten, men även har har jag några tricks jag ska visa.

Ett typiskt prov

Ett “klassiskt” prov i tyska för mina elever har tre delar: hörförståelse, läsförståelse och fri skrivning. Alla dessa delar är kopplade till de ämnesområden vi arbetat med; har vi arbetat med möbler och boendesituationer kommer uppgifterna handla om möbler och boendesituationer.. För att hitta material på lagom nivå brukar jag använda texter från andra läromedel för samma steg. Jag hittar en lämplig text, formulerar frågor till som eleverna ska besvara. Ibland finns det färdiga frågor till texten, oftast bearbetar jag dessa och kompletterar med egna frågor för att eleverna ska få möjlighet att visa exakt hur mycket de har förstått. I år 7 kan frågorna vara delvis på svenska, delvis på tyska, men från år 8 är alla frågor på målspråket.

Hörförståelsen är svårast att hitta underlag till. Jag har ibland skrivit egna dialoger som jag läst in, men även använt mig av olika hörövningsmaterial som jag köpt in till skolan, som till exempel Libers material Hör mal zu!, som är kopplat till läromedlet Der Sprung.

Skrivuppgiften är kopplad till ämnet, till viss del styrd av mig, men med mycket frihet. Det är viktigt att eleven får frihet att visa på sin kommunikativa förmåga med så mycket bredd som möjligt. Att avvika från ämnet behöver inte vara negativt, det viktiga är att eleven visar förmågan.

Att bedöma strategier

När jag skapar läsförståelsedelen av mina prov lägger jag ibland till följdfrågor kopplat till strategier. Antingen väljer jag ut några svåra ord från texten, eller så får eleven själv plocka ut några ord som hen inte kunde sedan innan. Antingen väver jag in frågorna bland de andra.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.10.20

Eller så blir det explicita följdfrågor. Notera att jag innan arbetat mycket med strategier och att eleverna brukar ha en bra arsenal av svar.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.11.48

Ibland har jag också lagt till en ren översättningstext, med tydligt fokus på strategier. Jag förtydligar att det viktigaste inte är att få till en perfekt text, utan att använda strategierna.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.10.49

Här hittar vi tydliga exempel att lära av. Många elever fastnar på ortsnamnet och förstår inte att alla tre orden tillsammans bildar ett namn, och översätter det till “Zell vid havet”. I just den här texten kommer en viktig strategi till användning: att använda sig sina kunskaper om ämnet. Österrike ligger inte vid något hav.

Ett exempel på hur man kan bedöma anpassning

Genom att under terminen låta eleverna skriva olika sorters texter bedömer jag kontinuerligt hur eleven kan anpassa språket, men ibland kan det även finnas med inom ramen för en uppgift. I tyska kan jag be eleven vara extra tydlig med tilltalet, att dua eller nia rätt person i en dialog till exempel.

I engelska har jag också provat att låta eleverna skriva olika texter utifrån samma scenario, ett exempel på detta finns här.

Att bedöma muntlig produktion och interaktion

På mina engelska lektioner gäller English only! (bild gjord på canva.com). Det medför att jag hör eleverna prata hela tiden, men jag tycker ändå att det är bra att ge eleverna specifika tillfällen att visa lite extra. Vissa elever kommer inte till tals lika mycket på lektionerna som andra, och ett organiserat muntligt prov kan hjälpa vissa elever.

Screen Shot 2016-02-12 at 12.48.48

Som förberedelse inför nationella proven låter jag eleverna öva på ett gammal nationellt prov, gärna terminen innan. Då kan jag lugna deras nerver och förklara att svårare än så är inte provet de kommer möta, och de kan förbereda sig under en längre period.

Ett annat bra underlag för samtal är bilder. Jag har skrivit ut bilder från t.ex. julfirande i olika engelskspråkiga länder eller olika bilder som är kopplade till Storbritannien och använt som samtalsunderlag. På så vis får jag också bra bedömningsunderlag för färdigheten om att ”reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används”. 

 

Grammatiken då? Och glosorna?

Ja, vad hände med grammatiken? Och finns det inte med fraser och glosor? Nej! För grammatik och glosor finns inte med i kunskapskraven. Rent teoretiskt kan jag ha ett litet test för att kolla av om alla elever tillägnat sig det vi arbetat med, men en ren grammatikövning kan aldrig bli bedömningsunderlag enligt Lgr11.

Screen Shot 2016-02-12 at 11.35.15(från Kommentarmaterial till kursplanen i Engelska, s. 16)

Dock kan jag väva in grammatiken, så att det tydligt passar sammanhanget. I samband med att vi övar att köpa saker kan det passa att bli bra på att använda ackusativ-former. I samband med att vi övar på att uttrycka vad vi gjort under sommaren är det bra att öva på perfekt-former. I samband med att vi övar på att beskriva hur vi bor är det lämpligt att öva in prepositionsuttryck, antingen som grammatiskt moment eller som fasta fraser. Och jag förtydligar hela tiden för eleverna: även om det inte kommer glosor på provet kommer ni inte kunna skriva några texter om ni inte lärt in några ord och fraser. Det förstår eleverna, för så kloka är de.

Elevernas reaktioner

Jag har utvecklat mina prov kontinuerligt under de senaste åren och eleverna uttrycker ofta att de upplever proven som bra, rättvisa och faktiskt ibland roliga att göra. Eleverna ser att det de gör på provet är snarlikt vad de kommer göra som språkanvändare i verkliga livet. Autentiskt, kommunikativt och funktionellt. Så som språkundervisningen ska vara.

När eleven lyckas ta steget

För några år sedan hade jag en elev som i tyskan lyckades få hela klassen att tappa hakan. Skrivuppgiften på provet var att beskriva en persons boende, som inspiration fanns tre olika bilder att välja på. Några elever skrev väldigt korrekt och detaljerat, ”Die blaue Gardine hängt am Fenster. Das Kissen liegt auf dem Bett”. Men den här eleven tog ett steg till. Stavningen var inte perfekt, alla böjningarna var inte korrekta osv, men det spelade ingen roll. Hon backade ett steg och plockade fram personens vinkling. ”Peter gillar inte sitt rum. Just nu har han en blå, rund matta, men han skulle vilja ha en vit, fyrkantig matta. Han tycker om sin säng, men skulle också vilja ha en soffa.” Texten fortsatte med nyanser, åsikter och detaljer. Det spelade ingen roll att stavningen och grammatiken inte var perfekt. 

När jag skulle lämna tillbaka provet till klassen bad jag eleven att få läsa hennes text högt, och jag fick hennes tillåtelse. När jag läste upp texten trillade pengen ner hos klasskompisarna. När jag var klar räcktes några händer upp. ”Vi vill också skriva så! Får vi lov att bearbeta våra texter?” Det magiska i det här ögonblicket var att en elevs tolkning av provuppgiften inspirerade klasskompisarna till att utöka sin egen kommunikation.

Jag har berättat om det här tillfället för många språklärare jag mött, för det är ett sånt där ögonblick man minns som lärare. När jag kommit halvvägs har flera kommenterat att ”jaha, hon följde inte instruktionen, då blev det ju F”. Nej, det blev inte F, hon fick ett bra betyg. Hon gick utanför ramarna och visade mig mer av förmågan än jag förväntat mig. Jag minns inte vilket betyg eleven fick, men hon fick självförtroende, lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Viktigare saker kan jag inte ge henne!

Kommer ni ihåg orden jag bad er smaka på i början av inlägget? Funktionell och kommunikativ grundsyn. Det är då vi lyckas!

 

 

Källor: 

Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2015)

Skolverket: Kommentarmaterial till kursplanen i engelska (2011)

Skolverket: Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk (2011)

Digital läsning: vad gör vi, och hur?

I veckan har jag haft en sån där lektion som är svår att blogga om. En sån där lektion som inleds med att eleverna tycker att de inte har mycket mer att lära, men avslutas med ivriga nickningar som svar på frågan om de lärt sig något nytt. En sån där lektion som visserligen utgår från saker som är nedskrivna på ett papper, men där det viktiga är det som händer i samtalet. En sån där lektion där jag kan förbereda mig hur mycket som helst, men ändå är lite pirrigt smånervös när jag inleder. För även om jag har en plan, så vet jag inte var lektionen kommer landa.

Lektionen avslutade ett avsnitt som mina elever arbetat med under några lektioner, det handlar om informationssökning, i kombination med skriftlig produktion, och ämnet är engelska. Eleverna skulle välja ut en plats i London som attraherar turister, söka information och skriva en kort text om den. Men det viktigaste: de skulle beskriva hur de tänkte. Detaljerna kan ni läsa om här.

Det viktiga är följdfrågorna, som jag plockat från det bedömningsstöd i digital läsförståelse som finns i Skolverkets bedömningsportal, utarbetat av AnnaKarin Lindqvist och Ann Bjerklund Larsson vid Göteborgs Universitet. Materialet innehåller en utförlig introduktion till vad digital läsförståelse innebär och är en fantastisk grund för alla lärare som arbetar med ämnen där elever läser på internet, vilket är betydligt fler än bara engelska. Det finns sedan olika bedömningsuppgifter med följdfrågor, vilka leder fram till större förståelse för vad som egentligen sker när vi läser på datorn. Dessa frågor använder jag som inspiration för uppgifter i både engelska och tyska, de ger vägledning till hur man kan utveckla tänkande vidare.

Screen Shot 2016-02-03 at 22.27.17

När eleverna arbetade med dessa frågor fick jag intrycket att många tyckte att detta var enkla grejer som de hade stenkoll på. Men idag gick vi igenom dem och diskuterade dem på djupet. Vi diskuterade olika medieformat, olika sätt att förmedla kunskap, hur dessa samspelar i olika sammanhang som t.ex. läroböcker i NO och SO. Vi berörde bildernas roll i skönlitteraturen, från bilderböcker, barnböcker med både text och bild, till vuxenböcker med enbart text. Och så började vi titta på hur olika hemsidor egentligen ser ut. Som exempel hade jag Wikipedia, en sida som är bekant för alla elever, och den officiella hemsidan för Madame Tussauds, en sida som några elever använt, som jag upptäckt var väldigt annorlunda mot Wikipedias sida.

Screen Shot 2016-02-03 at 21.59.06 Screen Shot 2016-02-03 at 21.58.28

Eleverna fick parvis försöka sätta ord på hur de olika sidorna var strukturerade, hur designen såg ut och andra detaljer. Vi lyfte upp olika delar, satte ord på vad vi såg och hittade olika saker som var svåra att definiera. Finns det en header på Wikipedia? Räknas de få länkarna till inloggning osv samt sökfältet som header? Eller är det en meny på startsidan för Madame Tussauds? Eller är menyn den andra sida man kommer till när man klickar på ordet meny?

När design och struktur analyserats gick vi vidare till de mer språkspecifika strategierna.

Screen Shot 2016-02-03 at 22.23.17

Vi bollade balansen mellan att googla uttryck, använda google translate och andra översättningstjänster och jag visade att även Wikipedia kan vara till hjälp som språkstöd, genom att växla mellan olika språkversioner av samma artikel. Eleverna har strategier, men genom att även lyfta fram dem breddar eleverna sin repertoar av strategier.

Slutgiltiden, den viktigaste aspekten av alla: kan vi lita på det vi läser?

Screen Shot 2016-02-03 at 22.26.23

Här lyfte jag fram klassiska delar av källkritiken och kopplade till våra exempel. Kan vi lita på all information på Madame Tussauds egen sida? Jo, det är visserligen en primär källa, och den är visserligen uppdaterad nyligen. Men är den objektiv? Adresser, priser och information är absolut saker vi kan lita på, men visst finns det subjektiva utlåtanden kring utställningarnas kvalitet. Vem ligger egentligen bakom bilderna på sidan? De kommer ju från twitter och instagram, kopplade genom en hashtag! Är de objektiva då?

Screen Shot 2016-02-03 at 22.49.25

Och hur är det egentligen med Wikipedia? Om vem som helst kan redigera, hur vet man då om det stämmer? Vi tittade även på källorna längst ner på Wikipedia-artikeln, pratade om möjlighet att hitta samma information på flera ställen på nätet osv. Det här samtalet kommer fortsätta, det kan jag lova.

Det må verka trivialt att förtydliga några av de här sakerna, men våra elever är i högsta grad digitala medborgare som lever på internet och har sin framtid på internet. Vi måste ge dem verktyg att hantera denna nutid och framtid. Som lärare måste vi bemöta ämnet med ödmjukhet och påvisa att det vi undervisar idag kommer vara inaktuellt om bara några år och att eleverna själva måste vara mottagliga för de förändringar som kommer.

Känner du dig osäker på hur du ska bli bekväm och trygg med att undervisa digital läsförståelse? Gå in på Skolverkets bedömningsportal och hämta hem något av bedömningsstöden i engelska (det finns versioner för grundskolans år 4-6, år 7-9 samt gymnasiets steg 5 och 6) och använd dem som stöd. Bearbeta dem på ämneskonferensen, eller varför inte på arbetslagsmötet. Ämnet berör alla kollegor på olika sätt och vi behöver lära oss tillsammans.

Glosförhör – bara om vi lär oss

Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs.

Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen. Och vår lektionstid är dyrbar, det vi gör på lektionerna ska utveckla och inspirera, eleverna ska lära sig saker. Om det handlar om bedömning ska den vara tydligt kopplad till kunskapskraven och gärna göra så att eleverna lär sig samtidigt. Visst låter det självklart?

Mina glosförhör sker nästan uteslutande på whiteboard-tavlan. Utifrån de ord och uttryck eleverna haft i läxa skapar jag meningar som jag säger på svenska. Jag drar sedan ett namn slumpvis (glasspinnar, appar eller papperslappar, alla funkar lika bra), varpå eleven får gå fram och göra sitt bästa för att skriva meningen på målspråket. Jag skapar en ny mening, drar ett nytt namn osv. Det här gör jag i relativt högt tempo, vilket jag i förväg förklarar för eleverna, för de ska inte stå ensamma framme vid tavlan och känna allas blickar. I det kreativa kaoset framme vid tavlan frågar eleverna varandra om fraser och uttryck som de är osäkra på, och det låter jag dem göra. Det värsta som kan ske är att de lär sig något av en klasskamrat, och det är ju bara fantastiskt.

När alla elever fått skriva en mening på tavlan tar nästa del vid. Eleverna studerar det som står på tavlan och funderar på var det finns förbättringspotential. Jag börjar om från början med namnlapparna och alla får en chans att förbättra en sak på valfri mening på tavlan. Efter detta är det min tur. Jag går igenom meningarna, förtydligar, påpekar saker jag vill förtydliga, noterar saker som kanske ändrats fram och tillbaka flera gånger. I den här processen får jag också väldigt bra koll på vilka moment jag behöver förtydliga för mina elever.

Bild: Mia Smith, skapad i Explain Everything

Bild: Mia Smith, skapad i Explain Everything

Det viktiga i mitt upplägg är att det handlar om autentisk kommunikation, vi tar fram meningar man skulle kunna skriva själv, sätter ihop ord vi stött på förut till nya meningar, precis som det fungerar i verkliga livet.

Sedan jag började använda den här metoden har många elever påpekat att det vill fortsätta på det här sättet, för de lär sig så mycket under tiden. Bättre betyg kan en undervisningsmetod knappast få!

Kollaborativa samtal för fördjupad förståelse – en engagerande grammatiklektion

Grammatikens plats i språkundervisningen är omdebatterad och på vilket sätt den ska hanteras är inte helt enkelt. Jag brukar säga till mina elever att grammtiken visserligen inte finns uttalad i kunskapskraven, och därför aldrig kommer bedömas som betygsgrundande, men att det är omöjligt att tala eller skriva utan att använda sig av grammatiska strukturer. Att kunna använda sig av dem och att kunna detaljerat diskutera dem med rätt begrepp är dock inte samma sak, och jag kommer aldrig förhöra elever på grammatisk terminologi eller regelverk.

Ändå väljer jag att aktivt plocka in grammatiken i språkundervisningen. Anledningen är att jag tycker mig se att pusselbitarna faller på plats för många elever när de får strukturer att hänga upp sina kunskaper på. Att dessutom repetera grammatiska moment ger möjlighet för en ännu bredare helhetsbild. Därför valde jag att idag repetera presensböjning av verb med mina 9or i tyska, med omljudsverben som krydda. Jag valde en metod jag fick till mig av Dylan Wiliam under en studiedag våren 2014, som jag sedan använt vid upprepade tillfällen, alltid lika lyckade. Målet är att öka elevernas medvetenhet, att få eleverna att använda varandra som resurser i sitt lärarnde och att få eleverna att prata om språket, oavsett om de använder korrekt terminologi eller ej.

Steg 1. Flervalsfrågor

Eleverna får se fyra eller fem varianter på meningar och får frågan vilken av dem som är korrekt. När alla valt får några kommentera sina val, jag drar namnen. Varför valde du nummer ett, inte nummer tre? Håller du med din kamrat om det här resonemanget? Finns det något mer att tillägga? Kamraten står och väljer mellan två alternativ, har du några tips om hur man kan tänka?

Det härliga i det här momentet är att det inte blir tävlingsinriktat, utan eleverna respekterar varandras tankar och förklaringar, letar egna och och vågar steg för steg formulera sig mer detaljerat. Det har jag sett i många olika elevgrupper, lika magiskt varje gång.

Screen Shot 2016-01-19 at 21.09.44

Steg 2. Översättningsmeningar

Nästa steg är att eleverna får en svensk mening som ska översättas till tyska. Först försöker de individuellt skriva ner en så detaljerad översättning som möjligt. Efter detta jämför de meningen med bänkkamraten. De får jämföra, diskutera olikheter och för sin sak tills de båda är nöjda och har exakt samma mening framför sig. Därpå slås paren ihop till grupper om fyra, där eleverna upprepar processen med jämförselse för att komma fram till en mening som alla i gruppen är nöjda med. Slutligen får en elev gå fram och skriva gruppens mening på tavlan, och i det här läget betonar jag att de andra i gruppen är lika ”medskyldiga” om något blev fel, de har kommit fram till det här tillsammans. Det gör att skrivandet inte blir lika nervöst, de står ju inte ensamma vid tavlan. Jag kommenterar eventuella variationer och saker som varit svåra när alla varianterna till slut finns färdiga på tavlan.

Screen Shot 2016-01-19 at 21.10.07

Metoden må verka enkel och det kan verka som att grammatiken tar onödigt stort fokus, men även ordförråd och språkliga strategier hanteras rikligt i dessa samtal. Eleverna kommer igång i riktigt engagerade samtal om vad, hur och varför, och fördjupar sin förståelse för de grammatiska strukturer som är relevanta i det språk de är på god väg att tillgodogöra sig. Det här kan jag beskriva med ord, men de blickar, det kroppsspråk och de nöjda leenden jag får se i klassrummet, om ni vill förstå den biten får ni testa metoden själva.

Webbresurs från vårt grannland – London Walk

Finska Utbildningsstyrelsen är en myndighet som ungefär motsvarar Skolverket (även om jag inte ska svära på de exakta detaljerna rent politiskt). De har också en hel del lärresurser på sin hemsida, och där har jag hittat en guldklimp, via ett tips på Facebook.

Mina 9or ska i engelskan arbeta med olika ämnesområden kopplade till Great Britain och vi inleder med att fokusera på London. För att få en bild av sammanhanget tittade vi först på en film från SLI.se med den självförklarande titeln GREAT BRITAIN, artikel V4258. Under tiden som vi tittade fick eleverna svara på frågor om filmens innehåll genom webbtjänsten Socrative. Eleverna går in på sidan, skriver in klassrumskoden som jag ger dem, kopplat till mitt konto, och jag startar quizet. Jag själv har ett konto som kräver inloggning, eleverna behöver inte logga in. Eleverna reflekterade själva över att det här testade deras hörförståelse, men det har också effekten att eleverna lyssnar noga på innehållet. Om ni vill testa metoden kan ni använda mitt quiz till ovan nämnda quiz genom att söka efter koden SOC-2194588.

Efter introduktionen fick eleverna ge sig ut för att själva upptäcka London. Virtuellt, alltså. Med sina datorer styrda mot den här sajten och hörlurar på fick de själva arbeta med ord och fraser på flera olika sätt. En guide berättade vad de skulle göra och de började klicka sig fram genom datorna i staden. Ett färdigt paket med varierade övningar på samma ordförråd är perfekt, som lärare behöver jag inte plocka ihop olika sorters övningar, utan eleverna kan på den här sidan själva arbeta med momentet i eget tempo. En uppskattad och givande övning.

Screen Shot 2016-01-15 at 19.54.36

Bild: skärmdump från http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/engelska/08_virtual_walk_london/.

Nytt uppdrag: Ämnesspanare!

Nu kan även jag kalla mig ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund och det jag skrivit på språkbloggen följer med mig hit!

Efter en termins äventyr med år 3-6 är jag tillbaka på högstadiet, men på ny skola och i ny kommun. På Vallhamra skola ser jag fram emot att fortsätta utveckla undervisningen och skolverksamheten över lag. Efter en intensiv vecka på min nya arbetsplats kan jag lova att det här kommer bli jättebra!

Som ämnesspanare kommer jag blogga här, men också tipsa om lektioner på lektion.se. Kolla gärna in min första spaning där!

Fjärrundervisning – en lätt lösning på lärarkrisen?

Vid halvårsskiftet träder som vanligt ett antal nya lagar i kraft. En av dessa berör oss språklärare lite extra, den som handlar om fjärrundervisning. Vad handlar då det här om?

 

Jo, lärarbristen i Sverige handlar inte bara om matte- och NO-lärare, den handlar även om språklärare. Varför står det inte så mycket om detta i nyhetsrapporteringen? Tja, det kanske kan hänga ihop med att moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som inte är obligatoriskt. Lägg till att skolorna endast är förpliktigade att erbjuda två moderna språk och att det är helt och hållet upp till skolan att avgöra om man ska erbjuda eleverna möjligheten att läsa ytterligare ett språk från år 8, det som kallas “moderna språk inom ramen för elevens val”, det som tidigare kallades för C-språk. Har språken hög status i skolan idag? Vi är många som anser att så inte är fallet. Att antalet tysklärare och fransklärare som examineras i Sverige varje år kan räknas på båda händernas fingrar är inget som berör, vi kan ju lösa det genom att inte erbjuda alla språk helt enkelt.

 

Nu ska vi alltså skolorna vid behov få börja med fjärrundervisning. Konceptet är inte på något vis nytt, ett klassiskt exempel är radioundervisningen som löst skolgången för barn på den australiensiska landsbygden sedan länge, och många fler exempel finns att hitta. Den nya tekniken gör också så att det inte längre behöver handla om korta radiosamtal. Video är en självklarhet, och via lärplattformar används olika sorters tester och annat, skrivprocessen kan följas via delade dokument i olika former osv. Möjligheterna är oändliga!

 

Många skolor har idag problem att rekrytera behöriga språklärare, såväl på landsbygden som i storstäderna. Att en lärare har undervisning med elever på flera orter skulle lösa det här problemet för arbetsgivaren, samma lärare kan ansvara för undervisningen på ett antal skolorna och problemet med behörigheten är löst. Gällande modersmålsundervisningen gör det att många fler elever skulle få tillgång till den undervisning de har rätt till. Jättebra!

 

Så, visst låter det fantastiskt! Har vi hittat en lösning? Njae, jag vill inte riktigt tro det. Lärande är nämligen något som sker i interaktionen mellan lärare och elev. Alla lärare vet vilken elev som behöver den där extra klappen på axeln, vem som behöver få vänta lite med att svara, vem som behöver få ställa några extra frågor, vem som behöver en extra, stöttande blick osv. Vi känner våra elever. Lärandet är det där magiska som sker, det som man inte alltid kan sätta fingret på. Får vi med det i fjärrundervisningen? Rent krasst kommer detta drabba de omotiverade, mindre ambitiösa eleverna mest. Vi vet redan första veckan vilka elever som kommer fixa det ändå. Och vi vet vilka elever vi behöver ge lite extra för att få med i mål. Det är det som kallas yrkesskicklighet.

 

Jag har under flera år haft språkelever från flera olika skolor i samma grupp, eleverna fick komma till mig. Detta gjorde så att mina språkgrupper fick rimlig storlek, från tidigare 2-6 elever till 8-19 elever, men det fanns stora nackdelar. Ofta anordnades schemabrytande aktiviteter på någon skola, utan att man hade pratat med grannskolan. Jag fick stanna kvar på skolan med halva grupper och missade chansen att lära känna mina elever lite ytterligare på friidrottsdagar, utflykter eller andra roliga saker. Jag missade allt det lilla extra. Hur blir detta om man sitter på en plats och undervisar åt många olika håll samtidigt. Min farhåga är att man hamnar vid en dator och stannar kvar där. Det var inte det jag ville när jag valde att bli lärare. Jag är rädd att den känsla jag skapar i mitt klassrum, tillsammans med mina elever, inte uppstår vid fjärrundervisning. Jag är rädd att vi tappar känslan av sammanhang. Den känslan är viktig.

 

Min största rädsla handlar dock inte om själva undervisningen. Det handlar om arbetsgivarens inställning, om samhällets inställning. Har vi löst problemet nu? Slipper vi fundera över hur vi ska rekrytera fler språklärare? Om vi tror att det här är en långsiktig lösning har vi ett jätteproblem. Vi måste fortfarande hitta vägar för att få fler personer att vilja bli språklärare i Sverige. Det räcker inte att dela upp de få lärare som finns, vi måste bli fler.

 

Fjärrundervisningen får inte bli en bra lösning som gör att vi kan sluta tänka på det här problemet. Det måste vara en nödlösning som kan tas till när det verkligen inte finns andra alternativ, och det måste vara en liten nödlösning undre tiden en mer långsiktig lösning hittas. I Utbildningsutskottets betänkande, som ligger till grund för lagändringen, påpekas att detta skall användas endast om man verkligen inte lyckas rekrytera behöriga lärare. Nu är det upp till bevis för landets kommuner. Visa oss att ni använder denna möjlighet för att ge fler elever möjlighet till språkundervisning. Visa oss att detta inte är ett sätt att snåla in på anställningar. Det också också upp till bevis på ett nationellt plan. Visa oss att det kommer andra satsningar på att öka antalet behöriga språklärare i Sverige långsiktigt. Sverige behöver fler språklärare. I klassrummen.

 

Utbildningsutskottets betänkande finns här: http://data.riksdagen.se/fil/DDA0B926-A0D8-439C-91C1-5CE0A3087E6F.