Something to get your teeth into

Som språklärare är man också kulturförmedlare. Inom ramen för sitt ämne ska man skapa förståelse för andra kulturer, men också försöka göra eleverna nyfikna att skaffa egna upplevelser.

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Lgr11: Kursplan i engelska, syfte

I engelskundervisningen utgår jag från engelskspråkiga länder när jag planerar undervisningen och mina 9or är just nu i USA på sin virtuella resa runt jorden. Just amerikansk kultur är ju något våra ungdomar möter i väldigt hög grad utanför skolan, så det kan vara svårt att hitta bitar som är intressanta och nya för alla elever. Men det går!

Redan 2008 hittade jag en blogg som inspirerade mig och gav mig många skratt. Jag arbetade då på en skola som arbetade enligt Bifrost-pedagogik, alltså tematiskt och ämnesövergripande, och årets tema var Kristina från Duvemåla. Bloggen jag hittade var skriven av en amerikan som tillfälligt var bosatt i Sverige, på Gotland om jag inte minns helt fel, för att studera. Han skrev bloggen för att hålla kontakt med släkt och vänner, men också för att dokumentera sin vistelse. Två av inläggen handlade om när han gav sig på att testa typiskt svensk mat. Språket är väldigt informellt och de kulturella skillnaderna fick stort utrymme i texten. Jag kontaktade bloggaren, Josh, och bad om att få använda hans texter i undervisningen, vilket han gav mig tillåtelse att göra. Tänk om han visste att jag fortfarande använder dem, vidareutvecklar upplägget och sprider det till andra.

screen-shot-2016-09-09-at-22-38-28

Jag har reviderat texterna ytterst lite, endast korrigerat stavfel. Till detta har jag fyllt på med ord ur texten och sedan ställt frågor av lite mer utmanande karaktär. Nu har jag också lagt till övningsset på Quizlet till de båda texterna. Inläggen och quizlet-övningarna hittar ni här.

Blog: An American in Sweden – Part 1     Quizlet – Part 1

Blog: An American in Sweden – Part 2    Quizlet – Part 2

Texterna bjuder in till samtal om kulturella referenser och syftningar på olika saker som kan kallas allmänbildning.

I always laugh at this soup because it sounds like Nippon-soppa. Which would mean Japan soup. Or it would if you already knew that Nippon is a name for Japan. Because it is.

Och helt plötsligt får vi anledning att ta reda på vem Singoalla egentligen är.

Håkan Hellström is a Swedish singer and he is super cool. He sings about cookies in sad songs.

Men texten bjuder också in till språkliga poänger, som att ord kanske inte förstås av modersmålstalare bara för att de står i en ordbok.

This is nyponsoppa, or rose hip soup. Yes, rose hips. You know what those are, right?

Och samtal om lingvistiska strukturer, som att bygga nya ord med hjälp av suffix som -y och -ish.

So apparently Sweden has many other fruity and desserty soups just waiting for me to explore.

The candy underneath the salt it pretty good too. Chewy… candyish.

Det finns också fina litterära grepp att belysa, som att levandegöra döda ting och härliga metaforer.

And ever since, I have been keeping an eye out for it. Sometimes even madly searching. For that philosopher’s stone… that salty licorice.

But when you think of how much pus ends up in your milk, or rat poop ends up in your cereal, then I guess blood pudding isn’t that bad. At least it’s honest.

Som ni märker gillar jag den här texten skarpt!

Men sedan då? 

När eleverna läst, arbetat med texten, utökat sitt ordförråd, samtalat om stilen, då är det ju dags att skriva. Därför fick mina elever veta att de skulle få en skrivuppgift i samma stil som bloggarna de läst och att de skulle få visa hur bra de är på att skriva informellt. Samtidigt som jag skickade hem eleverna att läsa igenom texten en gång till för att befästa stilen skickade jag maken till stadens mest välsorterade mataffär för att besöka deras hylla med mat från andra delar av världen.

alla-snacks-blurrad

Väl på plats fick eleverna varsitt papper och en instruktion för uppgiften. Sedan fick de välja varsin produkt att provsmaka. I dryckesväg fanns en ananasläsk, en rootbeer och en cream soda. Från godishyllan fanns det gott om alternativ och så fanns det toffee popcorn. De satte sig på sina platser med sina smakprover och beskrev dem i samma stil som i bloggen: formellt och humoristiskt. De som hann med fick prova fler sorter, och samtalen efteråt var uppsluppna.

laskgodis

Den huvudsakliga anledningen att jag ger eleverna en skrivuppgift av det här slaget är att jag ska ha ett brett underlag av olika texttyper inför den slutgiltiga bedömningen av elevernas förmåga att anpassa texten.

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att […] anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Lgr11: Kursplan i engelska, syfte

Som lärare kan man välja mellan många olika texttyper, men för mig är det viktigt att den informella engelskan ges plats i klassrummet. Den engelska eleverna möter på internet, som de använder när de spelar spel, chattar och så vidare, den måste vara värd något även inom ramarna för skolans verksamhet. När vi låter eleverna visa upp den här sidan av sin engelska får vi se elever glänsa som kanske inte alltid annars får stort utrymme i skolans verksamhet.

Den som intresserar sig för hur vi kan knyta samman skolengelskan och fritidsengelskan längtar säkert lika mycket som jag efter Pia Sundqvist och Liss Kerstin Sylvéns nya bok, Extramural English in Teaching and Learning, som kommer ut inom kort. Lästips till den som vill utvecklas!

screen-shot-2016-09-09-at-22-31-33

 

Förväntningar – en övning med blicken framåt

Jag har just tagit över en ny klass, en 8a. Som mentor ansvarar man för elevernas välmående, både som individer och som grupp. Terminsstarten är guld värd när det gäller att sätta an tonen för hela läsåret, och den här chansen gäller det att ta vara på.

Man talar mycket om att tonåringar testar gränser, och det gäller att veta vad dessa gränser är för att kunna förhålla sig till dem. Men vi behöver också prata om förväntningar. Om jag inte vet vad som förväntas av mig är det svårt att leva upp till förväntningarna. Därför har vi idag ägnat en hel del tid åt att formulera förväntningar. Grunden till upplägget är en övning vi lärare fick göra under uppstartsdagarna för många år sedan, på den skola jag jobbade då. Det finns många varianter, så klart, här presenterar jag dagens upplägg.

För att alla ska komma till tals utgick vi från metoden Think-Pair-Share, alltså att eleven först får tänka själv, sedan bolla tankar med en kamrat och slutligen dela med sig till klassen av sina tankar.

Vad har du för förväntningar på dina lärare?

*Vad har du för förväntningar på dina lärare? Skriv ner dina tankar på post-it-lappar.

*I grupper om 3-4 elever, samla era tankar och enas om fem punkter som summerar det ni kommit fram till.

*Presentera dessa punkter på vår gemensamma Padlet.

postit förväntningar

Att läsa elevernas kloka tankar spred leenden på alla lärarläppar. Kloka, rimliga tankar om att vi ska utmana, stötta alla på rätt nivå, förklara så alla förstår osv. Men också om att vi ska vara trevliga och roliga, en viktig del av skolan. Vi är ju faktiskt elevernas arbetsmiljö också.

Vad kan dina lärare ha för förväntningar på dig?

När vi gått igenom alla tankar upprepade vi allting men vände på steken. Vad kan vi lärare ha för förväntningar på våra elever? Samma procedur upprepades, ännu en gång med kloka svar. Det handlade både om att komma i tid, fokusera på rätt saker, ta med sig rätt saker och framför allt att behandla både lärare och kamrater med respekt.

förväntningar padlet

Klassens tankar kommer vi lärare nu sammanställa så att de får en tydlig plats i klassrummet och övriga lärare som undervisar klassen ska få läsa klassens tankar. När vi alla vet spelreglerna är det lättare att leva upp till förväntningarna, men också att kunna förklara orsaken ifall vi inte kan det ibland.

Eleverna har nu fått en läxa som uppföljning. Nu gäller det att reflektera inåt.

Vad har jag för förväntningar på mig själv? Är mina förväntningar rimliga?

Detta ska skrivas ner om en vecka. Behöver jag säga att jag är spänd på att läsa elevernas tankar?

Kickstarta läsåret med strategier

Ingen slöjdlärare skulle beordra eleverna att såga utan att först gå igenom hur man använder sågen på bästa sätt, eller beordra eleverna att använda symaskinen utan att först lära eleverna hur man hanterar alla spakar och rattar. I språkundervisningen har vi inga sågar eller symaskiner, men vi använder verktyg. Och även vi måste lära eleverna att använda verktygen.

De verktyg jag tänker på är våra språkliga strategier. Jag brukar fråga mina elever vad en strategi är och de brukar komma med kloka svar. Det handlar om att snacka ihop sig inför ett anfall i CS, eller att bestämma innan hur man ska göra i en situation. Det handlar om att ha en plan för hur man gör om något går fel. Så att starta läsåret med att öva på olika strategier är väl självklart?

Språkliga strategier har vi undervisat länge, och för den som vill födjupa sig vill jag rekommendera Lena Börjessons text Om strategier i engelska och moderna språk från Skolverket. Jag har tidigare bloggat om ämnet här, men tycker att terminsstarten är ett utmärkt tillfälle att lyfta det igen!

Screen Shot 2016-08-28 at 11.30.17

En sammanfattning av de vanligaste icke-digitala strategierna jag undervisar. Bild: Mia Smith i Google Drive.

Men det finns nya strategier, och vare sig vi vill eller inte kommer eleverna använda dem. Jag pratar om datorer och mobiler. För de är också viktiga!

En sammanfattning av de vanligaste digitala strategierna jag undervisar. Bild: Mia Smith i Google Drive.

En sammanfattning av de vanligaste digitala strategierna jag undervisar. Bild: Mia Smith i Google Drive.

För att förtydliga vad som är viktigt att tänka på när man använder dessa verktyg har jag gjort en presentation med de viktigaste bitarna. Den finns här och får gärna användas i undervisningen.

Källorna till den här presentationen är inte helt enkla att påvisa, då det bygger mycket på magkänsla och min egen erfarenhet, men det börjar komma forskning på området och jag tycker att alla som är nyfikna ska ta sig tid att läsa Kent Fredholms licensiatuppsats om Eleverna, datorn och språket.

För att eleverna ska lära sig måste de naturligtvis öva. Jag uppmuntrar dem att testa kamerafunktionen för att se möjligheter och risker, och ger dem en övning som ni kan hämta här. Den här uppgiften görs alltid i grupp, för samtalet kring resultaten är den viktigaste biten. Det finns inget facit, det finns inte alltid rätt och fel, men det finns massor att diskutera och att skratta åt!

Den lärare som sedan vill fördjupa sig extra i det här kan gärna försöka sig på att bjuda in eleverna att utveckla Google Översätt. Vem som helst kan hjälpa till att utveckla tjänsten genom att föreslå översättningar till det egna språket och bedöma vilka översättningar som är mer eller mindre bra. Genom att delta i den här tjänsten kan eleverna få större insikt kring hur dessa tjänster fungerar.

Screen Shot 2016-08-28 at 11.42.53

Så, snälla lärarkår, de av er som förbjuder eleverna att använda Google Translate. För jag vet att ni finns. Sluta med det. Backa ett steg och testa tillsammans med eleverna i stället. Ni kommer se att det är en grymt bra sajt, men också att den har begränsningar. Och hur detta fungerar kan man inte lära sig utan att testa.

mobil GT

Fortbildning i målspråksländer – behövs det?

Jag är otroligt lyckligt lottad. Jag har de senaste åren fått fortbildning i målspråksländer två år på raken. Enligt LRs rapport ”Språk – så mycket mer än engelska” har endast 10% av de språklärare som deltagit i undersökningen fått detta under de senaste fem åren.

Språk - så mycket mer än engelska, s. 16

Språk – så mycket mer än engelska, s. 16

Men nej, det är inte mina arbetsgivare som ordnat detta, det är möjligheter jag fått på andra sätt. Jag är nämligen ganska om mig och kring mig, ser till att hoppa på nya möjligheter och utmaningar. I augusti 2015 fick jag chansen att åka till Lübeck för att delta i en konferens som representant för Språklärarnas riksförbund, där jag var vice ordförande, som arrangerades av IDV, internationella tysklärarföreningen. Genom kontakter därifrån fick jag en inbjudan att hålla en workshop vid en tysklärarkonferens i Bern, Schweiz under veckan som gick. En fantastisk utmaning, men också möjligheten att delta vid föreläsningar och diskussioner på målspråket.

Att få komma iväg på konferens i målspråkslandet är så mycket mer än att bara lyssna på en föreläsning. Det är ett aktivt användande av språket, utan möjlighet att ”fuska” och prata svenska. (Okej, jag träffade på två deltagare som var gifta med svenskar och de klämde in någon artighetsfras på svenska, men vi växlade automatiskt tillbaka till tyska direkt.) Det är att få äta den lokala maten, titta på Alperna som breder ut sig mot horisonten, se björnarna i Bärenpark, titta på alla de fontäner som staden Bern är känd för. Men ockå att få känna av nyanserna i kulturella saker som tilltalet. När den festliga måltiden på fredag kväll inleddes betonades att ”Ich wünche EUCH allen herzlich willkommen!”. Mina spetsade öron noterade direkt hur talaren bjöd in till du-tilltal för att skapa en familjär stämning bland deltagarna. De här sakerna kan man inte läsa sig till i böcker. Och även om jag fått många chanser att möta situationer som dessa tidigare skiljer det sig åt inom olika regioner, vilket diskuterades flitigt över borden vid lunchen, och det förändras över tid. ”Ni här i Schweiz skulle väl…. medan vi i Tyskland….” kunde det låta under tiden som vi åt vår ”Poulet”, inte ”Hänchen”. Inför resan till Bern var mitt stora orosmoln att jag skulle ha problem med dialekten, för den tyska som talas i landet är inte särskilt lik den tyska jag lärt mig i skolan och på universitetet. Att få höra Zürich-borna beklaga sig över att Bern-dialekten är så mycket värre, och att få hitta skillnaden mellan standardschweizertyska och de olika dialekterna är otroligt nyttigt för mig, och det ger mig kunskaper att ta med mig till mina elever.

IMG_7720IMG_7716IMG_7718

Sedan var det ju föreläsningar. Fokus på den här konferensen var Wortschatz – Chunks – Grammatik, mycket intressant. Aktuell forskning kring ordförrådsinlärning, föreläsning kring hur man egentligen kan förklara kasus som ackusativ och dativ, med kontrastiva analyser för att belysa olika vinklar, ett läromedelsförlag som belyser hur bra och dåliga uppgifter byggs upp för att elevens lärande ska utvecklas på bästa sätt. Jag behöver väl knappast förklara att det var både inspirerande och nyttigt. I nuläget orkar jag inte skriva ihop något blogginlägg om det, det kanske kommer framöver, men kolla gärna in min twitter, @miasmith1980, jag twittrade från några av dessa pass.

Jag höll ju en egen workshop också, om digitala verktyg i språkundervisningen och digital läsförståelse. Jag deltog också i en ”Fachbörse” på temat digitala verktyg, ett slags diskussionsforum med syfte att dela med som av tips om hur man kan arbeta. Mina intryck från dessa var att vi i Sverige har kommit väldigt långt jämfört med många i Schweiz. Digitala lärplattformar finns på högskolorna, men inom DaF-undervisning för vuxna (motsvarande SFI) har alla lärare inte ens en dator och kan alltså inte ens visa film. Det är spännande att samtala kring ämnet, jag hoppas att jag har kunnat inspirera några att ta ett steg till framåt.

IMG_7808

Nu har jag som sagt haft en väldig tur att jag har lyckats få möjlighet att komma iväg på de här sakerna. Varför måste det vara tur? Varför tar inte arbetsgivarna sitt ansvar och skickar iväg lärare på sånt här?

Var fjärde år anordnar IDV en internationell tysklärarkonferens, nästa gång är i Fribourg, Schweiz sommaren 2017. Jag hoppas kunna ta mig dit. Och jag hoppas träffa på gott om svenska kollegor på plats. Men inte ska vi prata svenska, vi ska prata tyska!

IMG_7812

What did the artist really have in mind?

Så här års är vi många lärare som känner av att vi skulle vilja ha lite mer bedömningsunderlag i vissa elevgrupper, utan att för den sakens skulle ge eleverna stora prov att plugga till eller tidskrävande hemuppgifter. I engelska vill jag ge eleverna flera olika chanser att visa mig hur de kan skriva. Att ge dem korta skrivuppgifter på lektionstid som lämnas in direkt är ett enkelt sätt att skaffa detta underlag. Jag ville ha något mer underlag från mina 8or, som komplement till det de visat tidigare under terminen, och klurade på vad som kunde passa dem. Så dök jag på det perfekta: en bild som skapar frågor. En bild som väcker tankar.

Jag har även tidigare arbetat med att låta eleverna skriva utifrån bilder. en stor fördel är att elevn själv väljer vilket ordförråd som ska användas, man kan tolka in saker man behärskar att uttrycka och kan låta bli att nämna saker där man är osäker på hur man bäst uttrycker sig. Men den här bilden fick en liten extra demension: illustratören är någon jag känner. Eleverna skulle få skriva direkt till honom, få berätta för skaparen av bilden hur de tolkar hans verk.

Bild: Anton Widell

Bild: Anton Widell

Bilden är skapad av Anton Widell, vars bilder finns att beskåda på både Tumblr och Dropr. När jag själv såg den frågade jag direkt varför roboten var ledsen. Det fick mig att fundera på hur andra skulle tolka den, och lektionsplaneringen började ta form.

Eleverna fick en länk till ett google-formulär, där de skrev sin reflektion. Den främsta anledningen till att jag valde just denna form var att det skulle vara lätt att dela svaren med Anton.

Som alltid gillar eleverna olika uppgifter olika mycket, men det var ett gäng som stannade kvar efter lektionen för att diskutera bilden vidare. Det framkom att de tolkat in olika saker. Klassrummet var mörkt och det var lite svårt att se detaljerna i de mörkare partierna, speciellt för elever som satt längre bak i klassrummet, och någon hade tolkat in att mannen saknade en fot, vilket någon annan var bergsäker på att han visst hade. Figuren bredvid mannen har tolkats som en robot, en alien och ett skelett. Flera har reagerat på att det inte är normalt för robotar att visa känslor och har spunnit vidare på tråden. Och vad har ballongen där att göra, egentligen?

Det som gladde mig som lärare mest efteråt var att flera elever var nyfikna på vem som låg bakom bilden. Någon jag känner? Hur gammal är han? Vad har han för konstnärlig bakgrund? Vilka tekniska hjälpmedel använder han när han illustrerar? Det var ju exakt det här jag ville ha från mina elever. Att ha en autentisk mottagare ökar motivationen, nu var de ordentligt nyfikna!

Nästa steg var att låta illustratören själv läsa elevernas tolkningar. Han skrev efter detta ihop sina egna tankar om bilden, vilket eleverna ska få läsa. Svaret är skrivet i andra person, med eleverna som mottagare, vilket är viktigt för den autentiska känslan.

First of all, thank you all for your fascinating and thought-provoking descriptions of the drawing, very well done! Reading them all made me realize, more than anything, that there are no ”correct” views or ways to interpret a picture. Some of your theories are definitely more intriguing than whatever went through my mind when I drew it! But to give you some kind of response, I’ll just briefly note down what my general ideas behind the picture were….

Autentisk kommunikation behöver inte vara svårt. Det behöver inte vara avancerat. Vi behöver bara se möjligheterna!

Att befästa eller ifrågasätta stereotyper

Nu har jag gjort det igen, det som vi alla gör. Jag har återanvänt en gammal uppgift som jag vet funkat bra tidigare utan att egentligen tänka igenom riktigt noga ifall jag behöver omarbeta den, eller anpassa den något. Jo, det blev ganska bra. Men jag såg en sak i elevernas slutproduktioner den här gången som jag inte reagerat på lika tydligt innan. Jag ska förklara från början.

By John Duncan - http://www.the-athenaeum.org/art/full.php?ID=27477, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=46026015

By John Duncan – http://www.the-athenaeum.org/art/full.php?ID=27477, Public Domain, https://commons. wikimedia.org/w/index.php?curid=46026015

Uppgiften är att läsa en irländsk legend med namnet The Children of Lir, analysera den enligt frågor från mig för att hitta texttypiska drag och sedan skriva en egen text enligt samma texttyp. Texten har jag i en bok som är tvåspråkig, så eleverna får också smaka lite på gaeliska och får en insikt om vad ett tvåspråkigt land egentligen är. Det låter enkelt, va?

När jag senast genomförde den här uppgiften hade jag elever som skrev fantastiska texter över lag, men några stack ut. Det var grabbarna som spelade World of Warcraft. De såg chansen att ta in alla begrepp och karaktärer från spelet och lyfte uppgiften lite till. Det etsade sig fast i mitt minne och jag ser det fortfarande som en fantastisk twist på en annars ganska traditionell uppgift. I den grupp jag har nu har ingen det intresset och den vinklingen saknas helt. De texter jag fått in är över lag bra, men den här gången var det en sak som fångade mitt öga. Och det fick mig att ifrågasätta om jag gjorde fel eller rätt.

Screen Shot 2016-05-29 at 09.19.17

De har greppat det här. De har greppat det så bra. De har fattat att kvinnans främsta egenskap är att vara vacker, och att hennes högsta dröm är att gifta sig med en man, helst en som någon annan väljer åt henne. Varför männen vill ha henne? Helt baserat på hennes yttre, förstås. Eleverna har lyckats återanvända det i sina texter så att det lyfter texterna. Några exempel kommer här.

Adela and Lucy went out to the forest to go and get some flowers. The sisters were as beautiful as diamonds and they wore wonderful dresses.” 

His wife was kind and gentle. They had a daughter, Demetre. She was as lovely as the dawn. Years passed and Demetre grew lovelier. Men from far and near came to ask for her love.”

A pretty little girl lived in the middle of the forest. The little girl’s biggest dream was to once in her life marry a prince.”

”Once upon a time there was a girl, her name was Rachel. She was beautiful like a rose and she was shining like the sun every day. Rachel’s beautiful brown hair looked exactly like her mom’s and her blue eyes looked like the ocean. Rachel was special, she danced like a bird that has wings of gold. She loved to dance, her whole life she had been training, every single day. But she never worried or complained.”

Jo, visst har de lyckats sätta fingret på hur kvinnor beskrivs i gamla legender. Men ska jag som lärare vara nöjd där?

Lgr11, första kapitlet, andra stycket.

Lgr11, första kapitlet, andra stycket.

Ni känner igen texten, va? Läroplanens första kapitel, avsnittet normer och värden. Det som ska genomsyra allt vi gör i skolan. Förmedlar jag detta i uppgiften? Lyckas jag förmedla att kvinnor och män är lika mycket värda? Befäster jag gamla, förlegade normer? Eller lyfter jag upp dem till ytan för att göra eleverna medvetna om att det vi ibland ser som självklart faktiskt är värt att ifrågasätta?

Helgens hetaste artikel handlar om en offentlig kvinna som inte fixat håret och sminkat sig tillräckligt mycket. Jag väntar fortfarande på att Kerstin Weigl ska berätta att hon skrev den med ironi, eller att den skrevs för att sätta fart på debatten. Den väcker känslor. Kanske var det därför jag reagerade lite starkare på hur kvinnorna porträtterades i elevernas texter. Kanske har de själva blivit lite mer känsliga och ser därför mönstren och lyckas reduplicera dem. Oavsett måste jag lyfta det här med mina elever när jag träffar dem imorgon.

Det enda sättet att att få till förändring är att prata om det som är eller har varit dåligt. Och jag känner inte en enda kvinna som enbart vill bli sedd som vacker och som enbart drömmer om att gifta sig med en prins. Vi vill mer än så. Vill vill vara människor, på samma villkor som alla andra.

Summertimes – English outdoors

Nu närmar sig sommarlovet med stormsteg och många skolor bryter schemat för olika aktiviteter mot slutet av terminen. Har man tur skiner solen, och då vill vi ju gärna ut med eleverna. Men kan vi fortfarande utveckla elevernas färdigheter? Självklart!

En favoritaktivitet är att göra en stadsvandring på engelska. Eleverna får umgås i grupper, lösa problem tillsammans, de får en ordentlig promenad och jag kan lägga in allt möjligt i frågorna. Jag brukar lägga in stadens historia, kända statyer och byggnader och annat kul. Genom att ställa frågorna på engelska får jag en chans att utöka elevernas ordförråd inom ett mycket relevant område: att turista i sin egen stad.

Jag uppmuntrar eleverna att använda sina mobiltelefoner i vissa lägen, oftast genom följdfrågor som jag markerat med kursiv stil. Anledningen är väldigt enkel: det är så det fungerar i verkligheten idag. Står jag framför en staty som turist och undrar något om den, då tar jag fram min telefon och googlar det jag vill veta. Om jag gör som som turist, varför ska inte mina elever göra det under sin dag som turister i sin egen stad? Det är autenciteten i upplägget vi vill åt!

Jag sitter uppenbarligen inte på en bank av stadsvandringar för alla Sveriges städer, men jag har tre olika versioner för Göteborg, och de kanske kan inspirera till frågor för andra städer också.

Discover Gothenburg 1

Discover Gothenburg 2

Discover Gothenburg 3

Gothenburg_new_montage_2015-2

För att befästa det som tas upp under stadsvandringen har jag använt Kahoot vid ett senare tillfälle. På det viset får vi repeterat innehållet, kommenterat oklarheter och diskuterat saker eleverna reagerat på.

Upplägget har varit uppskattat, i alla fall de dagar vädret varit på topp!

 

Bildkälla: By Rob Sinclair, Krm500, Tor Svensson, Idarvol, Reimund Trost, Kotasik, Wigulf and Oskari Löytynoja – File:Gothenburgbynight.jpgFile:GoteborgsOperan.jpg File:Gunnebo_slott.jpgFile:Fontaine Poséidon.jpg File:Gothia-towers-20110305.jpgFile:Gothenburg old tram.JPG File:Älvsborgs fästning.jpgFile:Ullevi 2006-08-06.jpg, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=41345643

Att anpassa språket – vad innebär det?

En utveckling av engelskan på högstadiet är att man lägger alltmer fokus på anpassningen av språket. Vem talar vi med? Vem skriver vi texten för? Hur talar vi när vi talar med olika personer? I kursplanen i engelska ser det ut så här:

I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

(Kunskapskrav för E i år 9 i engelska)

När jag talar med eleverna om detta brukar jag ta upp extrema hälsningen. Om jag träffar Queen Elizabeth lämpar det sig inte att hälsa genom att säga ”Wazuuuuuup?” och att det inte heller på hiphopklubben i New York passar sig att inleda med ”How do you do? What lovely weather!”. Extremerna är lätta, men nyanserna är svårare.

Ett annat sätt att påvisa stilen är att använda så kallade clines, gradvisa skalor. Jag har bloggat om dessa på min egen blogg och det finns gott om information om detta i pedagogisk litteratur och på internet. Dessa kan användas för att illustrera olika begrepp inom ett område, men också för att förtydliga formalitet.

IMG_7200

Det jag vill påvisa är vad eleverna redan kan. De allra flesta av våra elever använder engelska utanför klassrummet, och det finns gott om forskning som påvisar hur detta påverkar skolengelskan. Det gäller att erkänna att den engelska eleverna lär sig utanför skolan också räknas. Det är också engelska! Därför försöker jag hela tiden plocka in dessa versioner i undervisningen. Ett exempel är när mina elever fick tolka Romeo & Julia i olika versioner, där både Snapchat, Messenger, vloggar och programmeringsverktyget Scratch användes.

Ofta hamnar jag i slutändan av året i läget att några elever har lite mer att visa, lite mer att ge som de inte lyckats få fram under året. Därför har jag utformat ett prov för att testa just denna förmåga. Jag har använt det förut och bara justerat smådetaljer. Provet finns på lektion.se att hämta hem.

bild anpassningsuppgift

Det här upplägget brukar få eleverna att visa sina bästa sidor. Jag har en hel hög fantastiska texter att läsa under helgen, eleverna visar sig verkligen från sin bästa sida när de får den här uppgiften framför sig. Jag får dessutom mer underlag kring skriftlig produktion generellt. Här är ett av de alster jag fick in idag.

IMG_7198      IMG_7199

Kanske är det här ett upplägg som fler lärare vill använda nu under sista veckorna på terminen?

Digitala översättningstjänster i undervisningen

Vi hamnar alla som språkanvändare i lägen där vi saknar ett ord eller uttryck vi vill använda, eller där vi stöter på något som vi inte förstår. Det är i det läget vi tar till våra språkliga strategier! Jag har redan bloggat om hur jag bemöter Google Translate i undervisningen, och idag vill jag lyfta fram digitala översättningstjänster.

Det finns gott om översättningstjänster på nätet idag, och en uppsjö av appar till smarta telefoner och surfplattor. Problemet är att kvaliteten varierar, vilket får många att totalt vifta bort dem. Men många av dem fungerar ju faktiskt bra!

”Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.
Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.”
från Lgr11, kursplanen i engelska, syfte (s.32)

Det viktiga är, som alltid, att vi lär eleverna behärska dessa strategier. Här presenterar jag ett upplägg för att låta eleverna öva på att hantera dessa olika tjänster. Men först en kort genomgång av de olika varianter men måste vara medveten om.

Tvåspråkiga appar

Det finns tvåspråkiga appar baserade på ”riktiga” ordböcker, som Norstedts och NEs ordböcker. Vissa av dessa kostar pengar, jag har själv Norstedts stora ordböcker i min telefon, men kan inte begära detsamma av mina elever. Men många kommuner har t.ex. avtal med NE skola, och då har eleverna automatiskt tillgång till tvåspråkiga ordböcker digitalt, i alla fall i de stora skolspråken. På webbsidan finns också flera av de största minoritetsspråken, vilka i dagsläget saknas i appen.

Screen Shot 2016-05-07 at 17.37.50

Enspråkiga ordböcker

Enspråkiga ordböcker av hög kvalitet finns det gott om, men dessa kräver ett visst ordförråd och är sällan lämpade för nybörjare. När eleven väl når nivån för att kunna hantera dessa är de ett otroligt bra stöd. Det finns betydligt fler än jag kan lista här, och det enda sättet att få koll på kvaliteten är att testa dem, samt läsa på sidornas ”om-sidor”. I listan edan kommer några tips för engelska och tyska.

Screen Shot 2016-05-07 at 17.42.12Screen Shot 2016-05-07 at 17.10.53

Automatöversättningstjänster

Den mest kända automatöversättningstjänsten är utan tvekan Google Translate, men det finns fler liknande program. Många av de tvåspråkiga gratisappar som finns på marknaden är baserade på just automatöversättning, och då är det viktigt att hela tiden ha i bakhuvudet vad man ska tänka på.

Hur lär vi eleverna använda dessa, då?

Innan jag ger er listan på länkar vill jag presentera ett sätt att arbeta med detta. Först och främst måste vi fundera på vad vi har att vinna av det här och vad vi måste hantera.

Fördelar

* Många är gratis.
* Vissa har uttal.
* Lättillgängligt.

Vad måste vi lärare eleverna?

* Gratisvarianterna kan vara begränsade och/eller ha reklam.
Enspråkiga – eleverna behöver hjälp att lära sig använda dem.
* Vissa är baserade på automatiöversättningsprogram.
* Tvåspråkiga är ofta dyra, men inte alltid.

Mitt tips är att testa dem tillsammans med eleverna. Koppla upp datorn, telefonen eller surfplattan till projektorn i klassrummet och testa tillsammans med eleverna.

Screen Shot 2016-05-07 at 17.32.54Screen Shot 2016-05-07 at 18.11.21

När eleverna börjar bli bekväma med hur de fungerar, låt dem testa själva, gärna i grupper. Jag har satt ihop en övning där de får testa olika appar och webbsidor. Här finns uppgiften på engelska, och här finns den på tyska.

Länktips

Nedan kommer en lista på olika webbaserade ordböcker för engelska och tyska. Notera att det finns både enspråkiga ordböcker och tvåspråkiga sådana, även baserade på automatöversättning.

Engelska

http://www.merriam-webster.com/
http://learnersdictionary.com/
http://dictionary.cambridge.org/
http://www.ldoceonline.com/
http://www.macmillandictionary.com/
http://www.oxforddictionaries.com/
http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english
http://www.dictionary.com/
http://www.thefreedictionary.com/
https://translate.google.com/
http://www.ord.se/
http://bab.la/

Tyska

http://www.pauker.at/
http://de.bab.la/
http://www.leo.org/
http://www.duden.de/
http://www.korrekturen.de/
http://www.dict.cc/
https://translate.google.de/
http://www.ord.se/

 

Rättning av NP – hur funkar det egentligen?

Vi har nu kommit till den årstid som kallas våren av vanliga människor, NP-tid av oss lärare. Vi känner alla igen den, perioden då man peppar eleverna inför genomförandet, är nervös för att tekniken inte ska fungera och pirrigt undrar om allt praktiskt ska klaffa. Och så alla lektioner som faller bort på grund av nationella prov i andra ämnen. Jaja, vi vet hur det är, det är bara att gilla läget och hitta praktiska lösningar för att alla lärare/ämnen/elever ska få den undervisningstid som krävs för rimlighet i uppdraget. Så långt är alla med.

Men sen då? Vad händer sen? Jo, sen ska proven rättas. Och det är här lärarkollegiet förvandlas till en hord vilddjur som skrapar hovarna mot marken med rökmoln som sprutar ut öronen. Varför? Jo, Skolverket har skjutit upp leveransen av lärarnas bedömningsanvisningar till efter att provet är genomfört. Anledningen? Det ska inte kunna läcka ut! Så klart! Inga frågetecken? Jodå, i vissa trådar på facebook pratas det om att konstruera egna ”facit” att rätta efter, för att inte tappa dyrbar rättningstid. Men stopp här! Nu måste vi får ordning på läget. Det här är inte okej.

Arbetstid

I de arbetstidsavtal som gäller för lärare framgår tydligt att alla arbetsuppgifter som är beordrade av arbetsgivaren ska rymmas inom ramen för den arbetsplatsförlagda tiden. Vi ska alltså aldrig röra förtroendetiden för något som har med nationella prov att göra. Och de flesta av oss har scheman som redan är fyllda med lektioner, möten, pedagogiska luncher och annat smått och gott. Om vi ska rätta de nationella proven på den planeringstid som finns kommer vi inte bli klara före terminsslut. Alltså måste detta lösas på ett annat sätt.

Den vanligaste lösningen är att man friställer lärare från ordinarie schema, antingen genom att ta in vikarie eller genom att planera in schemabrytande aktiviteter som inte kräver vikarie, så att man kan sitta heldagar och rätta. Ofta tar man in samtliga behöriga lärare i ämnet, för att få gjort så mycket som möjligt på samma dag.

Jag har hört många lärare som suckar om att ”vi får bara en dag på vår skola”, som om det vore stopp där. Jag har hört detta på flera olika ställen, och det har alltid löst sig när man pratat med rektor. För de flesta rektorer är kloka människor som inser att de måste ge sina lärare rimliga förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Skulle de mot förmodan streta emot, då ber vi våra fackliga ombud ta ett samtal om detta. Så enkelt är det.

Om arbetsgivaren sköter det här spelar det ingen roll att bedömningsanvisningarna kommer några dagar efter att proven är genomförda. Läraren fortsätter med sina vanliga lektioner och kan använda sin planeringstid till planering av lektioner och efterarbete av annat än just nationella prov. Något senare, kanske veckan efter, bryter man några dagar för att rätta. För min egen del blir det två heldagar nästa vecka. Alldeles lagom!

Sambedömning

De senaste åren har jag fått förmånen att sambedöma nationella prov tillsammans med andra lärare, vilket är fantastiskt. Dels kan detta vara tidsbesparande, dels ökar det rättssäkerheten avsevärt då man har någon att bolla tankar med vid osäkra fall, men det är också fortbildning i bedömning. Att diskutera värdeord, förmågor och nyanser, hur man undervisat för att få fram dessa resultat osv ger ett lyft för samtliga medverkande lärares bedömarkompetens.

Förra året deltog jag i sambedömning av nationella prov i engelska år 9 enligt den s.k. Kalmarmodellen, eller en variant av den. Samtliga skolor i den stadsdel jag tillhörde skickade alla sina prov till en skola, där vi under en arbetsam men givande vecka sambedömde allting. Jag tror att vi hade ca 12 klasser från en dryg handfull skolor och vi var 10-15 lärare som arbetade med detta. Vi arbetade i mindre grupper och ingen rättade sina egna elevers prov. Om det uppstod tveksamheter fanns det alltid någon från respektive skola som kunde besvara frågor, vilket var bra för helhetsbilden. Vi kunde se mönster mellan skolor och klasser och ofta fanns det någon på plats som hade lite extra kännedom om situationen som kunde ligga bakom ett särskilt resultat. Efter att ha rättat B-delen (läs- och hörförståelse) gav vi oss på uppsatser. Alla som var tveksamma bollade man inom sin lilla grupp, och vid behov även med andra. Om betyget på uppsatsen avvek två betygssteg eller mer från B-delen lades proven i en speciell hög och kollades igen av ytterligare en lärare. Ofta behölls betyget, ibland justerades det något. Men snacka om att dessa bedömningar är rättssäkra!

Sambedömningsgruppens totala yrkeserfarenhet.

Sambedömningsgruppens totala yrkeserfarenhet: 255 år.

Ett annat år satt jag i en mindre grupp, bara fyra lärare deltog. I det här fallet var en av lärarna nyutexaminerad. Här kunde vi se det hela som ett stöd för en ny lärare utan erfarenhet av att bedöma nationella prov, vilket hen uttalat uppskattade. Vi bollade frågor vid behov och den dag vi satt ihop gav oss viss styrka.

Jag har också haft förmånen att sambedöma prov i moderna språk från Skolverkets bedömningsportal. Vi samlade samtliga språklärare från tre skolor, vilket gav oss en fransklärare, två tysklärare och tre spansklärare. Eftersom flera av oss behärskade varandras språk kunde vi sambedöma över språkgränserna, men också genom att diskutera bedömningarna metaspråkligt.

Hur viktig är verbkongruensen enligt era bedömningsanvisningar? Hur ser det ut med tempusbehandlingen hos er? Hur mycket varierar era elever bindeord mellan satser?

Denna enskilda dag har etsat sig fast i mitt minne, just för att de var så unik. Jag hoppas få möjlighet till liknande sambedömningar framöver, då detta verkligen gynnar både lärare och elever.

Framtagning av bedömningsanvisningar

Jag har haft förmånen att delta i processen med de nationella proven i engelska vid två tillfällen, en gång kring B-delen och en gång kring C-delen. Jag vill förmedla till alla osäkra lärare hur delar av processen ser ut, just för att förtydliga att bedömningsanvisningarna inte är tagna ur luften.

Inför referensgruppsmötet kring C-delen fick jag och ett antal andra lärare läsa igenom 50 elevexempel på det aktuella provet. Man har alltså gjort utprovningar på skolor runtom i landet och från dessa utprovningar har man plockat fram 50 olika exempel. Vi läste dessa hemma, gjorde anteckningar, gjorde egna bedömningar. Väl på plats samlades vi tillsammans med sakkunniga som arbetar med dessa nationella prov, för att gemensam diskutera de prov vi tittat på. Vi jämförde våra bedömningar, diskuterade fram och tillbaka olika texters styrkor och svagheter, bollade tankar, ångrade saker vi nyss sagt när någon annan hade ett skickligt argument som påvisade något annat än vi först tänkt. Det är en uttröttande, men spännande process. De exempel vi valde ut finns sedan samlade i det häfte som lärarna har som stöd vid sin bedömning, med kommentarer sammanställda utifrån våra tankar vid detta möte.

Det viktiga att veta är att vi hela tiden satt med kursplanen i handen. Även om magkänslan säger något väger kursplanens ord tyngst. Vi jämförde värdeord, pratade förmågor och framför allt lusläste kunskapskraven om och om och om igen. För det är kunskapskraven som är grunden för vår bedömning, ingenting annat. Det hänger inte ihop med vår magkänsla, eller den undrvisning vi bedrivit under året. Vi kan inte välja bort vissa aspekter för att vi inte hunnit repetera dem den här terminen. Det är kunskapskraven som gäller.

Jag har fortfarande inte fått mitt eget häfte med bedömningsanvisningar, men jag vågar ändå säga att jag står bakom de elevexempel som finns med och de formuleringar som finns i kommentarerna till varje text. Vänta in häftet. Det finns där av en anledning. Våra elever ska få rättsäkra bedömningar av sina nationella prov!

Den som vill fördjupa sig mer i ämnet kan gärna titta på Skolvärldens intervju med Per Måhl.