Ny kursplan – hur hanterar vi det?

När Lgr11 landade i skolorna lades stora fortbildningsinsatser på att låta lärarna ta sig an den nya läroplanen och de nya kursplanerna. När det dyker upp revideringar och tillägg blir insatserna inte lika omfattande, men det är viktigt att vi tar dem på allvar. Att programmeringen gör sitt intåg i matematikens kursplaner har väl ingen missat, men hur är det med övriga revideringar? I mitt fall står betyg i år 6 i moderna språk på agendan. Här presenterar jag några exempel på hur man kan hantera detta.

Vad är nytt?

Den stora förändringen för oss språklärare grundar sig i den stadieindelade timplanen. Denna föregicks av heta diskussioner hos språklärare, för det är inte helt enkelt att säga om det är positivt eller negativt att det nu är obligatoriskt att inleda språkundervisningen redan i mellanstadiet. Generellt är det fördelaktigt för eleverna att börja läsa språk i tidigare ålder, men med den stora lärarbrist som finns i landet har många huvudmän stora problem att hitta språklärare till alla grupper. Det finns skolor som löst detta med fjärrundervisning, men vem som helst kan lista ut att det är bättre för eleverna att vara i samma rum som sin lärare, särskilt för yngre elever.

En viktig sak att ha i bakhuvudet när vi ser över kursplanen är att terminsbetyg endast ska bedöma det vi har arbetat med under terminen. Vi kan alltså välja ut vissa förmågor att fokusera extra på en termin och enbart bedöma dessa. Vårterminen år 6 och vårterminen år 9 måste alla delar av kursplanen vara täcka, men innan dess kan man hantera mindre delar. Särskilt i år 6 är detta viktigt. Vår timplan gäller endast 48 timmar i år 6, och grupperna består ofta av elever från flera klasser som ska lära känna varandra. När vi väl lärt känna elevern och fått in rutinerna i gruppen har vi alltså ca 20 undervisningstimmar tills de första betygen ska vara satte. Det är här högst lämpligt att välja ut vissa delar av kursplanen för första terminens bedömning.

Upplägg för fortbildning

Jag har medverkat i att organisera två olika arrangemang för fortbildning kring dessa nyheter. I min kommun samlades alla språklärare för en halvdags workshop kring den nya kursplanen. Jag presenterade först förändringarna för att alla skulle ha samma underlag för samtalen. Lärarna fick sedansitta i grupper och diskutera olika möjligheter till bedömning utifrån de olika förmågorna. De kollegiala samtalen kring värdeorden är det som leder till samsyn och ökad likvärdighet.

Som representant för Språklärarnas riksförbund Västra Sverige ordnade jag också i samarbete med kollegorna i spansklärarföreningen, APEOS, en Edcamp med samma tema. Återigen inledde vi med en presentation av kursplanen, men formen för ett Edcamp är att deltagarna sedan själva lyfter fram ämnen att samtala om.

Som stöd har Skolverket publicerat tre poddar, men att bara lyssna på dem enskilt kommer inte leda framåt. Att först lyssna och sedan samtala med kollegor, det kan leda framåt. Utan samtal med kollegor kommer vi inte ta till oss kursplanen ordentligt.

Reception

I mina presentationer har jag valt att fokusera på skillnaderna mellan kursplanerna i år 4-6 och i år 7-9. Sida vid sida ser man skillnaerna tydligt. Det som är tillfört i år 6 har jag fetstilsmarkerat och det som plockats bort från 7-9 har jag markerat med röd färg.

Här ser man tydligt vad som är olika. I det centrala innehållet ser vi att stavning, interpunktion och grammatik kan sparas till år 7, och vi ser hur skriftspråket ges mindre utrymme än det talade språket. Även i Skolverkets poddar lyfter man fram hur talspråket ska vara i fokus i år 6.

I kunskapskraven ser vi också att den digitala läsförståelsen helt plockas bort från kunskapskraven i år 6. I det centrala innehållet ser vi en förenkling från “Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.” till “Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier.“, men det här momentet ska alltså inte bedömas alls. Vi ser också att vi ska hjälpa eleverna genom att de dem givna källor. Denna punkt återkommer jag till senare i inlägget. 

Nedan ser ni en sammanställning av centralt innehåll och kunskapskrav gällande reception för år 4-6.

Produktion och interaktion

Här ser vi återigen ett stort fokus på muntlig interaktion, speciellt i det centrala innehållet, och kroppsspråket får ta plats som strategi. Och vi vet ju alla hur viktiga gester kan vara vid interkulturell kommunikation, titta gärna på de här korta filmerna med exempel från italienskan: Italienska gester och Italienska gester 2.

Vi måste också klura på hur enkelt man egentligen kan uttrycka sig med “enstaka vanliga ord och fraser“, hur enkelt är egentligen det? Och hur ser vi egentligen progressionen?

Vi ser också att förmågan att förbättra produktionen helt är bortplockad från år 4-6.

Kultur och levnadssätt

I de delar av kursplanen som handlar om kultur och levnadssätt plockas den egna relationen till kunskaperna bort. Eleven ska kunna berätta om några företeelse, men behöver inte ännu kunna göra några jämförelser till egna erfarenheter. Åsikter, känslor och erfarenheter är också bortplockade från det centrala innehållet. Kanske kan man koppla det till  att man oftast talar om erfarenheter i dåtid, och att hantera mer än ett tempus är ju verkligen inte rimligt i år 6.

En intressant diskussion som alltför ofta dyker upp gällande denna del av kunskapskraven gäller vilket språk som ska användas då eleverna visar dessa kunskaper. Jag har träffat på många olika lärare som bedömer detta kunskapskrav på svenska. Men med tanke på värdeorden i mycket enkel form/i enkel form/översiktligt handlar det ju om att uttrycka sig på målspråket.

Hur kan man bedöma detta? Jag ser framför mig hur man visar eleven ett collage med olika bilder och eleven får välja ut de bilder som kan kopplas till länder där målspråket talas.

“C’est La Tour Eiffel, à Paris.”

CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=970445

 “Wurst, Wurst kommt aus Deutschland.”

CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], från Wikimedia Commons

 “Me gustan churros.” 

Juan Mejuto [CC BY-SA 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Internet, då?

Jag nämnde i stycket om reception att vi i kunskapskraven också ser att den digitala läsförståelsen helt plockas bort från kunskapskraven i år 6. I det centrala innehållet ser vi en förenkling från “Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier.” till “Olika sätt att hitta enkel, tydlig information i givna källor på internet och i andra medier.“, men det här momentet ska alltså inte bedömas alls. Vi ser också att vi ska hjälpa eleverna genom att de dem givna källor.

Det där med givna källor är inte helt enkelt. När jag övat på att använda internet med mina elever ahr de fått leta information på flera olika sidor, och ofta hamnar de helt självvalt på Wikipedia. De inser dock snabbt att artiklarna på Wikipedia är språkligt allt annat än enkla. Jag har då kunnat hänvisa dem till en del andra sidor, för det finns faktiskt en hel del webbsidor som är skrivna för barn eller elever som lär sig främmande språk, där språket är anpassat för målgruppen och betydligt mer begripligt. Men dessa sidor är inte helt enkla att ha koll på. Därför har jag samlat ihop en del tips på sidor, dels på vår workshop och vår edcamp, men också i en fråga i en av de större facebook-grupperna för språklärare, Språklärarnas riksförbund. Samlingen av länkar är inte på något vis komplett, men kanske kan vi få tips om vilka sidor vi vill erbjuda våra elever när de tar sina första steg på nätet på målspråket.

Länksamlingen ligger på en Padlet, välkomna att ta del av dem!

Och nu då?

Min förhoppning är att ämneslag runt om i landet tar sig tid att gemensamt diskutera vad det egentligen står i de nya delarna av kursplanen, för att gemensamt hittar vägar att bemöta dem. Samtala om bedömningsformer, sambedöm gärna olika elevexempel. Kanske är det dags att damma av kommentarmaterialet till kursplanen igen?

Man ska kunna få alla olika betyg redan i år 6, glöm inte det!

 

Kommentarer (2)

  1. Ylva Allgren skriver:

    Är tolkningen av kunskapskraven Kultur och levnadssätt dina egna eller har du fått någon rekommendation från skolverket? Om du inte har någon anvisning från skolverket är det viktigt att tydliggöra att det är din tolkning av kunskapskravet, tänker jag, och att man kan tolka det på andra sätt också.

    • Mia Smith skriver:

      Min formulering “Jag ser framför mig…” visar väl ganska tydligt att det är min tolkning det handlar om?

Lämna en kommentar

  • (will not be published)