Introducing Shakespeare

I engelskans kursplan finns i det centrala innehållet följande bitar med.

• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad
form.
• Sånger och dikter.

Är det bra jag som läser detta som en inbjudan att plocka in den stora barden i klassrummet? I år firar världen också att det är 400 år sedan Shakespeare dog, vilket ni kan läsa mer om här och även här. Perfekt läge att plocka in Shakespeare i klassrummet! Det har jag redan gjort i många år, vissa delar har jag använt många gånger, andra har jag utvecklat efter hand. Jag tänkte nu visa på några av bitarna av mitt Shakespeare-tema för årskurs 8 och 9 i engelska. De första delarna presenterar jag i det här inlägget.

Getting to know Shakespeare

Som inledning till temat lät jag mina elever bekanta sig med Shakespeare via olika korta youtube-filmer. Eleverna fick ett papper med ett antal begrepp, plats att fylla i fler begrepp och gott om plats för att anteckna. Filen hittar ni här: GettingtoknowShakespeare.

gettingtoknowws

Vi gick igenom begreppen, några förklarade jag, andra inte. Sedan tittade vi på en kort film om Shakespeares liv. Efter det fick eleverna ställa eventuella frågor till mig, och så tittade vi på en film. Återigen möjlighet att ställa frågor, sedan en film till. Varje grupp såg tre eller fyra olika filmer och fick på det viset samla begrepp och skriva ner anteckningar. Filmerna jag valde mellan hittar ni i en spellista jag gjort på youtube. Jag valde mellan de olika sex första filmerna på listan och avslutade sedan med film nummer 7 som fokuserar extra mycket på The Globe och eleverna fick en tydlig förklaring av ordet groundlings. Efter detta fick eleverna utifrån stödordet i små grupper berätta för varandra på engelska om vem William Shakespeare var.

Shall I compare thee?

Nästa fokus var Shakespeares sonetter. Mina klasser fick först en kort genomgång på svenska av vad betoning, stavelse och versfot, då detta är begrepp de inte var bekanta med. De fick också orden stress och syllable presenterade, då dessa är grunden till att förstå vad det handlar om. Vi tittade sedan på den här filmen om just Shakespeares relation till olika versmått.

Eleverna fick sedan läsa den 18e sonetten, Shall I compare thee to a summer’s day parvis, med överdriven betoning på rytmen. Under läsningen kom naturligtvis frågorna fram om alla de ord som inte förekommer i modern engelska. Jag samlade orden på tavlan: thee, thou, thy, thine, art, ow’st osv, och förklarade dessa former. (Som tysklärare gör jag naturligtvis kopplingen till mina elever att det är andra person singular som har personändelsen -st, vilket överensstämmer med modern tyska.) Efter en kort genomgång av diktens innehåll fick eleverna sedan analysera rimmönstret enligt formen ABABCDCDEFEFGG, varpå det också blev tydligt att ord som rimmade på Shakespeare’s tid inte helt säkert rimmar idag, som temperate/date.

Shakespeare’s language 

För att eleverna skulle få en bättre inblick i varför Shakespeare anses vara så viktig tittade vi också kort på den här musikvideon från Horrible Histories. Frågan inför tittningen var helt enkelt “What are they trying to teach us in this film?”. Svaret: att Shakespeare hittade på många ord och uttryck som idag är en naturlig del av vårt språk.

Romeo and Juliet

Nästa steg är för eleverna att själva läsa en förenklad version av Romeo and Juliet. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte dela med mig av den version mina elever läst, men det finns gott om versioner av berättelsen, även förenklat. Till boken har jag en ordlista med ord som eleverna sannolikt behöver hjälp med.

För att se ifall eleverna hade förstått vad de har läst fick eleverna sedan en bunt med pappersremsor. På varje remsa står en mening och när remsorna placeras i rätt följd återberättar de historien. Underlaget till detta hittar ni i den här filen: R and J timeline. Jag skrev alltså ut pappret, kopierade i ett antal upplagor och klippte remsor av dem. När eleven lagt dem i rätt ordning läste jag av att det är rätt (bokstäverna i vänsterkanten ger mig en snabb överblick). Den här uppgiften har varit uppskattad av eleverna, de ser att de själva måste tänka till, men uppgiften är varierande och lite annorlunda mot vad de är vana vid.

Writing – Character analysis 

För att bearbeta texten ytterligare fick eleverna sedan skriva en kort analys av en av karaktärerna i berättelsen. Ordlistan är ett bra verktyg för att få stöd med bra ord som passar texttypen. Uppgiften finns här: Romeo and Juliet Character analysis.

 

 

Området är inte avslutat här, ytterligare pusselbitar till min planering kommer i ett nytt blogginlägg inom kort.

Kommentarer (13)

  1. Cecilia Johansson skriver:

    Vilket fint upplägg. Vi brukar köra lite Shakespeare i svenska åk 7. Sist hittade jag några korta intervjuer med skådisar från the Globe som skulle passa fint med detta, kanske på SLI. Idag fick jag också ett utskick från Mittiprickteatern. De spelar Othello för högstadiet i höst. Tyvärr i Stockholm, men de kanske turnerar :).

  2. Marcus Kjellberg skriver:

    Jag fick för förmånen att som deltagare på en ledarskapsutbildning att prova på “mytodrama”. Det hela gick ut på att kursledaren återberättade Henry V men gjorde stopp vid ställen där karaktärerna hade att ta beslut. Då fick vi deltagare diskutera hur vi trodde att karaktären skulle agera och hur man tyckte att den borde agera. Det var mycket givande.

    Jag har många tänkt att göra någon variant av det för att använda i min egen undervisning, men det har inte blivit av. Jag tror att det skulle kunna gå hem hos eleverna. Här är en kort beskrivning av konceptet: http://www.ipf.se/static/files/12/ipf_ledarskap_plus_folder_print.pdf

    • Mia Smith skriver:

      Vilket intressant koncept! Tack för att du delar med dig!

Lämna en kommentar

  • (will not be published)