Let’s read together! – Billy Elliot

Jag är ingen litteraturmänniska. Jag vet inte hur många gånger jag sagt dessa ord. Under lärarutbildningen valde jag i största möjliga utsträckning de kurser som fokuserade på lingvistik, snarare än litteratur. Är det för att jag inte tycker om att läsa? Oh, nej, jag älskar böcker! Men jag tror att jag är rädd att inte komma in på djupet i texterna riktigt så mycket som jag skulle vilja. Rädsla att misslyckas, helt enkelt. Jag tror också att det är den rädslan som gjort att jag fegat ur att använda hela böcker i min undervisning. Men nu har jag vågat bryta trenden. Varför? Läslyftet.

Inom ramen för läslyftet arbetar jag och mina kollegor just nu med modulen Samtal om text. Jag är väldigt tacksam att vi får chansen att göra det här då jag saknat utbildning om just läsförståelseinlärning och läsning och kännt mig lite mer osäker på dessa delar än jag skulle vilja erkänna. Äntligen får jag tryggheten i att förstå varför vi gör som vi gör. Jag får veta vad jag redan gör rätt och lite styrning kring hur jag kan utveckla undervisningen ytterligare. Bättre fortbildning kan man väl knappast få?

En kollega upplyste mig om att vi hade en klassuppsättning av en enkel version av Billy Elliot. För ovanlighetens skull är boken baserad på filmen, inte tvärtom. Jag är övertygad om att jag inte är ensam om att ha blivit helt tagen av denna fantastiska film. Temat är ständigt återkommande: att som tonåring våga bryta mot omvärldens förväntningar och normer och våga vara sig själv. Identitetsskapande och framtidsutsikter är intressant för alla tonåringar, oavsett om de gillar balett eller ej.

https://en.wikipedia.org/wiki/File:Billy_Elliot_movie.jpg#/media/File:Billy_Elliot_movie.jpg

https://en.wikipedia.org/w/index.php?curid=1137237

Boken är en så kallad easy reader på nivå 3. Fördelen med detta att det finns färdiga frågor till boken längst bak. Eftersom det är onödigt att uppfinna hjulet bestämde jag mig direkt för att ha dessa som utgångspunkt. För många elever i år 7 är nivå 3 språkligt väldigt enkelt, så även för en del elever i min klass, men jag valde ändå att låta alla läsa samma bok, efter det är läsprocessen och samtalen om innehållet vi vill åt.

Läsning

Eleverna fick, efter att jag läst på ordentligt inom ramen för Läslyftet, skriva läsloggar, där de svarar på frågorna enskilt. Eleverna fick en hel del lektionstid för att läsa enskilt och besvara frågorna, men jag satte efter hand upp deadlines då alla skule vara framme vid en viss sida för att vi skulle kunna arbeta med frågorna gemensamt. Första omgången hade vi textsamtal i helklass kring olika bitar av de första kapitlen. Det är svårt att få eleverna att komma till tals i så stor grupp, så till andra vändan valde jag att tänka om och skapa samtalsgrupper. Inom grupperna fördelades rollerna samtalsledare och sekreterare, vilka rullar så att alla får prova på. Inom grupperna fick eleverna diskutera de frågor de skrivit om i läsloggen, men i några lägen ansåg jag att de som fanns att tillgå inte gick tillräckligt på djupet. Jag lade därför till egna frågor som jag lade ut i en Padlet. Vissa av frågorna var lika de frågor som fanns i boken, andra var mina. Sekreteraren var sedan ansvarig för att gruppens svar kom upp på padleten. Svaren diskuterade vi sedan i helklass.

screen-shot-2016-11-17-at-21-34-35

I koppling till detta har jag också visat korta snuttar ur filmen och från musikalen som är baserad på filmen. Exempelvis plockade jag fram texten till musikallåten Electricity, plockade bort ett antal ord och lät eleverna lyssna till den. Som läxa fick de sedan i uppmaning att fundera på vad som får dem att känna på samma sätt som Billy känner när han dansar.

Skrivande

Projektet är ännu inte avslutat. Eleverna ska få göra en skrivuppgift där de får reflektera över identitet och livet som tonåring efter en mall som liknar den jag och Annika Sjödahl utarbetade till det här blogginlägget. Utgångspunkten är ett gammalt nationellt prov, där strukturen inspirerar till fördjupade tankar, precis det jag vill komma åt. Jag kommer bearbeta mallen så att den mer specifikt passar ämnet.

screen-shot-2016-11-17-at-21-41-23

Muntlig presentation

En ytterligare uppgift eleverna ska få är att skapa ett kort videomeddelande till mig kopplat till filmen. Billy blir ombedd att ta med någonting till dansträningen som betyder mycket för honom. Lärarens tanke är att dansen är personlig och att han ska hitta sig själv i dansen. Det Billy tar med sig är ett brev hans mamma skrev till honom innan hon dog, till hans 18-årsdag, som han öppnat i förtid. Mina elever ska få tänka ut ett eget föremål. Vilket föremål skulle du ta med dig om du var Billy? De ska få välja ut ett föremål och med stödfrågor få formulera vad de valt, varför och vad detta föremål betyder för dem.

Så, kunde jag gjort annorlunda? Jo, säkert. Men min känsla än så länge är att kombinationen av läsloggar och boksamtal är otroligt lyckad för att få alla elever att bearbeta sin läsning, och den modellen lär jag återkomma till i olika former framöver.

Ämnesövergripande tankar kring läsning

Grundtanken med Läslyftet är att alla lärare är språklärare. Språk ingår i alla ämnen och alla måste arbeta med texter och språk inom ramen för sina ämnen. Där blev jag idag lite extra glad när jag och en kollega kunde samtala om läsmetoder. Kollegan vill ha hjälp med att samla ihop elevernas tankar i samband med textläsning i NO. Efter ett kort samtal där idéer utbyttes planterades ett tankefrö att modellen jag använt till skönlitteratur i engelskan kanske även kan lämpa sig till NO-läsningen, om än i något anpassad form. Det är det här som är skolutveckling!

Heta samtal utan korrekta svar

När det gäller att få eleverna att samtala i klassrummet gäller det att hitta ämnen som får eleverna att engagera sig. Nyligen hörde jag Fredrik Sandström föreläsa om svenskundervisning och han berättade då att han utgår från diskrimineringsgrunder när han planerar upp sin undervisning, då det engagerar och väcker känslor. Precis så!

Det gäller att ställa frågor som inte kan besvaras med jag och nej, frågor som väcker känslor. Här presenterar jag ett sådant upplägg för en av mina klasser.

Klassen arbetar med temat This is Me, om att vara tonåring, att beskriva människor på olika sätt, om vänskap. Jag valde att plocka in texten Friends and Friendship som jag hittade på Outi Frisks sajt Webenglish.se. Texten är nivåmässigt lite i svåraste laget för många av eleverna, så jag valde att plocka ut ganska många av orden till en ordlista i Quizlet. Jag introducerade texten genom att läsa den högt och sedan låta eleverna parvis läsa texten och översätta den muntligt med hjälp av ordlistan.

Nästa lektion ville jag låta eleverna arbeta med de tio begrepp som fanns till texten.

vanskapsord

Övningen i sig var bra, men eftersom texten var något svår för gruppen ville jag ge dem chansen att fördjupa sig ordentligt i begreppen. Jag delade in dem i grupper, varje grupp fick riva till tio pappersremsor och skriva upp begreppen på dem. De fick sedan öva på att förklara begreppen för varandra på engelska. Till detta gav jag dem stödfraser.

X means that…. Someone who is X can…. An example of this is when someone….

img_9799

När eleverna gjort detta gruppvis fick tio elever upprepa en av sina förklaringar inför kamraterna. Det är fantastiskt att se hur kloka förklaringar elever har på vad det innebär att vara en bra lyssnare eller att vara generös. På engelska, inför hela sin klass, bara några månader in i årskurs 7.

Nästa steg var huvuduppgiften: att gruppvis rangordna dessa uttryck efter vilket som var viktigast hos en vän. Här kan få elever låta bli att lägga sig i, för alla har en åsikt om vad som betyder något i en vänskapsrelation. Återigen med stödfraser till samtalet.

Yes, I agree.

No, I disagree, because….

Grupperna har svårt att enas och de listor som sedan sammanställdes på tavlan var inte på något vis identiska. Betyder det att någon grupp hade mer rätt än någon annan? Absolut inte, det finns inget korrekt svar!

Jag har tidigare använt samma upplägg med både elever och föräldrar där jag utgått från skolans värdegrund. Jag skrev upp rubrikerna från värdegrunden och lät elevera på lektionen, och föräldrarna på föräldramötet, rangordna vad som var viktigast. Lust att lära eller trygghet? Glädje eller Empati? Återigen, det finns inga korrekta svar, men genom att vi tvingas sätta ord på hur vi upplever en egenskap eller en känsla skapar vi också en gemensam bild av vad dessa begrepp betyder för oss inom gruppen.

Nästa steg? Skriva om vänskap. Prata om vänskap. Vem vet, kanske blir det poesi av det hela?

Vem tar ansvar för elevernas digitala kunnande?

Digitalt ansvarstagande

Vi har alla varit med om det. ”På tisdag får 7orna sina datorer.” Fint, då kan vi arbeta digitalt från och med onsdag!

Men vem ser till att eleverna lär sig använda datorerna då? Är det verkligen så att ”alla elever kan det där med data”, så att vi inte behöver mer än att ge dem ett verktyg? Nej, så är det inte.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Lgr11, 2.2, s. 13-14

Skolan. Vem är skolan? Vem är det som ska ta det här ansvaret? Min erfarenhet är att man gärna skjuter det till någon annan och att ingen riktigt ansvarar för helheten. Vem ser till att eleverna verkligen vet hur de loggar in där de ska logga in, att de vet hur de strukturerat sparat sina arbeten på bra ställen, att de sparat länkar de behöver på ställen där de lätt hittar dem? Vem ser till att alla elever kan hantera sina verktyg fullt ut?

Digital literacitet

Min hjärtefråga gällande digitaliseringen är att lära eleverna hantera sina verktyg, att lära dem digitala strategier och att lära dem använda internet på ett kompetent sätt. Digital läsförståelse är ett relativt nytt begrepp, och de som hört mig föreläsa eller följt min blogg vet att jag är ett stort fan av Skolverkets bedömningsstöd i digital läsförståelse. Bedömningsstödet har en teoretisk del där grunderna i digital läsförståelse introducerats. Denna del borde läsas av alla lärare, oavsett vilket ämne man undervisar. Det finns tre varianter av bedömningsstödet, år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 och alla dessa ligger öppet tillgängliga i Skolverkets bedömningsportal, man behöver inte ens lösenord för att komma åt det.

screen-shot-2016-11-05-at-15-22-49

Skolverket har nu försett oss lärare med ytterligare stöd kring utvecklingen av detta område, nämligen en fortbildningsmodul i Lärportalen kring Kritisk användning av internet, där informationssökningen är en stor del. I modulens första del finns texten Informationssökning på internet av Cecilia Gärden och Malin Utter. Där konstaterar de vikten av detta moment.

Lärare och skolbibliotekarier har en viktig roll att spela för att belysa och diskutera komplexiteten i informationssökning. Kunskap om informationssökning är inte endast relevant för skolan, utan viktig för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen. Dagens informationssamhälle kräver utvecklade kritiska förmågor kopplade till informationskompetens och skolan spelar en viktig roll i att ge eleverna möjligheter att utvecklas för att kunna ta en aktiv del i demokratin och i att stärka unga som medvetna medieanvändare. (s. 11)

screen-shot-2016-11-05-at-19-40-45

Informationssökning – så här jobbar jag

I det här inlägget vill jag slå ett slag för att plocka in googlandet i undervisningen. Javisst, informationssökning heter ju. Men googla är väl det ord eleverna använder?

Att söka information på nätet kräver betydligt fler färdigheter än att söka information i en text. För att förtydliga vad vi gör är jag noga med att använda rätt begrepp och förtydliga dem för eleverna. Jag börjar med att dubbelklicka på en ikon för en webbläsare, därefter skriver jag in webbadressen (URL) till en sökmotor i adressfältet. Det må låta simpelt, men långt ifrån alla våra elever kan sätta ord på vad som skiljer Google från Google Chrome. Känner du nu att du som lärare blir osäker på terminologin? Ingen fara, en utförlig begreppslista finns med i bedömningsstödet,visserligen på engelska. Använd den och försök integrera några av termerna i din undervisning.

Jag kopplar ofta upp min dator mot projektorn och testar mig fram tillsammans med eleverna. Frågan kan handla om precis vad som helst, så provar vi oss fram tillsammans. Även om jag direkt anar att elevernas förslag inte kommer leda oss rätt är det viktigt att följa elevernas förslag, så att de själva kan se vad som hände och prata igenom hur det kommer sig att resultatet blev som det blev. Det kan handla om att lära oss mer om ett land, en person eller en mer abstrakt företeelse. Exempelvis utnyttjade jag situationen nyligen då Hesa Fredrik hördes strax före lektionsstart. Vad var det egentligen som lät? Hur kan vi ta reda på vad det var? Vi googlade tillsammans och efter tre, fyra olika förslag hittade vi svaret.

Enligt bedömningsstödet behöver vi följande förmågor när vi söker information på nätet. Jag tänkte kommentera dem och hur jag arbetar med detta med mina elever.

screen-shot-2016-11-05-at-15-38-10
  • Att kunna identifiera frågeställningar och formulera sökord
    Det kan tyckas lätt att veta vilka sökord man ska skriva in för att hitta informationen man vill åt, men det här kräver tankemöda. Ta bara exemplet med Hesa Fredrik ovan. Vi har hört en signal, hur vet vi då vad vi ska söka efter? Ljudsignal, måndag eftermiddag, larmsignal var förslag från mina elever. Men om man inte vet att det här är något som händer med viss regelbundenhet kan det vara svårt att tänka in tidsaspekten. Söker man bara på ljudsignal och larmsignal hittar man sannolikt inte rätt direkt.Att regelbundet prata med klassen om vilka sökord som kan vara lämpliga och tillsammans testa sig fram hjälper eleverna att utveckla den här förmågan. Att vid informationssökningsövningar ta med följdfrågan ”vilka sökord använde du?” ökar också medvetenheten och ger oss som lärare möjligheten att återkoppla kring elevens förslag.

 

  • Att kunna använda en sökmotor
    Alla elever vet väl hur en sökmotor funkar? Njae, det vill jag inte påstå. De flesta av mina elever vet inte om att IP-adressen gör att google.com automatiskt ändras till google.se ifall man befinner sig inom Sveriges gränser. De vet inte heller att man kan anpassa sökinställningarna för att enbart få sökresultat på ett visst språk, från en viss region, från en viss tidsperiod osv. Att man kan utesluta ord med – och söka på exakta fraser med ”” är okänt för de allra flesta elever jag möter.Känner du som lärare att du behöver få bättre koll på sökmotorns finesser? Googla ”how to search on google” så får du gott om tips, bland annat från Google själva.Det finns också en lista med tips av Linda Spolén från Skolverkets fortbildningsmodul, som ni återfinner här.

 

  • Att kunna läsa en lista med sökresultat
    Majoriteten av tonåringarna jag arbetar med klickar automatiskt på första länken som dyker upp, alternativt wikipedia-länken, om en sådan finns bland alternativen. Men resultatlistan har blivit alltmer komplex med åren och eleverna behöver, precis som vi vuxna, bli mer medvetna om hur vi ska tolka den innan vi klickar oss vidare. Det finns sponsrade alternativ, bildsökningsresultatet brukar klämmas in, och ordningen bland övriga resultat är inte helt enkel att tolka. Algoritmen som sorterar resultaten är googles affärshemlighet, den vet vi inte allt om.Ett bra tips är att kolla igenom domännamnen. Vilka toppdomäner hittar vi? Kan vi skillnaden på .com, .org, .net, .gov, .edu, .se osv? Vad berättar själva adressen för oss? Är informationen på jkrowling.com mer trovärdig än informationen i en artikel på sajten gradesaver.com
    Denna fråga diskuteras i texten Sökkritik och algoritmers synlighet ur fortbildningsmodulen på Lärportalen, skriven av Olof Sundin och Jutta Haider. De konstaterar bland annat att

    ”algoritmen är – utöver tekniska förutsättningar – skriven utifrån kulturella värderingar, normer, och med hänsyn till olika intressen – t ex kommersiella sådana. (s.2)”

    Vi får också stöd med Sökkritiska frågor och sökkritiska uppgifter i samma modul.

 

  • Att kunna läsa en webbsida med olika grafiska format
    Multimodala texter finns även i böcker, där diagram, bilder och rubriker kompletterar texten. Men strukturen på webbsidor är betydligt mer komplex, med ljudfiler, klickbara länkar, rörlig bild av olika slag osv. Att prata om vilken sorts information som finns på webbsidan ökar medveten hos eleverna om de olika formaten som finns. Att jämföra olika webbsidor och diskutera deras layout kan vara ett sätt att öva på detta, vilket jag tidigare beskrivit i det här inlägget, där mina elever fick jämföra Madame Tussauds officiella hemsida med Wikipedia-sidan som samma museum.

 

  • Att finna sätt att komma åt information inom en webbsida
    Hur ofta tänker vi på att använda
    den interna sökmotorn som finns på de flesta större sajter? När man börjar titta på Wikipedia ser man att större artiklar efter introduktionen har en innehållsförteckning. Klickar man på länkarna där, eller scrollar man bara vidare? Använder man sig av möjligheten att läsa samma artikel på Wikipedia på olika språk? Små saker kan tyckas, men ändock saker som påverkar vårt användningsmönster på nätet.

 

  • Att finna sätt att klicka sig vidare till en länkad sida för att söka vidare information
    För det första: symbolen för en länk är en del av en kedja. Förstår våra elever kopplingen mellan detta piktogram och ordet? Vet alla våra elever att en kedja är uppbyggd av länkar? För det andra: talar vi om hur länkar fungerar? Att det går att öppna länkar i nya flikar?

 

  • Att kunna återvända till en tidigare sökning samt
  • Att känna igen en ”återvändsgränd”
    Här fann jag inte det jag hittade. Vad gör jag nu? Det är viktigt att komma fel några gånger för att öva tänkandet kring att gå tillbaka, tänka om, pröva nytt, hitta nya vägar.

 

Övningsexempel

Vill du se exempel på hur jag integrerat det här i min undervisning? Här är några olika varianter jag använt. Följdfrågorna är genomgående plockade från bedömningsstödet i digital läsförståelse som jag länkat till ovan, antingen rätt av eller något modifierade. Och viktigast av allt – de följs alltid upp med diskussion i helklass.

Finding information online – Scotland

Finding information online – India

Finding information online – mixed questions

Alla kan fixa det här

Jag vill avslutningsvis förtydliga att jag som skriver det är en helt vanlig lärare. Jag har ingen masterutbildning med IKT-inriktning i ryggen, jag är inte IT-pedagog, jag är ingen digitalista. Jag är en vanlig lärare som genom nyfikenhet, kollegiala samtal och en hel del tid ägnad åt egen läsning kring ämnet lärt mig det jag behöver för att hantera det i min undervisning. Och om jag fixat det här, då kan du också fixa det. Inga ursäkter!

Tyst film och högläsning

För en vecka sedan var jag på de årliga tysklärardagarna i Göteborg. Som alltid trevligt att träffa andra tysklärare, få prata tyska och framför allt få inspiration till den egna undervisningen. Under dagen fick jag en sån där härlig känsla av att ”just det, så där kan man ju göra”. Får ni också sådana känslor ibland? Saker som man gjort förut, vet funkar bra, men som man glömt bort och inte plockat in i undervisningen på ganska länge. För mig gav det uppslag för nästa lektion. Tackar för detta!

Inspirationen handlade om hur man kan undervisa om film. Det var Christl Reissenberger från Goethe Institut, Berlin som berättade om olika sätt att arbeta med film i undervisningen. Ett tips var att plocka bort antingen bild eller ljud vid första mötet med ett filmklipp, enkelt men spännande. Jag tog till mig tipset och plockade in det till min engelskundervisning.

Mina 8or har önskat att få jobba med Harry Potter i engelskan. Att läsa böckerna i sin helhet tycker jag inte känns relevant, då många elever redan läst dem, och då de är ganska långa. I stället valde jag ut en scen som jag hittade på nätet. Jag skrev en introduktion där jag vävde in ord och uttryck som eleverna bör känna till för att förstå klippet. Jag jobbar intensivt med mina elever kring att förklara ord med andra ord på engelska i stället för att översätta till svenska, och för att hjälpa dem vidare i detta skapade jag förklaringar till ett antal av begreppen och lät eleverna leta reda på dessa ord i min introduktion.

screen-shot-2016-10-23-at-00-29-09

När eleverna fått koll på vokabulären var det dags att titta, dock utan ljud. Scenen jag valt ut var från den första boken, där Harry ska köpa sin trollstav. För att fokusera tittandet valde jag att skapa tre olika perspektiv: karaktärer, miljö och händelser. Eleverna delades in i tre grupper där varje grupp fick fokusera på att skriva ner så många ord och uttryck som möjligt från sitt perspektiv. Efter en första titt samlade vi sedan ihop ord på tavlan och gick igenom dem. (Att en klass efter detta presenterade Harry Potters utseende med enbart ordet flannel fick mig att skratta högt!) Vi roterade sedan grupperna, tittade igen och fyllde på med fler ord. Efter detta skrev eleverna ned orden vi gemensamt samlat och sparade dessa till nästa lektion.

By Richard Croft, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=29559208

By Richard Croft, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=29559208

Lektionen efter inleddes med att titta på klippet en tredje gång, den här gången med ljud. Eftersom vi arbetat med olika begrepp och redan smält alla visuella intryck kunde eleverna fokusera på att förstå dialogen. Sedan var det dags att skriva. Eleverna fick ca 25 minuter på sig att skriva ner en kort tolkning av scenen med hjälp av de ord och uttryck vi gemensamt samlat ihop.

Avslutningsvis läste jag högt ur boken just den bit som motsvarade scenen vi arbetat med. Att sitta stilla och bara lyssna på någon som läser är otroligt avslappnande och i det här läget fyllde högläsningen verkligen en funktion. Det blev tre hela sidor i boken och eleverna fick ett rofyllt avslut på upplägget. Vi pratade om vad som skilde sig mellan filmen och boken och vad det kan bero på. Eleverna hade snappat upp massor av detaljer och hade kloka insikter om vad som gör sig bättre på film än i text och vice versa.

Är du nyfiken på att använda upplägget? Hela uppgiften finns att hämta hem här eller här.

Strukturerat skrivande – en förbättringsövning

Att bara släppa eleverna fria att skriva vad de vill leder sällan till ordentlig utveckling. Här vill jag presentera en övning som leder eleverna tydligt framåt.

Som grund för övningen har jag valt att återigen använda en bild, faktiskt samma bild som jag använde i den övning jag presenterar i det här blogginlägget, men alltså med ett annat upplägg och med en elevgrupp som inte sett bilden förut.

Bild: Anton Widell

Bild: Anton Widell

Inspirationen för uppgiften kom som så mången gång förut från kursplanen. Jag plockade ut en liten bit ur delen om skriftlig produktion.

För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla/välgrundade förbättringar av egna framställningar.

ur kunskapskraven för år 9 i engelska

Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.

ur Centralt innehåll för år 9 i engelska

För att kunna förbättra något måste man ha något att utgå från. Mina elever fick från början inte se själva uppgiften, utan fick bara se bilden. Jag bad dem öppna sina datorer och sedan skriva en kort tolkning av vad de såg på bilden, tre till fem meningar.

Nästa steg var inte tydligt kopplat till just engelskan, utan den generella digitala förmågan*:

Picture: Mia Smith, made in canva.com

Picture: Mia Smith, made in canva.com

Är det här relevant i engelskan? Är det här relevant i skolan? Ja, den generella digitala förmågan är alla lärares ansvar. Små saker då och då ökar elevernas medvetenhet och kompetens. Glöm inte det!

Eleverna fick sedan ta sig an en så kallad sexfältare, hämtad från genrepedagogiken. Utan att vara någon expert på just genrepedagogik plockade jag in sexfältaren som stödstruktur till just den här övningen. Eleverna fick då inspiration kring vad som skulle kunna inkluderas i en text i just det här läget. De fick först samla ord och uttryck enskilt för att sedan vända sig till en fantastisk lärresurs: klasskamraterna. Parvis fick de jämföra och de uppmuntrades att kopiera goda ideer från kamraten. Ett byte till en annan kamrat, ytterligare kopierande för inspiration. Sedan fick eleverna återvända till sin text för att bearbeta den med den nya input de fått till texten.

screen-shot-2016-10-05-at-12-30-17

Som ytterligare stöd fick eleverna också en fraslista som stöd.

screen-shot-2016-10-05-at-12-34-22

En snabbutvärdering med tummar vända uppåt, åt sidan eller nedåt visade över lag att det här var en uppskattad övning, särskilt av de elever som tycker att det är lite svårt att skriva på engelska. Och det är ju precis därför vi använder stödstrukturer, för att ge stödhjul åt de elever som ännu inte riktigt cyklar själva, men också för att ge mer fart åt de elever som redan är igång.

Övningen i sin helhet kan ni hitta här.

 

*Dessa kortkommandon betyder:

Ctrl + A – markera allt
Ctrl + C – kopiera
Ctrl + V – klistra in

Skolverket – en fantastisk resurs

Den undervisning vi bedriver i skolan ska grundas på forskning och beprövad erfarenhet. Det vet vi ju. Men hur ser vi till att så är fallet? Tänker vi verkligen igenom att allt vi gör baserar sig på forskning? Ska vi läsa didaktiklitteratur kvällar och helger, gå på pedagogikseminarier på loven och däremellan bolla allt detta med kollegorna? Jovisst, det är ju jättebra. Men hinner och orkar vi verkligen det hela tiden?

Det finns faktiskt en väldigt enkel genväg till det här. Jag syftar på min absoluta favoritresurs på nätet: skolverket.se.

Skärmdump från skolverket.se.

Skärmdump från skolverket.se.

Det må låta banalt, men om vi bara ser till att ha stenkoll på våra styrdokument så har vi faktiskt forskningsgrunden där. Våra läroplaner och kursplaner grundar sig på forskning, så genom att förhålla oss till detta har vi en bra grundsten. Till kursplanering finns dessutom kommentarmaterial, där syftet, innehållet och alla tankar förtydligas. Handen på hjärtat, när läste du senast igenom kommentarmaterialet till något av dina ämnen? Lägg då till en film om ämnet och diskussionsmaterial till kursplanen. Vi behöver inte gå över ån efter vatten.

Skärmdump från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/engelska.

Skärmdump från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/engelska.

Utöver kursplanerna har Skolverket skapat bedömningsstöd i många olika ämnen, samlat i Bedömningsportalen. Delar at material kommer man bara åt genom inloggning, men en hel del ligger öppet. Har du tittat in i bedömningsportalen och sett vad som finns i dina ämnen?

screen-shot-2016-09-28-at-11-46-47

Skärmdump från https://bp.skolverket.se/.

I bedömningsportalen finns en guldklimp som alltför få har hittat. Den ligger nämligen gömd under ämnet engelska (år 4-6, år 7-9 och gymnasiet steg 5-6), men är läsvärd även för lärare i andra ämnen. Det är bedömningsstödet i digital läsförståelse. Det innehåller en grundläggande genomgång av vad digital läsförståelse egentligen är, en begreppslista, självskattning för eleverna och flertalet uppgifter. Jag använder själv grundupplägget till många olika uppgifter, att utgå från materialet har givit mig möjlighet att tänka vidare kring detta.

Det finns också gott om publikationer av olika slag, bara man vet att de finns där. En av mina favoriter är Lena Börjessons text om språkliga strategier. Har du läst den? Har du en egen favorit som du tycker att andra borde läsa? Kommentera gärna inlägget så att fler hittar just din favorit!

Skolverket tipsar också om olika former av fortbildning för lärare och har en stor del av sidan ägnad åt resurser kring skolutveckling. Här finns gott om material och helt säkert något som passar just dig, ditt arbetslag, din ämnesgrupp eller din skola.

Känner du att jag skriver dig på näsan nu? Bra, då har du koll. Om inte: in på skolverket.se nu på direkten!

 

 

Lärandet sker där eleverna är

Att språkinlärningen har förändrats de senaste åren vet alla om. Men hänger vi i skolan med? 1990 blev jag rättad av min mellanstadiefröken när jag uttalade ”Aj känt däns” med amerikansk, bräkig ton. ”Aj kaaant daaaaans” var det som gällde, inget annat. Behöver jag säga att jag var frustrerad?

Dagens kursplan är mer pragmatiskt och kommunikativ, och idag ska vi uppmuntra all engelska. Inte bara den som kopplas till en nation med engelska som officiellt språk, utan även den som existerar bortom nationsgränser. För våra elever använder engelska på andra platser än i engelskspråkiga länder. De använder den med andra andraspråkstalare, och de använder den på internet.

För att möta upp eleverna behöver vara där eleverna är. I vilken grad väljer vi själva, alla lärare måste inte själva vara aktiva i sociala medier, men vi behöver öppna ögonen för att så sker. Det finns gott om facebook-sidor för ungdomar som lär sig språk. Kanske kan man tipsa eleverna om vad som finns? Här är ett litet urval:

Engelska

Cork English Teacher
Learn English Grammar Vocabulary Idioms
American English at State
Learn English Grammar
Randall’s ESL Cyber Listening Lab
Learn English
English Idioms
Learn English Conversation
Australia + Learn English

Tyska

Alles zum Deutschlernen
Deutschsprachige Comics
DeutschTraining
Deutsch Online
Deutsch Global
Gemeinsam Deutsch lernen und verstehen
UR Tyska
Langenscheidt Verlag
Deutsche Welle
Duden
GoetheInstitut – Deutsch lernen

Men är det verkligen på facebook våra elever hänger? Inte mina, i alla fall. Därför har jag nu skapat två Instagram-konton. Mia’s English Classroom och Mias Deutschunterricht. Måste eleverna följa mig? Nej. Kommer alla göra det? Nej. Kommer några göra det? Ja, ett helt gäng hakade på direkt. Jag vill ge extrachanser att lära till de elever som verkligen vill. Högst frivilligt, men det finns där. Och via dessa konton tipsar jag om andra konton de kan följa. För tyskan finns Deutsche Welle, så klart. För engelskan finns det massor!

screen-shot-2016-09-14-at-18-50-58

Ett av dessa instagramkonton tipsar om att de även finns på Snapchat. Självklart finns det här steget redo att tas!

Hur kommer det sig då att jag lägger energi på att tipsa eleverna om detta? Jo, det kallas det kompensatoriska uppdraget. Alla våra elever har inte stödet att leta sig ut på nätet och hitta alla dess möjligheter. Det var just därför vi 2015 drog igång det som kallas 30-day-challenge, som jag beskrivit i det här blogginlägget. Alla elever ska uppmuntras att lära, inne i skolan och utanför!

Nu kör jag igång en 30-day-challenge med nya elever. Häng på, vetja!

30-day-challenge

Something to get your teeth into

Som språklärare är man också kulturförmedlare. Inom ramen för sitt ämne ska man skapa förståelse för andra kulturer, men också försöka göra eleverna nyfikna att skaffa egna upplevelser.

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Lgr11: Kursplan i engelska, syfte

I engelskundervisningen utgår jag från engelskspråkiga länder när jag planerar undervisningen och mina 9or är just nu i USA på sin virtuella resa runt jorden. Just amerikansk kultur är ju något våra ungdomar möter i väldigt hög grad utanför skolan, så det kan vara svårt att hitta bitar som är intressanta och nya för alla elever. Men det går!

Redan 2008 hittade jag en blogg som inspirerade mig och gav mig många skratt. Jag arbetade då på en skola som arbetade enligt Bifrost-pedagogik, alltså tematiskt och ämnesövergripande, och årets tema var Kristina från Duvemåla. Bloggen jag hittade var skriven av en amerikan som tillfälligt var bosatt i Sverige, på Gotland om jag inte minns helt fel, för att studera. Han skrev bloggen för att hålla kontakt med släkt och vänner, men också för att dokumentera sin vistelse. Två av inläggen handlade om när han gav sig på att testa typiskt svensk mat. Språket är väldigt informellt och de kulturella skillnaderna fick stort utrymme i texten. Jag kontaktade bloggaren, Josh, och bad om att få använda hans texter i undervisningen, vilket han gav mig tillåtelse att göra. Tänk om han visste att jag fortfarande använder dem, vidareutvecklar upplägget och sprider det till andra.

screen-shot-2016-09-09-at-22-38-28

Jag har reviderat texterna ytterst lite, endast korrigerat stavfel. Till detta har jag fyllt på med ord ur texten och sedan ställt frågor av lite mer utmanande karaktär. Nu har jag också lagt till övningsset på Quizlet till de båda texterna. Inläggen och quizlet-övningarna hittar ni här.

Blog: An American in Sweden – Part 1     Quizlet – Part 1

Blog: An American in Sweden – Part 2    Quizlet – Part 2

Texterna bjuder in till samtal om kulturella referenser och syftningar på olika saker som kan kallas allmänbildning.

I always laugh at this soup because it sounds like Nippon-soppa. Which would mean Japan soup. Or it would if you already knew that Nippon is a name for Japan. Because it is.

Och helt plötsligt får vi anledning att ta reda på vem Singoalla egentligen är.

Håkan Hellström is a Swedish singer and he is super cool. He sings about cookies in sad songs.

Men texten bjuder också in till språkliga poänger, som att ord kanske inte förstås av modersmålstalare bara för att de står i en ordbok.

This is nyponsoppa, or rose hip soup. Yes, rose hips. You know what those are, right?

Och samtal om lingvistiska strukturer, som att bygga nya ord med hjälp av suffix som -y och -ish.

So apparently Sweden has many other fruity and desserty soups just waiting for me to explore.

The candy underneath the salt it pretty good too. Chewy… candyish.

Det finns också fina litterära grepp att belysa, som att levandegöra döda ting och härliga metaforer.

And ever since, I have been keeping an eye out for it. Sometimes even madly searching. For that philosopher’s stone… that salty licorice.

But when you think of how much pus ends up in your milk, or rat poop ends up in your cereal, then I guess blood pudding isn’t that bad. At least it’s honest.

Som ni märker gillar jag den här texten skarpt!

Men sedan då? 

När eleverna läst, arbetat med texten, utökat sitt ordförråd, samtalat om stilen, då är det ju dags att skriva. Därför fick mina elever veta att de skulle få en skrivuppgift i samma stil som bloggarna de läst och att de skulle få visa hur bra de är på att skriva informellt. Samtidigt som jag skickade hem eleverna att läsa igenom texten en gång till för att befästa stilen skickade jag maken till stadens mest välsorterade mataffär för att besöka deras hylla med mat från andra delar av världen.

alla-snacks-blurrad

Väl på plats fick eleverna varsitt papper och en instruktion för uppgiften. Sedan fick de välja varsin produkt att provsmaka. I dryckesväg fanns en ananasläsk, en rootbeer och en cream soda. Från godishyllan fanns det gott om alternativ och så fanns det toffee popcorn. De satte sig på sina platser med sina smakprover och beskrev dem i samma stil som i bloggen: formellt och humoristiskt. De som hann med fick prova fler sorter, och samtalen efteråt var uppsluppna.

laskgodis

Den huvudsakliga anledningen att jag ger eleverna en skrivuppgift av det här slaget är att jag ska ha ett brett underlag av olika texttyper inför den slutgiltiga bedömningen av elevernas förmåga att anpassa texten.

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att […] anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Lgr11: Kursplan i engelska, syfte

Som lärare kan man välja mellan många olika texttyper, men för mig är det viktigt att den informella engelskan ges plats i klassrummet. Den engelska eleverna möter på internet, som de använder när de spelar spel, chattar och så vidare, den måste vara värd något även inom ramarna för skolans verksamhet. När vi låter eleverna visa upp den här sidan av sin engelska får vi se elever glänsa som kanske inte alltid annars får stort utrymme i skolans verksamhet.

Den som intresserar sig för hur vi kan knyta samman skolengelskan och fritidsengelskan längtar säkert lika mycket som jag efter Pia Sundqvist och Liss Kerstin Sylvéns nya bok, Extramural English in Teaching and Learning, som kommer ut inom kort. Lästips till den som vill utvecklas!

screen-shot-2016-09-09-at-22-31-33

 

Förväntningar – en övning med blicken framåt

Jag har just tagit över en ny klass, en 8a. Som mentor ansvarar man för elevernas välmående, både som individer och som grupp. Terminsstarten är guld värd när det gäller att sätta an tonen för hela läsåret, och den här chansen gäller det att ta vara på.

Man talar mycket om att tonåringar testar gränser, och det gäller att veta vad dessa gränser är för att kunna förhålla sig till dem. Men vi behöver också prata om förväntningar. Om jag inte vet vad som förväntas av mig är det svårt att leva upp till förväntningarna. Därför har vi idag ägnat en hel del tid åt att formulera förväntningar. Grunden till upplägget är en övning vi lärare fick göra under uppstartsdagarna för många år sedan, på den skola jag jobbade då. Det finns många varianter, så klart, här presenterar jag dagens upplägg.

För att alla ska komma till tals utgick vi från metoden Think-Pair-Share, alltså att eleven först får tänka själv, sedan bolla tankar med en kamrat och slutligen dela med sig till klassen av sina tankar.

Vad har du för förväntningar på dina lärare?

*Vad har du för förväntningar på dina lärare? Skriv ner dina tankar på post-it-lappar.

*I grupper om 3-4 elever, samla era tankar och enas om fem punkter som summerar det ni kommit fram till.

*Presentera dessa punkter på vår gemensamma Padlet.

postit förväntningar

Att läsa elevernas kloka tankar spred leenden på alla lärarläppar. Kloka, rimliga tankar om att vi ska utmana, stötta alla på rätt nivå, förklara så alla förstår osv. Men också om att vi ska vara trevliga och roliga, en viktig del av skolan. Vi är ju faktiskt elevernas arbetsmiljö också.

Vad kan dina lärare ha för förväntningar på dig?

När vi gått igenom alla tankar upprepade vi allting men vände på steken. Vad kan vi lärare ha för förväntningar på våra elever? Samma procedur upprepades, ännu en gång med kloka svar. Det handlade både om att komma i tid, fokusera på rätt saker, ta med sig rätt saker och framför allt att behandla både lärare och kamrater med respekt.

förväntningar padlet

Klassens tankar kommer vi lärare nu sammanställa så att de får en tydlig plats i klassrummet och övriga lärare som undervisar klassen ska få läsa klassens tankar. När vi alla vet spelreglerna är det lättare att leva upp till förväntningarna, men också att kunna förklara orsaken ifall vi inte kan det ibland.

Eleverna har nu fått en läxa som uppföljning. Nu gäller det att reflektera inåt.

Vad har jag för förväntningar på mig själv? Är mina förväntningar rimliga?

Detta ska skrivas ner om en vecka. Behöver jag säga att jag är spänd på att läsa elevernas tankar?

Kickstarta läsåret med strategier

Ingen slöjdlärare skulle beordra eleverna att såga utan att först gå igenom hur man använder sågen på bästa sätt, eller beordra eleverna att använda symaskinen utan att först lära eleverna hur man hanterar alla spakar och rattar. I språkundervisningen har vi inga sågar eller symaskiner, men vi använder verktyg. Och även vi måste lära eleverna att använda verktygen.

De verktyg jag tänker på är våra språkliga strategier. Jag brukar fråga mina elever vad en strategi är och de brukar komma med kloka svar. Det handlar om att snacka ihop sig inför ett anfall i CS, eller att bestämma innan hur man ska göra i en situation. Det handlar om att ha en plan för hur man gör om något går fel. Så att starta läsåret med att öva på olika strategier är väl självklart?

Språkliga strategier har vi undervisat länge, och för den som vill födjupa sig vill jag rekommendera Lena Börjessons text Om strategier i engelska och moderna språk från Skolverket. Jag har tidigare bloggat om ämnet här, men tycker att terminsstarten är ett utmärkt tillfälle att lyfta det igen!

Screen Shot 2016-08-28 at 11.30.17

En sammanfattning av de vanligaste icke-digitala strategierna jag undervisar. Bild: Mia Smith i Google Drive.

Men det finns nya strategier, och vare sig vi vill eller inte kommer eleverna använda dem. Jag pratar om datorer och mobiler. För de är också viktiga!

En sammanfattning av de vanligaste digitala strategierna jag undervisar. Bild: Mia Smith i Google Drive.

En sammanfattning av de vanligaste digitala strategierna jag undervisar. Bild: Mia Smith i Google Drive.

För att förtydliga vad som är viktigt att tänka på när man använder dessa verktyg har jag gjort en presentation med de viktigaste bitarna. Den finns här och får gärna användas i undervisningen.

Källorna till den här presentationen är inte helt enkla att påvisa, då det bygger mycket på magkänsla och min egen erfarenhet, men det börjar komma forskning på området och jag tycker att alla som är nyfikna ska ta sig tid att läsa Kent Fredholms licensiatuppsats om Eleverna, datorn och språket.

För att eleverna ska lära sig måste de naturligtvis öva. Jag uppmuntrar dem att testa kamerafunktionen för att se möjligheter och risker, och ger dem en övning som ni kan hämta här. Den här uppgiften görs alltid i grupp, för samtalet kring resultaten är den viktigaste biten. Det finns inget facit, det finns inte alltid rätt och fel, men det finns massor att diskutera och att skratta åt!

Den lärare som sedan vill fördjupa sig extra i det här kan gärna försöka sig på att bjuda in eleverna att utveckla Google Översätt. Vem som helst kan hjälpa till att utveckla tjänsten genom att föreslå översättningar till det egna språket och bedöma vilka översättningar som är mer eller mindre bra. Genom att delta i den här tjänsten kan eleverna få större insikt kring hur dessa tjänster fungerar.

Screen Shot 2016-08-28 at 11.42.53

Så, snälla lärarkår, de av er som förbjuder eleverna att använda Google Translate. För jag vet att ni finns. Sluta med det. Backa ett steg och testa tillsammans med eleverna i stället. Ni kommer se att det är en grymt bra sajt, men också att den har begränsningar. Och hur detta fungerar kan man inte lära sig utan att testa.

mobil GT