What did the artist really have in mind?

Så här års är vi många lärare som känner av att vi skulle vilja ha lite mer bedömningsunderlag i vissa elevgrupper, utan att för den sakens skulle ge eleverna stora prov att plugga till eller tidskrävande hemuppgifter. I engelska vill jag ge eleverna flera olika chanser att visa mig hur de kan skriva. Att ge dem korta skrivuppgifter på lektionstid som lämnas in direkt är ett enkelt sätt att skaffa detta underlag. Jag ville ha något mer underlag från mina 8or, som komplement till det de visat tidigare under terminen, och klurade på vad som kunde passa dem. Så dök jag på det perfekta: en bild som skapar frågor. En bild som väcker tankar.

Jag har även tidigare arbetat med att låta eleverna skriva utifrån bilder. en stor fördel är att elevn själv väljer vilket ordförråd som ska användas, man kan tolka in saker man behärskar att uttrycka och kan låta bli att nämna saker där man är osäker på hur man bäst uttrycker sig. Men den här bilden fick en liten extra demension: illustratören är någon jag känner. Eleverna skulle få skriva direkt till honom, få berätta för skaparen av bilden hur de tolkar hans verk.

Bild: Anton Widell

Bild: Anton Widell

Bilden är skapad av Anton Widell, vars bilder finns att beskåda på både Tumblr och Dropr. När jag själv såg den frågade jag direkt varför roboten var ledsen. Det fick mig att fundera på hur andra skulle tolka den, och lektionsplaneringen började ta form.

Eleverna fick en länk till ett google-formulär, där de skrev sin reflektion. Den främsta anledningen till att jag valde just denna form var att det skulle vara lätt att dela svaren med Anton.

Som alltid gillar eleverna olika uppgifter olika mycket, men det var ett gäng som stannade kvar efter lektionen för att diskutera bilden vidare. Det framkom att de tolkat in olika saker. Klassrummet var mörkt och det var lite svårt att se detaljerna i de mörkare partierna, speciellt för elever som satt längre bak i klassrummet, och någon hade tolkat in att mannen saknade en fot, vilket någon annan var bergsäker på att han visst hade. Figuren bredvid mannen har tolkats som en robot, en alien och ett skelett. Flera har reagerat på att det inte är normalt för robotar att visa känslor och har spunnit vidare på tråden. Och vad har ballongen där att göra, egentligen?

Det som gladde mig som lärare mest efteråt var att flera elever var nyfikna på vem som låg bakom bilden. Någon jag känner? Hur gammal är han? Vad har han för konstnärlig bakgrund? Vilka tekniska hjälpmedel använder han när han illustrerar? Det var ju exakt det här jag ville ha från mina elever. Att ha en autentisk mottagare ökar motivationen, nu var de ordentligt nyfikna!

Nästa steg var att låta illustratören själv läsa elevernas tolkningar. Han skrev efter detta ihop sina egna tankar om bilden, vilket eleverna ska få läsa. Svaret är skrivet i andra person, med eleverna som mottagare, vilket är viktigt för den autentiska känslan.

First of all, thank you all for your fascinating and thought-provoking descriptions of the drawing, very well done! Reading them all made me realize, more than anything, that there are no ”correct” views or ways to interpret a picture. Some of your theories are definitely more intriguing than whatever went through my mind when I drew it! But to give you some kind of response, I’ll just briefly note down what my general ideas behind the picture were….

Autentisk kommunikation behöver inte vara svårt. Det behöver inte vara avancerat. Vi behöver bara se möjligheterna!

Att befästa eller ifrågasätta stereotyper

Nu har jag gjort det igen, det som vi alla gör. Jag har återanvänt en gammal uppgift som jag vet funkat bra tidigare utan att egentligen tänka igenom riktigt noga ifall jag behöver omarbeta den, eller anpassa den något. Jo, det blev ganska bra. Men jag såg en sak i elevernas slutproduktioner den här gången som jag inte reagerat på lika tydligt innan. Jag ska förklara från början.

By John Duncan - http://www.the-athenaeum.org/art/full.php?ID=27477, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=46026015

By John Duncan – http://www.the-athenaeum.org/art/full.php?ID=27477, Public Domain, https://commons. wikimedia.org/w/index.php?curid=46026015

Uppgiften är att läsa en irländsk legend med namnet The Children of Lir, analysera den enligt frågor från mig för att hitta texttypiska drag och sedan skriva en egen text enligt samma texttyp. Texten har jag i en bok som är tvåspråkig, så eleverna får också smaka lite på gaeliska och får en insikt om vad ett tvåspråkigt land egentligen är. Det låter enkelt, va?

När jag senast genomförde den här uppgiften hade jag elever som skrev fantastiska texter över lag, men några stack ut. Det var grabbarna som spelade World of Warcraft. De såg chansen att ta in alla begrepp och karaktärer från spelet och lyfte uppgiften lite till. Det etsade sig fast i mitt minne och jag ser det fortfarande som en fantastisk twist på en annars ganska traditionell uppgift. I den grupp jag har nu har ingen det intresset och den vinklingen saknas helt. De texter jag fått in är över lag bra, men den här gången var det en sak som fångade mitt öga. Och det fick mig att ifrågasätta om jag gjorde fel eller rätt.

Screen Shot 2016-05-29 at 09.19.17

De har greppat det här. De har greppat det så bra. De har fattat att kvinnans främsta egenskap är att vara vacker, och att hennes högsta dröm är att gifta sig med en man, helst en som någon annan väljer åt henne. Varför männen vill ha henne? Helt baserat på hennes yttre, förstås. Eleverna har lyckats återanvända det i sina texter så att det lyfter texterna. Några exempel kommer här.

Adela and Lucy went out to the forest to go and get some flowers. The sisters were as beautiful as diamonds and they wore wonderful dresses.” 

His wife was kind and gentle. They had a daughter, Demetre. She was as lovely as the dawn. Years passed and Demetre grew lovelier. Men from far and near came to ask for her love.”

A pretty little girl lived in the middle of the forest. The little girl’s biggest dream was to once in her life marry a prince.”

”Once upon a time there was a girl, her name was Rachel. She was beautiful like a rose and she was shining like the sun every day. Rachel’s beautiful brown hair looked exactly like her mom’s and her blue eyes looked like the ocean. Rachel was special, she danced like a bird that has wings of gold. She loved to dance, her whole life she had been training, every single day. But she never worried or complained.”

Jo, visst har de lyckats sätta fingret på hur kvinnor beskrivs i gamla legender. Men ska jag som lärare vara nöjd där?

Lgr11, första kapitlet, andra stycket.

Lgr11, första kapitlet, andra stycket.

Ni känner igen texten, va? Läroplanens första kapitel, avsnittet normer och värden. Det som ska genomsyra allt vi gör i skolan. Förmedlar jag detta i uppgiften? Lyckas jag förmedla att kvinnor och män är lika mycket värda? Befäster jag gamla, förlegade normer? Eller lyfter jag upp dem till ytan för att göra eleverna medvetna om att det vi ibland ser som självklart faktiskt är värt att ifrågasätta?

Helgens hetaste artikel handlar om en offentlig kvinna som inte fixat håret och sminkat sig tillräckligt mycket. Jag väntar fortfarande på att Kerstin Weigl ska berätta att hon skrev den med ironi, eller att den skrevs för att sätta fart på debatten. Den väcker känslor. Kanske var det därför jag reagerade lite starkare på hur kvinnorna porträtterades i elevernas texter. Kanske har de själva blivit lite mer känsliga och ser därför mönstren och lyckas reduplicera dem. Oavsett måste jag lyfta det här med mina elever när jag träffar dem imorgon.

Det enda sättet att att få till förändring är att prata om det som är eller har varit dåligt. Och jag känner inte en enda kvinna som enbart vill bli sedd som vacker och som enbart drömmer om att gifta sig med en prins. Vi vill mer än så. Vill vill vara människor, på samma villkor som alla andra.

Summertimes – English outdoors

Nu närmar sig sommarlovet med stormsteg och många skolor bryter schemat för olika aktiviteter mot slutet av terminen. Har man tur skiner solen, och då vill vi ju gärna ut med eleverna. Men kan vi fortfarande utveckla elevernas färdigheter? Självklart!

En favoritaktivitet är att göra en stadsvandring på engelska. Eleverna får umgås i grupper, lösa problem tillsammans, de får en ordentlig promenad och jag kan lägga in allt möjligt i frågorna. Jag brukar lägga in stadens historia, kända statyer och byggnader och annat kul. Genom att ställa frågorna på engelska får jag en chans att utöka elevernas ordförråd inom ett mycket relevant område: att turista i sin egen stad.

Jag uppmuntrar eleverna att använda sina mobiltelefoner i vissa lägen, oftast genom följdfrågor som jag markerat med kursiv stil. Anledningen är väldigt enkel: det är så det fungerar i verkligheten idag. Står jag framför en staty som turist och undrar något om den, då tar jag fram min telefon och googlar det jag vill veta. Om jag gör som som turist, varför ska inte mina elever göra det under sin dag som turister i sin egen stad? Det är autenciteten i upplägget vi vill åt!

Jag sitter uppenbarligen inte på en bank av stadsvandringar för alla Sveriges städer, men jag har tre olika versioner för Göteborg, och de kanske kan inspirera till frågor för andra städer också.

Discover Gothenburg 1

Discover Gothenburg 2

Discover Gothenburg 3

Gothenburg_new_montage_2015-2

För att befästa det som tas upp under stadsvandringen har jag använt Kahoot vid ett senare tillfälle. På det viset får vi repeterat innehållet, kommenterat oklarheter och diskuterat saker eleverna reagerat på.

Upplägget har varit uppskattat, i alla fall de dagar vädret varit på topp!

 

Bildkälla: By Rob Sinclair, Krm500, Tor Svensson, Idarvol, Reimund Trost, Kotasik, Wigulf and Oskari Löytynoja – File:Gothenburgbynight.jpgFile:GoteborgsOperan.jpg File:Gunnebo_slott.jpgFile:Fontaine Poséidon.jpg File:Gothia-towers-20110305.jpgFile:Gothenburg old tram.JPG File:Älvsborgs fästning.jpgFile:Ullevi 2006-08-06.jpg, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=41345643

Att anpassa språket – vad innebär det?

En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Hur talar vi när vi talar med olika personer? I kursplanen i engelska ser det ut så här:

I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

(Kunskapskrav för E i år 9 i engelska)

När jag talar med eleverna om detta brukar jag ta upp extrema hälsningen. Om jag träffar Queen Elizabeth lämpar det sig inte att hälsa genom att säga ”Wazuuuuuup?” och att det inte heller på hiphopklubben i New York passar sig att inleda med ”How do you do? What lovely weather!”. Extremerna är lätta, men nyanserna är svårare.

Ett annat sätt att påvisa stilen är att använda så kallade clines, gradvisa skalor. Jag har bloggat om dessa på min egen blogg och det finns gott om information om detta i pedagogisk litteratur och på internet. Dessa kan användas för att illustrera olika begrepp inom ett område, men också för att förtydliga formalitet.

IMG_7200

Det jag vill påvisa är vad eleverna redan kan. De allra flesta av våra elever använder engelska utanför klassrummet, och det finns gott om forskning som påvisar hur detta påverkar skolengelskan. Det gäller att erkänna att den engelska eleverna lär sig utanför skolan också räknas. Det är också engelska! Därför försöker jag hela tiden plocka in dessa versioner i undervisningen. Ett exempel är när mina elever fick tolka Romeo & Julia i olika versioner, där både Snapchat, Messenger, vloggar och programmeringsverktyget Scratch användes.

Ofta hamnar jag i slutändan av året i läget att några elever har lite mer att visa, lite mer att ge som de inte lyckats få fram under året. Därför har jag utformat ett prov för att testa just denna förmåga. Jag har använt det förut och bara justerat smådetaljer. Provet finns på lektion.se att hämta hem.

bild anpassningsuppgift

Det här upplägget brukar få eleverna att visa sina bästa sidor. Jag har en hel hög fantastiska texter att läsa under helgen, eleverna visar sig verkligen från sin bästa sida när de får den här uppgiften framför sig. Jag får dessutom mer underlag kring skriftlig produktion generellt. Här är ett av de alster jag fick in idag.

IMG_7198      IMG_7199

Kanske är det här ett upplägg som fler lärare vill använda nu under sista veckorna på terminen?

Digitala översättningstjänster i undervisningen

Vi hamnar alla som språkanvändare i lägen där vi saknar ett ord eller uttryck vi vill använda, eller där vi stöter på något som vi inte förstår. Det är i det läget vi tar till våra språkliga strategier! Jag har redan bloggat om hur jag bemöter Google Translate i undervisningen, och idag vill jag lyfta fram digitala översättningstjänster.

Det finns gott om översättningstjänster på nätet idag, och en uppsjö av appar till smarta telefoner och surfplattor. Problemet är att kvaliteten varierar, vilket får många att totalt vifta bort dem. Men många av dem fungerar ju faktiskt bra!

”Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.”
från Lgr11, kursplanen i engelska, syfte (s.32)

Det viktiga är, som alltid, att vi lär eleverna behärska dessa strategier. Här presenterar jag ett upplägg för att låta eleverna öva på att hantera dessa olika tjänster. Men först en kort genomgång av de olika varianter men måste vara medveten om.

Tvåspråkiga appar

Det finns tvåspråkiga appar baserade på ”riktiga” ordböcker, som Norstedts och NEs ordböcker. Vissa av dessa kostar pengar, jag har själv Norstedts stora ordböcker i min telefon, men kan inte begära detsamma av mina elever. Men många kommuner har t.ex. avtal med NE skola, och då har eleverna automatiskt tillgång till tvåspråkiga ordböcker digitalt, i alla fall i de stora skolspråken. På webbsidan finns också flera av de största minoritetsspråken, vilka i dagsläget saknas i appen.

Screen Shot 2016-05-07 at 17.37.50

Enspråkiga ordböcker

Enspråkiga ordböcker av hög kvalitet finns det gott om, men dessa kräver ett visst ordförråd och är sällan lämpade för nybörjare. När eleven väl når nivån för att kunna hantera dessa är de ett otroligt bra stöd. Det finns betydligt fler än jag kan lista här, och det enda sättet att få koll på kvaliteten är att testa dem, samt läsa på sidornas ”om-sidor”. I listan edan kommer några tips för engelska och tyska.

Screen Shot 2016-05-07 at 17.42.12Screen Shot 2016-05-07 at 17.10.53

Automatöversättningstjänster

Den mest kända automatöversättningstjänsten är utan tvekan Google Translate, men det finns fler liknande program. Många av de tvåspråkiga gratisappar som finns på marknaden är baserade på just automatöversättning, och då är det viktigt att hela tiden ha i bakhuvudet vad man ska tänka på.

Hur lär vi eleverna använda dessa, då?

Innan jag ger er listan på länkar vill jag presentera ett sätt att arbeta med detta. Först och främst måste vi fundera på vad vi har att vinna av det här och vad vi måste hantera.

Fördelar

* Många är gratis.
* Vissa har uttal.
* Lättillgängligt.

Vad måste vi lärare eleverna?

* Gratisvarianterna kan vara begränsade och/eller ha reklam.
Enspråkiga – eleverna behöver hjälp att lära sig använda dem.
* Vissa är baserade på automatiöversättningsprogram.
* Tvåspråkiga är ofta dyra, men inte alltid.

Mitt tips är att testa dem tillsammans med eleverna. Koppla upp datorn, telefonen eller surfplattan till projektorn i klassrummet och testa tillsammans med eleverna.

Screen Shot 2016-05-07 at 17.32.54Screen Shot 2016-05-07 at 18.11.21

När eleverna börjar bli bekväma med hur de fungerar, låt dem testa själva, gärna i grupper. Jag har satt ihop en övning där de får testa olika appar och webbsidor. Här finns uppgiften på engelska, och här finns den på tyska.

Länktips

Nedan kommer en lista på olika webbaserade ordböcker för engelska och tyska. Notera att det finns både enspråkiga ordböcker och tvåspråkiga sådana, även baserade på automatöversättning.

Engelska

http://www.merriam-webster.com/
http://learnersdictionary.com/
http://dictionary.cambridge.org/
http://www.ldoceonline.com/
http://www.macmillandictionary.com/
http://www.oxforddictionaries.com/
http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english
http://www.dictionary.com/
http://www.thefreedictionary.com/
https://translate.google.com/
http://www.ord.se/
http://bab.la/

Tyska

http://www.pauker.at/
http://de.bab.la/
http://www.leo.org/
http://www.duden.de/
http://www.korrekturen.de/
http://www.dict.cc/
https://translate.google.de/
http://www.ord.se/

 

Rättning av NP – hur funkar det egentligen?

Vi har nu kommit till den årstid som kallas våren av vanliga människor, NP-tid av oss lärare. Vi känner alla igen den, perioden då man peppar eleverna inför genomförandet, är nervös för att tekniken inte ska fungera och pirrigt undrar om allt praktiskt ska klaffa. Och så alla lektioner som faller bort på grund av nationella prov i andra ämnen. Jaja, vi vet hur det är, det är bara att gilla läget och hitta praktiska lösningar för att alla lärare/ämnen/elever ska få den undervisningstid som krävs för rimlighet i uppdraget. Så långt är alla med.

Men sen då? Vad händer sen? Jo, sen ska proven rättas. Och det är här lärarkollegiet förvandlas till en hord vilddjur som skrapar hovarna mot marken med rökmoln som sprutar ut öronen. Varför? Jo, Skolverket har skjutit upp leveransen av lärarnas bedömningsanvisningar till efter att provet är genomfört. Anledningen? Det ska inte kunna läcka ut! Så klart! Inga frågetecken? Jodå, i vissa trådar på facebook pratas det om att konstruera egna ”facit” att rätta efter, för att inte tappa dyrbar rättningstid. Men stopp här! Nu måste vi får ordning på läget. Det här är inte okej.

Arbetstid

I de arbetstidsavtal som gäller för lärare framgår tydligt att alla arbetsuppgifter som är beordrade av arbetsgivaren ska rymmas inom ramen för den arbetsplatsförlagda tiden. Vi ska alltså aldrig röra förtroendetiden för något som har med nationella prov att göra. Och de flesta av oss har scheman som redan är fyllda med lektioner, möten, pedagogiska luncher och annat smått och gott. Om vi ska rätta de nationella proven på den planeringstid som finns kommer vi inte bli klara före terminsslut. Alltså måste detta lösas på ett annat sätt.

Den vanligaste lösningen är att man friställer lärare från ordinarie schema, antingen genom att ta in vikarie eller genom att planera in schemabrytande aktiviteter som inte kräver vikarie, så att man kan sitta heldagar och rätta. Ofta tar man in samtliga behöriga lärare i ämnet, för att få gjort så mycket som möjligt på samma dag.

Jag har hört många lärare som suckar om att ”vi får bara en dag på vår skola”, som om det vore stopp där. Jag har hört detta på flera olika ställen, och det har alltid löst sig när man pratat med rektor. För de flesta rektorer är kloka människor som inser att de måste ge sina lärare rimliga förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Skulle de mot förmodan streta emot, då ber vi våra fackliga ombud ta ett samtal om detta. Så enkelt är det.

Om arbetsgivaren sköter det här spelar det ingen roll att bedömningsanvisningarna kommer några dagar efter att proven är genomförda. Läraren fortsätter med sina vanliga lektioner och kan använda sin planeringstid till planering av lektioner och efterarbete av annat än just nationella prov. Något senare, kanske veckan efter, bryter man några dagar för att rätta. För min egen del blir det två heldagar nästa vecka. Alldeles lagom!

Sambedömning

De senaste åren har jag fått förmånen att sambedöma nationella prov tillsammans med andra lärare, vilket är fantastiskt. Dels kan detta vara tidsbesparande, dels ökar det rättssäkerheten avsevärt då man har någon att bolla tankar med vid osäkra fall, men det är också fortbildning i bedömning. Att diskutera värdeord, förmågor och nyanser, hur man undervisat för att få fram dessa resultat osv ger ett lyft för samtliga medverkande lärares bedömarkompetens.

Förra året deltog jag i sambedömning av nationella prov i engelska år 9 enligt den s.k. Kalmarmodellen, eller en variant av den. Samtliga skolor i den stadsdel jag tillhörde skickade alla sina prov till en skola, där vi under en arbetsam men givande vecka sambedömde allting. Jag tror att vi hade ca 12 klasser från en dryg handfull skolor och vi var 10-15 lärare som arbetade med detta. Vi arbetade i mindre grupper och ingen rättade sina egna elevers prov. Om det uppstod tveksamheter fanns det alltid någon från respektive skola som kunde besvara frågor, vilket var bra för helhetsbilden. Vi kunde se mönster mellan skolor och klasser och ofta fanns det någon på plats som hade lite extra kännedom om situationen som kunde ligga bakom ett särskilt resultat. Efter att ha rättat B-delen (läs- och hörförståelse) gav vi oss på uppsatser. Alla som var tveksamma bollade man inom sin lilla grupp, och vid behov även med andra. Om betyget på uppsatsen avvek två betygssteg eller mer från B-delen lades proven i en speciell hög och kollades igen av ytterligare en lärare. Ofta behölls betyget, ibland justerades det något. Men snacka om att dessa bedömningar är rättssäkra!

Sambedömningsgruppens totala yrkeserfarenhet.

Sambedömningsgruppens totala yrkeserfarenhet: 255 år.

Ett annat år satt jag i en mindre grupp, bara fyra lärare deltog. I det här fallet var en av lärarna nyutexaminerad. Här kunde vi se det hela som ett stöd för en ny lärare utan erfarenhet av att bedöma nationella prov, vilket hen uttalat uppskattade. Vi bollade frågor vid behov och den dag vi satt ihop gav oss viss styrka.

Jag har också haft förmånen att sambedöma prov i moderna språk från Skolverkets bedömningsportal. Vi samlade samtliga språklärare från tre skolor, vilket gav oss en fransklärare, två tysklärare och tre spansklärare. Eftersom flera av oss behärskade varandras språk kunde vi sambedöma över språkgränserna, men också genom att diskutera bedömningarna metaspråkligt.

Hur viktig är verbkongruensen enligt era bedömningsanvisningar? Hur ser det ut med tempusbehandlingen hos er? Hur mycket varierar era elever bindeord mellan satser?

Denna enskilda dag har etsat sig fast i mitt minne, just för att de var så unik. Jag hoppas få möjlighet till liknande sambedömningar framöver, då detta verkligen gynnar både lärare och elever.

Framtagning av bedömningsanvisningar

Jag har haft förmånen att delta i processen med de nationella proven i engelska vid två tillfällen, en gång kring B-delen och en gång kring C-delen. Jag vill förmedla till alla osäkra lärare hur delar av processen ser ut, just för att förtydliga att bedömningsanvisningarna inte är tagna ur luften.

Inför referensgruppsmötet kring C-delen fick jag och ett antal andra lärare läsa igenom 50 elevexempel på det aktuella provet. Man har alltså gjort utprovningar på skolor runtom i landet och från dessa utprovningar har man plockat fram 50 olika exempel. Vi läste dessa hemma, gjorde anteckningar, gjorde egna bedömningar. Väl på plats samlades vi tillsammans med sakkunniga som arbetar med dessa nationella prov, för att gemensam diskutera de prov vi tittat på. Vi jämförde våra bedömningar, diskuterade fram och tillbaka olika texters styrkor och svagheter, bollade tankar, ångrade saker vi nyss sagt när någon annan hade ett skickligt argument som påvisade något annat än vi först tänkt. Det är en uttröttande, men spännande process. De exempel vi valde ut finns sedan samlade i det häfte som lärarna har som stöd vid sin bedömning, med kommentarer sammanställda utifrån våra tankar vid detta möte.

Det viktiga att veta är att vi hela tiden satt med kursplanen i handen. Även om magkänslan säger något väger kursplanens ord tyngst. Vi jämförde värdeord, pratade förmågor och framför allt lusläste kunskapskraven om och om och om igen. För det är kunskapskraven som är grunden för vår bedömning, ingenting annat. Det hänger inte ihop med vår magkänsla, eller den undrvisning vi bedrivit under året. Vi kan inte välja bort vissa aspekter för att vi inte hunnit repetera dem den här terminen. Det är kunskapskraven som gäller.

Jag har fortfarande inte fått mitt eget häfte med bedömningsanvisningar, men jag vågar ändå säga att jag står bakom de elevexempel som finns med och de formuleringar som finns i kommentarerna till varje text. Vänta in häftet. Det finns där av en anledning. Våra elever ska få rättsäkra bedömningar av sina nationella prov!

Den som vill fördjupa sig mer i ämnet kan gärna titta på Skolvärldens intervju med Per Måhl.

Realia möter digital läsförståelse

Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. Vi har utgått från följande förmåga där eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska åk 9)

Kunskapskravet som ska bedömas är detta:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner.  Detta är också något som särskilt betonas i Gemensam Europeisk Referensram i Språk (GERS). Den som vill fördjupa sig mer i GERS kan läsa mer i denna publikation som återfinns på Skolverket och som läroplanerna i engelska och moderna språk bygger på.

Hur skapar vi en planering där eleverna får större insikt och förståelse samtidigt som vi har en process som är bedömningsbar? När vi resonerade kring detta ville vi dels synliggöra hur man kan få syn på det i kunskapskravet så vi inte lägger in något i undervisningen som inte ska bedöma i slutändan. Det blir lätt fokus på slutprodukten, eller för mycket fokus på den muntliga eller skriftliga produktionen, vilket givetvis kan inkluderas också. Men vi får inte glömma att låta eleverna diskutera och reflektera över företeelserna.

I planeringen har valt att ta med den skriftliga produktionen men även källkritiken som innebär att söka och sovra i de källor som eleverna söker fram på materialet till för realian. Vi har också valt att lägga in en instruktion för hur vi kan stötta eleverna i detta samt olika stödstrukturer så det blir tydligt för eleven vad som ska åstadkomma och hur det kan tränas på under lektionen.

Virtuell samplanering

När man arbetar med att skapa planeringar genom att först utgå från kunskapskraven och lägga till vad undervisningen måste ta upp skapar vi samband mellan mål och undervisning – en sk alignmentplanering. Genom att arbeta baklänges med att ha tittat på vad som ska bedömas innan man planerar får man fram det som bör läggas in i undervisningen. Vi hoppas det framgår nedan när vi benar i de aspekter som ingår i kunskapskravet.  Att planera tillsammans med en annan kollega är toppen för då kan man tänka ur fler synvinklar och resonera kring det som är osäkert och då också verkligen tänka till kring hela kunskapskravets innebörd . I dag fungerar kollegialt samarbete lika bra över nätet som över ett skrivbord. Jag sitter i Göteborg och Annika i Enköping. Vi sitter när vi har tid och ställer frågor kring det vi skrivit eller inte kommer vidare i kring. Vi delade ett dokument i Drive och resonerade oss fram till följande:

Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?

Eleverna ska leta fram information kring livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser, men vad exakt innebär begreppen? Vi tänker så här:

Livsvillkor

Till livsvillkor resonerade vi fram att arbete, utbildningsnivå och skolgång, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik räknas.

Samhällsfrågor

Till samhällsfrågor räknar vi in aktuella händelser, politik, religion och migration.

Kulturella företeelser

Till kulturella företeelser räknas litteratur, konst, teater, arkitektur samt olika sociala levnadsmönster som är föränderliga i och med att vi lever i en tid då vi förflyttar oss mycket. Hit räknas även hur människor agerar, samspelar och samtalar i vardagliga sammanhang. Hur olika grupper och individer förhåller sig tillvarandra är också en företeelse som kan se annorlunda ut samt vilka värderingar och förväntningar de på varandra. Vad uppfattar människor som acceptabelt eller normalt beteende i en kultur och hur ser det ut mot den kultur vi är vana vid?

Beroende på mognad i elevgruppen och den tid du har avsatt för ämnesområdet kan du välja vilka delar som ni ska behandla. En fördel är ju att dela upp dem så ni arbetar med dem vid olika tillfällen för att få fram fler bedömningstillfällen. Vi har valt eleverna välja ut frågor själva då de är vana att arbeta med källsökningen.

Vilka delar av världen där engelska används räknas in?

Idag är det ett mycket vidare begrepp än bara England och USA. Om du vill läsa mer om varför har Annika skrivit om det här. Idag räknas alla de länder in som talar engelska eftersom vi lever i en ålder då vi reser mycket och måste ha förståelse för att vi har olika erfarenheter kring normer och hur de kan te sig i en ny miljö.

Hur ska eleverna jämföra och synliggöra skillnaderna?

En viktig aspekt gäller jämförelsen med egna erfarenheter och kunskaper. Innan eleverna diskuterar detta kan de först föra in aspekterna i ett venndiagram. Vad är lika och olika i de aspekter som ni valt ut att arbeta med? Här finns ju inget rätt eller fel då eleverna har olika erfarenheter men ett resonemang bör finnas i elevernas texter eller muntliga analyser som du som pedagog ska läsa/lyssna på för att kunna göra en bedömning. Venndiagrammet är en stödmall i arbetsprocessen.

13016464_10153613935755017_99395875_o

När det är gjort är det dags för att konkretisera hur eleverna kan jämföra utifrån olika perspektiv som att beskriva, förklara, diskutera och jämföra. Begreppen för detta hämtade vi från tidigare nationella prov och sammanställde i en Canva så det blev tydligare.

explain (4)

För att konkretisera hur olika perspektivet kan te sig har vi valt att titta på denna mall för att konkretisera ett resonemang. Vi har utifrån den, och stödfrågorna i Canvan ovan, skrivit en mall med vad som skiljer aspekterna åt när eleverna ska jämföra utifrån olika perspektiv. Ni kan ta del av den mallen här.

Realia möter informationssökning

Nu är det dags att plocka in informationssökningen som finns i kursplanen. Många lärare är osäkra på hur detta ska hanteras, och för att stötta oss har Skolverket försett oss med ett bedömningsstöd, utvecklat vid Göteborgs Universitet. Detta bedömningsstöd finns i Skolverkets bedömningsportal öppet för alla och finns för grundskolans år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 om du vill veta mer.

I materialet finns inte bara en grundlig genomgång om vilka förmågor eleverna använder när de söker information på nätet, självskattningsunderlag och en tydlig begreppslista, utan även olika “prov”, som alla har kopplingar till olika delar av kursplanens centrala innehåll, inte sällan till just realiabiten. Detta är inte bara ett bra material att använda i sin helhet, det är också ett bra material att inspireras av för att skapa egna uppgifter, framför allt följdfrågor för att göra eleverna medvetna om de processer som pågår vid informationssökning i digitala medier.

När vi har satt ihop planeringen har vi utgått från stödet i det. Vi tänkte att eleverna ska skriva resebloggar som blir slutmålet med arbetsuppgiften. En fördel med blogg är att dels källkritiken kommer in på ett naturligt sätt, men även att det kan användas av fler elever som exempeltexter i framtiden. Om ni inte vill blogga kan ni ju låta eleverna redovisa på papper som ni sätter upp. Projektet med elevtexterna kan ni ta del av framöver i en länk vi kommer dela. Precis som källsökningen, kan man behöva stötta eleverna så inte vi delar bilder eller texter som vi inte får använda eller slarvar med att ange källa. Om man arbetar med källkritiken med realian flera gånger kommer eleverna befästa hur de ska tänka och det är en viktig förmåga.

Här kommer uppgiften: We are Virtual Globetrotters!

Hoppas ni får använding av uppgiften. Här finns en matris som kan fungera som bedömningsstöd för slutuppgiften. Glöm ej “realiadelen” som inte är inkluderad i denna. Till er hjälp där har ni aspekterna till att jämföra ur olika perspektiv ovan.

För er som vill ha mer lektionstips för realian eller digital läsförståelse kan hitta ett par av våra tidigare inlägg, t ex detta som Mia har delat i hur man kan undervisa kring digital läsförståelse. Här finns en skrivmall för realian som Annika delat om man vill skriva mer formella texter.

Shakespeare our way – elevernas tolkningar

Som jag redan beskrivit har mina elever i år 8 och 9 fått lära känna Shakespeare i allmänhet och Romeo & Julia i synnerhet inom ramen för engelskundervisningen, upplägget har jag beskrivit i följande blogginlägg: http://lrbloggar.se/miasmith/introducing-shakespeare/ och http://lrbloggar.se/miasmith/continuing-shakespeare-2/.

Mycket av upplägget är klassiska uppgifter, men den avslutande utmaningen är den som utmärker projektet, och den där eleverna fått möjlighet att ta ut svängarna lite extra. Många av dem har gjort detta med bravur och jag vill visa upp några exempel på hur de valt att tolka uppgiften. De exempel jag visar upp är inte nödvändigtvis de bästa eller mest unika, men de representerar olika varianter av tolkningar och påvisar en bredd. Eleverna går i år 8 och 9 på Vallhamra skola och har alla givit mig sitt godkännande att publicera deras verk.

Uppgiften gick ut på att välja en del av berättelsen om Romeo & Julia och göra en egen tolkning. På vissa sätt kan man säga att det påminner om uppgiften Ylva beskriver i sitt inlägg här, fast tvärtom. Uppgiften i sin helhet finns här.

uppgift syw

Jag har fått in fantastiska tolkningar som jag inte kommer visa upp här: låtar, vloggar och andra texter. Här är ett axplock.

Chattar i sociala medier

Många elever har valt att placera Romeo och Julia i nutid och låta dem kommunicera i dagens sociala medier. Ett exempel är gjord med Snapchat.

snapchat rj

Två andra grupper har valt att använda Messenger och göra filmer av det. Här är den ena, och här är den andra.

Bildtolkningar

Några elever har valt att bearbeta sina texter med kompletterande bilder i Storybird. Här är två fina exempel, ett här och ett annat här.

storybird rj

Skönlitterär text

En elev valde att skriva berättelsen i modernare form, i en stil som påminner om de ungdomsböcker hen själv läser. Berättelsen är verkligen läsvärd, här hittar ni den.

Nyhetsartikel 

Flera elever tilltalades av att skriva en nyhetsartikel baserat på berättelsen. Ett av exemplen kan ni läsa här.

news rj

Programmering i Scratch 

En elev vågade sig på en annorlunda utmaning, att programmera ett eget spel i Scratch. Klarar du av att leda de unga tu fram till bröllopet? Testa spelet här!

scratch rj

Vlog 

En elev vågade sig på en stil som är väldigt typisk för vår tid: vloggen, en videoblog. Varsågoda!

vlog rj

Språkval – hur hjälper vi eleverna att välja?

Funderar du på vad du ska göra för att fånga elevernas intresse på din provlektion inför språkvalet? Hur ska du presentera språket så att det verkar intressant för eleverna att välja det nya språket?

En del väljer det språket som verkar vara lättare. En del väljer det språket som de kan få hjälp med hemma. Några väljer enligt grupptryck medan vissa väljer det språket som de inte tror ska vara populärt för att få vara med i en liten grupp och på det sättet få studiero. En del väljer det språket som verkar vara till stor nytta och andra väljer det som verkar vara det roligaste.

Vi bör tydliggöra att läsa språket ska vara roligt men det kräver också engagemang speciellt när man ska ta ytterligare ett steg i utvecklingen och komma upp till nästa nivå. Det är viktigt att också påvisa för eleverna att syftet med språkstudier inte är att få betyg, det är att komma ut i världen och kommunicera med riktiga människor på ett annat språk. Verklighetsanknytningen skapar motivation, och den behöver finnas där från första stund.

En lektion räcker inte till för att eleverna ska kunna genomföra ett säkert och informerat val och därför är det nyttigt att göra andra aktiviteter i samband med valet. Här presenterar vi några olika upplägg och aktiviteter som kan användas för att elever och vårdnadshavare ska bli så väl förberedda som möjligt.

Övergripande presentation

Tipsa din pedagogisksamordnare eller rektor att inleda med en övergripande presentation

1. Börja med att flippa eller visa programmet Välja Språk! från Ur.se (klicka här).  Programmet är delat i fyra avsnitt: 1. Varför ett språk till? 2. Spanska. 3. Franska. 4. Tyska. För att eleverna ska hinna smälta filmerna kan det passa att inleda med den första filmen vid en allmän presentation och använda de övriga filmerna vid provlektioner i de olika språken. 

2. Presentera Skolverkets tankar om språkval i grundskolan (Klicka här) för att ge en tydlig bild av vad det innebär att välja språk. Det är väldigt viktigt att eleverna förstår redan från början att ämnet är moderna språk där det finns möjlighet att göra ett val och inte att språkval kan väljas bort utan att ha särskilda behov till anpassning av studier. Jämför gärna med andra ämne som till exempel, fysik eller geografi. Denna presentation kan också passa vid föräldramöten eller skickas ut digitalt till vårdhandshavare. 

3. Boka ett besök av SYV för att prata om hur valet av språket påverkar studie- och yrkeslivet.

4. Skicka hem länken eller informationsbroschyren från Skolverket (Klicka här) till vårdnadshavare så att även de får den information som krävs.  

5. Avsluta arbetet efter eventuella provlektionerna med repeterande Kahoots. Här finns två färdiga Kahoots att använda: Kahoot: Språkval och Kahoot: Språkdagen. Eleverna ser då helheten på ett tydligt sätt.

Screen Shot 2016-04-01 at 09.45.30

Skärmdump från http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/sprakvalet-1.199432.

Språkspecifik presentation

Vad kan vi som lärare i moderna språk göra? Vi anser att det är viktigt att skolan står enad så att eleverna får en jämn bild av alla språk. Se till att alla skolans språklärare är involverade i arbetet och lägg gemensamt upp en plan för vem som gör vad. Upplägget kan se väldigt olika ut, här vill vi presentera några olika alternativa upplägg att inspireras av.

*Utmana några nuvarande elever att ge en språklektion för de blivande eleverna. De kan välja själva vilket tema de vill presentera. De brukar komma med bra förslag. Eleverna kan få bjuda in de yngre eleverna till sig eller besöka dem i deras egna hemklassrum.

*Bjud in eleverna till en provlektion. Denna kan inledas med filmerna från UR som vi nämnde tidigare för att ge en gemensam plattform. Låt sedan eleverna lära in relevanta bitar av språket så att de direkt kan använda det, förslagsvis hälsningsfraser och några enkla replikskiften. Kanske avslutas det hela med en Kahoot för att repetera fraserna?

*En del skolor väljer att arbeta med de olika språken under en längre period innan eleverna väljer, kanske fem lektioner per språk innan valet görs. Ifall skolan väljer ett sådant upplägg kan det vara lämpligt att titta på ett läromedel som är anpassat för upplägget,  som det här.

*Rosanas bästa provlektion var när hon (som representerade spanskan) i samarbete med sina kollegor i franska och tyska planerade och genomförde lektionen tillsammans. Tanken var att ha samma struktur och presentera språken så jämställt så möjligt. Så här var upplägget:

“Först frågade vi eleverna om de kunde några ord på olika språken, sedan applåderade vi och skrev orden på tavlan. Alla fick säga efter. Vi lyfte eleverna som kunde och uppmuntrade de andra att göra likadant. Vi lekte med varandas språk på ett häftigt sätt. Sedan var det dags att presentera oss. Lärarna presenterade sig på målspråket och därmed ställde några frågor till eleverna: “Hej. Jag heter Anni, Vad heter du?” Ett tips är att visa sin presentations text på målspråket samt svenska så att eleverna visualiserar hur det skriftliga språket ser ut. Vi tog upp några ord på svenska och visade hur samma ord blev på spanska, franska och tyska. Här passade vi på att berätta och förklara några små särdrag på respektive språk.

Det var väldigt enkelt och superroligt att presentera språket, samarbeta med fantastiska kollegor och visa för eleverna att vi är eniga när det gäller vikten att lära sig och undervisa i moderna språk. Vi var helt prestigelösa och levererade en fantastisk enkel och rolig lektion tillsammans utan krav på att fiska elev till våra egna lektioner. Därmed lämnade vi över till eleverna att göra sitt val som passar bäst till deras stil och framtid”.

*Mia har tidigare fått chansen att ha “språklek” med eleverna i år 5, där eleverna fått ett antal lektioner i varje språk. Eleverna fick lära sig hälsningsfraser, färger, siffror, lite om kulturen i de olika länderna och annat intressant. De fick också smaka på mat från de olika länderna för att få en ännu tydligare bild av kulturen.

När de moderna språken var färdiga, arbetade man vidare med andra språk.  Eleverna fick lära sig om morsespråk, vilket testades i bingoformat med en kazoo. Eleverna dekorerade hela matsalen med signalflaggor som bokstaverade deras namn. Efter en genomgång om skriftspråkets uppkomst fick eleverna försöka sig på något som liknade kilskrift i lera.  Vi arbetade också med nordiska språk. Upplägget var mycket uppskattat av både elever och lärare.

Är det alltid så enkelt?

Hur är det med elever med språkliga svårigheter, då? Värt att tänka på: låt eleverna prova sig fram och bestämma själva vilket språket de vill lära sig. Förmedla detta både till eleverna och till vårdnadshavare. Här kommer två korta filmer från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) om vad eleverna med dyslexi säger om att läsa moderna språk och engelska. Filmerna är bättre att se på DysseAppen:

– moderna språk (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Moderna-språk.mp4 )

engelska (http://www.fdb.nu/wp-content/uploads/2015/12/Engelska.mp4 )

Det många kan reagera på är att vi i det här inlägget enbart nämnt tyska, franska och spanska, vilket även är de språk som finns representerade i URs filmer om språkvalet. Finns det bara tre språk att välja mellan? Nej, vissa skolor erbjuder fler språk, det finns ryska, italienska, arabiska, kinesiska, danska och säkert fler språk på skolor runt om i landet. Skolverkets definition av begreppet lyder “Moderna språk är alla språk utom svenska, svenska som andraspråk, engelska för döva, svenska för döva, engelska, teckenspråk, klassisk grekiska och latin.” Vi tar i detta inlägg inte ställning i frågan kring vilka språk som ska erbjudas. Läs gärna mer om moderna språk på Skolverkets hemsida.  

En annan het potatis är när eleverna ska börja läsa moderna språk. På många håll inleder man studierna i år 6, men på alltfler skolor väljer man nu att förskjuta starten till år 7. Ofta är anledningen praktisk, elever går på en skola i år F-6 och språklärarna befinner sig på den högstadieskola eleverna sedan byter till. För inlärningen är det gynnsamt att börja så tidigt som möjligt och vi är många språklärare som bevittnat hur 6orna suger åt sig varje ord vi erbjuder dem, då de är så laddade att lära sig det nya. Problemet är att landets språklärare inte räcker till pga den lärarbrist som blir alltmer påtaglig, och risken blir att eleverna i stället möts av en obehörig lärare i år 6. Situationen är delikat och vi kan inte annat än visa förståelse för de olika val som göra. Dock är det viktigt att alla skolor inom ett område gör likadant, så att språkgrupperna på högstadiet inte består av elever som läst språket olika länge. En sådan undervisningssituation vill ingen utsättas för, varken lärare eller elever.

Språk är tydligt förknippat med identitet. Vem är jag? Vem vill jag vara? Genom att påvisa möjligheter ger vi eleverna möjlighet att drömma och se hur de kan förverkliga sina drömmar.

Jag, Rosana,  brukar ta mig själv som exempel som kan flera språk och mina föräldrar kan bara sitt eget modersmål. Man kan komma långt om man vill! Jag, Mia, kommer från en enspråkig släkt och har just därför letat mig ut och lärt mig så många språk jag hunnit med. Och se vilka dörrar som öppnats!

Hur brukar ni på din skola lägga upp arbetet kring språkvalet? Har ni fler tips än vi lyckats samla? Berätta gärna i en kommentar!

Lycka till!

 

Rosana Månsson, lärare i engelska och spanska på Lorensbergaskolan, Ludvika.
Mia Smith, lärare i engelska och tyska på Vallhamra skola, Partille

 

Inlägget är ett samarbete mellan ämnesspanarna Rosana och Mia och publiceras på lrbloggar.se/rosanamansson och lrbloggar.se/miasmith.

Continuing Shakespeare

I ett tidigare blogginlägg berättade jag om hur jag introducerat Shakespeare till mina elever i år 7 och 8. Arbetet har fortlöpt, och här tänkte jag presentera ytterligare några bitar.

Shakespeare your way

Den här uppgiften är den, enligt mig och många av mina elever, mest spännande inom det här arbetsområdet. Shakespeares verk har tolkats och omarbetats i otaliga versioner ända sedan de skrevs, och mina elever får nu göra egna tolkningar. Fokusområdet är att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation.

syw kk

Eleverna fick inspiration från ett Tedx Talk om att tolka Shakespeare inom hiphip-genren och en låt av Taylor Swift baserad på Romeo and Juliet. De fick en lista med förslag och jag visa på olika exempel.

exempel syw

Eleverna hittade snabbt olika spår och klurade på olika tekniska lösningar för att se hur man kan gestalta den klassiska berättelsen på olika sätt.

Fil 000

Resultaten kommer inom kort, och i den mån jag får tillåtelse av eleverna kommer jag dela med mig av dem här.

En länk till uppgiften hittar ni här.

A peek at the original

Parallellt med det ordinarie arbetet har jag med mindre grupper tittat på en bit av originaltexten för att få syn på hur språket ser ut. Jag har använt balkonscenen och tittat på några få rader, de som är fetstilta i det här dokumentet. Tillsammans har vi tittat på gamla ord som thou, thee, art, wherefor osv, och benat ut liknelser. Eleverna upplever det som klurigt, men får klart större insikt.

Romeo + Juliet

För att ytterligare påvisa hur olika verk kan tolkas plockar jag sedan in filmen Romeo + Juliet. År 9 fick se filmen i sin helhet, år 8 endast en liten bit utan våld och nakenscener (alla i år 8 har inte fyllt 15 år, varvid innehållet valdes med omsorg), nämligen biten från att Romeo och Julia fram till balkongscenen.

Kahoot 

Som så många andra plockar jag gärna in en Kahoot i undervisningen när det passar. Här hade jag tio enkla frågor, för att avslutande repetera det mest grundläggande.

Quizlet Live

I glosverktyget Quizlet har jag lagt in de viktigaste orden från ordlistan till texten eleverna läste. Dessa har de kunnat öva på parallellt med arbetet. Idag kom en ny funktion, Quizlet Live. Eleverna fick koppla upp sig, när jag kopplade upp datorn fick de en kod att skriva in. När jag initierade spelet blev eleverna automatiskt grupperade, 3-4 elever/grupp och fick sätta sig tillsammans med sin grupp. När jag sedan satte igång det fick varje grupp upp en glosa som skulle översättas, men var och en i gruppen hade olika alternativ, och bara en i gruppen satt på rätt svar. Gruppen måste då samarbeta för att se till att rätt person klickar på rätt alternativ. Den grupp som snabbast svarade rätt på sina 12 ord vann tävlingen. Mina elever uppskattade formen och sade själva att de lärde sig mycket på det också, att det inte bara var en rolig lek. Gott betyg på ett inlärningsverktyg! Det här kommer vi testa fler gånger.

Så var vi klara med vårt Shakespeare-tema. Det enda som kvarstår är mina bedömningar och de sista inlämningarna av de kreativa lösningarna. Jag har givit dem möjligheten att använda påsklovet till att programmera klart sina spel i Scratch, att göra musikvideos till sina egenhändigt skrivna låtar, att göra en film av skärmdumparna från snapchat eller att finslipa det sista på den tecknade serien. Som jag ser fram emot att se deras alster!